Session 3b Anita Gidlöf Gunnarsson.pdf

  • 213 views
Uploaded on

 

  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Be the first to comment
    Be the first to like this
No Downloads

Views

Total Views
213
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0

Actions

Shares
Downloads
0
Comments
0
Likes
0

Embeds 0

No embeds

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
    No notes for slide

Transcript

  • 1. Tågtrafikens buller‐ och  vibrationseffekter Anita Gidlöf Gunnarsson Evy Öhrström
  • 2. TVANE‐projektet”Effekter av buller och vibrationer från tåg‐ och vägtrafik – tågbonus, skillnader och  samverkan mellan tåg‐ och vägtrafik.” Finansiering: Banverket 2006 – 2010 Projektgrupp:   Evy Öhrström och Anita Gidlöf Gunnarsson  (Göteborgs universitet) Tomas Jerson (WSP) Mikael Ögren (VTI) 
  • 3. Frågeställningar1. Är en tågbonus befogad? – dvs. upplevs tågbuller som mindre störande  (allmänt och under sömn)  än vägtrafikbuller vid samma ljudnivå?2. Finns det samverkande effekter av vibrationer och buller från  tågtrafik?  – dvs. är störning av tågtrafik större i områden utsatta för både buller  och vibrationer. Vilken betydelse har vibrationer för sömnkvalitet?3. Finns det samverkanseffekter vid samtidig exponering för buller  från väg‐ och tågtrafik? ‐ dvs är störning av resp. bullerkälla högre när det förekommer flera  bullerkällor samtidigt än när det bara finns en bullerkälla?4. Hur stör tågbuller då antalet tåg är mycket stort?  ‐ jfr. med järnvägar med färre tåg vid samma ljudnivåer. 
  • 4. Nya fältstudier Väg Studie 1 Studie 2 Studie 3 Tåg Tåg Tåg & hög låg Väg vibr vibr . . Studie 4 många tåg (Sollentuna)
  • 5. Reanalyser av data  från Lerumsstudien  (Rapport 2004, n=1953)Är en tågbonus befogad? Finns det samverkanseffekter vid Renalyser av enkätdata för  buller från flera källor? personer exponerade enbart  Renalyser av enkätdata för  för en  av källorna, vägtrafik  personer med samtidig eller tågtrafik.                                exponering för både vägtrafik  (n = 307 resp. 470) och tågtrafik.  (n = 769) 
  • 6. Experimentella  studier i sömn‐ laboratoriumHur påverkas sömnen  Hur påverkas sömnen av av tågbuller jfr. med  buller och vibrationer vägtrafikbuller?  från tågtrafik?
  • 7. Frågeställning 2Finns det samverkande effekter av vibrationer  och buller från tågtrafik?  Är tågbuller mer störande i områden utsatta   för både buller och vibrationer? Vilken betydelse har vibrationer för  sömnkvalitet?
  • 8. Bakgrund Litteraturen visar att störning av tågbuller är högre i områden med kraftiga vibrationer. Det finns en interaktion mellan störning av buller och störning av vibrationer men störning av vibrationer varierar på ett mera komplext sätt med bullernivå.Undersökningar i områden med lika antal tåg och varierande vibrationsnivåer, verifierade med mätningar, är nödvändiga för att belysa dessa frågeställningar. Kontrollerade experiment i sömnlaboratorium ger möjlighet att  studera hur vibrationer påverkar sömnen.
  • 9. Studie av effekter av vibrationer  från tågtrafik  Fältstudie 2
  • 10. UndersökningspopulationTöreboda och Falköping (svaga/inga vibrationer) jämförs  med Alingsås och Kungsbacka (kraftiga vibrationer) Antal personer per ljudnivåkategori LAeq, 24h Områden < 45 dB 45‐50dB 51‐55dB 56‐65dB Totalt  Svaga vibrationer  Töreboda, Falköping 15 127 266 113 521 Starka vibrationer Alingsås, Kungsbacka 66 218 112 63 459 Totalt 980 Svarsfrekvens = 53 %
  • 11. Jämförelse vibrationsområden  Statistisk fördelning för olika exponeringsmått Mittstrecket =  medianvärdet Nedre resp. övre linjerna i  boxen = undre och övre dB kvartilen Staplarna = max‐ och min‐ värden bland de som inte är  outliers Cirklarna och stjärnorna =  extremvärden
  • 12. Jämförelse vibrationsområden Statistisk fördelning för olika exponeringsmått Exponering i områden med svaga vibrationer (n=521)     LAFmax LAeq,24h LAeq,06‐18  LAeq,18‐22  LAeq,22‐06*)  Lden Avstånd till järnvägMean  71,5 52,7 49,0 56,9  53,3 60,1 207Min  58,3 40,8 37,1 45,0  41 48,1 35Max  84,2 64,9 61,2 69,2  65,6 72,3 451 Exponering i områden med starka vibrationer (n=459)      LAFmax LAeq,24h LAeq,06‐18  LAeq,18‐22  LAeq,22‐06*)  Lden Avstånd  till järnvägMean  71,2 49,8 48,0 52,6  50,5 57,0 186Min 60,8 41,2 38,5 42,8  41,6 48,3 19Max  85,0 64,2 61,5 68,1  64,6 71,4 432
  • 13. Jämförelse områden med svaga resp. starka vibrationer Störning av buller från tåg i relation till LAeq,24h  respektive LdenN = 15/66     127/218     266/112       113/63                  N = 51/201       266/153      150/67      54/38
  • 14. Jämförelse områden med svaga resp. starka vibrationer Störning av vibrationer i relation till LAeq,24h  respektive LdenN = 15/66     127/218     266/112       113/63                   N = 51/201       266/153      150/67      54/38
  • 15. Jämförelse områden med svaga resp. starka vibrationer Störning av tågbuller i relation till  avstånd till järnväg N = 55/125   91/68  85/64  129/55  101/72  32/53  28/22         
  • 16. Jämförelse områden med svaga resp. starka vibrationerStörning av vibrationer från tåg i relation  till avstånd till järnväg N = 55/125   91/68  85/64  129/55  101/72  32/53  28/22         
  • 17. Jämförelse områden med svaga resp. starka vibrationer Svårt att somna pga buller från tåg Stängt fönster                                   Öppet fönsterN =  73/219      283/144      119/58       46/38                 N =  73/219      283/144      119/58       46/38 
  • 18. Jämförelse områden med svaga resp. starka vibrationer Väcks av buller från tåg Stängt fönster                                   Öppet fönsterN =  73/219      283/144      119/58       46/38                 N =  73/219      283/144      119/58       46/38 
  • 19. Jämförelse områden med svaga resp. starka vibrationer Sämre sömnkvalitet pga buller från tåg Stängt fönster                                   Öppet fönsterN =  73/219      283/144      119/58       46/38                 N =  73/219      283/144      119/58       46/38 
  • 20. Jämförelse områden med svaga resp. starka vibrationerBullerstörda aktiviteter inne med öppet fönster N = 15    127    266      113           N = 66   218    112     63 
  • 21. Jämförelse områden med svaga resp. starka vibrationer Bullerstörda aktiviteter utomhus N = 15    127    266      113      N = 66    218    112      63 
  • 22. Effekter på sömnen av buller och  vibrationer från tåg Laboratorieexperiment 2
  • 23. FrågeställningarHur störande för sömnen är buller respektive  vibrationer från tåg? Interiör från ljudmiljölaboratoriet
  • 24. Experimentell design Exponeringsnivåer för vibrationer och buller Natt 1  Natt 2 Natt 3 Natt 4 Natt 5 Tillvänjning Tillvänjning  A B C 54/svag TystVibrationer Svaga  Starka Starka  0,3mm/s 1,4mm/s 1,4mm/sBuller: LAFmax         55 dB 55 dB 48 dB LAeq,23‐07 31 dB 31 dB 25 dB Antal tåg 44 44 44 Vibrationer förekom enbart vid godstågen (25 godståg LAFmax: 49‐55 dB)  Totalt 21 personer i 8 försöksserier
  • 25. Vilken effekt har vibrationsnivån på sömnen?Hypotes: Starka vibrationer påverkar sömnen mer   än svaga vibrationer vid lika bullernivå Sömnvariabler: jfr 55 dB/svag  ‐ 55dB/stark Insomningstid i minuter Ja, tendens Antal uppvaknanden  Nej Sömnkvalitet 0‐10 Ja Kroppsrörelser 0‐10 Ja Trötthet morgon 0‐10  Ja (1-sid test)
  • 26. Vilken effekt har bullernivån på sömnen?  Hypotes: Höga bullernivåer påverkar sömnen mer än       låga bullernivåer vid lika vibrationsnivå Sömnvariabler: jfr 48dB/stark  ‐ 55dB/stark Insomningstid i minuter Nej Antal uppvaknanden  Nej Sömnkvalitet 0‐10 Nej Kroppsrörelser 0‐10 Nej Trötthet morgon 0‐10  Nej (1-sid test)
  • 27. Uppvaknanden under olika tidsperioder på nattenNormalt förekommer uppvaknanden mest under senare delar av natten då sömnen är ytligare.Relativt lika fördelning av uppvaknanden under olika tidsperiodervilket tyder på störd sömnrytm. 
  • 28. Andel i % som stördes och påverkades på olika sätt       av buller under olika exponeringsnätter.Signifikant fler hade svårt somna resp. väcktes och det fanns en tendens till sämre sömnkvalitet av ljud/buller i kombination med starka vibrationer (55/stark jfr 55/svag). Tendens att fler väcktes pga. av ljud/buller vid höga bullernivåer än vid låga bullernivåer (55/stark jfr 48/stark). 
  • 29. Andel i % som stördes och påverkades på olika sätt      av vibrationer under olika exponeringsnätterBullernivån påverkade inte hur mycket man upplevde att vibrationerna störde sömnen (55/Stark jfr 48/Stark).Starka vibrationer upplevdes signifikant mer sömnstörande än svaga vibrationer (55/stark jfr 55/svag). 
  • 30. Resultaten från laboratorieexperimentet och fältstudien är samstämmigaFler upplever att tågbuller stör sömnen då det samtidigt  förekommer vibrationer från tåg Svårt somna                    Väcks     Sämre sömnkvalitet
  • 31. Slut presentation
  • 32. Tågtrafikens buller‐ och vibrationseffekter ‐ från Töreboda till Kungsbacka Markvibrationer i samband med tågtrafik förekommer vid ett relativt begränsat antal bansträckor i  Sverige. Där kraftiga vibrationer förekommer utgör de dock ett stort störningsproblem. Beroende  på hur kraftiga vibrationerna är ger de upphov till olika typer av störningar. Några exempel på effekter som rapporterats är att föremål rör sig i bostaden, oro för skador på hus och egendom  samt sömnstörningar. Enligt den litteraturstudie som genomfördes 2006 inom ramen för det 4‐ åriga forskningsprogrammet TVANE (2006‐2010), visar samtliga undersökningar högre störning av  buller i områden med kraftiga vibrationer. Det finns en interaktion mellan störning av buller och  störning av vibrationer, störning av buller påverkas av vibrationsnivå (ökad störning av buller vid  ökad vibrationsstyrka) men störning av vibrationer varierar på ett mera komplext sätt med  bullernivå. Dessa frågor angrips inom TVANE‐programmet genom att kombinera kända resultat  med nya baserade både på studier i fält och i laboratorium. I nya undersökningar studeras hur man  upplever och påverkas  (störning, sömnstörningar etc) av buller och vibrationer i samverkan.  Undersökningarna görs i områden med lika antal tåg och varierande vibrationsnivåer.  Inom  projektet utförs även kontrollerade experiment i sömnlaboratorium vilka ger möjlighet att studera  betydelsen av vibrationer för uppkomst av sömnstörningar.
  • 33. Hur stör tågbuller då antalet tåg är  mycket stort?  Fältstudie 4 Sollentuna
  • 34. BakgrundVår litteraturstudie visar att ett antal av senare års studier inte visat några skillnader i störning mellan tåg‐ och vägtrafikbuller. I takt med att nya järnvägslinjer byggs ut och godstrafiken utökas är det väsentligt att nya studier av störning, sömnstörningar och samtalsstörning genomförs för att ge säkrare underlag för att bedöma om det är berättigat att ha en bonus för tågbuller. Den nya studien i Sollentuna studien ger möjlighet att studera effekter av ett mycket stort antal tåg. Resultaten skall även jämföras med förhållandena då Arlandabanan öppnades (Bluhm& Nordlings studie, 2001) med resultat från de nya fältstudierna inom TVANE‐projektet vid järnvägar med mindre antal tåg.  Bullerseminarium - Stockholm 2008-10- 08
  • 35. Antal tåg per dygn Antal tåg per tågtyp och vardagsmedeldygn  Antal per  Motor  Arlanda  Lok  X2000  Godståg  Tjänste  Totalt tågtyp under  vagnståg  express,  dragna  tåg  vardags‐ X10‐X20  X3  person  medeldygn  tåg    155 166 103 22  15 20 481 Varav  nattetid          16    24    11    0    8  10   69  kl 22‐06 
  • 36. Studier av samtidig exponering för buller från  vägtrafik och tåg  ‐ Reanalyser av enkätdata från Lerumsstudien 
  • 37. En stor del av befolkningen i Lerums kommun är              utsatta för buller från både tåg‐ och vägtrafik. gtrafik E 20 (ca 20 000 Västra Stambanan fordon/dygn)(199 tåg/dygn)
  • 38. Undersökningsmaterial Lerumsstudien VÄG: TÅG L 24h Aeq, totalt antal personer 45-50 dB 51-55 dB 56-60 dB 61-72 dB 45-50 dB 455 192 88 27 762VÄG L 24h Aeq, 51-55 dB 294 158 89 49 590 56-60 dB 134 126 108 66 434 61-70 dB 42 31 46 48 167TÅG: totalt antal personer 925 507 331 190 1 953
  • 39. Störning av vägtrafikbuller och tågbuller då källorna förekommer samtidigt resp. enskilt.Vid samtidigexponering för buller  från  75%vägtrafik och tåg upplevs resp.  51% Vägtrafik och tågbullerkälla mer  Vägtrafik och tåg 53%störande                    Enbart tåg 41%(övre kurva) Enbart vägtrafikän då en bullerkälla förekommer   Ljudnivå LAeq,24h Ljudnivå LAeq,24henskilt.               n= 875 n= 691(nedre kurva) 386; 489 386; 305 Paper Inter Noise 2007 Istanbul
  • 40. Störning av den totala trafikljudmiljön•Samtidig exponering för buller       1,00 Proportion annoyed by total traffic sound environment Lika ljudnivå från tåg‐ och +15%från vägtrafik och tåg upplevs mer  0,80 vägtrafik  (högst 2 dB störande än då endast en av  skillnad) +17%bullerkällorna (motsvarande totala  0,60 Equalljudnivå) förekommer.  +10% One dominant source En dominerande 0,40 källa (minst 3 dB  skillnad)  0,20Skillnaden i störning är statistiskt signifikant från 58 dB (t ex 55 dB  0,00från var och en av källorna) och  50 55 60 65 70skillnaden ökar med ökad ljudnivå.  Sound level, railway and road traffic, LAEq,24h tot (dB) Ljudnivå från vägtrafik och tåg, LAeq,24h,total N= 1953
  • 41. Publikationer baserade på studien i Lerum • Öhrström E., Barregård B., Andersson E., Skånberg A., Svensson H., and  Ängerheim P. (2007). Annoyance due to single and combined exposure  from railway and road traffic noise. J Acoust. Soc. Am.122 (5): 2642‐2652  Part 1, Nov 2007. • Öhrström E,  Skånberg A, Barregård L, Svensson H and Ängerheim P  (2005). Effects of simultaneous exposure to noise from road‐ and railway  traffic. Inter Noise 2005, Rio de Janeiro 6‐10 August, 2005. Paper no  (Available on CD.) • Öhrström, E., Andersson, E., Skånberg, A. and Barregård, L.(2007).  Relationships  between  annoyance and exposure to single and combined  noise from railway and road traffic. Inter Noise 2007, Istanbul 28‐31  August, Paper no IN07_242 (Available on CD.) • Barregård, L., Bonde, E. Öhrström E. (2008).  Risk of hypertension from  exposure to road traffic noise in a population‐based sample. (On‐line publ  Occupational and Environmental Medicine 2008)
  • 42. EX TR A BI LD ER
  • 43. Är en tågbonus befogad?Jämförande studier av effekter av vägtrafik    och tåg  Fältstudie 1
  • 44. Jämförande studier av effekter av  vägtrafik och tågtrafik Sömnstudie Laboratorieexperiment  1
  • 45. FrågeställningarHur störande för sömnen är buller från tåg & vägtrafik vid: 1) samma medelljudnivå (Lnatt)?  2) samma maxnivå (LAFmax)? Interiör från ljudmiljölaboratoriet