Your SlideShare is downloading. ×
Session 26 Mats Lindquist
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×
Saving this for later? Get the SlideShare app to save on your phone or tablet. Read anywhere, anytime – even offline.
Text the download link to your phone
Standard text messaging rates apply

Session 26 Mats Lindquist

214

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
214
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
0
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide

Transcript

  • 1. Vilt i trafikenPersonskador och viltolyckor Mats Lindquist Älgskadefondsföreningen
  • 2. BakgrundViltolyckornas omfattning:• Nästan hälften av alla trafikolyckor är kollision med klövvilt• Varje dag inträffar ca. 100 olyckor med klövvilt i Sverige• 1-2 personer skadas varje dag i viltolyckor• Ca. 10 personer dödas varje år i viltolyckor
  • 3. Bakgrund Svårt skadade Döda Lindrigt skadade5000 200004500 180004000 160003500 140003000 120002500 100002000 80001500 60001000 4000 500 2000 0 0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010Antalet svårt skadade, dödade samt lindrigt skadade i personbilar åkande personer från 1960 till 2008 i Sverige. 2008 blev följande antal dödade samt svårt skadade personbilsåkande i kollision med djur (älg). • 4 dödade av totalt 251 1,6 % • 50 svårt skadade av totalt 2330 2,1 % Är då älgkrockar ett problem vad beträffar personskador?
  • 4. BakgrundGenerella skillnader i skademekanismer mellanfrontalkollision, sidokollision samt älgkollision. Frontalkollision Sidokollision Älgkollision Framförallt risk för skador på huvud och nacke i älgkollisioner.
  • 5. BakgrundKodning av skador enligt AIS-skalan (Abbreviated Injury Scale). Varje AIS-värdeär kopplat till en risk att avlida av skadan. Eftersom begreppen lindrig och svårskada är definierade genom skadans AIS-värde är också dessa begreppkopplade till en risk att avlida av skadan. AIS- Betydelse Exempel värde 1 Lätt skada Blåmärke Lindrig skada 2 Moderat skada Sårskada 3 Allvarlig skada Lårbensbrott 4 Svår skada Hjärnblödning Svår skada 5 Kritisk skada Aortaruptur 6 Maximal skada Krossad skalle Begreppet svår skada innebär ett brett spektrum av skador.
  • 6. BakgrundSvåra skador på huvud och nacke bör ges en större uppmärksamhet än svåra skador påandra kroppsdelar. Bakgrunden till detta är att dessa skadors långsiktiga konsekvenser kanvara stora, både vad beträffar sociala* samt yrkesmässiga** handikapp. AIS 1 AIS 2 AIS 3 AIS 4 AIS 5 Huvud 5.0 12 45 80 100 Nacke 9.7 40 55 100 100 Ansikte 2.4 10 60 60 n.a. Övre extremiteter 4.2 10 65 100 n.a. Nedre extremiteter och 1.6 20 35 60 100 pelvis Bröst 0.0 0.5 0.7 15 15 Bröstrygg 0.9 20 55 100 100 Buk 0.0 0.0 4.5 10 10 Ländrygg 1.6 25 45 100 100 Skadors risk för att leda till en medicinsk invaliditet på minst 10 %.** •Adams, J.H., Graham, D.I., Murray, L.S., and Scott, G., 1982, "Diffuse axonal injury due to nonmissile head-injury in humans - an analysis of 45 cases," Annals of Neurology, Vol. 12, No. 6, pp. 557-563. Sigrun Malm, Maria Krafft, Anders Kullgren, Anders Ydenius and Claes Tingvall “Risk of Permanent Medical Impairment (RPMI) in Road Traffic Crashes” AAAM 2008.
  • 7. Material• Data från STRADA.• Bältade åkande i personbilar (Bilbälte angivet som skyddsutrustning)• Svåra skador (MAIS≥3), enbart sjukhusrapporterade.• Totalt 1462 åkande i materialet, 68 % förare.• 40 % kvinnor samt 60 % män i materialet.• 80 % hade MAIS 3, 16 % MAIS 4 samt 4 % MAIS 5.
  • 8. Resultat personbil 1%3% 1% buss/spårvagn 2% 2% träd/stolpe 5% lastbil/trailer/släp 40% traktor/truck älg18% rollover singel UNS hus/byggnad 3% räcke 1% sten/berg 9% 2% dike 13% övrigt Fördelning av konfigurationer för de 1462 svårt skadade åkande. Älgkrockar utgör 3 % av totala antalet svårt skadade.
  • 9. Resultat AIS 3 AIS 4 AIS 5600500400300200100 0 Huvud eller nacke Ansikte Torax Buk eller pelvisorgan Extremiteter eller pelvisskelett Skadepanorama för de 1462 svårt skadade åkande. Svåra skador på huvud eller nacke analyseras vidare.
  • 10. Resultat 2%2% 3% 1% personbil 1% 8% buss/spårvagn träd/stolpe 33% lastbil/trailer/släp traktor/truck älg rollover22% singel UNS hus/byggnad 1% räcke sten/berg 10% dike 8% övrigt 1% 8%Fördelning av konfigurationer åkande med svåra skador på huvud eller nacke. Älgkrockar utgör 8 % av antalet svåra skador på huvud eller nacke.
  • 11. Resultat 180 160 140 AIS 5 120 AIS 4 100 80 AIS 3 60 40 20 0Fördelning av antalet svåra skador på huvud eller nacke på olika konfigurationer.Mest skador på huvud/nacke orsakas i rollovers samt i kollisioner medandra personbilar. Älgkrockar orsakar ungefär lika mycket svåra skadorpå huvud/nacke som stolpe/träd kollisioner samt krockar med lastbilar.Älgkollisioner orsakar 19 % av AIS 5 skadorna på huvud/nacke.
  • 12. Sammanfattning• Den officiella statistiken anger att älgkrockar ligger bakom cirka 2 % av de svåra skadorna för åkande i personbilar.• Begreppet ”svåra skador” innehåller ett brett spektrum av skador.• Skademekanismen i älgkrockar medför störst risk för skador på huvud/nacke.• Svåra skador på huvud/nacke medför en stor risk för både sociala och yrkesmässiga handikapp.• Älgkrockar står för 8 % av de svåra skadorna i huvud/nacke i det studerade materialet vilket är ungefär samma andel som kollisioner med träd/stolpar samt lastbilar producerar.• Av kritiska skador (AIS 5) i huvud/nacke stod älgkollisioner för 19 %.• Detta medför att älgkrockar måste betraktas som mer allvarliga än vad den officiella statistiken anger.• Vi föreslår en fortsatt studie där man försöker kvantifiera antalet viltrelaterade dödsolyckor.

×