• Share
  • Email
  • Embed
  • Like
  • Save
  • Private Content
Session 26 2010 johan granlund
 

Session 26 2010 johan granlund

on

  • 1,122 views

 

Statistics

Views

Total Views
1,122
Views on SlideShare
1,122
Embed Views
0

Actions

Likes
0
Downloads
2
Comments
0

0 Embeds 0

No embeds

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Microsoft PowerPoint

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment
  • Lindholm: Singelolyckor utgör mer än en tredjedel av alla dödsolyckor. 494 dödliga singelol (DSOL) på statliga vägar 1997-2000; ger ca 120 DSOL per år. 50 % av 120 ger 60 DSOL i ytterkurva 11 % ger 13 DSOL i innerkurva. Potentialen är max 60 – 13 = 47 DSOL. Sällan mer än en död per olycka, 305 döda i 290 analyserade ger kvot 1.05. Antal dödade som max kan förebyggas är ca 49.

Session 26 2010 johan granlund Session 26 2010 johan granlund Presentation Transcript

  • Utformning av tvära kurvor på flerfältsväg Johan Granlund Teknikchef Drift och Underhållsid 1 Transportforum 2010-01-13
  • UppläggOlycksproblemet och dess lösningTidigare forskningsresultatÖkända olycksdrabbade tvära flerfältskurvorKraftspel vid kurvtagningFarliga kurvor hittas med Profilograf mätbilFallstudie med mätdata från E4 SkönsbergskurvanVägnormen och förarutbildningen bör uppdaterasSå kan farliga befintliga kurvor åtgärdassid 2 Transportforum 2010-01-13
  • Olyckor pga sidkraft vid filbyteVissa kurvor på flerfältsväg är onormalt olycksdrabbade. Är kurvornas utformning optimal?Vägkurvors skevning utformas för sidkraft given av referenshastighet och vägens kurvradie.Vägnormen beaktar INTE ökad sidkraft vid omkörning / filbyte i kurva. Snabbt filbyte gör att fordonet utsätts för “kurvradier” mycket snävare än vägkurvan, och därmed högre sidkraft.Tvära kurvor på flerfältsväg med hög referenshastighet bör alltid byggas med maximalt tillåten dosering. Vid halka minskas risken för svår olycka i hög fart. Nackdelen är något ökad risk för glidning i låg fart.sid 3 Transportforum 2010-01-13
  • Känd kunskap, urval Hög vägkurvatur är farligare än smal väg och dålig sikt. [Gupta & Jain 1975] 2 till 4.5 ggr fler olyckor i kurva än på raksträcka. [Johnston 1982; Leonard et al. 1994] Lastbil känsligare än personbil. Värst är tvär kurva efter lång rak vägsträcka samt feldoserade kurvor. [Haywood, 1980) I Sverige står ytterkurvor för 5 gånger fler olyckor än innerkurvor. [Lindholm, 2002] Farligt feldoserad skevning är flerfaldigt vanligare i ytterkurvor än i innerkurvor. [Granlund 2008] Tysklands Autobahn: Filbyte i kurvor är en identifierad risk. [Schneider (1982), Lamm et al (1982)]sid 4 Transportforum 2010-01-13
  • Kända olyckskurvor i Sverige Urval olycksdrabbade tvära kurvor på flerfältsväg: – Nya Rv 50 Tallen – Falun; se mitt föredrag 2009 – Nya E6 vid Munkedal – Kurva på betongvägen E20 Eskilstuna - Arphus – E4 Skönsbergskurvan i Sundsvall; fallstudie i detta föredrag Den nya insikten om hög sidkraft vid filbyte visar att kurvor som på dessa sträckor bör byggas med större skevning för minskad olycksrisk.sid 5 Transportforum 2010-01-13
  • Sidkrafter vid kurvtagning tan (α) = Vägens tvärfall fs = Sidofriktionstal F= Centrifugalkraft (centripetalkraft) G= Tyngdkraft [Källa: VGU] N= Normalkraft – Sidkraften F vill ”dra fordonet av vägen”. – F är direkt proportionell mot Kurvatur; invers till Kurvradie. – Om reaktionskrafterna är tillräckliga, blir fordonets färd kursstabil. – Avgörande för reaktionskrafterna: • Sidofriktionstal (Vid våt vägbana & hög fart: Makrotextur) • Vägens tvärfall (skevning/dosering/bankning)sid 6 Transportforum 2010-01-13
  • Sidofriktion << bromsfriktion [Källa: VGU] • Skilj på sidofriktion och avsevärt högre bromsfriktion. • Vägnormen utgår från 2/3 av tillgänglig sidofriktion mot regnvåt asfalt för bra personbilsdäck. • Gränssättande upp till 100 km/tim är dock lastbil & buss, med ca 10 % högre behov av sidofriktion. Vägnormensid 7 underskattar alltså problemet. 2010-01-13 Transportforum
  • Teoretisk ”kurvdosering” Riktlinjer enligt Vägars och Gators Utformning (VGU); “Skevning i 90 km/tim kurva, som funktion av kurvradie. Minimiradie för negativ skevning vid sidofriktion 0.05 (ishalka) ”Tvär kurva” innebär sidoacceleration över ca 1.25 m/s2 vid skyltad fartgränssid 8 Transportforum 2010-01-13
  • Ideal ”kurvdosering”EU Roadex: Omräkning av riktlinjer från den svenska vägnormen Vägars och Gators Utformning.Grön box = God standard.Orange box = Mindre god eller Låg standard. Vägars och Gators Utformning Riktvärden för tvärfall vid referenshastighet 90 km/tim Teckenregel: Vänsterkurvor har negativt kurvaturvärde 8 (+) 7 6 5 4 3 2 Tvärfall [%] 1 0 -1 (-) -2 -3 -4 -5 (-) -6 -7 -8 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 Kurvatur = 1000 / Radie [m]sid 9 Transportforum 2010-01-13
  • Ex verklig skevning : kurvatur Rv 90 Rödsta - Näsåker 12.3 km riksväg Data från 12300 sektioner Jämförelse med Vägars och Gators Utformning för 90 km/tim Teckenregel: Vänsterkurvor har negativt kurvaturvärde 8 7 6 5 4 4 3 2 5 6 Tvärfall [%] 1 0 -1 -2Pr o f i l o g r af d at a -3 1 2 -4 f r ån -5 -6 3 -7 u p p r u s t ad e Rv -8 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 90. Kurvatur = 1000 / Radie [m] n = 1 2 300. 1: Raksträckor 4: Tvära ytterkurvor 2: Mjuka innerkurvor 5: Mjuka ytterkurvor 3: Tvära innerkurvor 6: Övergångar vid ytterkurvor sid 10 Transportforum 2010-01-13
  • Skönsbergskurvan på E4 genom Sundsvallsid 11
  • Var tredje (!) av Sundsvalls trafikolyckor Källa: Peter Höglund, Räddningstjänsten Sundsvall - Timråsid 12 Transportforum 2010-01-13
  • Många sladdolyckor vid filbyte Nyårsafton: 2009 års avslutande olycka i Skönsbergskurvan Foto: Y-bloggenOlycksdata för Skönsbergskurvan enligt STRADA:• 82 % av olyckorna inbegriper sladd.• 65 % hal väg, pga regn, snö eller is.• 29 % aktivt rapporterat filbyte .Siffrorna är anmärkningsvärt höga, eftersom• motorvägen på E4 är mestadels torr,• filbyte utgör endast en bråkdel av körningen.sid 13 Transportforum 2010-01-13
  • E4-kurvan feldoserad och för tvär i 90 km/tim på hal väg. -Kurvatur (sidkraft) vid snabbt filbytesid 14 Transportforum 2010-01-13
  • Snabbt filbyte i 90 km/tim gav 35 % högre sidkraftsid 15 Transportforum 2010-01-13
  • Mindre nytta av ökad skevning i flack kurvasid 16 Transportforum 2010-01-13
  • Vägnormen bör justeras -Tvära kurvor på flerfältsväg med hög referenshastighet ska normalt utformas med största tillåtna skevning. Vägnormen bör även beakta ca 10 % högre friktionskrav för tung trafik i kurvor < 100 km/tim. Negativ/utåtriktad skevning farligt även i flack kurva ned till 0.2 m/s2, om vägytan riskerar vinterhalka. (Tunnel ok?).sid 17 Transportforum 2010-01-13
  • Även förarutbildningen bör uppdateras I tvär kurva (1.8 m/s2) gav snabbt filbyte 35 % högre sidkraft än mjukt filbyte. Detta belyser att snabba filbyten i kurvor på flerfältsväg medför kraftigt ökad olycksrisk. Körkortstagare bör informeras om risk med snabba filbyten.sid 18 Transportforum 2010-01-13
  • Har vägen farliga kurvor? Kända (och okända) kurvor med olämplig skevning kan enkelt utvärderas med hjälp av Profilografmätning. I EU-projektet Roadex har vi demonstrerat diagram som ger tydlig information om tvära eller feldoserade kurvor, i förhållande till gällande vägnorm.sid 19 Transportforum 2010-01-13
  • Åtgärder i farliga flerfältskurvor Profilografdata bör användas för att: • se över fartgräns, • besluta om varningsskyltning; gärna intelligent styrd med hjälp av sensorer som mäter fart och väglag, • riktade friktionshöjande insatser, • ombyggnation av kurvan sedan finansiering ordnats. Heldragen spärrlinje kan vara effektivt på snöfri väg.sid 20 Transportforum 2010-01-13
  • F o t o : Mat s L an d e r b e r g SlutordMätresultat i linje med intuition.Kompletterar tidigare forskning.Vägnormen VGU bör justeras.Många kända (och okända) tvära kurvor har för låg skevning.Farliga kurvor hittas med Profilograf mätbil.Fartdämpning vid våt/hal väg.Kritiska kurvor bör bankas upp.Vägarna kan göras säkrare! sid 21 Transportforum 2010-01-13