Session 22 Sören Belin

419 views

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
419
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
6
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Session 22 Sören Belin

  1. 1. Vad görs för resenärerna ikollektivtrafiken? Hur samlar sig en ny bransch kring interoperabilitet? Sören Belin – VTI Transportform 2011, session 22 Christmas Consulting Belin Consulting 1
  2. 2. Vad betyder interoperabilitet Resande med kollektivtrafik inom och mellan trafiksystem* där resenären vid ett betalningstillfälleerhåller färdbevis för hela resan under en definierad tidsperiod.* med olika operatörer i ett eller flera geografiska områden 2
  3. 3. Vilka komponenter ingår i interoperabilitet? Köpet Resan Avräkning Distribution: Cash Bankkort • Automat internetbank • Pressbyrå • Kontor • Xxx.se Produktval Ev maskin Betala Trafik Info Ladda produkten Visering Ev registreringAmbitioner ochomfattning hittills 3
  4. 4. Den nya lagen reglerar inte betalsystem,bara ett gemensamt informationssystem Förarbeten Ny lag 2012 Regeringen Regeringen förväntar sig att Branschen löser betalsystemet Myndighet Branschen TV Anslutningsplikt 2012 ”Ett kollektivtrafikföretag ska lämna information Regeringen §§ om sitt trafikutbud till ett avser att följa gemensamt system för upp löpande trafikantinformation TrafikInfo Betalsystem Om det inte sker ev. nySamtrafiken? Operatör lagstiftning 4
  5. 5. Vad händer efter 2012-01-01? Alla som har grundläggande kompetens att bedriva persontrafik kan etablera och driva kollektivtrafik 5
  6. 6. NU SEN Kollektivtrafikmyndighet (KTM) Trafikplikt? Ja NejTrafikhuvudman Regional upphandlings- enhet (Länet) Kommersiella aktörer Upphandlad Operatör trafik flera operatörer Resenärer = Resenärer
  7. 7. Vad händer efter 2012-01-01? Alla som har grundläggande kompetens att bedriva persontrafik kan etablera och driva kollektivtrafik Interoperabilitet har inte längre en geografisk dimension 7
  8. 8. Trafikhuvudman A Län A Trafikhuvudman B Län BTrafikhuvudman C Län C 8
  9. 9. Vad händer efter 2012-01-01? Alla som har grundläggande kompetens att bedriva persontrafik kan etablera och driva kollektivtrafik Interoperabilitet har inte längre en geografisk dimension Branschen måste söka nya affärsmodeller och avtalsformer för ett effektivt samarbete Aktörerna måste etablera en ny bransch bestående av både myndigheter och företag  Man förväntas etablera en ny betallösning 9
  10. 10. Branschen har börjat förbereda sig för interoperabilitet med nya förutsättningar En evolutionär utveckling hellre än en revolutionär Det Stegvis perfekta implementering systemet februari 2011 Ny standard för distribution,Juni 2010 betalning och Handlingsplan avräkning samt för branschen kravspecifikation för nya och reviderade system Strategiska alternativ 2010 2011 2012 ????
  11. 11. Interoperabilitet och betalsystem utgörbara en del av fördubblingsambitionen 11
  12. 12. Interoperabel trafik fungerar rimligt väl urett kundperspektiv redan idag  Interoperabel trafik mot viktiga närliggande destinationer fungerar och har lösts med olika grad av sofistikation i olika samarbetskluster  Stockholm – Mälardalen  Öresundstrafiken  Norrland  Värmland – Norge  Etc  Produkterna är inte alltid lättbegripliga eller lättköpta och kräver nästan alltid multipla färdbevis 12
  13. 13. De stora volymerna finns inom, till och frånstorstäderna • De stora pendelflöden är storstadsrelaterade. Minst 60% av all pendling • Pendling över länsgräns i övrigt är mindre än 1 procent Källa: Analys av SCB Rams 2009, prop 13 2009/10:200 sid 33
  14. 14. Mindre än 1 procent av allt huvudresandeinvolverar kollektivt resande mellan kluster bil kollektivt 13, 4 miljoner gång huvudresor görs en normal dag i Sverige cykel Av dessa görs 800.000 kollektivt i form av ca 3 Övriga THM millioner delresor SL Mellan kluster <100.000 delresorKälla: Resvaneundersökning 2007 och SCB-Rams 14
  15. 15. Förutsättningarna för interoperabilitet ärinte de bästa Olika produktdefinitioner - allt ifrån ungdom, till vilka olika periodprodukter som finns Olika tariffsystem, zonernas antal och storlek, check-out mm Olika kontrollfilosofier Olika avräkningsfilosofier - produktion, försäljning, resvaneundersökningar etc Olika affärsmodeller Detaljstyrning från ägarna Det är beundransvärt vad som åstadkommits givet denna splittrade bas 15
  16. 16. Produktens komplexitet och strävanefter absolut rättvisa är ett hinder Nyckelfråga: Enkel produkt Hur mycket ”nord-väst” kan vi gå? Politiskt No-Go Ingen kontroll 100% rätt Dagens utbud samt RKF, IFM etcSamordningsvilja, rättvisa,exakthet Komplex produkt 16
  17. 17. Betalmedelmarknaden har börjat röra påsig i snabbare takt – under galgen Kontanter är döende  Kontanter enda alternativet för ungdomar – accepterar vi det? Behovet av att hantera mikrobetalningar med hög produktivitet ökar Vissa specifikationer kring kontaklösa småbetalningar finns utvecklade – få är dock implementerade  Gränsen mobiltelefonbetalningar mellan kort är inte dragen Ett stort antal projekt försöker lösa mikrobetalningar  Ett genombrott kanske sker i London fram till 2015  Svenska kollektivtrafik bör noga följa detta som kan vara den framtida lösningen 17
  18. 18. En omfattande handlingsplan utvecklasunder vintern 2010/2011 Harmonisering Utveckla handlingsplaner och Samordna Gapanalys dagens Beslut om ny system bättre systemgeneration initiera projekten baserad på en stabil standard Neutral plattform Organisera Utveckla en ny specifikation inom ramen för europaarbetet europeisk standard Betalkort och banker steg 1 Förbered avregleringen och tillgång till system 2010 2011 2012 ----------------? 18
  19. 19. Genomförandet kommer kräva nya former för samordning i en ny bransch X2 Fördubblingen nationellt Styrgrupp Handlingspl an framtida Andra Handlingsplaner styrgrupp betallösning projekt ar Förbättrad Exempel, . Projektledning Harmoniserin g interoperabili tet Neutral plattform Anropsstyrd trafik Betalmedel Vägledning MarknadstillträdeProjekt- och referensgrupper Det kommer krävas en stabil samordning av aktörer som inte traditionellt uppfattat sig vara i samma bransch. En central serviceorganisation blir nödvändigt för att styra genomförandet.

×