Session 2 Hannes Johnson
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

Session 2 Hannes Johnson

on

  • 432 views

 

Statistics

Views

Total Views
432
Views on SlideShare
432
Embed Views
0

Actions

Likes
0
Downloads
0
Comments
0

0 Embeds 0

No embeds

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Adobe PDF

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

Session 2 Hannes Johnson Session 2 Hannes Johnson Presentation Transcript

  • Chalmers University of Technology Organisering förenergieffektivitet i sjöfarten Hannes Johnson, M.Sc.Sustainable Ship Propulsion, Chalmers hannes.johnson@chalmers.se
  • Chalmers University of Technology Varför organisering?• Energieffektivitet ur ett redarperspektiv – Hur organiserar vi vår verksamhet så att vi bättre kan realisera vår potential för energieffektivisering? – Är energiledningssystem en framgångsväg även i sjöfarten?• Tekniska potentialen är stor• Det är företagsekonomiskt en god idé• Därför syns också en väldig aktivitet inom sjöfarten för att realisera denna potential?
  • Chalmers University of Technology Sammanfattning• Bild av den tekniska och ekonomiska potentialen• Problemställningen kring varför denna generellt inte blir realiserad• Framgångsfaktorer i Energimyndighetens Program för energieffektivisering• Hur kan vi dra nytta av de lärdomar som vunnits där?• Exempel på hur vi arbetar tillsammans med två rederier
  • Chalmers University of Technology Potentialen är stor• IMO redovisar åtgärder som kan spara in 25-75% av CO2- utsläpp, varav merparten är energieffektiviseringar• Ett stort antal åtgärder där varje åtgärd innebär en mindre besparing• Åtgärderna rör allt från bättre rutiner för inköp av bunkerolja till regelbunden polering av skrov och propellrar till utbildning i eco- driving. – Inom många olika delar av verksamheten, d v s rör medarbetare på många olika positioner.
  • Chalmers University of Technology Det är bra för balansräkningen• Ett typiskt rederi, – Omsättning 1000 MSEK, 50% av kostnader är bunkerolja, vinstmarginal 5%.• Vad innebär 10% besparing? – (1000-50)*0,5*0,1 = 47,5 MSEK – Vinstökning på 95%
  • Chalmers University of Technology Fluktuerande, stigande energipriser16014012010080604020 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 World crude oil spot price (US Energy Information Administration)
  • Chalmers University of TechnologyUtsläpp börjar kosta…
  • Chalmers University of Technology… och kommer att kosta mer
  • Chalmers University of Technology Vilka barriärer finns idag?• Delägare, rederi: ”Vi blir uppvaktade av leverantörer som säger att de kan spara 5% på det här, någon annan säger 10% där. Allt som allt kan vi ”spara” över 100%! Vi vet inte hur vi ska prioritera mellan dessa åtgärder eller om vi kan lita på siffrorna.”• Tekniskt ansvarig, rederi: ”För oss styrs frågan mycket kommersiellt. ”Miljö” är lika med ”utsläpp i vatten” för våra kunder. Emissioner och energiförbrukning har inte samma fokus.• Miljöansvarig, rederi: ”Jag tror att det p g a att det involverar hela företaget kräver en hel del. Alla är inte övertygade om att det finns pengar att tjäna. ”• Tekniskt ansvarig, konsultföretag: ”Vi har svårt att sälja våra produkter, då våra tilltänkta kunder säger att det ändå är deras kunder som betalar kostnaderna för bunker.”
  • Chalmers University of Technology Sjöfarten är inte unik…• Svensk bebyggelse beräknas kunna effektiviseras 40 TWh/år 2020 (ur ”Energieffektivisering – möjligheter och hinder”, IVA 2009) – Transport: 13 TWh … – Industrin: 20 TWh … – Jmfr svensk kärnkraftsproduktion, 50-60 TWh per år• I stort sett genom implementering av befintlig teknologi
  • Chalmers University of Technology Varför blir potentialen inte realiserad?• “Energieffektiviserings-gapet”• Bebyggelse: Acceptans för 6 TWh (från 40 TWh) per år 2020• Vad göra?
  • Chalmers University of Technology Program för energieffektivisering• Drivs av Energimyndigheten sedan 2004 i energiintensiv industri – Massa- och papperstillverkning, livsmedelsframställning, sågverk och trävaror, kemikalietillverkning, plastvaror, gruvor och malmförädling, stål- och metallframställning.• Lag om program för energieffektivisering – Få tillbaka skatt på el, investera i energibesparingar – ”Alla” åtgärder med återbetalningstid < 2 år – Implementera energiledningssystem, SS 62 77 50• Resultat: eleffektivisering på 1,4 TWh, investeringar på 636 miljoner, besparingar på 429 miljoner per år• Utvärderingar 2006 pekar på energiledningssystemet som en kritisk framgångsfaktor i arbetet
  • Chalmers University of TechnologyHur gör ett företag som är riktigt bra på energieffektivisering? • Best-practice och generella framgångsfaktorer för hur man arbetar med energieffektivisering •  Energiledningssystem • SS 62 77 50  EN 16001  ISO 50 0001 • Likt ISO 14001, för att enkelt kunna sammanföras • “The standard will provide organizations and companies with technical and management strategies to increase energy efficiency, reduce costs, and improve environmental performance.” – ISO 50001 • Ett generellt verktyg för företag i alla branscher
  • Chalmers University of TechnologySammanfattning av ett ELS: Kritiska framgångsfaktorer• Energieffektivisering: att hantera en stor mängd mindre besparingar inom alla delar av företagets verksamhet, med avsevärd sammanlagd besparing.• God kunskap om företagets energianvändning – ”You can’t manage what you don’t measure” - nödvändigt för att kunna sätta upp mål, mäta och följa upp.• En holistisk syn krävs för att undvika suboptimering – Det måste finnas en organisation för energifrågor i företaget, med en representant i eller nära högsta ledningen med ansvar att koordinera arbetet.• God förmåga att kommunicera resultat – Internt och externt, för att sprida best practice och för att övertyga kunder.
  • Chalmers University of Technology Energiledningssystem i sjöfarten?• Energimyndigheten finansierar ett 1-årsprojekt.• Vilka barriärer finns för energieffektivisering idag, och är ett energiledningssystem till nytta även i sjöfarten?• Vilka specifika förutsättningar finns för att framgångsrikt implementera energiledningssystem i sjöfarten?• Kartlagt erfarenheter inom andra industrier (PFE)• Kartlagt hur olika rederier idag arbetar med energieffektivisering• Startat samarbete med två svenska rederier – Österströms och Laurin Maritime – för att göra förundersökningar om vad en implementering skulle betyda i respektive rederi• Just nu: Planerar besök på ett fartyg i vardera företag för att intervjua besättning och göra ansats till energikartläggning
  • Chalmers University of Technology Barriärer i sjöfarten• Brist på mätningssystem, mätdata samt analys av mätdata – Vad är sambanden mellan tjänsten vi levererar och energin vi förbrukar? • Hur vet vi om resan vi nyss genomförde var så energieffektiv som möjligt? • Hur bygga incitamentssystem för energieffektiv drift? – Hur kan vi utvärdera besparingen i en potentiell eller genomförd åtgärd? • Hur ofta ska vi polera skrov och propeller? • Vad tjänar vi på att investera i ny utrustning?•  Nödvändigt att börja arbeta utifrån en ”baseline”
  • Chalmers University of Technology Barriärer i sjöfarten• Befogenhets- och ansvarsförhållanden kring energifrågor är inte utredda – Vem är ansvarig för att minimera energiförbrukning? – Vem har befogenhet att implementera åtgärder? – Vilka påverkar energianvändningen? – Vem ”ser” möjligheter till besparingar? – Vilka incitament finns för att säkerställa energieffektivt arbete?•  Nödvändigt att ifrågasätta roller?
  • Chalmers University of Technology Energiledningssystemet?• Hanterar båda dessa barriärer – Arbeta systematiskt från energikartläggning till handlingsplaner till uppföljning – Kartlägga ansvarsförhållanden, vem som påverkar energiförbrukning, berör utbildningsbehov• Skapar möjligheter för ledningen att förstå och förbättra energieffektiviseringsarbetet
  • Chalmers University of Technology Sammanfattning• Ett framgångsrikt arbete med energieffektivisering en konkurrensfördel i o m ökade energipriser.• Energieffektivisering handlar om att identifiera, implementera och utvärdera ett stort antal åtgärder där var och en innebär en mindre förbättring.• Dessa är utspridda över företagets verksamhetsområde och rör driftsfrågor, taktiska frågor och strategiska.• Det är viktigt att ha ett holistiskt synsätt och arbeta systematiskt utifrån mätdata.• Energiledningssystemet är ett verktyg konstruerat för att hantera dessa faktorer.
  • Chalmers University of Technology Vilka barriärer finns idag?• Delägare, rederi: ”Vi blir uppvaktade av leverantörer som säger att de kan spara 5% på det här, någon annan säger 10% där. Allt som allt kan vi ”spara” över 100%! Vi vet inte hur vi ska prioritera mellan dessa åtgärder eller om vi kan lita på siffrorna.”• Tekniskt ansvarig, rederi: ”För oss styrs frågan mycket kommersiellt. ”Miljö” är lika med ”utsläpp i vatten” för våra kunder. Emissioner och energiförbrukning har inte samma fokus.• Miljöansvarig, rederi: ”Jag tror att det p g a att det involverar hela företaget kräver en hel del. Alla är inte övertygade om att det finns pengar att tjäna. ”• Tekniskt ansvarig, konsultföretag: ”Vi har svårt att sälja våra produkter, då våra tilltänkta kunder säger att det ändå är deras kunder som betalar kostnaderna för bunker.”
  • Chalmers University of Technology Tack! Frågor?hannes.johnson@chalmers.se 0735908566