Session 11 Staffan Algers

396 views

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
396
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
2
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Session 11 Staffan Algers

  1. 1. LuTRANS och LuSIM Enkla modeller för planering av mark och trafik På uppdrag av RTK Svante Berglund, WSP A&S
  2. 2. Bakgrund - RUFS Samordnad planering av mark och infrastruktur i Stockholmsregionen En plan dvs. önskad utveckling för att nå vissa mål Planeringsarbetet bygger på förhoppningen att kommunerna följer regionplanens intentioner Vilket inte är helt orimligt… – Bebyggelseutvecklingen under senare år har präglats av ”infill” och förtätning Trafikanterna antas däremot inte följa planerarnas intentioner
  3. 3. Bred ansats 7 (5) strukturerÖstraMellansverige: Stations- Städer Trend Spridd samhällen StorstäderStockholmslän: RUFS Västliga kärnor Stations- Trend Spridd Bygg inåt Nord-sydstråket 2001/2050 samhällen
  4. 4. Problemet Planeringsprocessen – Kalendertid – Flexibla frågeställningar – Hantera många olika utvecklingsspår – Mälardalsperspektiv – Horisontår: 2030, 2050 Planeringsproblemet – Utvärdera många olika principer för markanvändning och trafiksystem – Kapacitet – Tillgänglighet – Miljö (Miljö=klimat=CO2=bilåkande)
  5. 5. Syften med LuTRANS Hantering – Enkel – Snabb – Billigt att variera markanvändningen Funktion – Beräkna antal resor – Rimligt god precision för färdmedelsval – Korrekta restider mht trängsel – Kapacitetsutnyttjande etc. Återskapa Sampers fast enklare (initialt)
  6. 6. Krav på modellen Samtliga krav syftar till att göra modellen rimligt enkel och billig att köra Rimliga mängder data ska tillföras modellen Få möjligheter att göra fel Gemensamma nätverk med Sampers Gemensam zonindelning med Sampers Enkla data för markanvändning Korta beräkningstider
  7. 7. Möjliga förenklingar av trafikmodeller Minska antalet zoner – Aggregation – Urval Minska antal ärenden Förbättra programmets prestanda
  8. 8. Omfattning Modell för bilinnehav och körkort (Logit) Ärenden – Arbete – Övrigt Färdmedel – Bil som förare – Bil som passagerare – Kollektivtrafik – Gång – Cykel
  9. 9. Bilinnehavsmodellerna – Karaktärsvariabler Bebyggelse – Befolkningstäthet inv/km2 – Andel boende i villa Demografi – Åldrar i zonen – Könsfördelning Ekonomi: inkomst (rottransformerat) Dummy-variabler: län, RC Körkort per bil 0.0000 - 1.5170 (331) 1.5170 - 1.5920 (329) 1.5920 - 1.6550 (332) 1.6550 - 1.7160 (329) 1.7160 - 1.8207 (331) 1.8207 - 2.0794 (330) 2.0794 - 2.4380 (330) 2.4380 - 10.0000 (331)
  10. 10. Efterfrågemodellen - LuTRANS Logit Fratarjusterad mot generering (valbart) Ej bil Bil Bil F Bil P Koll Cykel GångDest…
  11. 11. Köra LuTRANSStyrfil för LUTRANSFilnamn inkl sökväg för bilbas resp kollbas:"L:705x_OMS_LutFRAMKOFramko_nu_2007_1""L:705x_OMS_LutFRAMKOFramko_nu_2007_1"Nummer på matriser arbetsresor Default10 Bilavstånd 58 Bilrestid Högtrafik 35 Tullkostnad arbetsresor 111 Åktid koll morgon 714 Första väntetid morgon 1015 …..Genererings- attraktions- och bilinnehavsdata:".utdatabilarx3.txt"Generella parametrar:1.00 Ekonomisk tillväxt till 2030 (1.3879 vid 2.0%/år)13.0 Milkostnad bil1.0 Faktor kolltaxa0.34 Kortandel1 1 1 1 1 Utskrift resultatmat bil, bilp, koll, gång, cykel 1=ja, 0=nej1 Fratar 1=ja, 0=nej
  12. 12. Kalibrering Estimering – modellens parametrar Kalibrering – Anpassning av modellen till ny eller lokal information LUTRANS Sampers T/RIMSkattning Resegenerering – av RVU94 RVU94 RVU 85/86beteendeparametrar – Färdmedelsandelar – ReslängdsfördelningKalibrering RVU 05/06 för Regional RVU94 Femområdeskalibrering Gradientjustering Generering för Generering per ärende och Färdmedelsval Färdmedelsval färdmedel Reslängd per Reslängd per resärende resärendeGradientjustering mot NEJ JA JAbilräkningarTilläggsmatriser NÄTRA NÄTRA ??
  13. 13. Stämmer det mot räkningar? Bil – Rätt bra på det hela taget – För mycket trafik på Värmdöleden Nacka Kollektivtrafik – Svårt när det finns konkurrerande kollektiva trafikslag och konkurrerande påstigningspunkter – Farsta, Globen, Centralt – Lågt på tunnelbana – Något högt på Pendeltågen – Regionaltågen rätt bra – Undantag från Örebro, Nykvarn
  14. 14. Utvärderingsrutin Kapacitet (flaskhalsar) Tidsförluster trängsel Co2 Personkilometer stående Tillgängligheter … hundratals rader Dock inte samhällsekonomi

×