1. Modellering av lokaliseringseffekter av
stora infrastrukturåtgärder i
Stockholmsregionen
R.D. Jonsson
Transporter och samhällsekonomi
Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm

2. Bakgrund
Erfarenheter från tidigare projekt
• PROSPECTS, hållbart transportsystem:
– När uppstår nyttor och kostnader?
– Samma individer i alla modeller
• Vad krävs för att nå koldioxidmålet:
– Har ni provat några kombinationer?
– Markanvändningseffekter då?

3. Kravspecifikation
• Snabb! Nya metoder för att jämföra alternativ kräver snabba
modeller
– Predict & Provide kräver precision
– Utforska policyrummet kräver snabbhet
• Gradvis förbättring av tidigare modeller
• Samma agenter i alla modeller
• Snabb!

4. Egenskaper
• Syntetisk befolkning
• C#, .Net, Microsoft SQL
• Parallella beräkningar
• Testat distribuerade beräkningar

5. Samspelet mellan transporter och
lokalisering
Utilisation of
Trips
transport system
Travel time/cost
Activities
Accessibility
Attractiveness Land use
Construction

6. Transportmodellerna
• Nästlad logit
• Antal resor, destination, färdmedel
• Arbete (morgon), Service, Fritid, Övriga
• Bil, Kollektivtrafik, Cykel, Gång

7. Bostadslokalisering
• Ett urval h av befolkningen flyttar
• Det flyttar in d nya människor
• H bostäder blir lediga
• Nybyggnation beror på priser, kostnad, ledig yta
∑ (hk
t
k
+ d ) P ( pt ) = H + Qi ( pt , cit , s )
t
k k
it t
i k
it

8. Arbetsplatslokalisering
• Logitmodeller
• 8 sektorer
• Variablerna inkluderar
– Tillgänglighet
– Lokalyta
– Markanvändningsmix
– Dummyvariabler för tex. flygplatser, universitet,
sjukhus, geografiska förutsättningar

9. Modeller

10. Scenarier
• Jämförelsealternativ
– 25000 inflyttade
– 2.5 % ekonomisk tillväxt
– Oförändrade bensinpriser
• Förbifart Stockholm
• Trängselavgift Essingeleden + Förbifart
• Glesare bostadslokalisering
• Högre bensinpris

11. Förutsättningar
• Arbetsplatslokaliseringen fix
• Inga förändringar i kollektivtrafiken

12. Koldioxid

13. Koldioxid per capita

14. Samhällsekonomi

15. När händer saker?

16. Slutsatser
• Koldioxidutsläppen kommer att fortsätta öka
– Befolkningstillväxt
– Ekonomisk utveckling
– Fordonsteknologi och bilinnehav centralt
• Markanvändningen spelar roll
– Men mest på riktigt lång sikt
– Mer intressant om det kopplas till en vidare analys
av tex. bebyggelsens energianvänding

17. Slutsatser
• Vi behöver snabba modeller
– För att testa nya samhällsekonomiska kalkylmetoder
– För att utforska åtgärdsrummet
– Tidigt i planeringsprocessen, inte för objektsanalyser
• Tiden bör vara explicit
– För rättvisa mellan generationer
– Bättre representation av dagliga beslut
– Schemat har ofta ej flyttbara händelser