• Like
  • Save
Session 48 Thomas Olofsson
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

Session 48 Thomas Olofsson

on

  • 481 views

Slutsatser från bygginnovationens analysgruppsarbeten avseende broar och vägar

Slutsatser från bygginnovationens analysgruppsarbeten avseende broar och vägar

Statistics

Views

Total Views
481
Views on SlideShare
481
Embed Views
0

Actions

Likes
0
Downloads
0
Comments
0

0 Embeds 0

No embeds

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Microsoft PowerPoint

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

    Session 48 Thomas Olofsson Session 48 Thomas Olofsson Presentation Transcript

    • Bygginnovationens analysgruppsarbeten avseende Broar och Vägar Thomas Olofsson Luleå tekniska universitet
    • Delrapport Bro Christer Carlsson Ramböll Sverige AB Mikael Hallgren, ordf. Tyréns AB Rolf Hörnfeldt tidigare NCC AB Lars-Olof Karlberg ELU Konsult AB Mats Karlsson Trafikverket Christer Kihlmark tidigare NCC AB Thord Kristensson Peab AB Thomas Olofsson, huvudförfattare Luleå Tekniska Universitet Ulf Sandelius WSP Sverige AB Peter Simonsson Luleå Tekniska Universitet Bro & Väg 2
    • Antal sidor VV BrVV on or Br on m er or 19 m 500 1000 1500 2000 2500 3000 0 er 69 19 (B 76 5 -B (B 7) 5 -B 7, S tB Br on K or N m 1- N 88 4) (B B K7 9 ,B BR SK O 8 7) 94 Br (B o BK 20 94 02 ,B (B SK BK 94 ) Bro & Väg 94 ,E N 20 6 Br BS o K 20 94 04 ) (B BK Högre beständighetskrav 04 TK ,B /T SK R 94 Br o ) ,2 Utveckling av bronormer i Sverige 00 9 (E ur ok o de r) 3
    • • 9 studieobjekt – Stålbroar: en från 1979 och en från 1996 – Förspända broar: en lådbalkbro från 1978 och en från 2007 en dubbelbalkbro från 1976 och en motsvarande från 1994 – Betongbalkbroar: två ribbalkbroar från 1974 och en balkbro från 2007 Undersökningsmetod: Intervjuer, Studier av ritningar & mängdförteckningar Bro & Väg 4
    • Exempel på resultat – stålbroarEffektivitetsmått broOutput mått Enhet Stallbacka 1979 Vallsund 1996Broarea total ( brolängd x fri bredd) m2 19488 19263Konstruktionsritningar st 152 150Input måttBetong ÖB m3 5404 5812Armering ÖB ton 676 1340Stål ÖB ton 2394 3637Stöd inkl landfästen st 33 23Kontruktionstimmar tim 17680 7780 (totalt)Mantimmar produktion tim 72136 67000Output/InputBroarea/betong m2/m3 3,6 3,0 Broarea/armering m2/ton 28,8 13,2 Broarea/stål m2/ton 8,1 4,9 Broarea/stöd m2/st 591 769 Broarea/K-timme m2/tim 1,1 2,5 Broarea/mantimme m2/tim 0,27 0,26 K-ritningar/K-timme st/tim 0,009 0,019  Bro & Väg 5
    • Studie - Materialutveckling förspända lådbalkbroar 34 broar, 200 1969-1977 1969 - 2006 180 160 1987 140armering (kg/m 2) 120 1997-2006 100 80 60 40 20 0 1,20 20 25 30 35 40 45 50 1969-77 Medelspännvidd (m) 1,00 1987 0,80 1997-2006 Betong (m 3/m2) 0,60 0,40 0,20 0,00 20 25 30 35 40 45 50 Medelspännvidd (m) Bro & Väg 6
    • Studie – Upprepningseffekter, exempel Ölandbron Armering överbyggnad exkl kant och tvärbalk 25 Inlärningstal 90%Timmar/ton armering 20 15 10 5 0 1 6 11 16 21 26 Etapp Betonggjutning, överbyggnad, exkl kantbalk och tvärbalk Formförflyttning överbyggnad. exkl kantbalk och tvärbalk 1,2 600 1 Inlärningstal 91% 500 Inlärningstal 89% 0,8 Timmar/flyttTimmar/m3 400 0,6 300 0,4 200 0,2 100 0 0 1 6 11 16 21 26 1 6 11 16 21 26 Etapp Etapp Bro & Väg 7
    • Slutsatser - Bro• Materialmängder har ökat → ökad kvalitet• Projekteringen har blivit effektivare (handritn. → CAD)• Ny teknik har ökat effektivitet (t.ex. bask → pump)• Stor del av produktionsmetoder samma nu som då• Produktiviteten ökar starkt med upprepning• Stor potential till effektivitetsvinster finns med standardisering / upprepning / modultänk etc… Bro & Väg 8
    • Forsknings- och utvecklingsbehov bro Minskade mängder (btg, armering, mm) för att minska CO2. Bättre metoder för LCC/LCA-analys. Material och metoder för att öka livslängden och minska reparationsbehoven. Bättre och effektivare reparationsmetoder samt övervakningsmetoder. Industrialiserat anläggningsbyggande. Upprepningseffekten befrämjad genom bl.a. bättre upphandlingar där en serie av anläggningskonstruktioner handlas upp i ett kontrakt. BIM för infrastrukturanläggningar = AIM. Kvalitetsfrågor – bättre och systematisk erfarenhetsåterföring. Kortare byggtider. Aktiv design – projektören/konstruktören är med under hela byggskedet. Bro & Väg 9
    • Delrapport Väg Anders Gustavsson, Tyréns AB Mikael Hallgren, ordförande, Tyréns AB Rolf Hörnfeldt, tidigare NCC AB Per Lindh, Peab AB Mårten Lindström, More10 AB Richard Nilsson, Skanska Sverige AB Håkan Olofsson, Ramböll Sverige AB Thomas Olofsson, huvudförfattare, LTU Erik Simonsson, Cementa AB Tomas Winnerholt, Trafikverket Bro & Väg 10
    • Utveckling normer och föreskrifter Planering och utformning Uppbyggnad och dimensionering År Föreskrift År Föreskrift 1973 RIGU 1972 Mark AMA 1972 Riktlinjer för gators geometriska Allmän material- och utformning, TV 117 arbetsbeskrivning för Markarbeten 1976 TV 124, Trafikleder på landsbygd 1976 BYA Byggnadstekniska anvisningar 1982 TRÅD 1983 MarkAMA 83 1987 ARGUS Handbok med allmänna råd om 1994 VÄG 94 gators utformning och standard 1998 Anläggnings AMA 98 2007 Anläggnings AMA 07 1994 VU 94, Vägutformning 94 2008 VVTK Väg/ VVTR Väg 2004 VGU, Vägars och gators 2008 IFS Väg utformning 2008 VVTBT Obundna lager VVTBT Bitumenbundna lager VVTBT Tätskikt på broar 2008 VVAMA 07Förändring av fokus över tiden: 2008 VVMB 302Framkomlighet → Trafiksäkerhet och miljö 2010 AnläggningsAMA 10 Bro & Väg 11
    • Vägbyggnadsprocessen tar längre tid Fysisk planering Realisering Tillåtlighets prövning För- Väg- Arbets- Bygg- Produk-studie utrednïng plan handling tion1-2 år 2-3 år 1-3 år 1-2 år 1-2 år 1-3 år Bro & Väg 12
    • Undersökta vägprojekt nu och då - intervjumetod Vägprojekt Huvudobjektets typ och längd Byggår E4:an delen Valloxen - Uppsala Motorväg längd 12 km 1970-71 Inre Ringvägen, Malmö Motortrafikled Färdig 1975 Väg 74 Värmdöleden Lännersta – Insjön Motorväg längd 5 km 1976-78 Väg 265 Norrortsleden, Täby Kyrkby- Motortrafikled, mötesfri längd 2005-08 Rosenkälla 7 km Jämförande livslängdsberäkningarBenämning Vägsträcka Byggd årE6Yttre E6, Yttre Ringvägen, delen Lockarp – Fredriksberg (km 11/300 – 12/900) 1998 - 1999E6Bro E6, Svenska Landanslutningen till Öresundsbron, delen Bron – Fosie 1997 - 2000Inre Inre Ringvägen, Malmö 1973 - 1975E22Förbi E22, Förbifart Bromölla 2001 Bro & Väg 13
    • Slutsatser från intervjuundersökning - nu och då • Bygga i egen regi → Extern entreprenad • Egna maskiner → Underentreprenörer • Miljö och arbetsmiljö högre prioritet idag • Utforming med bästa trafiktekniska lösning → Utformning med bästa estetiska, trafiksäkraste och miljövänliga lösning • Överslagmässig massbalans → Detaljerad anpassning under produktion med hjälp av IT, GPS etc • Manuell utsättning och avvägning → Maskinstyrning med digitala terrängmodeller • Dimensionering med tabell → Dimensionering genom beräkningar av bärighet och livslängder • Utförande entreprenad → Funktionsentreprenad med mångårigt underhållsansvar Bro & Väg 14
    • Slutsatser från jämförande livslängdsberäkning• Både de nya och de gamla vägarna verkar vara dimensionerade med viss säkerhetsmarginal → fullt relevant stategi (Europavägar)• Regler och råd för tillförlitlighetsnivåer vid dimensionering för olika typer av vägar saknas• Teoretisk livslängdsbestämning ger tillräcklig livslängd men i verkligheten börjar vägen spricka kraftigt → bättre modeller för nedbrytning behövs• Gamla konstruktioner utan bindlager → negativ spårdjupsutveckling• Nya konstruktioner med hårdare beläggningar → positiv spårdjupsutveckling Bro & Väg 15
    • Forsknings- och utvecklingsbehov väg• Metoder och verktyg för säkrare prognoser avseende livslängd och framtida underhållsinsatser• Hitta områden och metoder för återvinning av avfall• Alternativa överbyggnadsmaterial istället för krossat berg, t.ex. återanvänd betong, slagprodukter m.m.• Effektivare masshantering• Effektivare planprocess• BIM för anläggningsprojekt = AIM• Aktiv design (observationsmetoden) Bro & Väg 16
    • http://www.bygginnovationen.se/ Bro & Väg 17
    • Läs mer: Artiklar och avhandlingar• Construction Productivity Measures for Innovation Projects: Case Study, Jan Bröchner & Thomas Olofsson, Journal of Construction Engineering and Management, http://dx.doi.org/10.1061/(ASCE)CO.1943-7862.0000481• Buildability of concrete structures : processes, methods and material, Peter Simonsson, Doktorsavhandling, LTU, http://pure.ltu.se/portal/files/32688580/P.Simonsson_we bb.pdf Bro & Väg 18