Program Sym City
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

Program Sym City

on

  • 962 views

 

Statistics

Views

Total Views
962
Views on SlideShare
962
Embed Views
0

Actions

Likes
0
Downloads
3
Comments
0

0 Embeds 0

No embeds

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Adobe PDF

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

Program Sym City Program Sym City Document Transcript

  • S y m C i t y << RETHINK THE CITY Morgondagens stad är inte vad du tror. Det smartaste är inte vad du ser. Program och konferensinformation
  • S y m C i t y << Industriell Miljöteknik, Linköpings Universitet Vi vänder miljöproblem till möjligheter Avdelningen för Industriell Miljöteknik är en tvärvetenskaplig forskargrupp som i mer än 30 år arbetat med att vända miljöpro- blem till möjligheter. Vi intresserar oss för hur organisationer, tekniska system och produkter och tjänster kan utvecklas för att forma det resurseffektiva samhället. Idag är avdelningen en internationell forsknings- och grundutbildningsmiljö med ca 25 anställda och 900 studenter. Vi är en tvärvetenskaplig forskargrupp som forskar, utbildar och samverkar kring hur miljöproblem och miljöperspektiv leder till förändring av produkter, tjänster, tekniska system och organisationer och hur förändringar av dessa i sin tur påverkar miljön. Avdelning började sin verksamhet 1980 med en kurs i miljövårdsteknik för några få teknologer på Teknisk fysik och elektrotek- nik. Sedan dess har avdelningen vuxit i takt med att miljöfrågorna blivit allt viktigare i samhället och idag ger avdelningen kur- ser över hela Tekniska Högskolan och även på andra program. Undervisningen är idag bara cirka 25 % av vår verksamhet. Mycket tid ägnar vi åt forskning och utveckling inom vår huvudin- riktningar: miljöledning, miljöanpassning av produkter och tjänster samt industriell ekologi. Vi arbetar mycket med den ”tredje uppgiften” dvs. samverkan med företag, kommuner och myndigheter i regionen för att föra ut nya kunskaper från forskningen till samhället. Vi deltar i utvecklingsprocesser och utför analyser och utvärderingar på upp- drag i nära kontakt med våra samarbetspartner. Vi arbetar gärna i långsiktiga relationer med företag och myndigheter med hjälp av samarbetsavtal. KONTAKT OCH INFORMATION Olof Hjelm, Avdelningschef olof.hjelm@liu.se, 013-28 56 47 Anders Carlsson, Forskningskommunikatör anders.carlsson@liu.se, 013-28 18 01
  • S y m C i t y << PROGRAM Torsdag 09.00-10.00 Ankomst, registrering & välkomstfika 10.00–10.15 Konferensen öppnas; Mats Eklund (Linköpings Universitet), Muharrem Demirok (Linköpings Kommun), Olle Vikmång (Norrköpings Kommun) 10.15–11.00 Huvudtalare 1: Gunter Pauli Gunter Pauli är utbildad ekonom med en MBA från INSEAD, han är även professor i system design på fakulteten för arkitektur vid Politecnico di Torino. Han har etablerat sig som entreprenör och skapat dussintals företag och initiativ som spänner över näringsliv, vetenskap, utbildning och konst. 11.15– 12.30 Parallella sessioner A, B, C & D 12.30–13.30 Lunch 13.30–14.15 Huvudtalare 2: Henrietta Palmer Henrietta Palmer är professor i arkitektur vid Mejan Arc, Kungl. Konsthögskolan in Stockholm. Hon bedriver där en multidiciplinär post-masterutbildning, Resources, för arkitekter, stadsplanerare, landskapsarkitekter, ingenjörer, konstnärer och skribenter, med fokus på städer och dess hållbara utveckling. 14.15–14.45 Fika 14.45–16.15 Parallella sessioner E, F, G & H 17.30–19.00 ”Från Norrköping till Universums yttersta kant” - Mingel, utställning och filmvisning på Visualiserings Center. 19.30–22.30 Konferensmiddag i Värmekyrkan, Industrilandskapet Fredag 08.30–10.00 Parallella sessioner I, J & L 10.00–10.30 Fika 10.30 -11.15 Huvudtalare 3: Jan de Wilt Jan de Wilt är projektledare på InnovatieNetwerk i Nederländerna. Han har en doktorsexamen i etologi och djurvälfärd vid universitetet i Wageningen och jobbar nu bland annat med Agroparks (industriell ekologi inom jordbruket), Bioport (Rotterdam som mainport för biomassa) och Ecopyramid (upprepad användning av biomassa som syftar till att eko- effektivitet). 11.15–12.00 Avslutande Paneldiskussion 12.00–12.15 Konferensens avslutning 12.15–13.30 Lunch Under hela konferensen kommer Anders Carlsson från Linköpings Universitet vara moderator. Delar av Sym City kommer att spelas in och sändas i UR Samtiden/Kunskapskanalen. Föreläsningarna kom- mer ligga ute på UR Play direkt efter att de sänts i Kunskapskanalen. Troligen kommer de också ligga ute på iTunesU, där de kan poddas ner. Det är Gunter Pauli samt sessionerna A och E som spelas in.
  • S y m C i t y << Hållbara Norrköping Hållbara Norrköping ETT FORSKNINGSPROGRAM VID AVDELNINGEN FÖR INDUSTRIELL MILJÖTEKNIK, LINKÖPINGS UNI- VERSITET, OM HUR URBANA INFRASYSTEM KAN FÖRBÄTTRA MÖJLIGHETERNA TILL ETT GOTT LIV UTAN ATT KOMPROMISSA MED HÅLLBARHETEN. Dagens växande städer bygger på infrasystem; stora tekniska system, som möjliggör levnadsvillkoren för stadens medborgare genom att tillhandahålla vatten, energi, sophantering och transporter. Fastän städer ofta beskrivs som ohållbara ur en rad aspekter, de står exempelvis för en betydande del av våra samhällens energikonsumtion, innebär städernas tätheter av männi- skor och funktioner också en möjlighet som kan utnyttjas för att utveckla ett mer hållbart samhälle. Hållbara Norrköping är ett forskningsprogram som omfattar tre huvudområden: - Stadsutveckling - Transportsystem - Urban-industriell symbios Vår uppfattning är att städer inte kan ses som slutna system, avskilda från sitt regionala sammanhang. Till städer hör också an- gränsande industriområden och närliggande landsbygd, såväl som långväga transporter och internationella logistiklösningar. Norrköping ligger i Östergötland, en region som karaktäriseras av stark utveckling av förnybar energi och nära samarbeten mel- lan olika industriföretag i välfungerande nätverk. Båda dessa sektorer är också naturliga delar av städerna i regionens verksam- heter. Forskningsprogrammets uppgift är att genom högkvalitativ akademisk forskning stödja Norrköping kommuns ambitiösa planer på omställning mot en mer hållbar utveckling. Norrköping kommuns högt ställda ambitioner, forskningsprogrammets spetskompetens och samarbetet med Norrköpings Visu- aliseringscenter C, syftar gemensamt till att sätta Norrköping på världskartan för hållbarhet. KONTAKT OCH INFORMATION Mats Eklund, Professor mats.eklund@liu.se, 013-28 17 26 Sara Gustafsson, Lektor och Programsamordnare sara.gustafsson@liu.se, 013-28 66 02
  • S y m C i t y << Sessioner A. Staden som framtidens gruva (sal K4) Allt mer av naturresurserna finns bundna i städers tekniska system. En betydande andel av dessa materialförråd är dessutom outnyttjade, till exempel i ur- kopplade infrasystem. I den här sessionen får vi höra forskares, återvinningsföretags och infreastrukturägares syn på städers potential som framtidens gruva. Hur mycket värdefulla material innehåller en stads infrasystem, var i staden finns dessa potentiella resurser och under vilka förutsättningar kan de bli tillgäng- liga för återvinning. Sessionsledare: Joakim Krook, Linköpings Universitet Talare/Teman: Att försena Nostromo - om de gömda metallförråden i Norrköpings underjord Björn Berglund, Linköpings Universitet Urkopplade elkablar - möjligheter och hinder för ökad återvinning Inger Niss, elnätschef på Utsikt Nät AB Metallutvinning från städers infrasystem - tankar från ett återvinningsföretag Tobias Hamre, Stena Recycling B. Where cities and industry meet -Perspectives and examples from the research and practice of Industrial Symbiosis (Sal K2) Industrial settings created increasing nuisance with noise, pollution and health problems in cities in the 20thcentury. The organization of industrial activities outside city boundaries was an answer to the growing problems. Although, economic growth, related extension of production and city boundaries often led to new tensions in the physical planning of the different functions of working and living. Furthermore, bringing production activities together in industrial parks created also side effects such as a concentration of environmental pollution and growing commuting problems. During time, national and regional environmen- tal policies together with environmental management in companies generated a better balance in the co-location of industry and cities. Preventive concepts such as Cleaner Production and Industrial Symbiosis put the discussion about the place of industry and living in urban areas on the agenda again. Sym City Keynote speaker Günther Pauli has stated that Cleaner Production made the physical integration of zero-emissions companies in cities possible and the rigid division of working and living less stressful. Nowadays dialogues about Low Carbon Industrial Parks, zero-emission resource management, closing loops of resource links in urban areas contribute to re-thinking the integration of Industrial and Urban symbiosis. Entrepreneurial experiences and research reflections are presented and discussed in this session. Moderator: Leo Baas, Linköpings Universitet Speakers/Themes: Introduction to the research and practice of Industrial Symbiosis Leo Baas, Linköpings Universitet Urban industrial symbiosis/ Kalundborg Stefan Anderberg (Lund University) Critical steps when designing industrial symbiosis Murat Mirata (f.d. Lunds Universitet) The Händelö Experience Michael Martin, Linköpings Universitet C. Hållbara godstransporter i staden (sal K7201) Citylogistiken är det område där potentialen till miljöeffektivisering av godstransporter sannolikt är störst. Det är ett av de mest komplexa områdena, eftersom kraven på en bra stadsmiljö måste balanseras med de krav på lönsam logistik som ställs av marknadens aktörer. Detta kräver en systemsyn där man förutom att ta fram modeller för utformningen av ett sådant system, även tar hänsyn till rollförändringar mellan de olika aktörerna och hur risker och förtjänster ska fördelas. Sessionsledare: Mats Abrahamsson, Linköpings Universitet. Talare/Teman: Citylogistik, borde vara en del av stadsplaneringen! Mats Abrahamsson, Linköpings Universitet Miljövinster i citylogistiken, något att räkna med Maria Björklund, Linköpings Universitet Effektiv citylogistik, vägvisande pilotprojekt i Europa Jenny Karlsson, VTI Kommunens roll för en mer hållbar logistik Sara Gustafsson, Linköpings Universitet.
  • S y m C i t y << Sessioner D. Sol, vind, vatten och sopor - kraven på framtidens infrasystem och planering (sal K22) Många parter behöver samverka för att skapa resurseffektiva system för bland annat energi, avlopp och avfall. Hur kan man arbeta med fysisk planering och scenarier för att få hållbara städer? Vi diskuterar hur stadens utformning kan utvecklas i samspel med modern teknisk infrastruktur. Sessionsledare: Robert af Wetterstedt, Sustainability Building Manager, WSP Talare/Teman: Kopplingar mellan fysisk planering, infrastruktur, energi och klimat, Mats Johan Lundström, KTH Samhällsplanering & miljö Hur man kan ta hänsyn till hållbarhetsaspekter i kommunens fysiska planering, Magdalena Lindfeldt, planarkitekt, Eskilstuna kommun Scenarier som ett verktyg för att belysa olika lösningar och skalor för en stadsdels energiförsörjning, Dag Henning, Optensys Energianalys E. How to match resource flows for competitive food production in cities? (sal K4) Food consumption in cities depends on food production that is not always sustainable. Meat production is a well-known example but even vegetables are often grown using finite, fossil, resources. Some important inputs for growing vegetables in greenhouses are heat, carbon dioxide and nutrients. They are all generated by societal activities and mainly considered as a problem. How can these resource flows be matched? In this session you will hear about innovative approaches to the development of food production in greenhouses in symbiosis with housing by Jan de Wilt from the Dutch organization of Innovation Network. There will also be presentations about ground-breaking local initiatives aiming at developing greenhouse industry based on available resources that are not used today. Moderator: Mats Eklund, Linköpings Universitet Speakers: Jan de Wilt, Project manager at Innovatie Netwerk, Holland Hans Hassle, CEO Plantagon Stefan Jacobsson, Tekniska Verken Jürgen Granstedt, Agro Etanol F. Var finns industrin i framtidens städer? Hur kan industrin vara en del i en tät och funktionsblandad stad? (sal K2) Stadens utveckling från att vara en nod i en omgivande dominerande landsbygd till att bli den normgivande och dominerande hemvisten för människor och mänsklig aktivitet förändrar i grunden förutsättningarna för staden och hur den ska eller kan byggas. Dagens stadsplanering vill gärna se ett urbant landskap som präglas av täthet och funktionsblandning. Hur blir även de industriella verksamheterna, stora som små - nya som traditionella, en del i denna planering och framtidens urbana landskap. Sessionsledare: Björn Berglund, LiU Talare/Teman: Småskalig industri - Aktörerna och deras framtid, Butängen Helen Littke, KTH Framtidens urbana landskap - finns det plats för industrin? Lars Sundström, White Arkitekter Perspektiv från Norrköping. Föreställningar & uppfattningar om vad stad respektive industri är för något Dag Johansson, stadsarkitekt Norrköping G. Staden som handelsvara - Hur kan vi överföra och exportera svensk miljöteknik och systemlösningar? (sal K7201) Att bistå andra länder med svensk kunskap, erfarenhet, tekniska och organisatoriska lösningar är ett effektivt sätt att förbättra den globala miljön. Många an- satser görs för att öka exporten av svenskt miljöteknikkunnande, t ex inom ramen för Regeringskansliets samordning och UD/Exportrådets satsning Symbi- oCity. Ett antal utmaningar måste dock övervinnas, t ex låg exportvilja hos mindre företag samt hur "inlåst" kommunal kompetens kan utnyttjas i exportsam- manhang. Seminariet diskuterar möjligheter och utmaningar samt ger konkreta exempel på lyckade affärer. Sessionsledare: Gert Kindgren, VD, Cleantech Östergötland Talare/Teman: Vilken process är det vi vill stödja? Gert Kindgren, VD, Cleantech Östergötland Regeringen och andra offentliga aktörers roll Mats Denninger Regeringens samordnare av miljötekniksamarbete med Kina, Ryssland & Indien. Megacities, megaproblems: a contextual approach to environmental technology (eng.) Santiago Mejia Dugand, Linköpings Universitet Globalisering av en svensk miljöinnovation Christer Öjdemark, VD, Envac AB, hedersdoktor LiTH
  • S y m C i t y << Sessioner H. Hur kan kommuner bli framgångsrika arenaskapare för en hållbar stadsutveckling? (K22) Kommuner har identifierats som nyckelaktörer för att driva en hållbar utveckling. Denna session handlar om hur kommuner kan bidra till en hållbar utveckling genom att gå utanför sin traditionella myndighetsroll. Kommuner har stor kompetens som kan användas och överföras till hela samhället. Kommuner kan driva på utvecklingen, fungera som katalysator och vara den konstanta delen i ett långsiktigt arbete med hållbar utveckling och där fungera som en länk mellan med- borgare och olika internationella och nationella initiativ och riktlinjer. Sessionsledare: Sara Gustafsson, LiU Talare/Teman: Hållbar utveckling, kommunernas ansvar, roll och rådighet Peter Wenster, Samordnare SKL Sveriges Kommuner och Landsting Tänk naturligt - Tänk biogas Gösta Gustavsson, Styrelseordförande Tekniska Verken, fd kommunalråd Linköpings Kommun Samverkan – ger mervärde och mersmak i H+ projektet Sofie Karlsborn, Projektkoordinator H+, Helsingborgs Kommun I. Människor, planeringsprocesser och hållbar stadsutveckling - Hur får vi dem att mötas? (K2) Denna session handlar om hållbar stadsutveckling i ett medborgarperspektiv. Hur kan kommuner skapa en delaktighet med sina medborgare i processer kring hållbar stadsutveckling? Hur skapar man incitament till en meborgardialog med aktiva medborgare och förändrat beteende. På vilket sätt kan kommunen fungera som länk mellan medborgare och en hållbar stadsutveckling. Moderator: Paul Fenton, LiU Talare/Teman: Hållbart Resande och Mobility Management Jannica Schelin, Norrköpings Kommun Klimatrisker och intressemotsättningar i stadsplaneringen. Exemplet integrerad kustzonsförvaltning (ICZM). Sofie Storbjörk, CSPR (LiU) Erfarenheter från dialog och aktörsamverkan i arbetet med hållbar utveckling av stadsdelen Kneippen Syd i Norrköping? Mikael Åberg, Norrköpings Kommun J. Expanderande infrasystem - En framtidsvision? (sal K4) Vilka fördelar finns? Vad krävs för att komma till skott? Nya och fler aktörer? Förändrade roller? Vi har byggt expanderat system - utmaningarna och rollerna. Framtida "önskesystem". Hur skulle erfarenheterna från det gamla infrasystemet kunna användas för att få till nya? Vad är applicerbart? (Eller är förutsättning- arna helt annorlunda? (som att avloppsrening är ett lagkrav...). Sessionsledare: Jenny Ivner, LiU Talare/Teman: Gemensamt fjärrvärmenät Linköping - Mjölby. Hur gick det till, vem tog vilken roll? Vilka fördelar såg vi? Vilka har infriats? Klas Gustafsson, vice VD Tekniska Verken Infrastruktur för biogas. Fördelar och vad tror vi krävs från vem för att set ska kunna bli verklighet? Anders Matthiason, VD Energigas Hur skapar vi gränsöverskridande infrasystem och koncept för framtidens städer? Perspektiv från arbetet med Sustainable City, Mattias Örtenvik , EON L. Visualisering - Perspektiv och exempel från forskning och praktik med tillämpningar för individer, forskare och offentliga aktörer. (sal K7201) Informationsflödet i samhället exploderar. Visualisering är ett verktyg för individer och organisationer att navigera i denna komplexa verklighet. Visualisering kan fungera som ett beslutstöd på alla nivåer; från strategiska investeringsbeslut på global nivå till elkonsumentens val på individ nivå. På denna session delar vi med oss av forskning och praktik genom att utifrån tre visualiseringsexempel som befinner sig på olika nivå skapa en bild av hur individer, forskare och offentliga aktörer med visualisering kan stärka sina olika beslutsprocesser. Sessionsledare: Thomas Rydell, Visualiseringscenter Talare: Visualisering för konsumentmakt Eric Gullberg, Visualiserinscenter Processvisualisering på Migrationsverket Denise Thomsson, Projektledare, Migrationsverket & Markus Johnsson, Infviz AB Visualisering som verktyg i forskningen Ola Uhrqvist , Centrum för klimatpolitisk forskning (CSPR)
  • S y m C i t y << E.ON Tillsammans bygger vi det hållbara samhället Energimarknaden och energisystemet i Norden är under förändring. Klimatfrågan, omställning mot mer förnybar energi och högre energieffektivitet är pådrivande faktorer tillsammans med den teknikutveckling som ger hela städer och konsumenter möjligheter att påverka sin egen energiförbrukning mer effektivt. Städernas roll i den successiva evolutionen mot ett framtida energisystem ökar i betydelse och därmed vikten av att arbeta med en hållbar stadsutveckling. E.ON har utvecklat och imple- menterat ett koncept: Sustainable City – som utgår från att skapa konkurrenskraftiga och hållbara lösningar som bygger på in- tegration mellan infrastrukturer som energi, transporter och avfall. I Norrköping arbetar E.ON tillsammans med Norrköpings kommun och Linköpings universitet för att utveckla Norrköping till en hållbar stad. Ambitionen är att skapa bestående värden för Norrköping som stärker stadens och involverade aktörers position i att skapa ett hållbart samhälle. 2011 invigdes vår senaste investering, panna 15 på Händelöverket i Norrköping. E.ONs kraftvär- meverk utgör energimotorn som försörjs med avfall och biobränslen i en industrisymbios som bland annat omfattar: etanolpro- duktion, produktion av biogas och en effektiv hantering av olika restprodukter och spill från lokal industri. KONTAKT OCH INFORMATION Mattias Örtenvik, Sustainable City-ansvarig, Affärsutveckling E.ON Sverige, Malmö mattias.ortenvik@eon.se, 040-25 50 88 (tel.), 070-256 50 88 (mobil)
  • S y m C i t y << Linköping Satsningar på framtidens stadsutveckling Linköping där idéer blir verklighet Linköping växer som aldrig förr och 2030 beräknas folkmängden uppnå 200 000. Hur klarar vi då en utveckling med så många fler invånare? Historiskt har Linköping växt ”på längden”, med den nya översiktsplanen tar ett helt nytt grepp. Linköping kom- mer att bli en rundare stad, tätare och mer sammanhängande, där markresurserna utnyttjas på ett helt annat sätt. En tätare stad möjliggör bättre kollektivtrafik och gång– och cykeltrafik, vilket leder till vinster både ur miljö– och hälsoperspektiv. Det gynnar självklart hela staden, men framför allt stadskärnan som blir ännu mer attraktiv, tillgänglig och trygg. Samarbetet mellan Linköping och Norrköping är oerhört viktigt för att hela regionen ska upplevas som tilltalande och spän- nande. Den gemensamma översiktsplanen är ett unikt bevis för att samarbetet tas på allvar och flera projekt pågår redan för att öka tillväxten och skapa en hållbar utveckling i regionen. I Linköping pågår ständigt nya projekt för att utveckla staden i rätt riktning. Linköping ska vara en bra stad att leva i. Vi bedriver en målmedveten strategi för hållbarhet, trygghet och skönhet. Linköping är en ”grön” stad utifrån flera perspektiv. Dels genom vår miljöinriktning inom forskning och företagande och dels genom att Linköping är en vacker stad med uppskattade parker, planteringar och grönområden. När en stad växer är det självklart att ställa krav på att nya bostäder byggs. Nya bostäder och annan viktig utveckling pågår på flera områden och platser i Linköping just nu. För att ytterligare möta framtidens krav kommer vi framöver arrangera arki- tekttävlingar som ska stimulera till nya inspirerande boendemiljöer och bra arkitektur. Stadskärnan utvidgas och växer över Stångån och Kallerstad kommer bli en ny stadsdel med ett högklassigt resecentrum, ny fotbollsarena och nya bostäder och arbetsplatser. Linköping har alltid höga mål och siktar på en stadsbyggnad i världsklass. För att nå dit är det oerhört viktigt med en bra samarbeten och engagemang tillsammans med näringslivet, byggherrar och andra aktörer. Ett spännande projekt framöver blir den internationella bomässan LinköpingsBo2016 - ett unikt framtidsexpo i dialog med omvärlden (www.linkopingsbo2016.se). På mässan kommer det moderna, framåtsyftande och hållbara stadsbyggandet vara i fokus. KONTAKT OCH INFORMATION Tove Frisk, Kommunikatör Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen, Linköpings Kommun tove.frisk@linkoping.se, 013-20 53 31
  • S y m C i t y << Norrköping Hållbar stadsbyggnad i världsklass Norrköpings kommun har tillsammans med Linköpings kommun tagit fram en gemensam översiktsplan. Den säger att städernas bebyggelseutveckling ska gå hand i hand med transportsystemets utbyggnad. Det handlar bland annat om att koncentrera be- byggelseutvecklingen och lokaliseringen av målpunkter för många människor i centrala Linköping och Norrköping. Detta utgör plattformen för den fysiska planeringen i Norrköping. Norrköping är en tät rutnätsstad, i ett europeiskt perspektiv en liten stad, en stad med storstadskänsla och urban intensitet. För att Norrköping fortsatt ska växa och erbjuda invånarna både attraktiva och hållbara stadsmiljöer satsar man på att bygga vidare på de kvalitéter staden redan har. En blandning av tät bebyggelse, gröna oaser och myllrande offentliga rum har i flera århund- raden visat sig vara ett framgångsrikt recept, både ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Kneippen syd är ett nu pågående planarbete i Norrköping, här har s k resilliens stadsbyggnad (hänvisar till en stads kapacitet att hantera störningar från t ex klimat samt förmågan att bygga om och hela tiden kunna utvecklas och anpassas till en föränderlig värld) och social-ekologiska synergier varit i fokus för arbetet. Boende och verksamma har mycket aktivt, i form av workshops, medverkat i kommunens planering. Skolan i området genomförde också en temavecka kring hållbarhetsaspekterna i Kneippen syd. Saltängen, den nuvarande inre hamnen i Norrköping, planeras som en hållbar stadsdel för framtida generationer. Här ska bland annat försörjningssystemen integreras med de system som finns på Händelö och Slottshagen. Med målet att sluta kretsloppet och maximalt ta tillvara alla produkter på ett så hållbart sätt som är möjligt, s k urban industriell symbios. Vidare är biologisk mångfald, varierad social struktur, etc andra viktiga förutsättningar för hållbarhet. Men för att skapa en stadsdel som så lite som möjligt belastar våra gemensamma, begränsade resurser och begränsar sitt bidrag till klimatförändringen måste också den rumsliga sammanställningen vara den rätta. En stadsrum där en tillräcklig urban täthet skapar förutsättningar för lokal service och frekvent kollektivtrafik. KONTAKT OCH INFORMATION Lisa Rehnström, Projektledare, Norrköpings kommun lisa.rehnstrom@norrkoping.se , 011-15 13 90
  • S y m C i t y << Praktisk Information Konferensdisk och registrering finner du på plan 2 innan- för entrén till Kåkenhus (entré från Skvallertorget/ Kungsgatan). Konferensens huvudsal är K4 ”Turbinen”. De parallella sessionerna hålls i K4, K2, K22 och K702. Lunch och fika serveras i Färgeriet. Login till trådlöst internet kan hämtas ut i konferensdis- ken. Twitter: @sym_city Torsdagskvällen inleds med mingel , utställning och filmvisning på #symcity Visualiseringscenter klockan 17.30 (filmvisning 18.30). Adress är Kungsgatan 54. Bloggar som bevakar konferensen: www.katarinasprojekt.se Konferensmiddagen hålls i Värmekyrkan (300 meters promenad www.storstadlinkoping.se från Visualiseringscenter) mellan 19.30 och 22.00. storstadnykoping.se blog.liu.se/symcity