1                            FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND  2                                                  VERKSAMHET...
35   FSF:s  huvudsakliga  mål  år  2012  är  att  tillsammans  med  studentkårerna  göra 36   universitetsstäderna till Fi...
70   kvaliteten  på  kunskap  ur  såväl  bildningsperspektiv  som  på  basis  av  vilka  behov  av  kunskap  71   och utve...
105    106   En  analys  av  situationen  visavi  kommersialiseringen  av  utbildningen  i  Finland  utarbetas. 107   Anal...
139   strukturer  som  –  vid  behov  –  genom  nya  strukturer.  FSF  betonar  i  sin  verksamhet  att  öka 140   represe...
172   likabehandlingsperspektiv.  FSF  stöder  studentkårernas  arbete  med  likabehandling  och 173   tillgänglighet. 174...
205   och  studieförmåga.  Genom  föreningarna  kan  FSF  bredare  få  höra  om  studerandes  behov  och 206   fortsätta b...
238    239   FSF  deltar  i  att  utveckla  OLL:s  verksamhet.  Studerandenas  Idrottsförbund  utvecklas  i  den 240   rik...
272   7. Studerandes syn på förlängning av arbetskarriärerna 273   Åtgärder som avser förlänga arbetskarriärerna angår stu...
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Verksamhetsplan 2012 - ut för utlåtanden

1,097 views

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
1,097
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
589
Actions
Shares
0
Downloads
3
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Verksamhetsplan 2012 - ut för utlåtanden

  1. 1. 1 FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND  2 VERKSAMHETSPLAN 2012  3 Innehåll  4 HUVUDMÅL ÅR 2012 ................................................................................................................................................    1 5 Kommunalvalet 2012 ............................................................................................................................................    1 6 Nya projekt ...........................................................................................................................................................    2 7 1. Att underlätta studiegången  ............................................................................................................................    . 2 8 2. Kompetens i fokus .............................................................................................................................................    2 9 3. Universitetens interna strukturella utveckling och resursfördelning ..............................................................    310 4. Kommersialiseringen av utbildningen i Finland ..............................................................................................    311 5. Studerandes rättsskydd .....................................................................................................................................    412 6. Rikta uppmärksamhet på invandrares utbildningsvägar  .................................................................................    . 413 7. Stärka högskolornas internationalisering .........................................................................................................    414 8. Förbättra tillgången till akademisk arbetskraftsservice ....................................................................................    515 9. Främja att ett system med semesterbanker skapas ............................................................................................    516 10. Stärka likabehandlingsarbetet .........................................................................................................................    517 11. Förebygga marginalisering bland studerande  ................................................................................................    . 618 12. Det mest välfungerande socialskyddssystemet för studerande .......................................................................    619 13. Förbättra synligheten för FSF:s utvecklingssamarbete ...................................................................................    620 14. Skapa ett föreningsnätverk .............................................................................................................................    621 PÅGÅENDE PROJEKT ELLER PROJEKT UNDER AKTIV UPPFÖLJNING  .........................................................................    . 722 1. Utveckling av studiestödssystemet ...................................................................................................................    723 2. Uppföljning av SHVS ekonomi och yh‐försöket  ...............................................................................................    . 724 3. Ett mer välfungerande OLL  .............................................................................................................................    . 725 4. Problem med och framtiden för studentboende .................................................................................................    826 5. Ett jämlikt familjeliv .........................................................................................................................................    827 6. Kommunikation till och förbi 2010‐talet  ..........................................................................................................    . 828 7. Studerandes syn på förlängning av arbetskarriärerna  .....................................................................................    . 929 8. Studerandes arbetslivsrättigheter .....................................................................................................................    930  31  32 Huvudmål år 2012 33 Kommunalvalet 2012   34  
  2. 2. 35 FSF:s  huvudsakliga  mål  år  2012  är  att  tillsammans  med  studentkårerna  göra 36 universitetsstäderna till Finlands mest ungdomsvänliga orter. 37  38 Kommunalvalet  görs  till  ett  generationsval  genom  att  stödja  studentkårernas  kommunala 39 påverkansarbete.  Studentkårernas  lokala  synlighet  inom  den  kommunala  opinionsbildningen 40 stöds genom att en nationell kommunalvalskampanj genomförs. Som en del av den ordnas en 41 kommunalvalsturné  på  studieorterna.  Lokala  och  nationella  teman  för  kommunalvalet  lyfts 42 fram året ut både i media och tillsammans med andra samarbetsparter. 43  44 De allmänna nationella temana för kommunalvalet är: 45 • att förbättra möjligheterna för den unga generationen att påverka 46 • att lösa studenters bostadsproblem 47 • att utveckla kollektivtrafiken på studieorterna 48  49 Nya projekt 50 1. Att underlätta studiegången 51 En reform av studentantagningen, studiernas fortskridande och tiden för slutförande av studier 52 är  starkt  närvarande  i  den  aktuella  debatten.  Perspektivet  utgår  ofta  ifrån  effektivitet  och 53 snabbhet. FSF för in perspektiv och lösningar som är meningsfulla för studerande och beaktar 54 att  det  även  i  framtiden  ska  vara  möjligt  för  studenter  att  göra  misstag  och  hitta  sin  egen 55 studieinriktning.  Studiegången  beaktas  som  en  helhet:  från  studentantagning  till  övergång  till 56 arbetslivet. Även då studenter insjuknar eller lider av psykisk ohälsa bromsar det upp studierna 57 betydligt. 58  59 FSF  främjar  att  förverkliga  och  ta  i  bruk  flexibla  studiemöjligheter  samt  att  studerande  blir 60 inkluderade i universitetsgemenskapen. Inom påverkansarbetet fäster FSF uppmärksamhet vid 61 att  möjliggöra  och  skapa  förutsättningar  för  en  studietakt  som  överensstämmer  med 62 studiestödets  krav  på  studiernas  fortskridande.  FSF  arbetar  för  att  se  till  att  man  allt  tidigare 63 ingriper i fråga om studerandes psykiska ohälsa och att det ska vara möjligt att studera då man 64 får sjukpenning.  65 2. Kompetens i fokus 66 Den utbildningspolitiska diskussionen i Finland styrs för tillfället av en diskussion om resurser 67 samt  av  en  strävan  mot  effektivitet  och  snabbhet.  Å  andra  sidan  är  målsättningen  enligt 68 regeringsprogrammet  att  göra  finländarna  till  världens  mest  kunniga  folk  fram  till  år  2020. 69 Avgörande för utvecklingen av utbildningssystemet borde således framförallt vara att granska 
  3. 3. 70 kvaliteten  på  kunskap  ur  såväl  bildningsperspektiv  som  på  basis  av  vilka  behov  av  kunskap  71 och utveckling arbetsmarknaden har.   72 FSF lyfter i diskussionen fram betydelsen av undervisning och studier baserade på forskning av  73 god  kvalitet  för  utvecklingen  av  finsk  kunskap  och  för  fram  konkreta  förslag  för  att  förbättra  74 kvaliteten på undervisning, studier och inlärning. FSF ordnar tillsammans med samarbetsparter  75 evenemang  där  man  diskuterar  centrala  frågor  med  tanke  på  kunskapsutveckling,  såsom  76 uppskattningen  för  undervisning  samt  betydelsen  av  läroplansarbete  och  att  definiera  77 inlärningsmål.  FSF  fortsätter  tillsammans  med  studentkårerna  sprida  metoder  och  god  praxis  78 för studentcentrerat lärande.   79 FSF  arbetar  för  att  det  genom  studierna  skulle  vara  möjligt  att  få  den  kunskap  som  behövs  i  80 arbetslivet  samt  goda  förutsättningar  att  efter  utexaminering  få  arbete  som  motsvarar  ens 81 utbildning.  Därutöver  påverkar  FSF  att  studerande  ska  ha  möjlighet  att  avlägga  en 82 välorganiserad  högskolepraktik  samt  att  kunskap  som  införskaffats  utanför  det  formella  83 utbildningssystemet även ska erkännas som en del av examina. I diskussionen lyfter FSF också  84 in möjligheterna till livslångt lärande, inklusive utveckling av fortbildning vid universiteten.   85 3. Universitetens interna strukturella utveckling och resursfördelning  86 Den  strukturella  utvecklingen  fortsätter  under  pågående  regeringsperiod  och  torde  förbli  en  87 process  som  till  betydande  grad  påverkar  utbildningssystemet.  Tyngdpunkten  för  den  88 strukturella  utvecklingen  inom  universitetssektorn  har  övergått  till  att  vara  mer  89 universitetsintern, och speciellt viktig är den omfördelning av interna resurser som sker genom  90 profilering och hur de resurserna allokeras.   91   92 FSF  deltar  aktivt  i  diskussionerna  om  strukturell  utveckling  och  profilering  och  fortsätter  93 samtidigt  på  sin  inslagna  riktning  att  inte  ta  ställning  i  universitetens  interna  angelägenheter.  94 Däremot stöder FSF studentkårerna och studentrepresentanterna så att studerandes röst hörs än  95 bättre  i  dessa  frågor.  Dessutom  fästs  inom  den  strukturella  utvecklingen  speciell  96 uppmärksamhet vid särfrågorna gällande den svenskspråkiga universitetsundervisningen.    97   98 4. Kommersialiseringen av utbildningen i Finland    99 Utbildningen  har  efterhand  kommersialiserats  på  alla  utbildningsstadier:  vuxenutbildningen 100 och fortbildningen har redan länge verkat enligt kommersiella principer, högskoleutbildningen 101 har internationellt sett kommersialiserats under senaste år, och ett nytt fenomen i Finland är de 102 olika  kommersiella  tjänsterna  på  andra  stadiet  och  inom  den  grundläggande  utbildningen. 103 Kommersialiseringen  förändrar  synen  på  vad  utbildning  är,  vilka  värden  den  tjänar  och  hur 104 den anordnas.  
  4. 4. 105  106 En  analys  av  situationen  visavi  kommersialiseringen  av  utbildningen  i  Finland  utarbetas. 107 Analysen  beaktar  bl.a.  avgiftsbelagda  utbildningsprogram,  utvecklingen  av  utbildningsexport 108 och uppdragsutbildning samt att det blir vanligare med utländskt utbildningsutbud i Finland. 109 Analysen  förverkligas  tillsammans  med  andra  intresserade  aktörer  och  studentrörelsens 110 verksamhet planeras utgående från den. 111 5. Studerandes rättsskydd 112 Att  studerandes  rättsskydd  och  likabehandling  äventyras  har  under  den  senaste  tiden  blivit 113 föremål för diskussion speciellt till följd av den s.k. SORA‐lagstiftningen samt tillämpningen av 114 begränsningen av studietiden.  115  116 FSF följer med hur SORA‐lagstiftningen tillämpas vid universiteten samt fortsätter tillsammans 117 med studentkårerna påverkansarbetet för att få till stånd en så enhetlig implementeringspraxis 118 som möjligt. Genom att utnyttja juridisk expertis förbereder sig FSF också på besvärspraxis och 119 på  tillämpningen  av  lagstiftningen.  FSF  följer  med  tillämpningen  av  begränsningen  av 120 studietiden  och  främjar  att  jämlik  praxis  för  tillämpning  utformas.  FSF  utreder  vilka 121 rättskyddsfall som oftast och mest sysselsätter studentkårerna.  122 6. Rikta uppmärksamhet på invandrares utbildningsvägar 123 Personer med invandrarbakgrund hamnar betydligt oftare än den övriga befolkningen utanför 124 studier  efter  den  grundläggande  utbildningen.  Inom  yrkesutbildningen  fortsätter  en  lika  stor 125 del av invandrarna, men inom den postgymnasiala utbildningen i medeltal en lägre andel än av 126 den  övriga  befolkningen.  Inte  heller  inom  högskoleutbildningen  motsvarar  antalet  invandrare 127 deras andel av hela befolkningen.  128  129 Uppmärksamhet  fästs  speciellt  vid  övergången  mellan  utbildningsstadier  för  invandrare  och 130 man främjar stödjandet av övergången. De viktigaste målsättningarna är förberedande studier 131 för  såväl  gymnasier  (lukiostartti)  som  universitet.  En  ny  modell  skapas  för 132 universitetsförberedande  studier  riktad  till  personer  med  invandrarbakgrund.  FSF  samarbetar 133 aktivt  med  andra  student‐  och  ungdomsorganisationer  för  att  öka  och  underlätta  invandrares 134 studievägsalternativ.  Dessa  organisationers  gemensamma  arbetsgrupp  från  2011  fortsätter  sitt 135 arbete. 136 7. Stärka högskolornas internationalisering 137 Ställningen  för  internationella  studenter  vid  högskolorna  bör  fortsättningsvis  förbättras. 138 Fungerande  kanaler  för  påverkan  för  internationella  studenter  skapas  såväl  via  nuvarande 
  5. 5. 139 strukturer  som  –  vid  behov  –  genom  nya  strukturer.  FSF  betonar  i  sin  verksamhet  att  öka 140 representationen  av  internationella  studenter  inom  studentkårerna,  SHVS, 141 studentbostadsstiftelserna,  anordnandet  av  studentbespisningen  samt  inom  andra  väsentliga 142 organ  som  påverkar  studerandes  ställning.  I  samarbete  med  nätverket  för  den  ideella  sektorn 143 främjar man att internationella studerande mångsidigt deltar i föreningsverksamheten. 144  145 FSF  främjar  påbörjandet  av  en  interim  utvärdering  av  internationaliseringsstrategin  för 146 högskolorna. Studentorganisationerna deltar aktivt i utvärderingen. 147 8. Förbättra tillgången till akademisk arbetskraftsservice 148 Syftet med arbetskraftsservice är att erbjuda sådana tjänster som kan nyttjas både självständigt 149 och  individuellt,  såsom  information  om  arbetsmarknaden,  utbildning  samt  om  företagande. 150 Dessutom  hjälper  arbetskraftsservicen  att  söka  och  förmedla  arbete.  För  tillfället  erbjuds 151 akademisk arbetskraftsservice  på sju orter, varav verksamhetspunkten i Gloet i Helsingfors är 152 den enda där det finns tillräckliga resurser för att servicen ska kunna fungera. Situationen är till 153 många  delar  ohållbar.  FSF  verkar  tillsammans  med  studentkårerna  för  att  förbättra  den 154 akademiska  arbetskraftsservicen  på  universitetsorterna  samt  för  att  öka  samarbetet  mellan 155 universitetens karriär‐ och rekryteringstjänster och arbets‐ och näringsbyråerna. 156 9. Främja att ett system med semesterbanker skapas 157 Snuttifiering  av  anställningar  är  vanligt  i  Finland.  Största  delen  av  studerande  har  atypiska 158 anställningar. Till följd av anställningarnas snuttifiering är det omöjligt att hålla någon längre, 159 sammanhängande och på förhand planerad semester. 160  161 På  grund  av  detta  är  det  skäl  att  förändra  nuvarande  semesterpraxis.  Att  utveckla  ett 162 semesterbanksystem  är  en  väsentlig  del  av  diskussionen  om  att  förbättra  ställningen  för  dem 163 som  har  korta  anställningsförhållande,  även  inom  det  akademiska  området.  FSF  utövar 164 tillsammans  med  politiska  intressenter  och  arbetsmarknadsorganisationer  påverkansarbete. 165 Målet är att under 2012 få upp semesterbanken i debatten och att under regeringsperioden få till 166 stånd en beredning av ett semesterbankssystem. 167 10. Stärka likabehandlingsarbetet 168 FSF  stärker  implementeringen  och  utvärderingen  av  likabehandling  såväl  på  centralkansliet 169 som i sitt arbete med studentkårerna. För detta uppdateras FSF:s plan för likabehandling, som 170 fungerar  som  stöd i alla interna och externa verksamheter inom alla sektorer. I  samband  med 171 uppdateringen  definieras  bl.a.  sätten  att  systematiskt  utvärdera  förbundets  verksamhet  ur  ett 
  6. 6. 172 likabehandlingsperspektiv.  FSF  stöder  studentkårernas  arbete  med  likabehandling  och 173 tillgänglighet. 174 11. Förebygga marginalisering bland studerande 175 På  basis  av  resultaten  från  Suunta‐projektet  som  förverkligades  vid  Tammerfors  SHVS  2008–176 2009  är  det  möjligt  att  med  hjälp  av  socialarbetare  effektivt  förebygga  marginalisering  av 177 studerande.  Studerande  har  ofta  inte  tillgång  till  de  tjänster  som  socialarbetare  erbjuder  och 178 studerande  har  inte  heller  tillräcklig  information  om  dessa.  Problem  med  studier  och 179 livskompetens  framkommer  ofta  då  hälsoproblem  utreds,  men  inom  ramen  för 180 studerandehälsovården finns det inte någon naturlig kanal till det kommunala socialarbetet. För 181 att  kunna  förebygga  marginaliseringen  av  studerande  och  främja  att  studierna  fortskrider  bör 182 studerande ha tillgång till socialt arbete som är anpassat för dem.  183  184 FSF  samlar  information  om  möjligheter  att  anordna  socialt  arbete  som  är  inom  räckhåll  för 185 studerande  och  förbundet  utarbetar  en  egen  uppfattning  om  den  bästa  modellen  för  att 186 förverkliga socialarbetet (t.ex. kommunalt, vid högskolan eller genom SHVS). Förbundet inleder 187 påverkansarbete grundat på den information som samlats in. 188 12. Det mest välfungerande socialskyddssystemet för studerande   189 I  socialskyddssystemet  finns  flera  missförhållanden  i  fråga  om  studerande  och  studiestödet 190 passar  inte  tillräckligt  väl  ihop  med  andra  förmåner.  FSF  utarbetar  sin  syn  på  framtiden  och 191 utvecklingsåtgärder  för  socialskyddssystem  för  studerande,  samt  granskar  samtidigt  de 192 vanligaste problemsituationerna och problem med sammanjämkning av olika stödformer. 193  194 13. Förbättra synligheten för FSF:s utvecklingssamarbete 195 FSF  ökar  tillsammans  med  studentkårerna  utvecklingssamarbetets  synlighet  och 196 attraktionskraft.  Varje  student  bör  ha  möjlighet  att  delta  i  utvecklingssamarbete  antingen 197 genom att komma med i aktiviteter kring utvecklingssamarbete eller genom en inbetalning till 198 utvecklingssamarbete.  FSF  synliggör  tillsammans  med  KENKKU  och  studentkårernas  aktörer 199 inom utvecklingssamarbete sitt eget utvecklingssamarbete och breddar på så sätt möjligheterna 200 till aktiviteter för studenterna. 201 14. Skapa ett föreningsnätverk   202  Studentkårernas  olika  underföreningar  verkar  på  den  nivå  av  föreningsengagemang  som  är 203 allra  närmast  studerande.  Föreningarna  välkomnar  nya  studenter,  bevakar  studerandes 204 intressen på läroämnes‐ och  fakultetsnivå  samt arrangerar  verksamhet  som stöder  gemenskap 
  7. 7. 205 och  studieförmåga.  Genom  föreningarna  kan  FSF  bredare  få  höra  om  studerandes  behov  och 206 fortsätta befästa rörelsens styrkor, organisering och att snabbt nå massorna. Genom att utveckla 207 samarbetet med studentkårernas föreningssektor skapas synergieffekter bl.a. genom gemensam 208 produktion av utbildningsmaterial och handböcker. 209  210 FSF inleder, i huvudsak genom Kyky‐projektet, en utveckling av ett nätverk för studentkårernas 211 föreningssektor. 212 Sektorns  önskemål  och  behov  kartläggs  och  kommunikation,  träffar  och  utbildningsmaterial 213 planeras och förverkligas i enlighet med det. Föreningssektorn får stöd speciellt i fråga om att 214 främja  studieförmågan,  tillgänglighet  och  likabehandling  samt  i  att  integrera  internationella 215 studenter i föreningsverksamheten. 216   217 Pågående projekt eller projekt under aktiv uppföljning 218  219 1. Utveckling av studiestödssystemet 220 FSF  följer  med  hur  åtgärderna  för  att  utveckla  studiestödet  förverkligas  och  deltar  i 221 diskussionen  om  en  vidareutveckling  av  studiestödet.  FSF  stöder  en  utveckling  av 222 studiestödssystemet  i  enlighet  med  regeringsprogrammet  som  uppmuntrar  till  heltidsstudier 223 och  att  snabbare  ta  examen.  FSF  upprätthåller  en  debatt  om  studiestödets  försörjartillägg  och 224 situationen för studerande med familj. FSF deltar aktivt och initiativrikt i att verksamheten hos 225 de instanser som begrundar utvecklingen av studiestödet. 226  227 2. Uppföljning av SHVS ekonomi och yh‐försöket 228  År  2012  är  ett  förändringens  år  inom  SHVS.  Förändringarna  kommer  sig  av  bland  annat  det 229 SHVS‐försök  för  yh‐studerande  som  inleddes  hösten  2011  samt  systemet  med  passivregister, 230 som kan komma att ha en avsevärd effekt på SHVS ekonomi.  231  232 FSF följer med hur yh‐försöket framskrider och nivån på tjänsterna för universitetsstuderande 233 under  piloten.  FSF  fäster  uppmärksamhet  vid  hur  SHVS  ekonomi  utvecklas  efter 234 anpassningsåtgärderna. Speciellt  fästs  uppmärksamhet vid  hur passivregistret  påverkar  SHVS 235 ekonomi.  236  237 3. Ett mer välfungerande OLL 
  8. 8. 238  239 FSF  deltar  i  att  utveckla  OLL:s  verksamhet.  Studerandenas  Idrottsförbund  utvecklas  i  den 240 riktning  som  medlemsorganisationerna  önskar  huvudsakligen  under  översyn  av 241 centralkansliet. 242  243 4. Problem med och framtiden för studentboende 244 Opinionsbildningen kring studentboende kopplas samman med kommunalvalskampanjen och 245 målet  är  att  hitta  facila  lösningar  för  att  anordna  nödinkvartering  på  universitetsorterna.  FSF 246 stöder  studentkårernas  lokala  påverkansarbete  och  främjar  en  högre  energieffektivitet  i 247 nybyggnation och i grundrenoveringar av studentbostäder. 248  249 En  arbetsgrupp  tillsatt  av  UKM  utredde  år  2011  boendeservice  kopplade  till  högskolornas 250 internationalisering  och  föreslog  att  en  uppföljningskommitté  skulle  tillsättas.  Kommitténs 251 uppgift  var  att  följa  med  och  stödja  samarbetet  och  utvecklingen  av  tjänster  mellan 252 högskolornas  internationella  boendeservice.  FSF  främjar  för  sin  del  kommitténs  målsättningar 253 förverkligas  och  stöder  att  högskolorna  får  ett  större  ansvar  för  att  anordna  boende  för 254 internationella studerande. 255 5. Ett jämlikt familjeliv 256 För  att  uppnå  jämlikhet  inom  familjelivet  måste  Finland  förnya  sitt  föräldraledighetssystem 257 samt  stifta  en  jämlik  äktenskapslag.  FSF  deltar  i  debatten  om  att  förnya  modellen  för 258 familjeledigheter och att kostnaderna för föräldraskap ska delas jämt mellan arbetsgivarna samt 259 för att kombinera arbete och familjeliv. FSF främjar att en jämlik äktenskapslag stiftas.  260  261 6. Kommunikation till och förbi 2010‐talet 262 Praxisen  i  kommunikationshandboken  som  färdigställdes  år  2011  införlivas  i  alla  FSF:s 263 vardagsrutiner. FSF förnyar sitt informationsmaterial riktat till nya studerande och intressenter. 264 FSF  ökar  sin  genomslagskraft  i  sociala  medier  och  strävar  till  ett  större  antal  fans  på 265 Facebooksidan. FSF letar efter nya och lätta medel för att på nätet berätta om sin verksamhet för 266 medlemskåren och intressenter. FSF utvecklar sin praxis för dokumentation och arkivering. 267  268 FSF  utvecklar  sin  verksamhet  mot  en  mer  genomgripande  trespråkighet:  Förbundet  främjar 269 användningen  av  finska,  svenska  och  engelska  samt  en  jämlik  språkpolitik  i  sin  egen  och 270 studentkårernas verksamhet. 271  
  9. 9. 272 7. Studerandes syn på förlängning av arbetskarriärerna 273 Åtgärder som avser förlänga arbetskarriärerna angår studerande hela vägen från grundstadiet 274 till  vuxenutbildning.  I  den  nuvarande  debatten  om  arbetskarriärer  förekommer  studerande  i 275 första hand som objekt för åtstramningar och begränsningar. 276  277 FSF  är  tillsammans  med  studentkårerna  en  aktiv  part  i  diskussionen  om  en  förlängning  av 278 arbetskarriärerna för att föra fram relevanta metoder för att förlänga tiden i arbetslivet utan att 279 skada Finlands utbildningssystem.  280  281  282 8. Studerandes arbetslivsrättigheter 283 Det är vanligt förekommande att studerande arbetar under studietiden och studenter utgör en 284 stor arbetskraftsresurs inom många branscher. Olika negativa tonfall och felaktiga antaganden 285 förknippas med att arbeta under studietiden. Till följd av detta uppskattas ofta inte det arbete 286 som studenter utför, vilket avspeglas i dåliga arbetsvillkor och arbetsförhållanden. 287  288 FSF  lyfter  tillsammans  med  arbetsmarknadsorganisationerna  fram  de  utvecklingsbehov  som 289 finns  visavi  att  arbeta  under  studietiden  samt  framställer  en  riktig  bild  av  rådande 290 omständigheter. Målet med lobbyarbetet är att förbättra arbetsvillkoren för studerande samt att 291 få upp arbete under studietiden på intressegruppernas agenda. 292  

×