Your SlideShare is downloading. ×
Bakgrundspromemoria om studielånet (2011)
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×
Saving this for later? Get the SlideShare app to save on your phone or tablet. Read anywhere, anytime – even offline.
Text the download link to your phone
Standard text messaging rates apply

Bakgrundspromemoria om studielånet (2011)

1,124

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
1,124
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
1
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide

Transcript

  • 1.     1  FSF             8.9.2011  2  Antti‐Jukka Huovila  3  Ilari Nisula  4    5  Bakgrundspromemoria om studielånet  6  ‐ användning av lån, studielånets styrkor, svagheter, möjligheter och risker  7    8  Inledning  9  Att  utveckla  studiestödet  är  en  av  de  mest  centrala  frågorna  inom  studentrörelsen.  I 10  allmänhet  har  man  velat  utveckla  studiestödssystemet  till  att  ha  större  betoning  på 11  studiepenningen och så att det möjliggör högre arbetsinkomster. Direkta riktlinjer ifråga 12  om studielånet har fattats i åtminstone FSF:s verksamhet. Det befintliga policydokumentet 13  definierar inte någon klar riktlinje för förbundet ifråga om studielånet. Policydokumentet 14  talar  om  ett  studiestödssystem  som  är  studiepenningsbetonat,  vilket  kan  tolkas  som  att 15  studiestödets penningdel även i fortsättningen bör vara större än lånet. 16  Studielån föreslås dock ständigt som ett alternativ för att förbättra studerandes utkomst. 17  För närvarande utnyttjar cirka 40 procent av studenterna lånet och dess ställning som en 18  del av studiestödssystemet kan anses uppenbar. FSF är intressebevakare även för de som 19  lyft studielån. 20  FSF  har  även  tillfrågats  om  förbundets  syn  på  studielånet  och  dess  utveckling. 21  Regeringsprogrammets  riktlinjer  för  att  utveckla  studiestödet  och  statens  ekonomiska 22  situation  förstärker  behovet  av  en  ståndpunkt  i  fråga  om  studielån,  eftersom  ett  av  de 23  förmånligaste sätten att utveckla studiestödet är att utveckla studielånet, och eftersom det 24  under  denna  mandatperiod  inte  lär  finnas  någon  tilläggsfinansiering  för  att  utveckla 25  studiestödet  utöver  indexbindningen.  Undervisningsminister  Gustafsson  har  tagit  även 26  ställning i frågan om att utveckla studiestödet med hjälp av studielån (Aamulehti 7.7). En 27  förutsättning  för  en  konsekvent  intressebevakning  är  att  förbundet  definierar  en 28  ståndpunkt  för  studielånet  och  dess  utveckling.  Inom  förbundet  inleddes  diskussionen 29  om  behovet  av  en  ståndpunkt  i  fråga  om  studielånet  under  den  socialpolitiska  träffen 30  våren  2011.  Diskussionen  har  fortsatt  under  träffarna  för  ordförande  och 31  generalsekreterare under tidig höst 2011. 32  Avsikten med den här promemorian är att sammanställa information om hur studielånet 33  används,  olika  synpunkter  på  studielånet  och  att  inom  studentrörelsen  knyta  samman 34  lånediskussionen till stöd och bakgrund för ett tillägg i policydokumentet. 35   
  • 2.    36   37   38   39   40  Innehåll 41  • Hur lånet enligt undersökningar används 42  • Studiestödets historia och utvecklingen av lånesystemet 43  • Kostnader för det befintliga systemet för studielån 44  • SWOT‐analys av studielånet 45  • Tankar om utveckling av det befintliga systemet för studielån 46  • Sammandrag och diskussion 47  Bilaga 1: Det befintliga systemet för studielån 48  Bilaga 2: Centrala instansers åsikter om studielånet 49  Bilaga 3: Regeringsprogrammets avsnitt om studiestöd 50   51   52  Hur lånet enligt undersökningar används 53   54  Hur vanligt det enligt Studentundersökning 2010 är att lyfta studielån (s. 34): 55  • ”Av alla högskolestuderande som deltog i undersökningen uppgav 15 procent att de lyfter 56  studielån månatligen under läsåret...” 57  • ”Enligt Folkpensionsanstaltens statistik över studieförmåner utnyttjades lånegarantin av 58  46 procent av yrkeshögskolestuderande och 48 procent av universitetsstuderande, av de 59  högskolestudenter som under läsåret 2008–2009 beviljats studiestöd. 60  • ”År 2008 hade 39 procent av de som avlade yrkehögskoleexamen lyft studielån och 36 61  procent av de som vid universitet avlagt högre högskoleexamen.” 62  • ”År 2009 var det genomsnittliga studielånet bland de som lyft lån 6 700 euro för personer 63  som avlagt yrkeshögskoleexamen och 7 200 euro för personer som avlagt högre 64  högskoleexamen.” 65  • ”Att lyfta lån är vanligare... bland studerande inom kultursektorn än bland andra 66  studenter. Lånet lyfts oftast under ett senare skede av studierna. Även studentutbyte 67  utomlands ökade sannolikheten att studerande lyfte lån” 68   69  De vanligaste orsakerna att använda lån bland sådana som lyft lån (Källa: Studentundersökning 70  2006, s. 51)  för att täcka nödvändig utgifter (mat, boende etc.) 60 % finansiering av utgift som man visste om på förhand 39 % pengar för annat än nödvändiga utgifter 34 %
  • 3.     ovillighet att jobba vid sidan av studier 19 % på grund av överraskande utgifter  14 % inte fått jobb  12 % förutsägande av att studiestödsmånader kommer att ta slut 4 %71   72  Obs. Även utbytesstudier är ett vanligt skäl att lyfta lån, likaså att lånet behövs för att 73  återbetala studiestöd. (Studentundersökning 2006) 74   75   76  Orsaker att inte lyfta lån  ovillighet att leva på lånade pengar  49% klarar sig på studiestöd och löneinkomster 36 % besparingar  33 % ekonomiskt stöd från föräldrar/släktingar 31 % rädsla för återbetalning av lånet  25 % klarar sig på de andra delarna av studiestödet 16 % lån blir för dyrt  9 % klarar sig på löneinkomster  8 %77   78  Obs. ”Rädsla för lånets återbetalning är vanligare bland unga studenter och med åldern 79  minskar ifrågavarande orsak.” (Studentundersökning 2006, s. 53) 80   81  Studiestödets historia 82  Finland  hade  fram  till  början  av  1990‐talet  ett  lånebaserat  studiestödssystem.  Målsättningen  har 83  ändå ända sedan 60‐talet varit att skapa ett system med fokus på studiepenningen, eftersom det 84  att studenter arbetar och de långa studietiderna har setts som ett problem. 85   86  Systemet  med  studielån  hade  fram  till  90‐talet  ett  räntetak,  vilket  innebar  att  skillnaden  mellan 87  marknadsräntan och den ränta som studenter betalade betalades av staten. Räntetaket blev ändå 88  för  dyrt  för  staten,  för  då  de  marknadsbaserade  räntorna  steg  blev  den  del  som  staten  betalade 89  oskäligt hög och utvecklades till ett stöd för banker istället för studerande. 90   91  Källa:  Peter  Blomster,  Yliopisto‐opiskelijoiden  toimeentulo  ja  opintotuki  1900‐luvun  Suomessa, 92  Kela sosiaali‐ ja terveysturvan tutkimuksia, Helsingfors 2000.  
  • 4.     93    94  Utveckling av lånesystemet*  95  1969 Studielån med statlig borgen  96  1983 Räntebidrag  97  1992 De ränteunderstödda lånen blir marknadsbestämda (302,74 ‐‐> 202 e/mån)  98  1995 Studielånet höjs med 16,82 e/mån  99  2002–2003 Förändringar i lånesystemet (extra kapitalisering, betalningsstörning, deluttag och 1 % 100  ränta under studietiden) 101  2005 Studielånsavdrag för nya högskolestuderade samt höjning av studielånet (‐‐> 300 e/mån) 102  2011 Lånegaranti till alla som lyfter studiestöd 103   104  *http://www.kela.fi/in/internet/liite.nsf/NET/280906161017IL/$File/optuhistoriap.pdf?OpenElement 105  Kostnader för det befintliga systemet för studielån 106   107  För statsgaranti för studielån budgeterades för år 2011 totalt 37 400 000 euro. 108   109  Utredningsdel:  Beräknad användning av anslaget  € Borgensansvarsbelopp  27 100 000 Betalningsbefrielse  4 000 000 Avskrivningar  4 900 000 Ränteunderstöd  1 400 000 Sammanlagt  37 400 000110   111  Anslaget för studiepenning och bostadstillägg till studiestöd för samma år är 825 305 000 euro. 112   113   114   115  SWOT‐analys av studielånet (baserar sig på sopoträffen våren 2011) 116    Styrkor Svagheter Bättre utkomst  Principiellt fel  lätthet  komplicerat, rätt till skatteavdrag  säkerhet  belönas för framgång, men skyddar inte mot  bekant  arbetslöshet  räntebidrag  branschernas olikheter (sysselsättningsmöjligheter  stöder finsk nationalekonomi ‐> pengar  och upplevd betalförmåga)  cirkulerar  kommande förvärvsinkomster olika 
  • 5.     flexibilitet vid överraskande  ålderdomligt system, som alltid tidigare  livssituationer  om vi talar om lån drar det uppmärksamt från alla  man får lyfta så mycket man vill  andra diskussioner och målsättningar  billigt för staten  Tar länge  billigt för studerande  litet  belastar endast framtida välsituerade  stiger inte i takt med levnadskostnader  tvingar till förutseende  rädslan för att leva på skuld  ger livskompetens  återbetalning oberoende av egna strävanden t.ex.  hjälper att studera heltid, behöver inte  det ekonomiska läget (räntehöjningar, hälsa,  arbeta  sysselsättning, studiernas struktur)  lång lånetid  ränteavdraget problematiskt  kräver ingen motprestation  lånet räknas som inkomst vid ansökan om  utkomststöd  förutsätter långvarigt förpliktigande  riktar inte in sig på dem som behöver det mest  man kan inte förutse lånets verkliga kostnad då  man lyfter lånet Möjligheter  Risker leva mer slösaktigt  att alieneras från arbetslivet ‐> mindre arbete ‐>  livskvalitet  ingen arbetslivserfarenhet  mindre bekymmer  unga familjer blir skuldsatta  fokus på heltidsstudier  missbruk av lånet ‐> används till annat än  buffert för överraskande situationer ‐>  levnadskostnader  skapar trygghet  Återgång till betoning på lån ‐> studietakten avtar sänker tröskeln för att åka på utbyte  utdragna studier gör lånet större. ränta på ränta.  längre återbetalningstid  inställning till att sätta sig i skuld blir mer  möjlighet att stödja exempelvis  avslappnad, jfr snabblån (pikavippi)  akademiskt företagande om högre  ångest för lånet och dess återbetalning  flexibilitet i återbetalning t.ex. vid  måste ta emot jobb bara för att betala tillbaka lånet  utdragen arbetslöshet  utbildning som ger jobb  planmässighet i utbildning 117   118   119   120  Tankar om utveckling av det befintliga studielånesystemet 121   122   123  ‐          Att utvidga det befintliga låneavdraget till alla studerande 124  o   För närvarande får en student som avlagt examen inom utsatt tid (5+2 år) rätt till 125  studielånsavdrag på 30 procent i beskattningen på den del av lånet som överstiger 126  2 500 €. 
  • 6.    127  o   Det här har inte visat sig vara något effektivt medel, med andra ord har lån inte 128  lyfts  märkbart  mer  efter  att  det  här  systemet  tagits  i  bruk.  Orsaken  kan  vara  att 129  studerande  inte  uppfattar  den  förmån  som  skatteavdraget  ger  och  studerande  är 130  inte villiga att binda sig själva till ett strikt mål för att ta examen. 131  o   Utöver ovannämnda förblir systemets potential som incitament förmodligen till 132  stor del outnyttjat. För att fungera måste incitamentet vara förutsägbart: studerande 133  behöver  kunna  avgöra  med  avsevärd  säkerhet  att  det  är  möjligt  att  avlägga 134  studierna  på  sju  år.  Tillräcklig  information  för  att  göra  en  dylik  bedömning  har 135  dock  inte  en  person  som  inleder  sina  studier,  så  det  ofta  innebär  en  helt  ny 136  livssituation  och  ofta  den  första  flytten  till  eget,  självständigt  boende.  Exempelvis 137  utbytesstudier  eller  dåliga  arrangemang  kopplat  till  studieprocesser  kan  försinka 138  studierna av skäl som är helt oberoende av studenten själv. 139  o   Om man i systemet med studielånsavdrag glömmer tanken på att sporra till att 140  ta  examen  inom  utsatt  tid  och  samtidigt  fokuserar  på  att  genom  samma  system 141  göra lånet med attraktivt är det troligt att studenter skulle vara mer villiga att lyfta 142  lån. Det här innebär alltså att man från systemet med studielånsavdrag eliminerar 143  kravet på att ta examen inom utsatt tid och att alla de som lyft lån och tagit examen 144  är berättigade till förmånen. Det här subventionerade lånet skulle ändå begränsas 145  av  speciellt  det  begränsade  antalet  studiestödsmånader,  som  för  de  flesta 146  universitetsstuderande är 55 stödmånader. 147  o   Om de andra egenskaperna bibehölls, dvs. att men i beskattningen får ett avdrag 148  på  30  %  av  lånet  för  den  del  som  överstiger  2  500  euro,  skulle  systemet  medföra 149  ökade utgifter. Genom att emellertid sänka procenten som ersätts exempelvis från 150  30 % till 20 % skulle kostnaderna förbli moderata. 151  o   Det är också möjligt att låneavdraget i sin helhet skulle betalas direkt in på den 152  utexaminerades  konto,  vilket  skulle  göra  incitamentet  mer  konkret.  Detta  innebär 153  inte  nödvändigtvis  mer  kostnader  än  exempelvis  skatteavdraget  och  skulle 154  möjligtvis kunna förverkligas i samband med t.ex. skatteåterbäringen. 155  ‐          Att höja inkomstgränserna för räntebidraget 156  o   För närvarande kan en utexaminerad som har inkomster som är lägre än 1 195 157  €/mån ansöka om räntebidrag från FPA. 158  o    Gränsen  är  mycket  låg,  så  för  att  vara  berättigad  till  den  förmånen  bör  den 159  utexaminerade vara antingen arbetslös, hemmamamma eller av någon annan orsak 160  ha väldigt låga inkomster. Att falla inom ramen för stöd efter utexaminering är inte 161  en  del  av  högskolestuderandes  plan,  men  den  osäkra  arbetsmarknaden  och 162  atypiska  anställningsförhållanden  ser  däremot  ut  som  väldigt  realistiska 163  framtidsscenarion.  Den  nuvarande  låga  inkomstgränsen  för  räntebidraget  skapar 164  en förfördelad klass av högskoleutbildade låginkomsttagare. 165  o    Om  gränser  skulle  höjas  skulle  riskerna  med  studielån  vara  mindre  och 166  studenter skulle möjligen lyfta mer lån. 167  o   Räntebidragets nivå skulle kunna vara t.ex. 80 procent av medianinkomsten för 168  att förvärvsarbetande e.d. 169  ‐          Att marknadsföra statsgaranti, studielånsavdraget och räntebidraget 170  o    Väldigt  få  studerande  klarar  av  att  bilda  sig  en  uppfattning  om  alla  de  sätt  på 171  vilka  staten  försöker  minimera  riskerna  med  studielån.  Om  man  skulle 
  • 7.    172  marknadsföra alla de sätten mer aktivt och lättfattligt t.ex. genom ministeriet eller 173  FPA, så skulle studerande förstå t.ex. fördelarna med rätten till studielånsavdrag. 174  o   Det här skulle vara en nästintill kostnadsneutral åtgärd, som inte än åtminstone 175  provats i någon större utsträckning. 176  ‐         Sänka ränteprocenten på återkrav av studielån 177      ‐ för närvarande: om studenten inte sköter sitt lån och staten måste betala lånet  178     till banken, så återkräver FPA lånet med sju procents ränta.  179  ‐ Studenter ska inte bestraffas för att de blir arbetslösa  180   181   182  Sammandrag och diskussion 183   184  Om man vill öka studielånets utnyttjandegrad, vore det väsentligt att fundera på varför 185  studerande inte lyfter lån och minimera riskerna med lånet. Enligt 186  Studentundersökningen 2006 är, bland dem som inte lyft lån, orsakerna att inte lyfta lån: 187  ovillighet att leva på lånade pengar (49 %), att man klarar sig på studiestöd och 188  förvärvsinkomster (39 %), besparingar (33 %), ekonomiskt stöd av föräldrar/släktingar (31 189  %) och rädsla för återbetalning av lånet (25 %). 190   191  De största reservationerna bland sådana som inte lyft lån är alltså principiella eller att de 192  har möjlighet att klara sig på andra inkomster. Det bästa för att öka utnyttjandegraden för 193  lånet är förändring av attityder och/eller försvagade möjligheter att arbeta (sänkta 194  inkomstgränser, en arbetsmarknad som inte drar, mera obligatorisk närvaro i studierna). 195  Det skulle ändå svårligen tjäna andra utbildningspolitiska målsättningar att begränsa 196  möjligheterna att arbeta. 197   198  Om avsikten är att lånet ska uppmuntra till att snabbt ta examen torde den mest effektiva 199  åtgärden vara att utveckla det befintliga studielånsavdraget. I sin nuvarande form är det 200  svårt för studerande att förstå och stödet riktar inte in sig på utkomst under studietiden. 201  En högre ersättningsprocent, mindre lån och att konkretisera studielånsavdraget t.ex. som 202  ersättning som klumpsumma kunde vara bra åtgärder. 203   204  Om man vill sporra studenter att lyfta lån, så bör man glömma kravet på att ta examen 205  inom utsatt tid, då studenter inte vill förbinda sig till snäva tidsbegränsningar av 206  utexaminering. Att man fick samma förmåner inom beskattningen som inom det 207  befintliga systemet för studielånsavdrag – oberoende när man tagit examen – skulle 208  säkerligen sporra till att lyfta lån. Även om det i sig inte sporrar till snabbare studier, 209  skulle den tack vare lånet förbättrade utkomsten bättre motivera till heltidsstudier, vilket 210  förkortar studietiden. 211   212  Man kan både motsätta sig och understödja studielån av principiella skäl. Motståndare 
  • 8.    213  anser ofta att det är orättvist att studenter är den enda grupp som förutsätts lyfta lån för 214  att täcka sina dagliga utgifter och att ett omfattande studiestödssystem tryggar jämlika 215  utbildningsmöjligheter oberoende av socioekonomisk bakgrund. Man kan även 216  understödja lån av principiella orsaker såsom frågan varför lägre utbildade ska betala för 217  utbildningen för välbeställda familjer eller varför samhället ska stödja välbeställda (jfr 218  diskussionen om terminsavgifter). Gemensamt för sådana diskussioner är att man vill 219  överföra sådana kostnader som samhället för närvarande står för, till individen. 220   221  Lån ses ändå ofta (speciellt bland politiker) som något väldigt praktiskt, en lösning för 222  problemet med studerandes utkomst och något som möjliggör heltidsstudier och att ta 223  examen inom utsatt tid. I botten återfinns ofta antingen en princip om att studenter inte 224  behöver mer stöd eller att statens begränsade resurser inte räcker till för en högre 225  studiepenning.    Det principiella förhållningssättet Det praktiska förhållningssättet Understöder  ‐ Högskoleutbildning är en god  ‐ Det lönar sig att utveckla lånet,  lån  investering. Individen bör delta i  eftersom det är ett förmånligt sätt att  kostnaderna.  lösa studerandes utkomstproblem.  ‐ Högskoleutbildning är starkt ärftligt,  ‐ Det finns inte mer statliga pengar  därför bör välsituerade själva bära ett  för studiestödet, så man bör  större ansvar för kostnaderna för  överväga andra metoder.  utbildningen.  ‐ Utbildar till att ta ansvar och ökar  planmässigheten i studierna  Motsätter sig  ‐ Varför ska studenter lyfta lån för  ‐ Högskoleutbildning garanterar inte  lån  oundvikliga utgifter. Lån är inte en  ett bra jobb eller höga inkomster,  del av grundtryggheten.  därför belastar ett lån  ‐ Utbildning är en god investering för  högskoleutbildades ekonomi för  samhället, därför bör samhället  mycket.  möjliggöra jämlika  ‐ Det är svårt att under studietiden  utbildningsmöjligheter för alla.  förutsäga lånets verkliga kostnader  (t.ex. räntenivån)226   227   228   229   230   231   232   233   234   235   
  • 9.    236   237   238   239   240  BILAGA 1: 241  Det befintliga systemet för studielån 242  Källa: www.kela.fi/opintotuki 243  Man  kan  erhålla  statsborgen  för  lån  för  300  €/mån  under  55  månader.  Den  som  studerar 244  utomlands kan få ett lån på maximalt 600 euro (fr.o.m. 1.8).  Det går endast att lyfta studielån de 245  månader som man lyfter studiepenning. Eftersom staten går i borgen för studielånet behövs inga 246  andra  säkerheter  för  lånet.  Statsgarantin  är  i  kraft  i  maximalt  30  år  efter  att  den  första  låneraten 247  lyfts. 248   249  Statsgaranti 250  Eftersom  staten  går  i  borgen  för  studielånet  behöver  man  inga  andra  säkerheter  för  lånet. 251  Statsgarantin är i kraft i maximalt 30 år efter att den första låneraten lyfts. En del av lånevillkoren 252  bestäms  på  basis  av  statsgarantin.  Andra  villkor,  såsom  låneräntan  och  återbetalningstiden, 253  kommer studerande själv överens om med banken. 254   255  Om studenten inte i tid sköter sina amorteringar eller räntor kan FPA som borgenär bli tvungen 256  att  betala  tillbaka  lånet  till  banken.  Efter  det  är  det  vanligen  inte  möjligt  för  studerande  att  få 257  någon ny garanti för studielån. Om FPA blir tvunget att återbetala lånet till banken, kommer FPA 258  att inkassera sina fordringar med sju procents ränta. Hur hög räntan är stadgas i studiestödslagen 259  och  ‐förordningen.  Om  FPA  som  borgenär  måste  betala  tillbaka  studielånet  till  banken,  kan 260  studenten kontakta FPA för att komma överens om återbetalning eller skjuta upp det. Vid behov 261  sker  indrivning  via  utmätning.  Om  studenten  bor  utomlands  är  det  möjligt  att  FPA  ger 262  indrivningsbyrå i uppdrag att driva in studielånet. 263   264  Enligt  studiestödslagen  är  det  möjligt  att  få  full  befrielse  från  att  återbetala  skulden,  om  man  är 265  varaktigt  arbetsoförmögen  eller  om  arbetsoförmågan  varat  i  sammanlagt  minst  fem  år.  En 266  förutsättning  för  befrielse  från  återbetalning  är  även  att  återkrav  med  hänsyn  till  låntagarens 267  ekonomiska situation och andra förhållanden kan anses vara oskäligt. Full betalningsbefrielse kan 268  beviljas en fordran som FPA på basis av statsgaranti har betalat till banken. 269   270  Studielånsavdraget 271  Studielånsavdraget  är  30  procent  av  den  del  av  studielånet  som  överstiger  2  500  euro.  För 272  avdraget beaktas studielån som har lyfts 1.8.2005 eller senare och medan den studerande bedrivit 273  högskolestudier.  Det  lånebelopp  som  berättigar  till  studielånsavdrag  är  ändå  högst  det  belopp 274  som motsvarar den målsatta tiden för examen. 275   276  Räntebidrag 
  • 10.    277  Om en utexaminerads inkomster är väldigt låga kan personen ansöka om räntebidrag från FPA. 278  Räntebidraget kan beviljas om sökandes bruttoinkomst är maximalt 1 195 euro i månaden (fr.o.m. 279  1.8).  Baserat  på  antalet  barn  är  de  höjda  inkomstgränserna  1  380  e/mån  (1  barn),  1  430  e/mån  (2 280  barn) och 1 515 e/mån (3 barn eller fler). De höjda inkomstgränserna tillämpas första gången vid 281  handläggningen  av  ansökningar  om  räntebidrag  för  de  räntor  som  förfaller  till  betalning  i 282  september 2011. 283   284  Automatisk statsgaranti 285  Från  och  med  1.8.2011  beviljas  alla  som  beviljats  studiestöd  automatiskt  lånegaranti.  Studenten 286  bestämmer själv om den vill lyfta lånet eller inte. Avsikten är att göra det lättare att lyfta lån och 287  att samtidigt öka utnyttjandegraden för lån.  288   289   290   291   292   293   294   295   296   297   298   299   300   301   302   303   304   305   306   307   308   309   310   311   312   313   314   315   316   317   318   
  • 11.    319   320   321   322   323  BILAGA 2: 324  Centrala aktörers åsikter om studielånet 325  ‐ partierna 326   327  ‐ Samlingspartiet (Källa: Lausunto opintotuen kehittämisestä, 28.1.2010) 328   329  ”Att studerande så sällan nyttjar studielånet eller lyfter hela beloppet  har försvagat studerandes 330  grundläggande utkomst och studiestödets tillräcklighet som helhet.  Systemet borde förändras så 331  att det skulle sporra studerande att modigare trygga sin utkomst genom studielån, vilket speglar 332  investeringskaraktären av att skaffa sig en utbildning. Studielånet är ett förmånligt lån och således 333  ett  ansvarsfullt  och  kostnadseffektivt  sätt  att  finansiera  sina  studier  och  koncentrera  tid  på  att 334  avancera i studierna. Den automatiska lånegarantin är en välkommen reform. Implementeringen 335  av den föreslagna reformen minskar byråkratin och är en konkret åtgärd för att öka drivkraften att 336  lyfta lån. Detta gör det även tydligare för studerande själva vilka förmåner de är berättigade till. I 337  Samlingspartiets  modell  fokuserar  användningen  av  studielån  först  på  studiernas  slutskede, 338  vilket gör räntebelastningen mindre för studerande än i det befintliga systemet. 339   340  Rätten till studielånsavdrag i beskattningen 341  Samlingspartiet föreslår förbättringar i rätten till studielånsavdrag i beskattningen. 342    Ett  randvillkor  för  att  öka  studielånsbetoningen  är  att  skatteavdragssystemet  för  studielån 343  utvecklas  och  blir  mer  entydigt,  känt  på  förhand  och  att  inkomstgränserna  för  räntebidragen 344  granskas.  För  att  studielån  ska  bli  ett  mer  reellt  alternativ  i  studiernas  slutskede  borde  man 345  ändra avdragsrätten för lånet på så sätt att studenten efter att ha avlagt examen under tio år kan 346  dra av de låneamorteringar som den betalat samt att självrisken sänks till 500 euro. På så sätt 347  skapas  ett  genuint  jämlikt  och  tryggt  system  för  att  förlita  sig  på  studielån  och  lånet  blir 348  därigenom inte någon orimlig börda efter utexaminering. 349   350   351   352  ‐ FPA (Källa: “Sosiaaliturvan kehittämissalkku”) 353  Att lyfta studielån i olika avbrottssituationer  354  ”Om  att  lyfta  studielån  (Lagen  om  studiestöd  15  a  §)  har  stadgats  att  lånet  skall  lyftas  under 355  läsåret – dock inte efter att studierna avslutats eller avbrutits. Att bedöma när studierna avslutas 356  är  inte  alltid  enkelt  eller  entydigt  i  exempelvis  situationer  där  studiestödet  har  dragits  in  på 357  studerandes  begäran  (utan  att  uppge  skäl)  eller  på  grund  av  bristande  studieframgång,  att 358  maximitiden för stöd är uppnådd eller för att någon förmån som förhindrar det, eller om personen 359  ursprungligen ansökt om studiestöd endast för en begränsad tid. 360   
  • 12.    361  Det skulle skapa klarhet i situationen om man i paragrafen skulle göra ett tillägg om att man inte 362  heller får lyfta lån efter det att betalningen av studiestöd avbrutits. Det skulle även skapa klarhet 363  för  ifrågavarande  person  med  tanke  på  om  hon  eller  han  till  exempel  kommer  att  omfattas  av 364  någon annan förmån eller utkomststöd.” 365   366  Studielånsavdraget 367  ”Som FPA ser på saken bör man inte utvidga villkoren för att bevilja studielånsavdrag, eftersom 368  systemet  inte  har  påverkat  användningen  av  studielån  och  eftersom  de  realiserade  kostnaderna 369  under de närmaste åren redan som de nu är beaktansvärt stora med tanke på statens finanser. 370   371  Årligen avläggs cirka 35 000 högskoleexamina. Av dessa har cirka 15 000 studielån på 6 000 euro. 372  De  är  alltså  berättigade  till  ett  studielånsavdrag  i  storleksklassen  1  050  euro.  Det  offentliga 373  systemet förlorar med andar ord årligen cirka 15 miljoner euro i skatteintäkter på ett system som 374  inte har ökat användandet av studielån och troligen inte heller har förkortat studietiderna. 375   376  Systemet med studielånsavdrag borde läggas ned. 377   378  Om  man  vill  bibehålla  det  incitament  till  studielån  som  ingår  i  systemet  med  studielånsavdrag 379  borde man i dess ställe skapa ett system med stipendier för utexaminerade, där studerande som 380  tar  examen  inom  utsatt  tid  får  ett  examineringsstipendium  som  används  för  att  amortera  av  på 381  studielånet.  Villkoren  för  beviljande  är  på  det  stora  hela  desamma  som  för  studielånsavdraget, 382  men  man  skapar  klarhet  i  beviljande  av  förmånen  så  att  det  skulle  vara  lättare  att  förstå  och 383  därmed mer sporrande. 384   385  Exempel: Om du under dina högskolestudier lyfter studielån om minst 5 000 euro och du avlägger 386  högskoleexamen inom utsatt tid får du ett skattefritt examineringsstipendium på 1 000 euro. FPA 387  beviljar  stipendiet  utan  ansökan  och  betalar  det  till  den  bank  där  du  har  studielånet  som  en 388  amortering av ditt studielån. 389   390   391  ‐ UKM (Källa: Strukturell utveckling av studiestödet. Syftet är att uppmuntra till studier på 392  heltid på högskolenivå. Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 393  2009:33) 394   395   ”Att  ändra  det  nuvarande  studiestödet  till  att  ha  större  betoning  på  studielån  är  problematiskt, 396  eftersom  studerande  undviker  att  lyfta  lån.  Lånebetoningen  skulle  inte  entydigt  öka 397  användningen av studielån eller minska studerandes förvärvsarbetande.  Det är mer sannolikt att 398  andelen  studerande  som  förvärvsarbetar  möjligen  skulle  öka,  eftersom  obligatoriska  lån  inte  är 399  möjliga. Ett stöd som skulle basera sig på ett system som skulle vara betydligt mer lånebaserat än 400  det  befintliga  skulle  troligen  ändra  hur  studerande  söker  sig  till  utbildning  med  avseende  på 401  socioekonomisk bakgrund. 402  Ett stöd baserat på studielån som i efterhand förvandlas till pengar 
  • 13.    403   404  I  modellen  skulle  studiestödet  vara  helt  och  hållet  lånebaserat  och  övergå  i  studiepenning  eller 405  skatteavdrag endast om studerande avlagt examen inom utsatt tid. Ett sådant stödsystem används 406  i  vissa  länder  med  statliga  lånesystem  (Norge).  Det  skulle  inte  vara  möjligt  att  kombinera 407  modellen med det finska banklånebaserade systemet, eftersom möjligheterna att få lån beviljat till 408  följd av bankernas policy för beviljande av kredit inte skulle vara jämlika. 409   410  År 1992 förnyades studiestödet från studielånsbaserat till mer baserat på studiepenning, delvis till 411  följd  av  bankernas  önskemål,  eftersom  osäkerhetsfaktorerna  förknippade  med  beviljande  av 412  kredit  växte  i  takt  med  att  räntenivån  ökade.  Även  staten  och  studerande  ansåg  att  ett  mer 413  studiepenningbaserat  system  skulle  vara  bättre.  Innan  studielånen  blev  marknadsbestämda 414  stödde staten lånesystemet genom att betala räntor och låneomkostnader till bankerna. 415   416  I en modell där lånet i efterhand omvandlas till ett penningbaserat stöd kan den studerande aldrig 417  med  säkerhet  under  sin  studietid  veta  vilken  nytta  det  i  efterhand  kommer  att  ha  att  ha  lyft 418  studielån. Om nyttan riktas in endast på dem som avlägger examen inom utsatt tid är det mycket 419  möjligt att en stor del faller utanför det (skatteavdrag eller penningförmån), även om lånebeloppet 420  skulle vara stort. Då skulle inte nyttan vara proportionerlig till låneinvesteringen. 421   422  Ett eventuellt nytt lån och det därmed förknippade avdragssystemet skulle medföra ny 423   byråkrati  och  nya  kostnader.  Systemet  skulle  bli  komplicerat,  eftersom  de  utsatta  tiderna  för 424  examina,  baserade  på  examinas  omfattning,  inte  kunde  vara  samma  för  alla,  utan  man  borde 425  beakta till exempel orsaker som har sin grund i studerandes livssituation (sjukdom, moderskap, 426  militärtjänstgöring etc). 427   428  Ett statligt studielånssystem 429   430  Att  övergå  till  ett  statligt  lånesystem  skulle  vara  en  dyr  lösning  för  staten.  Det  är  väldigt 431  osannolikt att staten skulle kunna låna ut pengar till studerande förmånligare än bankerna, utan 432  att det skulle orsaka extra kostnader. Staten skulle kunna erbjuda endast en sorts låneprodukt som 433  skulle ha samma villkor för alla. Om ett statligt lånesystem skulle eftersträvas som ett mer socialt 434  beviljande  av  kredit  än  bankernas,  skulle  det  innebära  nya  svårhanterliga  utgifter  för  staten. 435  Sådana  utgifter  skulle  uppkomma  exempelvis  om  staten  skulle  ta  ett  större  ansvar  än  nu  för 436  låntagares amorteringsproblem. 437   438  Att utveckla ett statligt lånesystem skulle förutsätta ökade anslag, liksom även utvecklingen av ett 439  stöd i form av pengar. 440  Om det befintliga penningbaserade studiestödet även i fortsättningen skulle utbetalas för studier 441  på  andra  stadiet  och  ett  nytt  lånebaserat  stöd  skulle  införas  för  högskolestudier,  skulle  det  blir 442  svårt att framöver utveckla dem sida vid sida, om staten skulle ansvara för alla kostnader. 443   444  Att  övergå  till  ett  nytt  lånesystem  skulle  vara  problematiskt,  eftersom  övergångstiden  skulle  bli 445  väldigt  långt,  som  längt  mer  än  20  är.  I  en  typisk  situation  betalas  lånet  tillbaka  inom  några  år, 446  men  om  lånets  återbetalningstidtabell  skulle  vara  exempelvis  två  gånger  den  tid  under  vilken 
  • 14.    447  lånet lyfts och man med vissa förbehåll kunde studera vid högskola flera år längre än normtiden, 448  så  skulle  även  12–16  års  återbetalningstider  vara  möjliga.  Den  administrativa  börda  som 449  förändringen skulle medföra skulle vara stor om staten samtidigt hade ansvar för det nuvarande 450  och för det nya systemet.” 451   452   453   454   455  ‐ Finlands Näringsliv EK Lausunto opintotuen rakenteen kehittämisestä (EK/779/2009, 456  utlåtande om utveckling av studiestödets struktur) 457  Utveckling av studielånets användbarhet som finansieringsform för studierna 458   459  Man har försökt öka användningen av studielån under de senaste år bl.a. genom att år 2005 ta i 460  bruk studielånsavdraget.  Den som är skattepliktig kan rakt dra av en del av de amorteringar som 461  den  gjort  på  studielånet  efter  att  studierna  avslutats.  Låntagningen  har  ändå  inte  tilltagit.  Det 462  övriga  studiestödet  och  förvärvsarbete  har  varit  mer  lockande  alternativ.  Det  skulle  ändå  vara 463  möjligt att bygga upp effektiva sporrar för ett studielån som efter att examen tagits skulle övergå i 464  studiepenning. Man måste vara beredd på nya lösningar för att verkligen förkorta studietiderna 465  och tidigarelägga övergången till arbetslivet. 466   467  EK föreslår också att en allt större del av studiestödet skulle vara i form av lån. Studielånet skulle 468  delvis  övergå  i  studiepenning  exempelvis  i  form  av  skatteavdrag  efter  utexaminering. 469  Skatteavdragen  skulle  vara  större  ju  närmare  utsatt  tid  studenten  tar  examen.  Den  som  inleder 470  studier skulle vara medveten om graderingen av och omfattningen av skatteavdragen. 471   472  Studerande skulle uppleva låntagande som säkert, eftersom amorteringstiden på lånet skulle vara 473  tillräckligt  lång.  Skattavdragen  efter  examen  underlättar  återbetalningen.  Hinder  och  uppehåll  i 474  utkomstskyddet  skulle  beaktas  till  exempel  på  så  sätt  att  det  skulle  vara  ett  uppehåll  i 475  amorteringarna  vid  arbetslöshet.  Systemet  garanterar  att  studerande  inte  behöver  lida  av  att 476  studierna  drar  ut  på  tiden  på  grund  av  exempelvis  sjukdom.  Studiestödet  möjliggör  att  bilda 477  familj. 478   479  Arbetsgruppen anser att det skulle vara problematiskt att övergå till ett nytt lånesystem bl.a. för 480  att den nytta som studerande i efterhand får av att ha lyft lån skulle inriktas endast på de som tar 481  examen inom utsatt tid. EK anser dock att studiestödssystemet bör ändras så att man belönas om 482  man snabbt avlägger examen. 483   484  I Norge finns en studiestödsmodell som påminner om ovanstående. Den norska modellen kan inte 485  direkt  tillämpas  i  Finland,  men  erfarenheter  från  Norge  kan  tillämpas  på  att  utveckla  vår  egen 486  modell så att den fungerar väl såväl ut studerandes som samhällets synpunkt. 487   
  • 15.    488  Ett studiestöd baserat på studielån kan planeras så att beviljandet av kredit sker inom ramen för 489  det normala bankväsendet, alldeles som för närvarande. Staten erbjuder studerande en möjlighet 490  till  förmånliga  lånevillkor,  till  exempel  en  tillräckligt  lång  avbetalningstid.  Lösningar  på 491  dataadministration  och  annan  praxis  går  säkerligen  att  finna  för  att  myndigheterna  ska  kunna 492  administrera ett nytt system. 493   494  EK understöder förslagen att lönen för praktik, stipendier eller motsvarande inte skulle påverka 495  möjligheten att få studielån. Det är nödvändigt att utveckla praktiksystemet så att man stöder en 496  ackumulering  av  praktisk  arbetslivskunskap  under  studietiden.  Teori  och  praktik  måste 497  sammanlänkas  bättre  än  tidigare  i  allt  lärande.  Studiestödet  ska  även  uppmuntra  till  studier 498  utomlands, såsom arbetsgruppen även föreslog. 499   500  ‐ AKAVA (Lausunto opintotuen rakenteen kehittämisestä 2.2.2010, utlåtande om utveckling av 501  studiestödets struktur) 502   503  “Om  man  genom  ett  system  vill  sporra  till  att  ta  examen  inom  utsatt  tid,  borde  bl.a. 504  studielånsavdraget  utvecklas  till  att  bli  mer  genomskinligt  och  utgöra  en  större  del  av 505  studiestödssystemet.  En  modell  värd  att  överväga  kunde  vara  exempelvis  en  procentuell 506  förhöjning av låneavdraget från befintlig nivå och att graderat binda dess storlek till hur länge det 507  tagit  att  ta  examen.  Åtgärder  som  uppmuntrar  till  att  öka  populariteten  av  studielån  är  viktiga 508  som sådana, men även deras inverkan är tveksam. 509   510   511   512  BILAGA 3.  513  Avsnitt 5 i statsminister Jyrki Katainens regeringsprogram Utbildnings‐, vetenskaps‐ och 514  kulturpolitiken Studiestödet s. 38 515  http://www.vn.fi/hallitus/hallitusohjelma/pdf332889/fi332892.pdf 516   517  Studiestödet  518  Studiestödet indexbinds den 1 september 2014. Studiestödssystemet förnyas så att det stöder 519  studier på heltid och snabbare avlagd examen. Som en del av reformen ska de missförhållanden 520  som gäller studiestödet till studerande på andra stadiet rättas till och ställningen för studerande 521  med familj ses över. Kostnaderna för revideringen av studiestödet överskrider inte de 522  samhällsekonomiskt positiva effekterna av revideringen. 

×