1     Det här är FSF:s styrelses preliminära förslag till verksamhetsplan för år 2013. Utformningen av och     utgångspunk...
33   2.	  Mångsidiga	  experter	  från	  universiteten	  3435   FSF stöder erkännande av högskoleutbildades eget kunnande ...
82   synpunkter på marginaliseringen av unga och rättvisa mellan generationer, samt uppmuntrar andra 83   student- och ung...
132   strukturell utveckling, terminsavgifter, försöket med terminsavgifter och utbildningsexport, ESU:s133   verksamhet o...
140141   Bilaga 1: Tidigare och andra möjliga målsättningar för regeringsprogrammet142   Nedan har vi listat FSF:s tidigar...
189               •   Kostnaderna för den försvagade demografiska försörjningskvoten delas lika mellan190                 ...
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

FSF:s verksamhetsplan 2013 preliminära förslag

1,040 views
1,009 views

Published on

FSF:s verksamhetsplan 2013 preliminära förslag (21.9.2012).

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
1,040
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
661
Actions
Shares
0
Downloads
2
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

FSF:s verksamhetsplan 2013 preliminära förslag

  1. 1. 1 Det här är FSF:s styrelses preliminära förslag till verksamhetsplan för år 2013. Utformningen av och utgångspunkterna för verksamhetsplanen skiljer sig från verksamhetsplanerna för tidigare år. Den här förändringen och motiveringen till den beskrivs i följebrevet till materialet för remissrundan. Målsättningen är att fatta beslut om en verksamhetsplan som till sin belastningsgrad är möjlig att verkställa. Det innebär att förbundsmötet beslutar om ett strängt avgränsat antal huvudpunkter för verksamheten nästa år. Vi ber er därför att i era utlåtanden ta ställning till vilka av följande projekt som absolut ska förverkligas. I ert utlåtande önskar vi att ni tar ställning till vilka fem projekt ni vill se genomföras under nästa år. Om ni vill föreslå nya projekt bör ni inkludera även de projekten i prioriteringen. 2 3 1.  Mot  nästa  regeringsprogramsförhandlingar   4 Studentrörelsen lobbar för sina mål under flera olika skeden av valperioden. Påverkanscykeln utgår ifrån det 5 befintliga regeringsprogrammet och den på det grundade utvecklingsplanen för utbildning och forskning, 6 samt ifrån statsbudgeten och rambudgeten. Det pågår ändå kontinuerligt arbete för specifika målsättningar, 7 och exempelvis olika skeden av lagberedning definierar rytmen för påverkansarbetet. 8 9 För att påverka regeringsprogrammet – det viktigaste styrande dokumentet för den riksomfattande politiken10 – måste studentrörelsen klargöra sina målsättningar i så god tid som möjligt, så att påverkansarbetet för de11 viktigaste målsättningarna ska kunna inledas så tidigt som möjligt.1213 Med sikte på följande riksdagsval och påföljande förhandlingar om regeringsprogrammet kommer FSF14 under 2013 att inleda lobbning gentemot partierna och andra intressegrupper för att främja följande15 målsättningar:1617 1) *se. Bilaga 1: Tidigare och andra möjliga målsättningar för regeringsprogrammet18 2)19 3)20 4)2122 FSF definierar tillsammans med studentkårerna de bästa sätten att påverka för att uppnå dessa huvudmål,23 och inleder påverkansarbetet inför riksdagsvalet år 2015. Dessa spjutspetsar granskas vid förbundsmötena24 om den politiska situationen förändras.2526 FSF går dessutom systematiskt igenom de övriga politiska mål som förbundet arbetat och arbetar för. För27 varje punkt klargörs i vilket skede den politiska processen är och vad som krävs som följande steg för att28 uppnå målet. I granskningen fäster FSF särskild uppmärksamhet vid pågående valperiods målsättningar för29 regeringsprogrammet och hur dessa uppfylls, liksom vid uppföljningen av regeringsprogrammet då halva30 valperioden gått, samt vid möjliga vidare åtgärder.31 Vi ber er kommentera speciellt vilka huvudmålsättningar som ska prioriteras. Prioritera fyra (4) målsättningar. Det är naturligtvis önskvärt att ni även framför egna förslag på målsättningar. Förbundsmötet beslutar om huvudpunkterna på grundval av det förslag som utformats utgående från studentkårernas kommentarer.32
  2. 2. 33 2.  Mångsidiga  experter  från  universiteten  3435 FSF stöder erkännande av högskoleutbildades eget kunnande och möjligheter att få arbete genom att arbeta36 för en utveckling av undervisnings- och inlärningskulturen vid högskolorna, samt för att stödja37 framtidsorienterade studier. I planeringen av påverkansarbetet utnyttjar FSF det arbete som gjorts av och38 den expertis som besitts av fackförbunden, näringslivet och projekt som anknyter till temat. FSF ser till att39 som samarbetspartner ha arbetsgemenskaper från såväl den offentliga som den privata sektorn, och40 synliggör samarbetspartnernas personals mångsidiga expertis för studerande på ett intressant visuellt sätt.41 Många allmänna färdigheter, t. ex. inom interaktion, tidshantering, problemlösning eller att vårda sina egna42 resurser, är till hjälp för den utexaminerade då personen övergår till arbetslivet. Genom att man utvecklar43 undervisnings- och inlärningsmetoder, samt praktik och karriärhandledning vid högskolorna, kan44 studenterna under studietiden tillgodogöra sig allmänna färdigheter som behövs i arbetslivet, samt få en45 realistisk bild av arbetsmarknaden, sina egna kunskaper samt hur dessa kan tillämpas i arbetet. Till följd av46 utvecklingsarbetet blir den högskoleutbildades övergång till arbetslivet efter utexaminering så smidig som47 möjlig, och förebygger alienering från arbetsmarknaden.48 3.  Planering  av  en  helhetsreform  av  systemet  för  den  sociala  tryggheten  49 FSF utarbetar en egen långsiktig vision om den grundläggande sociala tryggheten, och om att utvecklingen50 av de studerandes utkomst ska ske som en del av den sociala tryggheten. FSF utför en omfattande51 kartläggning av missförhållanden gällande studerandes utkomst, av problem med att kombinera olika stöd52 och med deras tillräcklighet. I granskningen beaktas även problematiken gällande att studenter arbetar. FSF53 bekantar sig med olika partiers och organisationers mål och förslag för att utveckla den sociala tryggheten.5455 Målet är att tillsammans med studentkårerna för studentrörelsen skapa en egen vision för hur man i Finland56 borde trygga basinkomsten för medborgare. Modellen betonar studentperspektivet, men begränsar sig inte57 till det. Kostnaderna för modellen beräknas noggrant med avseende på statsfinanserna.58 4.  Universitetet  2030  59 År 2013 skapar studentrörelsen sin vision av det finländska idealuniversitetet. Avsikten med visionen är att60 svara på frågan hur studentrörelsen anser att universitetet se ut på 2030-talet. Hur ser entusiasmerande61 studier ut? På vilket sätt möts bildning och arbetslivsfärdigheter i inlärningsmålen? Av vad består en62 drömkurs? På vilket sätt utvecklas onlinestudier? Vilken roll har kunskap och färdigheter i det framtida63 samhället? Vilken är studentens och studentskapets roll i framtidens universitet? Genom att lösa dessa och64 andra frågor kan studentrörelsen möta utmaningen i att utvecklingen av det finländska högskoleväsendet65 och den finländska utbildningspolitiken ofta saknar en bredare vision om hur det högskolesystem skulle se66 ut som bäst skulle motsvara framtida behov.6768 Under visionsarbetet behandlas olika dimensioner av universitetet och studentlivet. Visioneringen kan, med69 utgångspunkt i de ideal som skapats, behandla bland annat studentantagning, undervisning, forskning,70 studentkultur, kvalitetssäkring och examinas omfattning, belastning och inlärningsmål. Idealuniversitetet71 granskas även som en del av hela högskoleväsendet samt i relation till samhället och individuella behov av72 kunskap och bildning.7374 Visionen skapas i samarbete med FSF:s centralkansli, studentkårerna och även externa intressegrupper. Den75 färdiga visionen utgör en grund för studentrörelsens kommande utbildningspolitiska påverkansarbete. På76 grundval av den uppdateras vid behov de utbildningspolitiska riktlinjerna i FSF:s policydokument, och77 inleds påverkansarbete för en strävan mot ett universitetsideal.7879 5.  Mot  ett  rättvist  generationskontrakt  80 Under 2013 skapas en vision för rättvisa mellan generationerna, med tanke på den försvagade demografiska81 försörjningskvoten, förändringarna på arbetsmarknaden och pensionspolitiska frågor. FSF för fram sina
  3. 3. 82 synpunkter på marginaliseringen av unga och rättvisa mellan generationer, samt uppmuntrar andra 83 student- och ungdomsorganisationer att delta i diskussionen för att den unga generationens röst ska höras 84 bättre. 85 Under 2013 fördjupar FSF sin kunskap speciellt gällande pensionspolitiken och beslut om den demografiska 86 försörjningskvoten. Pensionspolitiken och många frågor gällande yrkeskarriärer är frågor som förhandlas av 87 arbetsmarknadsorganisationerna. Under 2013 för FSF utförligare dialoger med 88 arbetsmarknadsorganisationerna, påverkar aktivt beslut som ska fattas och för fram sina egna synpunkter 89 både i offentligheten och gentemot olika intressegrupper. Under året för FSF en aktiv diskussion med 90 studentkårerna om frågor gällande yrkeskarriärer och pensioner. 91 6.  Nya  verktyg  för  boendeintressebevakningen   92 FSF går igenom och granskar övergripande sina riktlinjer för studentboende. Det skapas ståndpunkter för 93 förbundet gällande boendefrågor som förbundet ännu inte har någon åsikt i. Man går även igenom och 94 uppdaterar befintliga ståndpunkter. Studentkårerna hörs då FSF bildar sina ståndpunkter. 95 96 FSF utreder den riksomfattande situationen gällande studentboende. Med utgångspunkt i den insamlade 97 informationen och förbundets riktlinjer uppdateras FSF:s boendepolitiska handbok för att spegla 2010-talet. 98 Handbokens syfte är att samla relevant information för aktiva inom studentorganisationer, samt för 99 studentrepresentanter i studentbostadsstiftelser och -bolag, om det aktuella läget, aktörer, historien och100 framtida boendetrender gällande studentboende. Den ska även ge en övergripande bild av studentrörelsens101 centrala ståndpunkter i boendefrågor samt stödja studenterna i deras praktiska påverkansarbete.102103 I slutet av år 2013 har FSF färdigställt boendepolitiska riktlinjer i form av pro memorior, policydokumentet104 och en egen publikation så att de kan användas under kommande år.105106 7.  Ordentliga  förutsättningar  för  integrering  av  internationella  studenter  107 FSF utarbetar ett eget åtgärdsprogram för att underlätta integreringen av internationella studenter i108 universitetsgemenskapen och det finländska samhället. Åtgärdsprogrammet hämtar idéer ur FSF:s tidigare109 rekommendationer och forskning som rör internationella examensstuderande. Målet med arbetet är att vid110 sidan av den internationaliseringsdiskussion som förs om högskolorna lyfta fram en bredare diskussion om111 internationaliseringen av samhället och de internationella examensstuderandenas roll i den utvecklingen.112 Avsikten är även att kartlägga vilka åtgärder som krävs av universitetsgemenskapen, näringslivet,113 kommunerna och statsmakten för att förbättra integreringen.114115 Åtgärdsprogrammet omfattar ett brett spektrum av frågor gällande integration – såväl organisatoriska som116 utbildnings-, social- och integrationspolitiska frågor. FSF söker förslag på förbättring bland annat gällande117 tillvägagångssätt för uppehållstillstånd och immigration, universitetens tjänster och kommunikation, boende118 och boendeservice, studentförmåner, tillgängligheten i studentorganisationerna och möjligheter till119 nätverkande, att få arbete samt att öka uppskattningen för internationell kompetens.120121 På grundval av åtgärdsprogrammet inleder FSF och studentkårerna både nationellt och lokalt122 påverkansarbete för att kraftigt befrämja integreringen av internationella studenter i Finland.123 8.  Studentrörelsens  forum  för  intressebevakning  124 FSF planerar och genomför en diskussions- och utbildningshelhet som omfattar intressebevakningsteman125 inom nationell och internationell utbildningspolitik socialpolitik, och arbetsmarknadsfrågor. Intresserade126 studentkårer – inklusive studentrepresentanter inom förvaltningen, olika utskott och sektioner samt127 föreningar – kan beställa forumet till sin ort. Evenemangen arrangeras så att de involverar deltagarna, och128 avsikten med dem är att göra det möjligt att utveckla och fundera på även lokala tillvägagångssätt.129130 Det specifika temat kan anpassas efter beställarens behov. Temat kan vara exempelvis studentrepresentation131 inom förvaltningen, deltagande i kvalitetssäkring, att göra studierna smidigare, studentcentrerat lärande,
  4. 4. 132 strukturell utveckling, terminsavgifter, försöket med terminsavgifter och utbildningsexport, ESU:s133 verksamhet och organ, Bolognaprocessen, förlängning av arbetskarriärerna, studerandes rätt till134 utkomststöd och utkomstskydd för arbetslösa.135136 Målet är att öka diskussionen och temanas välkändhet bland dem som är aktiva inom studentrörelsen, att137 dela god praxis samt att föra FSF och studentkårerna närmare varann. Avsikten är även att entusiasmera nya138 aktiva att engagera sig i olika frågor inom intressebevakningen och att uppmuntra dem att arbeta för att139 främja studentrörelsens målsättningar såväl lokalt och nationellt som internationellt.140
  5. 5. 140141 Bilaga 1: Tidigare och andra möjliga målsättningar för regeringsprogrammet142 Nedan har vi listat FSF:s tidigare målsättningar för regeringsprogrammen, och vi rekommenderar att de143 används som stöd då ni utformar ert utlåtande om projekt 1 i verksamhetsplanen.144145 Några nya formuleringar146 • I enlighet med högskolornas internationaliseringsstrategi förverkligas ett sexårigt147 finansieringsprogram för mobilitet (total kostnad för programmet 30 milj. euro).148 • Investeringsstödet för studentbostäder höjs till 15 procent.149 • Tillräckliga resurser för studerandevården tryggas på alla utbildningsstadier.150 • Anslagen för utvecklingssamarbete används inte för att täcka utbildningskostnader för151 studenter i Finland från länder utanför EU- och EES-regionen.152 • Piloten för att utvidga SHVS tjänster till att omfatta yrkeshögskolestuderande utvärderas153 noggrant. Om pilotförsöket är lyckat, utvidgas SHVS tjänster till att omfatta även154 yrkeshögskolestuderande. Efter utvidgningen avlägger alla användare en automatisk155 hälsovårdsavgift.156 • Tillgängligheten på alla utbildningsstadier förbättras. Speciella åtgärder sätts in för att157 minska att utbildningen går i arv och könssegregationen inom utbildning.158 • De pensionspolitiska besluten fattas rättvist och snabbt. Besluten bör omfatta alla159 generationer i arbetslivet och exempelvis bör pensionsavgifterna höjas så fort som möjligt.160 2011–2015161 • Att finländarna har en hög bildningsnivå utgör i kombination med en kvalitativ och162 avgiftsfri utbildning grunden för vårt välfärdssamhälle. Regeringen garanterar jämlika163 möjligheter till en högklassig utbildning från tidig barnfostran till högskoleutbildning.164 • Studiestödet binds till folkpensionsindexet (har inte ännu skett).165 • Ett försörjartillägg på 145 euro läggs till studiepenningen för alla studerande med166 försörjningsansvar för minderåriga barn (under en valperiod ca 77 milj.).167 • I finansieringsmodellen för högskolorna ökas ytterligare vikten av kvalitetskriterier.168 • Mobilitet mellan examina tryggas.169 • Kandidatexamina utvecklas och blir mer omfångsrika för att säkra mobiliteten mellan olika170 examina.171 • De särskilda behov som elever med invandrarbakgrund har tas i beaktande i172 studiehandledning och undervisning.173 • Målsättningen på 0,7 procent för utvecklingssamarbetet uppnås innan år X genom årliga174 höjningar av anslaget.175 • I alla högskoleexamina inkluderas en examensspecifik internationaliseringsperiod, vilken176 kan avläggas antingen som en utbytes- eller arbetsperiod, eller som en studiemodul177 internationalisering på hemmaplan.178 • Övergången från andra stadiet till högskola försnabbas genom en reform av urvals- och179 antagningssystem samt genom att öka resurserna för studiehandledning.180 • Piloten för att utvidga SHVS tjänster till att omfatta yrkeshögskolestuderande utvärderas181 noggrant. Om pilotförsöket är lyckat, utvidgas SHVS tjänster till att omfatta även182 yrkeshögskolestuderande.183 • Ett system skapas för att fördela kostnaderna för föräldraskap jämnt mellan alla arbetsgivare.184 • Föräldraledighetssystemet förnyas till att omfatta tre perioder på sex månader, varav en185 period är öronmärkt för vardera föräldern och den tredje perioden delas enligt hur186 föräldrarna avtalar.187 • I början av regeringsperioden skapas ett åtgärdsprogram för att förebygga ungas188 arbetsoförmåga och för att främja rehabilitering för pensionerade arbetsoförmögna unga.
  6. 6. 189 • Kostnaderna för den försvagade demografiska försörjningskvoten delas lika mellan190 åldersklasser av olika omfattning.191 2007–2011192 • Ett utbildningsråd tillsätts i Finland. I rådet är statsmakten, andra stadiets läroanstalter,193 yrkeshögskolorna, universiteten, studentorganisationerna och194 arbetsmarknadsorganisationerna representerade.195 • Universitetens intagningskvoter minskas för att motsvara samhällets och arbetslivets behov,196 samtidigt som de beaktar att åldersklasserna minskar. De frigjorda resurserna omfördelas197 för att förbättra proportionen lärare-studenter.198 • Utbildningsnätet reformeras och de frigjorda resurserna används för att stärka utbildningen.199 • Högskoleutbildning som leder till examen förblir avgiftsfri för alla och universitets- och200 yrkeshögskoleväsendet en del av det offentliga utbildningsväsendet.201 • Resurserna för kultur- och språkstudier för utländska examensstuderande ökas.202 • Regeringen utreder den sociala situationen för utländska studerande i Finland och ger203 förslag på hur likabehandlingen av studerande kan förbättras.204 • Under regeringsperioden granskas nivån på studiepenningen för att motsvara de ökade205 levnadskostnaderna. Alla delar i studiestödet måste avspegla kostnadsutvecklingen.206 • Studerandes möjlighet till föräldraskap förbättras genom att utveckla utkomstsystemet så att207 det stöder studerandes föräldraskap.208 • Möjligheterna att kombinera studier, arbete och familj underlättas.209 • I universitetens resultatstyrning ges tillgänglighet samt studerandes och210 universitetsanställdas välbefinnande en starkare ställning.211 • Resurserna för studiehandledning ökas på alla utbildningsstadier.212 • Kostnaderna för den försvagade demografiska försörjningskvoten delas lika mellan213 åldersklasser av olika omfattning.214 • Den demografiska försörjningskvoten förbättras genom att locka utländsk arbetskraft och215 möjliggöra det genom god integration i samhället.216 • Under regeringsperioden anpassas lagstiftningen och arbetslivets praxis till att motsvara217 förändringar i arbetslivet.218 • På arbetsmarknaden främjas jämställdhet mellan könen, och kostnaderna för föräldraskap219 fördelas jämnt.220 • Möjligheterna för invandrare att få arbete förbättras genom att utveckla221 språkundervisningen och genom erkännande av examina samt genom att erbjuda222 tilläggsutbildning.223 • Finlands anslag för biståndsarbete höjs till den nivå som FN rekommenderat.

×