FSF:s verksamhetsplan 2012
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

FSF:s verksamhetsplan 2012

on

  • 472 views

FSF:s verksamhetsplan 2012. Godkänd i förbundsmöte 18.-19.11.2011. På svenska.

FSF:s verksamhetsplan 2012. Godkänd i förbundsmöte 18.-19.11.2011. På svenska.

SYL:n toimintasuunnitelma 2012. Hyväksytty liittokokouksessa 18.-19.11.2011. Teksti ruotsiksi.

Statistics

Views

Total Views
472
Views on SlideShare
472
Embed Views
0

Actions

Likes
0
Downloads
0
Comments
0

0 Embeds 0

No embeds

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Adobe PDF

Usage Rights

CC Attribution-NonCommercial-NoDerivs LicenseCC Attribution-NonCommercial-NoDerivs LicenseCC Attribution-NonCommercial-NoDerivs License

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

FSF:s verksamhetsplan 2012 FSF:s verksamhetsplan 2012 Document Transcript

  •  SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry  Handling nr 08   Sida 1 / 9 FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf Förbundsmöte 18–19.11.2011 Hotell Rantasipi Sveitsi, Härkävehmaankatu 4, Hyvinge FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND  VERKSAMHETSPLAN 2012 Huvudmål år 2012  Studentrörelsen i kommunalvalet  Temat för FSF år 2012 är att värna om studentrörelsens kollektiva genomslagskraft. Som ett stort gemensamt projekt ger FSF och studentkårerna in i kommunalvalet med målsättningen att universitetsstäderna ska bli de mest studentvänliga orterna i Finland.  Kommunalvalet görs till ett generationsval genom att stödja studentkårernas kommunala påverkansarbete. Studentkårerna lyfts fram som de viktigaste påverkarna i kommunalvalet genom att förbättra deras synlighet på lokal nivå och hjälpa dem att uppnå lokala målsättningar. FSF stöder studentkårernas kommunala påverkansarbete genom att föra en engagerande nationell kommunalvalskampanj utgående från studentkårernas behov. Lokala och nationella teman för kommunalvalet lyfts fram året ut både i media och tillsammans med andra samarbetsparter.  De allmänna nationella temana för kommunalvalet är:  • att förbättra den unga generationens möjligheter att påverka  • att utveckla studentboendet  • att utveckla kollektivtrafiken samt att förbättra förutsättningarna för lättrafik på  studieorterna Nya projekt 1. Att underlätta studiegången  En reform av studentantagningen, studiernas fortskridande och tiden för slutförande av studier är starkt närvarande i den aktuella debatten. Perspektivet utgår ofta ifrån effektivitet och snabbhet. FSF för in perspektiv och lösningar som är meningsfulla för studerande och beaktar att det även i framtiden ska vara möjligt för studenter att göra misstag och hitta sin egen studieinriktning. En balans mellan fritid, arbete och studier är lärande, utvecklande och nyskapande. Målet är att studenterna nu och i framtiden ska kunna såväl studera smidigt som växa till fullvärdiga medlemmar i samhället. Studiegången ses som en helhet: från studentantagningen till avläggande av examen och vidare till vuxenutbildning och fortbildning.  
  •  SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry  Handling nr 08   Sida 2 / 9 FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf Förbundsmöte 18–19.11.2011 Hotell Rantasipi Sveitsi, Härkävehmaankatu 4, Hyvinge FSF främjar att förverkliga och ta i bruk flexibla studiemöjligheter samt att studerande blir inkluderade i universitetsgemenskapen. Flexibla sätt att avlägga studier, exempelvis elektroniska tentamina, bör vara en del av varje universitets vardag. I påverkansarbetet fäster FSF uppmärksamhet att möjliggöra en studietakt som motsvarar den utsatta tiden för att avlägga examen samt att förenhetliga dimensioneringen av arbetsmängden som krävs för att avlägga studiepoäng. FSF främjar praxis för tillgodoräkning, mobilitet mellan olika examina och mobilitet för studenter mellan olika universitet för att ge studenterna möjlighet att konstruera ännu mer mångsidiga examina.  Även då studenter insjuknar eller lider av psykisk ohälsa bromsar det upp studierna betydligt. FSF arbetar för att se till att studenter som lider av psykisk ohälsa ska få hjälp tidigare och att den som lyfter sjukdagpenning ska kunna studera på deltid. FSF främjar strukturer som stöder studenternas välbefinnande och studieförmåga. 2. Kompetens i fokus Den utbildningspolitiska diskussionen i Finland styrs för tillfället av en diskussion om resurser samt av en strävan mot effektivitet och snabbhet. Å andra sidan är målsättningen enligt regeringsprogrammet att göra finländarna till världens mest kunniga folk före år 2020. Målsättningen är bra, men i förverkligandet av den har man fokuserat främst på kvantitativa utbildningsmål. Vid sidan av att trygga utbildningsmässig jämlikhet måste man således även granska kvaliteten på kunskapen såväl ur ett bildningsperspektiv som utgående från arbetsmarknadens behov av kunskap och utveckling.  I samhällsdebatten betonar FSF hur viktigt det är för utvecklingen av den finländska kunskapen att undervisningen och studierna baseras på högklassig forskning för utvecklingen av den finländska kunskapen och för fram konkreta förslag för att förbättra kvaliteten på undervisning, studier och lärande.  FSF arbetar för att påverka de ledande instanserna för universitetens läroplansarbete för att öka uppskattningen av undervisning och definitioner av lärandemål vid universiteten. FSF fortsätter tillsammans med studentkårerna sprida metoder och god praxis för studentcentrerat lärande. FSF deltar i och uppmuntrar diskussion om universitetens och studentkårernas tredje uppgift, samhällelig genomslagskraft, samt hur den ska förverkligas och främjas inom universitetssamfundet. FSF för fram konkreta sätt att förbereda studenterna för ett aktivt, medvetet och kritiskt medborgarskap.  FSF:s mål är att universiteten vid planeringen av studie bättre månar om att studenterna har förutsättningar för att tillämpa sin expertis även i praktiken och för att möta arbetslivets behov. Det är lättare för en student som kan identifiera sin egen kunskap att efter avlagd examen tillskansa sig ett arbete som motsvarar utbildningen. Därutöver arbetar FSF för att studerande ska ha möjlighet att avlägga en välorganiserad högskolepraktik med konkurrenskraftiga arbetsvillkor samt för att också kunskaper som förvärvats utanför det formella utbildningssystemet ska erkännas som en del av examina. I diskussionen lyfter FSF också in möjligheterna till livslångt lärande, inklusive utveckling av fortbildningen vid universiteten. 
  •  SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry  Handling nr 08   Sida 3 / 9 FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf Förbundsmöte 18–19.11.2011 Hotell Rantasipi Sveitsi, Härkävehmaankatu 4, Hyvinge 3. Universitetens strukturella utveckling och profilering   Den strukturella utvecklingen fortsätter under pågående regeringsperiod och torde förbli en process som till betydande grad påverkar utbildningssystemet. I den strukturella utvecklingen av universitetssektorn är den omfördelning av interna resurser som sker genom profilering speciellt viktig.  FSF deltar aktivt i diskussionen om strukturell utveckling och profilering och fortsätter samtidigt på sin inslagna riktning att inte ta ställning i universitetens interna angelägenheter. Däremot stöder FSF studentkårerna och studentrepresentanterna så att studerandes röst hörs än bättre i dessa frågor. Dessutom fäster man inom den strukturella utvecklingen speciell uppmärksamhet vid särfrågorna inom den svenskspråkiga universitetsutbildningen, såsom antalet nybörjarplatser och utbildningsprogrammens placering, samt vid universitetsutbildning som beaktar samiska och samesamfundets behov. 4. Kommersialiseringen av utbildningen i Finland  Utbildningen har efterhand kommersialiserats på alla utbildningsstadier: vuxenutbildningen och fortbildningen har redan länge verkat enligt kommersiella principer, högskoleutbildningen har internationellt sett kommersialiserats under de senaste åren, och ett nytt fenomen i Finland är de olika kommersiella tjänsterna på andra stadiet och inom den grundläggande utbildningen. Kommersialiseringen förändrar synen på vad utbildning är, vilka värden den tjänar och hur den anordnas.  FSF gör en lägesanalys av kommersialiseringen av utbildningen i Finland. I analysen beaktas bl.a. avgiftsbelagda utbildningsprogram, preparandkurser, utvecklingen av utbildningsexport och uppdragsutbildning samt det ökande utbudet av utländskt utbildningsutbud i Finland. FSF granskar även de förändrade förhållandena för grundexamensutbildningen och den avgiftsbelagda fortbildningen och vuxenutbildningen. Utifrån lägesanalysen planerar FSF vad studentrörelsen bör göra för att trygga avgiftsfrihet för utbildning som leder till examina. FSF fäster speciellt uppmärksamhet vid uppföljning och kritisk utvärdering av försöket med terminsavgifter samt vid utbildningsexportens etiska aspekter. Vid sidan av att utarbeta en lägesanalys arbetar FSF aktivt för att påverka beslutsfattandet kring försöket med terminsavgifter. FSF kartlägger i första hand beslutsprocessen och tidtabellen för den samt de instanser som påverkar beslutet. FSF träffar dessa instanser systematiskt samt sprider information om försökets konsekvenser. Därutöver koordinerar och hjälper FSF studentkårerna att arrangera en nationell dag för avgiftsfri utbildning.   5. Studerandes rättsskydd Att studerandes rättsskydd och likabehandling äventyras har under den senaste tiden blivit föremål för diskussion speciellt till följd av den s.k. SORA‐lagstiftningen samt tillämpningen av 
  •  SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry  Handling nr 08   Sida 4 / 9 FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf Förbundsmöte 18–19.11.2011 Hotell Rantasipi Sveitsi, Härkävehmaankatu 4, Hyvinge begränsningen av studietiden.  FSF följer upp hur begränsningen av studietiden tillämpas och hur SORA‐lagstiftningen implementeras vid universiteten samt fortsätter tillsammans med studentkårerna arbeta för att få till stånd en så jämlik praxis som möjligt för implementeringen. FSF förbereder sig även på eventuella besvär genom att vid behov anlita extern juridisk expertis. FSF utreder vilka rättskyddsfall som oftast och mest sysselsätter studentkårerna. 6. Rikta uppmärksamhet på invandrares utbildningsvägar  Personer med invandrarbakgrund hamnar betydligt oftare än den övriga befolkningen utanför studier efter den grundläggande utbildningen. Inom yrkesutbildningen fortsätter en lika stor del av invandrarna, men inom den postgymnasiala utbildningen i medeltal en lägre andel än av den övriga befolkningen. Inte heller inom högskoleutbildningen motsvarar antalet invandrare deras andel av hela befolkningen.  Uppmärksamhet fästs speciellt vid övergången mellan utbildningsstadier för invandrare och man främjar stödjandet av övergången. De viktigaste målen är förberedande studier för såväl gymnasium (lukiostartti) som universitet. FSF skapar egna rekommendationer för en modell för universitetsförberedande studier riktade till personer med invandrarbakgrund.  FSF samarbetar aktivt med andra student‐ och ungdomsorganisationer för att ge invandrarna fler och smidigare studievägsalternativ. Den gemensamma arbetsgrupp som organisationerna bildade 2011 fortsätter sitt påverkansarbete och samarbetar med olika invandrarorganisationer. FSF stöder studentkårerna i deras påverkansarbete för att förberedande studier ska upptas på högskolornas agendor.  7. Stödja utländska studenters sysselsättning FSF fäster uppmärksamhet vid högutbildade invandrares möjligheter till sysselsättning och framhåller internationella studenters potential för den finländska arbetsmarknaden. FSF arbetar bland annat för att en invandrare som tagit sin examen i Finland automatiskt ska få uppehållstillstånd för två år. Undervisningen i de inhemska språken bör leda till en språkkunskap som är tillräcklig för arbetsmarknaden i Finland. Därutöver arbetar FSF för att förbättra undervisningen i arbetslivsfärdigheter och möjligheter att nätverka under studietiden samt för bättre möjligheter till fortsatt utbildning. 8. Stärka högskolornas internationalisering Internationella studenters möjligheter att påverka vid högskolorna bör fortsättningsvis förbättras. Fungerande påverkanskanaler för internationella studenter skapas såväl via 
  •  SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry  Handling nr 08   Sida 5 / 9 FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf Förbundsmöte 18–19.11.2011 Hotell Rantasipi Sveitsi, Härkävehmaankatu 4, Hyvinge nuvarande strukturer som – vid behov – via nya strukturer. FSF arbetar för att öka de internationella studenternas möjligheter att delta i studentkårernas verksamhet och i andra viktiga organ som påverkar de studerandes ställning. FSF hjälper studentkårerna att skapa god praxis i frågor som särskilt gäller internationella studenter samt att sprida dessa, speciellt sådan som rör internationella studenter, att nå dem, kommunicera med dem samt språkfrågor.  FSF främjar påbörjandet av en interim utvärdering av internationaliseringsstrategin för högskolorna. Studentorganisationerna deltar aktivt i utvärderingen. Som en del av utvärderingen av internationaliseringsstrategin deltar FSF även i diskussionen om målen och förutsättningarna för en internationalisering av högskoleutbildningen. 9. Främja att ett system med semesterbanker skapas Snuttifiering av anställningar är vanligt i Finland. Största delen av studerande har atypiska anställningar. Till följd av anställningarnas snuttifiering är det omöjligt att hålla någon längre, sammanhängande och på förhand planerad semester.  På grund av detta är det skäl att förändra nuvarande semesterpraxis. Att utveckla ett semesterbanksystem är ett viktigt steg för att förbättra ställningen för dem som har korta anställningsförhållanden, även för studenter och högskoleutbildade. Då systemet skapas fäster det i sig även mer allmänt uppmärksamhet vid studenters och den högskoleutbildade arbetskraftens rättigheter under nuvarande omständigheter. FSF utövar tillsammans med politiska intressenter och arbetsmarknadsorganisationer påverkansarbete. Målet är att under 2012 få upp semesterbanken i debatten och att under regeringsperioden få till stånd en beredning av ett semesterbankssystem.  10. Stärka likabehandlingsarbetet FSF stärker implementeringen och utvärderingen av likabehandling såväl på centralkansliet som i sitt arbete med studentkårerna. För detta ändamål uppdateras FSF:s plan för likabehandling och den ska efterföljas i all intern och extern verksamhet inom alla sektorer. I samband med uppdateringen definieras bl.a. metoder för systematisk utvärdering av förbundets verksamhet ur ett likabehandlingsperspektiv. FSF stöder studentkårernas arbete för likabehandling och tillgänglighet. FSF fortsätter ordna jämlikhetsträffar för studentkårerna och permanentar tillgänglighetsnätverket. 11. Förebygga marginalisering bland studerande genom socialt arbete Enligt resultaten från Suunta‐projektet som förverkligades vid Tammerfors SHVS 2008–2009 är det möjligt att med hjälp av socialarbetare effektivt förebygga marginalisering av studerande. Studerande har ofta inte tillgång till de tjänster som socialarbetare erbjuder och studerande har inte heller tillräcklig information om dessa. Problem med studier och livskompetens framkommer ofta då hälsoproblem utreds, men inom ramen för studerandehälsovården finns det inte någon naturlig kanal till det kommunala socialarbetet. För att kunna förebygga marginaliseringen av studerande och främja att studierna fortskrider bör studerande ha tillgång till socialt arbete som är anpassat för dem.   
  •  SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry  Handling nr 08   Sida 6 / 9 FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf Förbundsmöte 18–19.11.2011 Hotell Rantasipi Sveitsi, Härkävehmaankatu 4, Hyvinge FSF samlar information om möjligheter att anordna socialt arbete som är inom räckhåll för studerande och förbundet utarbetar en egen uppfattning om den bästa modellen för att förverkliga socialarbetet (t.ex. kommunalt, vid högskolan eller genom SHVS). Förbundet inleder påverkansarbete grundat på den information som samlats in. 12. Ett fungerande socialskyddssystem  I socialskyddssystemet finns flera missförhållanden i fråga om studerande och studiestödet passar inte tillräckligt väl ihop med andra förmåner.   FSF kartlägger sådana situationer och problem i användningen av studiestöd som har att göra med studiestödet i två steg, föräldraskap, sjukpenningen, utkomstskyddet samt eventuella andra problem.  FSF utarbetar en egen långsiktig vision om att utvecklingen av de studerandes utkomst ska ske som en del av socialskyddet som helhet. I visionen beaktas diskussionen om basinkomst. Målet är ett system som är jämlikt för alla medborgare, som förebygger incitamentfällor och som minskar byråkratin. 13. Förbättra synligheten för FSF:s utvecklingssamarbete FSF ökar tillsammans med studentkårerna utvecklingssamarbetets synlighet och attraktionskraft. Varje student bör ha möjlighet att delta i utvecklingssamarbete antingen genom att komma med i aktiviteter kring utvecklingssamarbete eller genom en inbetalning till utvecklingssamarbete. FSF synliggör tillsammans med KENKKU och studentkårernas aktörer inom utvecklingssamarbete sitt eget utvecklingssamarbete och breddar på så sätt studenternas möjligheter att delta.  Inom FSF inkluderas utvecklingssamarbetet mer genomgripande i verksamheten genom att KENKKUs resurser utnyttjas i opinionsbildningen och kommunikationsarbetet. KENKKU är en allt aktivare del av FSF:s påverkansarbete. 14. Skapa ett föreningsnätverk   Genom att utveckla samarbetet med studentkårernas föreningssektor skapas synergieffekter bl.a. genom gemensam produktion av utbildningsmaterial och handböcker. Föreningssektorns önskemål och behov kartläggs, och sektorträffar, kommunikation och utbildningsmaterial planeras och förverkligas utifrån det.  FSF skapar huvudsakligen med hjälp av Kyky‐projektet ett eget nätverk för föreningsansvariga och föreningssekreterare vid studentkårerna. Föreningssektorn erbjuds, huvudsakligen med hjälp av Kyky‐projektet, stöd speciellt i fråga om att främja studieförmåga, tillgänglighet och likabehandling samt att integrera internationella studenter i föreningsverksamheten. Pågående projekt eller projekt under aktiv uppföljning 
  •  SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry  Handling nr 08   Sida 7 / 9 FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf Förbundsmöte 18–19.11.2011 Hotell Rantasipi Sveitsi, Härkävehmaankatu 4, Hyvinge 1.  Utveckling av studiestödssystemet  FSF följer med hur åtgärderna för att utveckla studiestödet förverkligas genom att samla in information om hur studiestödet i två steg fungerar och deltar i diskussionen om en vidareutveckling av studiestödet. FSF stöder en utveckling av studiestödssystemet i syfte att uppmuntra till studier på heltid. FSF arbetar med opinionsbildning för att återinföra försörjartillägget som en del av studiestödet och deltar även i den debatt som förs om utvecklingen av systemet med studielån. 2. Uppföljning av SHVS ekonomi och yh‐försöket  FSF följer med hur det hösten 2011 inledda SHVS‐försöket för yrkeshögskolestuderande framskrider. FSF tryggar under försökstiden nivån på tjänsterna för universitetsstuderande. FSF fäster uppmärksamhet vid hur SHVS ekonomi utvecklas efter anpassningsåtgärderna. Speciellt fäster FSF uppmärksamhet vid hur de förändrade besöksavgifterna påverkar ekonomin och studenternas beteende samt hur det omfattande ibruktagandet av passivregister vid universiteten påverkar SHVS ekonomi.  3. Utveckling av OLL  FSF deltar i utvecklingen av OLL:s verksamhet och prioriterar de tre tyngdpunkterna för OLL:s verksamhet i enlighet med följande: intressebevakning inom idrott och motion för studerande, stöd till lokala motionsaktörer och koordinering av studentidrott på elitnivå. Inom intressebevakningen inom motion och idrott bör OLL fokusera på att främja hälsomotion speciellt för fysiskt inaktiva personer och på att utveckla regionala motionstjänster i enlighet med rekommendationerna för högskoleidrott.  FSF deltar aktivt i arbetet i den arbetsgrupp för organisatorisk utveckling som OLL tillsätter, både genom personresurser från centralkansliet och genom representanter från studentkårerna. Dessutom diskuterar FSF utvecklingen av OLL med sina egna medlemmar bl.a. under sektorträffarna och upprätthåller en öppen dialog även med Studerandenas Idrottsförbunds centralkansli. 4. Framtiden för studentboende FSF arbetar för att höja investeringsstödets andel. Opinionsbildningen kring studentboende kopplas samman med kommunalvalskampanjen. FSF strävar efter att tillsammans med universiteten och universitetsstäderna hitta rimliga lösningar för nödinkvartering. FSF betonar i sitt påverkansarbete att boendet ska vara förmånligt och av god kvalitet, att byggnation ska ske i enlighet med principer för hållbar utveckling samt att boendegemenskap och invånardemokrati ska förverkligas.  En arbetsgrupp tillsatt av UKM utredde år 2011 boendeservice kopplade till högskolornas internationalisering och föreslog att en uppföljningskommitté skulle tillsättas. Kommitténs uppgift var att följa med och stödja samarbetet och utvecklingen av tjänster mellan högskolornas internationella boendeservice. FSF förespråkar för sin del att en kommitté tillsätts 
  •  SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry  Handling nr 08   Sida 8 / 9 FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf Förbundsmöte 18–19.11.2011 Hotell Rantasipi Sveitsi, Härkävehmaankatu 4, Hyvinge och att dess målsättningar förverkligas och stöder att högskolorna får ett större ansvar för att anordna boende för internationella studerande. 5. Ett jämlikt familjeliv För att uppnå jämlikhet inom familjelivet måste Finland förnya sitt föräldraledighetssystem och stifta en jämlik äktenskapslag. FSF deltar aktivt i debatten om en förnyelse av modellen för familjeledigheter, om en jämn fördelning av kostnaderna för föräldraskap mellan arbetsgivarna och om möjligheterna att kombinera familjeliv med arbete eller studier. FSF utarbetar en egen ståndpunkt i fråga om hemvårdsstöd. FSF främjar att en jämlik äktenskapslag stiftas. 6. Kommunikation till och förbi 2010‐talet Praxisen i kommunikationshandboken som färdigställdes år 2011 tas i bruk i alla FSF:s vardagsrutiner. FSF förnyar sitt informationsmaterial för nya studerande och intressenter. FSF förbättrar sin genomslagskraft i sociala medier och producerar där regelbundet material som intresserar såväl studerande som intressegrupper. FSF letar efter nya och lätta medel för att på nätet berätta om sin verksamhet för studentkårerna, de studerande och andra intressenter. FSF utvecklar sin praxis för dokumentation och arkivering.  FSF utvecklar sin verksamhet mot en mer genomgripande trespråkighet: Förbundet främjar användningen av finska, svenska och engelska samt en jämlik språkpolitik i sin egen och studentkårernas verksamhet. 7. Förlängning av arbetskarriärerna Åtgärder för att förlänga arbetskarriärerna angår de studerande hela vägen från grundstadiet till arbetslivet. FSF bevakar sina medlemmars intressen i diskussionen kring en förlängning av arbetskarriärerna. Utöver utbildningsrelaterad intressebevakning fungerar FSF som sakkunnig i initiativ gällande den första delen av arbetskarriärerna och tar för egen del ansvar för att arbetskarriärerna förlängs även i mitten och på slutet genom att ta ställning exempelvis i frågor som gäller arbetshälsa, flexibilitet i arbetslivet, ett jämställt arbets‐ och familjeliv, höjning av pensionsåldern samt att kombinera jobb och studier. FSF breddar sin egen sakkunskap och sitt intressentnätverk för att förbättra den egna intressebevakningen inom diskussionen om förlängningen av arbetskarriärerna.  FSF för fram egna åtgärder för att förlänga arbetskarriärerna och samarbetar med studentkårerna för att få såväl politiska beslutsfattare som arbetsmarknadsorganisationer att lyssna till de studerandes röst. FSF lyfter fram universitetsstudenternas arbetsinsatser under studietiden genom att påminna om att arbetskarriärerna inleds före examen är avlagd. 8. Studerandes arbetslivsrättigheter Det är vanligt förekommande att studerande arbetar under studietiden. En del av studenterna utför arbete som motsvarar deras framtida utbildningsnivå, men största delen av dem utgör även en arbetsreserv i arbetsuppgifter som inte motsvarar deras nuvarande eller framtida utbildningsnivå. På arbetsmarknaden förekommer konkurrens såväl om billig arbetskraft som om arbetsplatser. Till följd av detta arbetar en del studerande under dåliga arbetsvillkor och i undermåliga förhållanden. 
  •  SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry  Handling nr 08   Sida 9 / 9 FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf Förbundsmöte 18–19.11.2011 Hotell Rantasipi Sveitsi, Härkävehmaankatu 4, Hyvinge  FSF betonar att studerande som arbetstagare är jämlika med andra och för fram problem och utvecklingsbehov i anslutning till arbete under studietiden. Det handlar om en bredare problematik som har att göra med de studerandes utkomst och arbetsmarknaden. Arbetet utförs som ett samarbete mellan FSF:s sektorer och tillsammans med FSF:s intressegrupper.  Målet med lobbyarbetet är att förbättra arbetsvillkoren för studerande samt att få upp FSF:s syn på arbete under studietiden på intressegruppernas agenda. 9. Förbättrad tillgång till akademisk arbetskraftsservice och handledning Syftet med arbetskraftsservice är att erbjuda sådana tjänster som kan nyttjas både självständigt och individuellt, såsom information om arbetsmarknaden, utbildning och företagande. Dessutom hjälper arbetskraftsservicen att söka och förmedla arbete. Universitetens karriär‐ och rekryteringsservice hjälper studerande att planera sina studier, identifiera sin kompetens och planera sin studie‐ och arbetskarriär.  Genom att erbjuda information, utbildning och handledning under studierna och efter utexaminering hjälper dessa båda tjänster studenterna att få arbete. För att de studerande ska få uppdaterad och aktuell information och i tid få den hjälp och handledning de behöver bör resurserna för båda dessa tjänster vara korrekt dimensionerade för de studerandes behov. Båda tjänsterna bör även i full utsträckning beakta internationella studenters behov.  FSF verkar tillsammans med studentkårerna för att förbättra den akademiska arbetskraftsservicen på universitetsorterna samt för att öka samarbetet mellan universitetens karriär‐ och rekryteringstjänster och arbets‐ och näringsbyråerna.  10. Klimatlagspåverkan I regeringsprogrammet finns många formuleringar i samma anda som FSF:s målsättningar. För att uppnå målsättningarna för utsläppsminskning avser FSF arbeta för ett klimatavtal som omfattar och binder FN och EU. Hur Finland själv ställer sig till att stifta en klimatlag beror på den utredning som en separat klimatpanel i enlighet med regeringsprogrammet kommer med. FSF bör under processen föra fram sin åsikt om att bindande utsläppsminskningar behövs.  FSF fortsätter sitt arbete för att Finland ska stifta en bindande klimatlag. FSF samarbetar med kampanjen En brännande fråga bland annat genom att bjuda in representanter för miljöorganisationerna till miljöträffen och genom att delta i organisationsutbildning.