Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå

on

  • 420 views

Hanna Wetterstrand beskrev hur vi överskrider eller redan har överskridit planetens gränser på 9 viktiga områden där jordbruket är en bidragande faktor . 60% av jordens städer som kommer ...

Hanna Wetterstrand beskrev hur vi överskrider eller redan har överskridit planetens gränser på 9 viktiga områden där jordbruket är en bidragande faktor . 60% av jordens städer som kommer finnas 2050 har ännu inte utvecklats och den snabba urbanisering förväntas sprida ut sig på den bästa jordbruksmarken – en jordbruksmark som behövs för att föda den växande stadsbefolkningen. Hanna avslutade med att lyfta fram ekosystemtjänsternas betydelse och vilket värde dessa har genom att illustrera effekterna den pågående bi-döden (som förorsakats av bekämpningsmedel). Mer än 2/3 av den mat vi konsumerar idag är beroende av pollinering och med den omfattande bi-döden måste man nu i flera länder pollinera manuellt.

Statistics

Views

Total Views
420
Views on SlideShare
416
Embed Views
4

Actions

Likes
1
Downloads
1
Comments
0

1 Embed 4

http://www.siani.se 4

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Microsoft PowerPoint

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment
  • Dettaär en skissövertemperaturen 100 000 årtillbaka I tiden. Ni kan se attdetvar en ganskaskumpigresa. Ochinteförränomkring 10 000 år sedan somnågothände. Temperaturenblevplötsligrelativtanmärkningsvärtstabilochdetgickattförutspåregnperioderosv. Detvarocksådåjordbruketutveckladespåflerahållpåjorden.Temperaturen- tusentalsårföreidagModernamänniskorshistoria
  • Människanharalltidpåverkatoch format naturenochnaturenharocksåpåverkatutformningenavvårasamhällen. Men från 50-talet ochframåtharmänniskansattetttryckpånaturensomplanetenaldrigtidigareskådat. Detgårsnabbareochmeroförutsägbartäntidigare. Förförstagången I planetenshistoriaärdetmänniskansomär den främstaförändringsaktörenavnaturen
  • Någotsomillustrerarhurattmänniskansätterettohållbarttryckpåplanetenärettramverksomkallasplanetensgränser. Detär professor Johan Rockström vid SRC somlettdennaforskningdåhansammankallatvärldensledandeforskareinom Earth system science. De identifierarniogränsersomäravgörandeförhurbiosfärenmår, ochdärmedhurväl den kanlevereratjänster till ossmänniskor. Treavdessagränserharredanpasserats. Ochallahar en stark koppling till vårmatproduktion. Faktumärattjordbruketär en av de sektorersomallramestpåverkarbiosfären – alltlevande. Detfinnsgränser9 områdenallakopplade till jordbrukpånågotsätt!
  • Härser vi en beskrivningavhurkopplingenserutmellanplanetensgränserochmatproduktionen I världen. FörändringiMarkanvändning: naturligaekosystemomvandlas till jordbruksmark, betesmarkerochvattenbruk/fiskeproduktionpåkusternaFosforochkväve – övergödning: orsakasframföralltavkonstgödselanvändning I jordbruketFärskvattenanvändning: 70% avalltfärskvattenanvändsförattbevattnajordbruksmarkerochvattenbruk/fiskproduktion I dammarFörlustavbiologiskmångfald: En enormförlustnärnaturligaekosystemomvandlas till jordbrukochvattenbrukKliamtförändring: CO2 frånjordbruket I samband med plöjning, bekämpningsmedelsframställdning. Metan: boskapochrisodling. KväveoxiderfrånkonstgödselHavsförsurning: orsakasocksåav CO2-utsläpp, påverkarkorallrevoch marina näringskedjornegativtOzonlagretsuttunning: påverkasavfreonersom vi använder I kylningsprocesseravtex mat och transporterAerosoler: sotpartiklar I luftenkommerblafrånbrännervedförmatlagning, vind erosion frånöverbetning, ochrökfrånavskogning I tropiskaområdensomger plats åtjordbrukKemikalieutsläpp: frånkonstigödlsel, ochbekämpningsmedelThresholds existSeen local studies. Global?4. Integrated SESHanna talked about co-prodFood production by definition hum+ecosWhere are we approaching them too?WHICH linked to food? Land - Water -Nutrients! Biodiv40% land areas crop+pasture
  • VAD MÄTER VI??? Mycket ES! Dem flesta ingredienser är beroende av pollinatörer –flugor & bin1) senapen 2) tomaterna i ketchupen 3) gurkan 4) pepparn 5) löken 6) salladenFoder innehöll alfalfa som pollinerasRapsolja friterade pommesfritt – RapsblommorBi pollinera sockerrör om du hade en milkshakenedbrytare under marken
  • 2/3 av allt vi äter är beroende av pollinering. Det finns nu ett hot mot pollinerare och man har kunnat se en kraftig minskning av bin på flera håll t.ex.klargör att naturen är en förutsättning för människor. Ett sätt att göra detta beroende mer uppenbart är att prata om sk Ekosystemtjänster – man formulerar funktionerna i naturen som tjänster för oss människor. Olika arter gör olika jobb, de har ”funktioner”.Exempel på ekosystemtjänster:Hydrologiska kretsloppet (ett av många kretslopp) – vattnet dras upp i atmosfären till viss del genom växterna. En förändring av marktäcket kan därmed också leda till en förändring av nederbörden. Dessutom renas vattnet på sin väg i det hydrologiska kretsloppent; i marken, via växterna. (samtidigt kan förstås även föroreningar från tex luften hamna i vatten). Pollinering - Cirka två tredjedelar av alla matväxter i världen måste pollineras av djur; i och med att vi äter mycket spannmål (som är vindpollinerat) blir det en av tre tuggor som kräver djur som pollinerare. Erosionsskydd – mangroven växer i tidvattenzonen i tropikerna, vattnet som kommer från land saktas in, vilket gör att näringsämnen och lerpartiklar sedimenterar och därmed inte hamnar på korallreven utanför – något som i sådana fall skadar korallreven (och därmed bla fisket). Samtidigt skyddar mangroven mot vågerosion, utan mangrove kan havet erodera bort kustområdet. Fördjupning: lite fakta om vatten och vattenåtgång för olika aktiviteter: 0.007% av allt vatten är tillgängligt sötvatten. Mycket av sötvattnet är bundet i glaciärer. Det behövs:325 l för att tillverka 1 kg papper95 l för att tillverka 1 kg stål 1000 l för att odla 1 kg potatisFördjupning i pollination (exempel från USA): Tänk på senaste McDonaldslunchen: hamburgare, pommes frites, och kanske en jordgubbsmilkshake. Boskapen som bidrog till hamburgaren och producerade mjölken till milkshaken åt kanske alfaalfa som foder. Alfalfa blommor pollineras av flera biarter. Vetet i brödet pollinerades av vinden men allt annat på brödet krävde djur som pollinatörer. Bin pollinerade senapen, tomaterna i ketchupen, gurkan innan den blev saltgurkan och pepparn. Utöver bina pollinerad flugor och andra små insekter löken och salladen. Likaså var det bin, flugor och getingar som pollinerade de växter som blivit till olja att fritera pommes friten i. Bin pollinerade sockerröret som sötat milkshaken och jordgubbarna. Drack du kaffe eller te efter var det bin och flugor som pollinerade dom blommorna också!
  • Mycket pengerOM inte man har …
  • Woman power – Mycket arbets kraft
  • Härärnågraav de ekosystemtjänstersomhotasnärvattenbruketförökadutbredningochnär haven utfiskas.
  • Ochföratt ta någotannat vi gärnadricker.Kaffe: Förattproducera 1 koppkaffebehöver du 140 liter vatten. Ochomkaffetproduceraspåetthållbartsättkandetbidra till mångaekosystemtjänster. Vi ska se pånågraexempel.
  • Kremen 2006 Proc B. 35% of crop produktionberondeavpollinatörerEn avdemviktigasteexempelavförlustoch MAT ärpollinatörer.Över en tredje del av all matproduktionärberoendeavpollineringVartredjetugga du tar !Bi populationernaharminskat 60% i USA och 25% i Europa sedan 50 talet - ”grönarevolutionen”– 70% avdemhundraviktigaste 100 grödorärberoende(somgeross 90% avvår mat)

Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå Presentation Transcript

  • World Food Day 2013 Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå Hanna Wetterstrand en samproduktion med Dr. Lisa Deutsch, Lektor Stockholm Resilience Centre Stockholms universitet A centre with: 1
  • Mänsklighetens 10,000 år av stabilitet och utvecklingsmöjligheter Utvandring ifrån afrika GRIP: iskärnor ifrån grönland Jordbruk Människor Till europa Stora civilisationer I europa
  • Samspel natur och samhälle – människans påverkan Människan har alltid format naturen och naturen har format utvecklingen av våra samhällen © NASA.org Men idag sker det även på global nivå och i snabbare takt och mer oförutsägbart än tidigare i mänsklighetens historia Biosfären är formad av människan - antropocene Steffen et al. 2004. Global Change and the Earth System. IGBP
  • Vad klarar planeten av? Klimat Kemiska föroreningar Havsförsurning Luftpartiklar Ozonskiktet Biologisk mångfald Kväve och fosfor Markanvändning Färskvatten © Albaeco www.stockholmresilience.su.se 4
  • Matproduktionen och Planetens gränser Planetary boundary 1. Land-use change 2. Phosphorous & nitrogen cycle 3. Freshwater use 4. Rate of Biodiversity loss 5. Climate change Relation to food provision Conversion of natural ecosystems to croplands, pastures and coastal aquaculture farms Mining (P) and fixation from the atmosphere (N) for fertilizers to grow crops for food and feed 70% of all freshwater diverted for human use is for food irrigation including aquaculture systems The loss of habitat in conversion of natural ecosystems to agricultural and aquaculture systems Carbon dioxide: use of fossil fuels and tillage of soils. Methane: livestock production and rice paddies. Nitrous oxide: fertilizer 6. Ocean acidification Carbon dioxide emissions effect coral reefs and marine food systems 7. Ozone depletion CFCs primarily used in refrigeration – e.g. food storage and transport 8. Atmospheric aerosol loading Burning of wood for food preparation, wind erosion from overgrazing, and smoke from deforestation fires clearing tropical forests 9. Chemical pollution Fertilizer, pesticides and herbicides – from intensive agriculture and aquaculture Deutsch, L, Dyball, R, Steffen, W. 2013. Feeding cities: food security and ecosystem support in an urbanizing world. Chapter 13. Cities and Biodiversity Outlook. http://link.springer.com/book/10.1007/978-94-007-7088-1/page/2
  • Illustrerande fakta • Jordbruksgrödor och boskap upptar 60 procent av jordens yta. • Boskap upptar 80 procent av den globala jordbruks- och betesmarken. • 60 procent av världens ekosystem är utarmade eller används ohållbart – ett stort hot mot livsmedels- och näringstrygghet. • Ökning av matproduktionen med 50-70 procent till 2050 • Urbant jordbruk kommer få en allt större roll
  • Ekosystemtjänster är de betingelser och processor under vilka naturliga ekosystem understödjer och uppfyller mänskliga liv
  • Ekosystemtjänster i jordbruk . . . Nedbrytning Pollinering Vattencykeln
  • Hur många insekter behövs det för att göra din hamburgare?
  • Hamburgare – mat långt ifrån naturen? De flesta ingredienser är beroende av pollinatörer 1) senapen 2) tomaterna i ketchupen 3) gurkan 4) pepparn 5) löken 6) salladen Boskapen som bidrog till köttet och osten åt förmodligen foder som innehöll raps och vete: Rapsblommor pollineras av flera olika insekter. Vetet i brödet pollinerades av vinden För att producera 1 kg vete behövs det 1200 liter vatten. Då behövs det minst 16 000 liter vatten för ett kg
  • Den tjänsten som vi fick helt gratis förut … … nu kostar det! Globalt värde av naturens egen pollinering: ca 1400 miljarder kr per år
  • Vissa grödor i södra Kina måste nu hand pollineras Photo: ICIMOD
  • Lax i Norge får fiskmjöl ifrån … Deutsch et al. 2007. Feeding aquaculture growth through globalization. Global Environmental Change 17:238-249.
  • Marine ecosystem services Transportation Livelihoods Fish nursery Erosion control Water cycling Carbon sequestration Temperature regulation Cultural identity Building materials
  • 1 kopp kaffe = 140 liter vatten Pollinering Bildande av bördig jord Lokalklimat Naturliga fiender Rent vatten Erosionsskydd © Albaeco
  • Kaffeproduktion Solkaffe Naturlig skadedjursbekämpning Timmer ES Biologisk mångfald Vattenreglering Pollinering Erosionsskydd/ bildande av bördig jord Kolsänka
  • Kaffeproduktion Regnskog Naturlig skadedjursbekämpning Timmer ES Biologisk mångfald Vattenreglering Pollinering Erosionsskydd/ bildande av bördig jord Kolsänka
  • Kaffeproduktion Skuggkaffe Naturlig skadedjursbekämpning Timmer ES Biologisk mångfald Vattenreglering Pollinering Erosionsskydd/ bildande av bördig jord Kolsänka
  • Kitale Kitale Sinoko Öppnad 1997 • Highlights
  • Agroforestry – klimatanpassning och ökad produktion
  • Världen blir vad du äter den till Du kan få flera ekosystemtjänster samtidigt i din kaffekopp Vi är en del av ett integrerat socialekologiskt system Naturen är basen för mänsklig välfärd A centre with: 21
  • Time to reconnect to the Biosphere Vårt nyhetsbrev: www.stockholmresilience.org/subscribe
  • Thank you! Vårt nyhetsbrev: www.stockholmresilience.org/subscribe
  • Skuggkaffe: en typ av agroforestry (trädjordbruk) Skuggkaffe Halvskugga “Sun Coffee” 24
  • Skuggkaffe • Odlas tillsammans med många olika träd och andra växter • Rik växtlighet hjälper till att hålla vatten kvar i marken och bidrar med erosionsskydd • Skuggan hämmar ogräs, vilket minskar behovet av mekanisk eller kemisk ogräsbekämpning • Löven återför näring och håller borta en del ogräs • Fåglar, fladdermöss och spindlar är naturliga fiender till skadeinsekter och trivs i den omväxlande miljön • Att kaffeträden står glest bidrar till att minska spridningen av parasiter och skadedjur • Överblivet skal och fruktkött blir gödsel eller bränsle istället för att dumpas i t ex vattendrag www.stockholmresilience.su.se 25
  • Pollinering spelar roll Pollinerad av insekter självpollinerad vindpollinerad Photo: Kristine Krewenka, Agroecology, Göttingen, Germany. A centre with: 26
  • Överfiske Manetburgare eller miljömärkt fisk – vilken framtid föredrar du? Source: Coop Sverige