David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
Utmaningar för en VA-huvudman, Lena Bladh, Gästrikevatten
1. En trygg vattenförsörjning
- utmaningar för en VA-huvudman
Lena Blad, Gästrike Vatten
chef Teknik & Utveckling
Geoarena, 141014
2. Att vara VA-huvudman
• Höga förväntningar, 24:7
• Samma krav – kvalitet, följa regelverken
• Mycket olika förutsättningar – naturgivna,
samhällsstruktur, kompetenskrav
• Ger stora variationer – ekonomi, teknik
4. VA-huvudman – hur är det
Vi är inte ovetande, vi är bara
fruktansvärt underbemannade!
5. De största hindren för att bedriva en bra
verksamhet!
• Resurser - ekonomiska och personella.
- Samhället eftersträvar låga taxor och endast för VA-kollektivet
nödvändiga kostnader får rymmas. Bolagisering innebär inte en
kostnadsfördelning dcs att ett va-kollektiv kan stödja ett annat.
- Stora skillnader idag i taxa. Viktigt med hög kvalitet och rätt taxa.
Framtida behov av investeringar, ökade verksamhetskostnader
och/eller minskade intäkter ökar skillnaderna. Hur mycket får taxan
skilja?
• Mycket ad hoc - utrymmet för att arbeta långsiktigt och för hållbara
lösningar är litet. Tar tid att både utreda och förändra
infrastrukturen.
6. De största hindren, forts
• Kommunalt planeringsmonopol och regional tillväxt
- VA-försörjningen påverkas och påverkar samhällets utveckling.
- Kostnadsfördelning per va-kollektiv stödjer inte regionala lösningar.
• Otydliga krav och definitioner
– tex rent dricksvatten, kapacitetskrav - reservvatten
• Splittrat stöd
• Ofta går det långsamt (tex Dricksvattenförsörjning – beredskap för stora
kriser (RiR 2008:8) men ibland går det orimligt fort (tex PFOS)
• Kompetens
– rekryteringsunderlag på många orter lågt
- specialistkompetens krävs även inom tex upphandling (LUF),
kommunikation, tillstånd och juridik såväl vid utförande som i
beställarfunktion
7. Om du tänker som du alltid har gjort
Kommer du att få det du redan har.
Peter Senge
8. Tankar kring förändringar
• Mer styrning och våga prioritera på nationell nivå
Vad ska samhället tåla? Vad är ett adekvat vattenskydd?
Börja med det svåra! Sätt delmål så att tid ges att förändra.
• Ökad likriktning och samla kompetens
Ex. enhetlig taxekonstruktion, RSA,
kontinuitetsplaner, vattenskydd.
Krav på laboratorietjänsternas kvalitet. Innan man börjar leta
nya ämnen ska en kommunikationsplan finnas för att hantera
resultaten!
• Nationella resurser som kan stötta i processer och avlasta
Ger möjlighet att arbeta förebyggande och långsiktigt. Goda
exempel VAKA, jourhavande geolog. Tex inom vattenskydd –
4-5 heltider nationellt ute på plats 3-6 mån.
9. Tankar kring förändringar forts
• Ökad helhetssyn
Inte bara en fråga i taget för att få bra långsiktiga lösningar.
Tex sedan östersund fokus på mikrobiologiska barriärer, glöm
inte kemisk förorening vid val av lösning.
Utred förutsättningar och behov först, gör sedan
val av långsiktig lösning.
• Regionalisering och fysisk planering
Är kommungränserna en bra indelning? Inte bara
kostnadsfördelning utan val vart fjärde år. Plansidan måste
bli VA-ambassadörer.
10. Det finns inga genvägar.
Hårt arbete,
lång tid och
mycket pengar krävs!
Otroligt positivt med helhetsgrepp i många av de svåra frågorna, såsom dricksvattenutredningen tagit tag i dem och med tilläggsdirektiv. Kommer inte ha fokus på det som redan sagts och belysts.
När något händer pga läcka, stopp, olycka, pressmeddelande etc är det vi som står där, ensam.
Hur många av er har stått ute en söndagkväll kl 22:15, diskuterat med räddningstjänst och restvärdesledare och sedan stått i gropen och luktat efter diesel de kommande 5 timmarna?
Exempel från Gävle inom Gästrike Vatten v. 41 2014
Sparsamhet pga låga grundvattenivåer och dieselutsläpp
Perfluorerade kolväten, Rapport Livsmedelsverket
VA-utbyggnadsplan
Aktiverat ca 25-35 % av personalresurserna, ändrat arbetsuppgifter för två praktikanter, tagit in timanställd, nyttjat VAKA-stöd de senaste fyra veckorna.
RESURSER All verksamhet som finansieras av taxekollektivet ska vara till gagn för detsamma.
- Självkostnadsprincipen gäller, dvs inte göra vinst eller förlust.
UTRYMME Behov idag tar många år att utreda för att sedan fatta beslut om lösning och sedan genomföra.
KOMMUN VERSUS REGION För att lösa dagens svårigheter och möta framtiden krävs många gånger regionala grepp för att hitta långsiktigt hållbara lösningar. VA är en kommunal angelägenhet. Regionalpolitiska mål som många gånger krockar när det gäller markanvändning.
KRAV Ex. VA-plan
STÖDet splittrat pga många myndigheter och lagstiftningar som berörs. Ex. fysisk planering Boverket som aktör.
TIMING Ex. PFOS rekommendation om analys, åtgärdsgränser inom månader.
KOMPETENS
Man kan säga, förtydliga kraven, skriv bättre handböcker, ……
Med respekt för mina tidigare kollegor. Men vi måste fundera på hur det ska bli annorlunda.
Om jag utgår från mig själv, så mycket som jag arbetat sedan jag bytte jobb, så mycket akut att hantera och så mycket oro för det vi inte hunnit, än men som vi vet att vi borde och måste. Vi behöver förändra situationen. Uppdraget att prata om de största hindren för att bedriva en bra verksamhet och tankar för att förändra detta.
Det ”enkla” är att ta fram geografisk avgränsning och föreskrifter. Förankrings- och samrådsprocess, oklara ersättningsfrågor, hur hantera befintliga verksamheter – flytt/begränsningar, vilken del inom kommunen driver – VA/plan/kommunledning/miljö??
Identifiera vattenresurser 3 år, inte klara. 2-5 Mkr
Hur ska vattenförsörjningen se ut, systemmässigt - styr behov och vad som behöver skyddas
Hur mycket får vattenskyddet kosta – samhällsekonomisk analys