SlideShare a Scribd company logo
1 of 22
Download to read offline
1
Erfarenheter från de första årens drift samt
förslag till effektivisering
Sammanfattning av utredningsarbeten framtagna av:
•
•
•
•

Kent Arvidsson, Swedavia Energi (Projektledare)
Olof Andersson, Sweco Environment (Systemutveckling)
Håkan Djurberg, Grundvattengruppen (Hydrogeologi)
Per-Olof Johansson, Grundvattengruppen (Hydrogeologi)

Resultat av omfattande undersökningar som påbörjades
hösten 2010 och avslutades våren 2013

2
Akviferlager
Energi transporteras till och från ett
vattenförande porsystem (akvifer) med
hjälp av brunnar
Energin lagras både i vattnet och i
akviferens fasta material
Värmekapacitet, 0,8 kWh/m3, oC
Akviferlager i Sverige
Ca 150 anläggningar
 Storlek, 0,5-5 MW
 Kall sida, 4-8 oC
 Varm sida, 12-16 oC
 SPF 5,5-7
Akviferlager – Tillämpningar
Exempel på principschema

Vanligaste systemet

Fastigheter med verksamhet och
behov av både värme och kyla
 Offentliga lokaler (bibliotek,
sjukhus, skolor etc.)
 Affärsdrivande lokaler (butiker,
hotell, mässhallar etc.)
 Fjärrvärme/Fjärrkyla (enstaka)
 Industri (enstaka)
Akviferlagret på Arlanda
Använder en grusås som
säsongslager
Försörjer flygplatsen med
naturlig kyla och värme utan värmepumpar!!
Togs i bruk sommaren
2009 - i full drift sen dess
Kyl-värmekällor:
 Uteluft (via ventilation)
 Sjövatten (Halmsjön)
 Snö (via snösmältning)
Geologiska förhållanden
Lagret lokaliserat till ett lågt
liggande avsnitt av Långåsen, en
del av Stockholmsåsen.
Åsen omges av lersediment
(gult) och organiska jordar
(brunt). Leran överlagras av
svallgrus (orange).
Distalt längs sidorna högre
liggande berg- och
moränområde (rött/ljusblått).
Åsen går delvis in under
Halmsjön men överlagras här av
tät lera

Halmsjön
Avgränsning i längsled
/------------------ Halmsjön ------------------------/

Varm sida

Bergtröskel

Kall sida
Tvärprofiler
Söder

Mitten

Norr
Nuvarande brunnar
• Fem kalla och sex varma
brunnar med maxflödet
200 l/s

Kalla brunnar

• Temperatur kall sida från
+4 upp till +8 oC
• Temperatur varm sida
från +15 upp till +30 oC
• Maximal kapacitet, ca 10
MW (både värme och
kyla)
Varma brunnar
• Årsomsättning termisk
energi, ca 20 GWh
• Maximal effekt ca 12 MW
Brunnsutformningen





Förlorade filterbrunnar
Dimension 270-400 mm
Filterrör 4-10 m
Kapacitet, 30-60 l/s
Brunnsinstallationer
Pumpar 12-22 kW (frekvensstyrda)
Dubbla återföringsrör
SÖ-utrustning för flöde, temperatur,
avsänkning och återföringstryck
Drifterfarenheter – problem 1

Vinterdrift

Sommardrift

Inlagring av kyla mindre än utvunnen. Akviferen har ett värmeöverskott
Drifterfarenheter – Problem 2

Bergtröskel
+28,4

Utflöde vid
vinterdrift.
Tröskel +23,1
Utflöde vid
sommardrift.
Tröskel +22,5

Bergtröskel
+26,7
Vattenbalans – ostörda
förhållanden
Grundvattenbildning
22 l/s
Utflöde väster
Tröskel +22.5
13 l/s

Varm sida

Kall sida

Utflöde öster
Tröskel +23.1
9 l/s

Akvifer

Uppmätt under stillestånd hösten 2011

15
Sommardrift – nuläge
Simulering med maxflödet 200 l/s
Grundvattenbildning
22 l/s
GVY över
tröskelnivå.
Flöde 26 l/s
Varm sida

GVY under
tröskelnivå.
Inget flöde
Kall sida

Akvifer

Värmespillet acceptabelt. Mynnar i flygplatsens dränsystem
Vinterdrift – nuläge
Simulering med maxflödet 200 l/s
Grundvattenbildning
22 l/s

GVY under
tröskelnivå.
Inget flöde
Varm sida

GVY över
tröskelnivå.
Flöde 65 l/s
Kall sida

Akvifer

Spill av lagrad kyla ej acceptabelt. Utflödet dessutom till
annat avrinningssystem och kan orsaka skada
Föreslagna åtgärder
 Sänkt grundvattennivå genom bortledning till
Halmsjön
 Ökad användning av Halmsjön för
kylningsändamål
 Anläggning av kompletterande brunnar
 Ökad årsmängd för cirkulation av grundvatten
Konceptet med grundvattensänkning
Grundvattenbildning
20 l/s (årsmedel)

Varm sida

Utsläpp till Halmsjön
ca 45 l/s ca 3 000 tim

Kall sida

Akvifer

Nivån i akviferen har sänkts med ca 1 m när kylinlagring påbörjas
KB1

KB2
KB3

KB6

KB7

KB4
KB5

KB8

Källområde

PB2

VB4

VB8
VB1
VB3
VB2

VB7

Kalla brunnar
- KB6-7 höjer kapaciteten
och fördelar hydraulisk
påverkan
- KB8 används vid stora
kylbehov
Varma brunnar
- VB7-8 flyttar hydraulisk
tyngdpunkt mot söder
- VB4-5 används främst vid
stora flödesbehov

VB5

VB6

Kompletterande
brunnar

Område för 
kompletterande 
kalla brunnar
Område för 
kompletterande 
varma brunnar

Pumpbrunn (PB2)
- Används för sänkning av
grundvattennivån under
sensommar och höst
Åtgärderna är under prövning hos
Mark- och Miljödomstolen


Föregåtts av en omfattande samråds- och remissprocess



Inkomna synpunkter har inarbetats i undersökningar och
ansökningshandlingar



Huvudförhandling genomförd (v 36-37)



Miljödom förväntas någon gång under november månad
Tack för uppmärksamheten !

More Related Content

More from Geological Survey of Sweden

Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsGeological Survey of Sweden
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguGeological Survey of Sweden
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatGeological Survey of Sweden
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletGeological Survey of Sweden
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristGeological Survey of Sweden
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenGeological Survey of Sweden
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionGeological Survey of Sweden
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristGeological Survey of Sweden
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerGeological Survey of Sweden
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasGeological Survey of Sweden
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandGeological Survey of Sweden
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteGeological Survey of Sweden
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Geological Survey of Sweden
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenGeological Survey of Sweden
 

More from Geological Survey of Sweden (20)

Screening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnarScreening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnar
 
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
 
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonenPeter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
 
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-dEva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
 
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttagJenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttagKatarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
 
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISSJoel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
 

Olof andersson akviferlager arlanda_termisk resurs.pdf

  • 1. 1
  • 2. Erfarenheter från de första årens drift samt förslag till effektivisering Sammanfattning av utredningsarbeten framtagna av: • • • • Kent Arvidsson, Swedavia Energi (Projektledare) Olof Andersson, Sweco Environment (Systemutveckling) Håkan Djurberg, Grundvattengruppen (Hydrogeologi) Per-Olof Johansson, Grundvattengruppen (Hydrogeologi) Resultat av omfattande undersökningar som påbörjades hösten 2010 och avslutades våren 2013 2
  • 3. Akviferlager Energi transporteras till och från ett vattenförande porsystem (akvifer) med hjälp av brunnar Energin lagras både i vattnet och i akviferens fasta material Värmekapacitet, 0,8 kWh/m3, oC
  • 4. Akviferlager i Sverige Ca 150 anläggningar  Storlek, 0,5-5 MW  Kall sida, 4-8 oC  Varm sida, 12-16 oC  SPF 5,5-7
  • 5. Akviferlager – Tillämpningar Exempel på principschema Vanligaste systemet Fastigheter med verksamhet och behov av både värme och kyla  Offentliga lokaler (bibliotek, sjukhus, skolor etc.)  Affärsdrivande lokaler (butiker, hotell, mässhallar etc.)  Fjärrvärme/Fjärrkyla (enstaka)  Industri (enstaka)
  • 6. Akviferlagret på Arlanda Använder en grusås som säsongslager Försörjer flygplatsen med naturlig kyla och värme utan värmepumpar!! Togs i bruk sommaren 2009 - i full drift sen dess Kyl-värmekällor:  Uteluft (via ventilation)  Sjövatten (Halmsjön)  Snö (via snösmältning)
  • 7. Geologiska förhållanden Lagret lokaliserat till ett lågt liggande avsnitt av Långåsen, en del av Stockholmsåsen. Åsen omges av lersediment (gult) och organiska jordar (brunt). Leran överlagras av svallgrus (orange). Distalt längs sidorna högre liggande berg- och moränområde (rött/ljusblått). Åsen går delvis in under Halmsjön men överlagras här av tät lera Halmsjön
  • 8. Avgränsning i längsled /------------------ Halmsjön ------------------------/ Varm sida Bergtröskel Kall sida
  • 10. Nuvarande brunnar • Fem kalla och sex varma brunnar med maxflödet 200 l/s Kalla brunnar • Temperatur kall sida från +4 upp till +8 oC • Temperatur varm sida från +15 upp till +30 oC • Maximal kapacitet, ca 10 MW (både värme och kyla) Varma brunnar • Årsomsättning termisk energi, ca 20 GWh • Maximal effekt ca 12 MW
  • 12. Brunnsinstallationer Pumpar 12-22 kW (frekvensstyrda) Dubbla återföringsrör SÖ-utrustning för flöde, temperatur, avsänkning och återföringstryck
  • 13. Drifterfarenheter – problem 1 Vinterdrift Sommardrift Inlagring av kyla mindre än utvunnen. Akviferen har ett värmeöverskott
  • 14. Drifterfarenheter – Problem 2 Bergtröskel +28,4 Utflöde vid vinterdrift. Tröskel +23,1 Utflöde vid sommardrift. Tröskel +22,5 Bergtröskel +26,7
  • 15. Vattenbalans – ostörda förhållanden Grundvattenbildning 22 l/s Utflöde väster Tröskel +22.5 13 l/s Varm sida Kall sida Utflöde öster Tröskel +23.1 9 l/s Akvifer Uppmätt under stillestånd hösten 2011 15
  • 16. Sommardrift – nuläge Simulering med maxflödet 200 l/s Grundvattenbildning 22 l/s GVY över tröskelnivå. Flöde 26 l/s Varm sida GVY under tröskelnivå. Inget flöde Kall sida Akvifer Värmespillet acceptabelt. Mynnar i flygplatsens dränsystem
  • 17. Vinterdrift – nuläge Simulering med maxflödet 200 l/s Grundvattenbildning 22 l/s GVY under tröskelnivå. Inget flöde Varm sida GVY över tröskelnivå. Flöde 65 l/s Kall sida Akvifer Spill av lagrad kyla ej acceptabelt. Utflödet dessutom till annat avrinningssystem och kan orsaka skada
  • 18. Föreslagna åtgärder  Sänkt grundvattennivå genom bortledning till Halmsjön  Ökad användning av Halmsjön för kylningsändamål  Anläggning av kompletterande brunnar  Ökad årsmängd för cirkulation av grundvatten
  • 19. Konceptet med grundvattensänkning Grundvattenbildning 20 l/s (årsmedel) Varm sida Utsläpp till Halmsjön ca 45 l/s ca 3 000 tim Kall sida Akvifer Nivån i akviferen har sänkts med ca 1 m när kylinlagring påbörjas
  • 20. KB1 KB2 KB3 KB6 KB7 KB4 KB5 KB8 Källområde PB2 VB4 VB8 VB1 VB3 VB2 VB7 Kalla brunnar - KB6-7 höjer kapaciteten och fördelar hydraulisk påverkan - KB8 används vid stora kylbehov Varma brunnar - VB7-8 flyttar hydraulisk tyngdpunkt mot söder - VB4-5 används främst vid stora flödesbehov VB5 VB6 Kompletterande brunnar Område för  kompletterande  kalla brunnar Område för  kompletterande  varma brunnar Pumpbrunn (PB2) - Används för sänkning av grundvattennivån under sensommar och höst
  • 21. Åtgärderna är under prövning hos Mark- och Miljödomstolen  Föregåtts av en omfattande samråds- och remissprocess  Inkomna synpunkter har inarbetats i undersökningar och ansökningshandlingar  Huvudförhandling genomförd (v 36-37)  Miljödom förväntas någon gång under november månad