SlideShare a Scribd company logo
1 of 9
Download to read offline
Nya bedömningsgrunder för
grundvatten

Målgrupper, användningsområden och
rättslig status




 Lotta Lewin Pihlblad
Målgrupper

Alla som i något syfte behöver tolka och värdera
insamlade data om grundvatten:

myndigheter inom vattenförvaltningsarbetet, främst
lst

myndigheter inom miljömålsarbetet nationellt (SGU)
och regionalt (lst)

myndigheter inom miljöövervakning nationellt (SGU),
regionalt (lst) och lokalt (kommuner)
handläggare vid länsstyrelser och kommuner av
tillstånds- och tillsynsärenden


konsulter, som är anlitade inom recipientkontroll,
vattenförvaltnings- och miljömålsarbete,
miljöövervakning, grundvattenprospektering,
förorenade områden, grundvattenskydd etc.
Hur ska bedömningsgrunderna användas?

Som en uppslagsbok över vad vi för närvarande
statistiskt vet om svenskt grundvattens egenskaper,

som en introduktion till hur mätning av parametrar som
beskriver vattnets egenskaper ska gå till,

för att beskriva vad olika kemiska, fysikaliska,
mikrobiologiska och kvantitativa parametrar innebär för
grundvattnets egenskaper – tillstånd i fem klasser,

för att avgöra vilka halter av vissa kemiska ämnen som
indikerar påverkan av mänsklig verksamhet – påverkan i
fem klasser,
för att avgöra vilka haltnivåer som kan betraktas
som bakgrundsvärden, dels på nationell nivå och dels
uppdelat på geografiska regioner och typ av
provtagningsplatser,

                     vid karakterisering av
                    grundvattnets kemiska
                    sammansättning. Särskilt med
                    avseende på bidrag från
                    mänsklig verksamhet vid
                    fördjupad karakterisering, enl.
                    VFF.
Är de nya bedömningsgrunderna för grundvatten rättsligt bindande?


    Nej, de utgör en uppdatering och revision av
    de gamla bedömningsgrunderna.

    Skillnaden mellan bedömningsgrunderna för
    ytvatten och grundvatten grundar sig på:
     Bilaga V i direktiv 2000/60/EG, del 1
       gäller ytvatten och del 2 gäller
       grundvatten. Del 2 behandlar ej
       bedömning.
     Del 1 (ytvatten) är mycket omfattande,
       detta har genomförts i svensk
       rätt genom bindande sk.
       bedömningsgrunder för ytvatten.
   För grundvatten finns motsvarigheten till delar
    i bilagan v del 1 i det sk. grundvattendirektivet.
    Men här återfinns inte motsvarande regelverk
    beträffande klassificering som måste
    genomföras i svensk rätt, som för ytvatten.

   Dvs. en annan metodik föreskrivs för gv. Som
    tar hänsyn till naturliga förhållanden,
    grundvattnets nyttjande, och dess påverkan på
    miljön.

   Skillnad föreligger beträffande yt- och
    grundvatten i EU-lagstiftningen.
Användning av bedömningsgrunderna då vattenmyndigheten tar fram
riktvärden för grundvatten


     Bedömning av antropogen påverkan som orsak till
    analyserade halter i grundvattnet,

    de nationellt föreslagna riktvärdena för grundvatten i SGU-FS
    2008:2 ska användas i första hand (om sådana finns),

    om platsspecifika eller regionala riktvärden för grundvatten
    behöver fastställas ska bakgrundsvärdena ur
    bedömningsgrunderna för grundvatten användas,

               metodik för framtagande av andra riktvärden än
               de i bilaga 1 framgår av bilaga 3 samma föreskrift.
Nya bedömningsgrunder Lotta Lewin Pihlblad

More Related Content

What's hot

Mikaela Gönczi - Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten – resultat och trende...
Mikaela Gönczi - Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten – resultat och trende...Mikaela Gönczi - Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten – resultat och trende...
Mikaela Gönczi - Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten – resultat och trende...Geological Survey of Sweden
 
Allmän bedömning farligt gods 14321
Allmän bedömning farligt gods 14321Allmän bedömning farligt gods 14321
Allmän bedömning farligt gods 14321Lars Westholm
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletGeological Survey of Sweden
 

What's hot (7)

Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttagKatarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonenPeter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
 
Mikaela Gönczi - Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten – resultat och trende...
Mikaela Gönczi - Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten – resultat och trende...Mikaela Gönczi - Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten – resultat och trende...
Mikaela Gönczi - Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten – resultat och trende...
 
Allmän bedömning farligt gods 14321
Allmän bedömning farligt gods 14321Allmän bedömning farligt gods 14321
Allmän bedömning farligt gods 14321
 
Vattentäktsarkivet
VattentäktsarkivetVattentäktsarkivet
Vattentäktsarkivet
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
 
Vattenförvaltning, Bo Thunholm
Vattenförvaltning, Bo ThunholmVattenförvaltning, Bo Thunholm
Vattenförvaltning, Bo Thunholm
 

More from Geological Survey of Sweden

Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsGeological Survey of Sweden
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguGeological Survey of Sweden
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatGeological Survey of Sweden
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristGeological Survey of Sweden
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenGeological Survey of Sweden
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionGeological Survey of Sweden
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristGeological Survey of Sweden
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerGeological Survey of Sweden
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasGeological Survey of Sweden
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandGeological Survey of Sweden
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Geological Survey of Sweden
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenGeological Survey of Sweden
 
Caterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormer
Caterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormerCaterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormer
Caterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormerGeological Survey of Sweden
 
Calle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennat
Calle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennatCalle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennat
Calle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennatGeological Survey of Sweden
 

More from Geological Survey of Sweden (20)

Screening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnarScreening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnar
 
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
 
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-dEva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
 
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttagJenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
 
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISSJoel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
 
David Klemetz-Vargarda-modellen
David Klemetz-Vargarda-modellenDavid Klemetz-Vargarda-modellen
David Klemetz-Vargarda-modellen
 
Charlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-Sverige
Charlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-SverigeCharlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-Sverige
Charlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-Sverige
 
Caterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormer
Caterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormerCaterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormer
Caterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormer
 
Calle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennat
Calle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennatCalle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennat
Calle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennat
 

Nya bedömningsgrunder Lotta Lewin Pihlblad

  • 1. Nya bedömningsgrunder för grundvatten Målgrupper, användningsområden och rättslig status Lotta Lewin Pihlblad
  • 2. Målgrupper Alla som i något syfte behöver tolka och värdera insamlade data om grundvatten: myndigheter inom vattenförvaltningsarbetet, främst lst myndigheter inom miljömålsarbetet nationellt (SGU) och regionalt (lst) myndigheter inom miljöövervakning nationellt (SGU), regionalt (lst) och lokalt (kommuner)
  • 3. handläggare vid länsstyrelser och kommuner av tillstånds- och tillsynsärenden konsulter, som är anlitade inom recipientkontroll, vattenförvaltnings- och miljömålsarbete, miljöövervakning, grundvattenprospektering, förorenade områden, grundvattenskydd etc.
  • 4. Hur ska bedömningsgrunderna användas? Som en uppslagsbok över vad vi för närvarande statistiskt vet om svenskt grundvattens egenskaper, som en introduktion till hur mätning av parametrar som beskriver vattnets egenskaper ska gå till, för att beskriva vad olika kemiska, fysikaliska, mikrobiologiska och kvantitativa parametrar innebär för grundvattnets egenskaper – tillstånd i fem klasser, för att avgöra vilka halter av vissa kemiska ämnen som indikerar påverkan av mänsklig verksamhet – påverkan i fem klasser,
  • 5. för att avgöra vilka haltnivåer som kan betraktas som bakgrundsvärden, dels på nationell nivå och dels uppdelat på geografiska regioner och typ av provtagningsplatser,  vid karakterisering av grundvattnets kemiska sammansättning. Särskilt med avseende på bidrag från mänsklig verksamhet vid fördjupad karakterisering, enl. VFF.
  • 6. Är de nya bedömningsgrunderna för grundvatten rättsligt bindande? Nej, de utgör en uppdatering och revision av de gamla bedömningsgrunderna. Skillnaden mellan bedömningsgrunderna för ytvatten och grundvatten grundar sig på:  Bilaga V i direktiv 2000/60/EG, del 1 gäller ytvatten och del 2 gäller grundvatten. Del 2 behandlar ej bedömning.  Del 1 (ytvatten) är mycket omfattande, detta har genomförts i svensk rätt genom bindande sk. bedömningsgrunder för ytvatten.
  • 7. För grundvatten finns motsvarigheten till delar i bilagan v del 1 i det sk. grundvattendirektivet. Men här återfinns inte motsvarande regelverk beträffande klassificering som måste genomföras i svensk rätt, som för ytvatten.  Dvs. en annan metodik föreskrivs för gv. Som tar hänsyn till naturliga förhållanden, grundvattnets nyttjande, och dess påverkan på miljön.  Skillnad föreligger beträffande yt- och grundvatten i EU-lagstiftningen.
  • 8. Användning av bedömningsgrunderna då vattenmyndigheten tar fram riktvärden för grundvatten  Bedömning av antropogen påverkan som orsak till analyserade halter i grundvattnet, de nationellt föreslagna riktvärdena för grundvatten i SGU-FS 2008:2 ska användas i första hand (om sådana finns), om platsspecifika eller regionala riktvärden för grundvatten behöver fastställas ska bakgrundsvärdena ur bedömningsgrunderna för grundvatten användas, metodik för framtagande av andra riktvärden än de i bilaga 1 framgår av bilaga 3 samma föreskrift.