Your SlideShare is downloading. ×
  • Like
SEB:s Välfärdsbarometer jämför nordisk välfärd
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×

Now you can save presentations on your phone or tablet

Available for both IPhone and Android

Text the download link to your phone

Standard text messaging rates apply

SEB:s Välfärdsbarometer jämför nordisk välfärd

  • 6,014 views
Published

Svenskarna är mindre nöjda med välfärden jämfört med sina nordiska grannar. Det visar SEB:s nya välfärdsindex som bygger på tolv olika frågor om tilltron till välfärdstjänster och trygghetssystemen.

Svenskarna är mindre nöjda med välfärden jämfört med sina nordiska grannar. Det visar SEB:s nya välfärdsindex som bygger på tolv olika frågor om tilltron till välfärdstjänster och trygghetssystemen.

Published in Economy & Finance
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Be the first to comment
    Be the first to like this
No Downloads

Views

Total Views
6,014
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0

Actions

Shares
Downloads
1
Comments
0
Likes
0

Embeds 0

No embeds

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
    No notes for slide

Transcript

  • 1. Välfärdsbarometern 2011 En rapport från SEB, maj
  • 2. Svenskarna mindre nöjdamed välfärden än nordiska grannar Sverige har en lång välfärdshistoria. Den allmänna pensionen fyllerOm välfärdsbarometern snart 100 år. Bara några år yngre är arbetsskadeförsäkringen.Välfärdsbarometern är en årlig Reform efter reform har under ett sekel bidragit till att Sverigeundersökning som SEB genomför. kan uppfattas som själva sinnebilden av en välfärdsstat.Syftet är att bidra med komplette- När SEB nu presenterar ett nytt välfärdsindex som går att jämförarande perspektiv till diskussionen länder emellan är det därför överraskande att Sverige hamnarom välfärdsfrågorna. sist i Norden. Vår undersökning visar att Sverige är det nordiskaSedan 2005 har SEB kartlagt och land där befolkningen har lägst tilltro till välfärden. Vi har detanalyserat människors attityder till sämsta indexet i nio av de tolv undersökta kategorierna.olika delar av välfärden. Med hjälp Välfärdsbarometern är en årlig undersökning om välfärden.av opinionsinstitutet Demoskop har För första gången presenterar vi ett välfärdsindex som jämförSEB årligen intervjuat allmänheten och sammanfattar attityderna till de olika välfärdsområdena.om detta. Med detta index kommer vi kunna följa uppfattningar om väl­I år ingår SEB:s välfärdsindex för första färden över tiden.gången i Välfärdsbarometern. Det är I år används SEB:s välfärdsindex för att studera välfärden i deett nytt och sammanfattande mått på nordiska länderna. Undersökningen beskriver hur svenskar,attityden till välfärdens olika tjänster danskar, norrmän och finländare upplever välfärdstjänster somoch ekonomiska trygghetssystem. tandvård, sjukvård, skolan samt barn­ och äldreomsorgen, menVälfärdsbarometern har även låtit också hur vi uppfattar pensionssystemet och ersättningarna omDemoskop undersöka hur nordbor vi blir sjuka eller arbetslösa.upplever de olika välfärds- och trygg- Det är bara i en enda av de tolv kategorierna som Sverige stårhetslösningar som erbjuds i Norge, sig bäst. Vi är nordiska mästare när det gäller synen på föräldrarsSverige, Finland och Danmark. trygghet med att föräldrapenningen och barnbidraget ger det ekonomiska stöd de behöver. I alla andra frågor om barnom­ sorgens kvalitet, om pensionerna, om försörjningsstödet eller det stöd man får om man blir sjuk eller arbetslös så upplever våra nordiska grannar en större tillfredsställelse än vi svenskar. De som upplever störst trygghet med välfärdens institutioner är danskarna.Välfärdsbarometern 2011 2
  • 3. Det vi har fångat här är attityderna. Men vår studie ger inte svar på varför attityderna är som de är. Har svenskarna högre för­ väntningar än andra? Eller är det faktiskt så att välfärden är bättre hos våra nordiska grannar? Oavsett vilket manar siffrorna och jämförelsen till eftertanke. Hur ska vi se på framtidens välfärd? Varför stämmer inte den service vi får överens med de förväntningar vi har? Förutom introduktionen av SEB:s välfärdsindex och den nordiska jämförelsen innehåller Välfärdsbarometern 2011 intressanta svar på några dagsaktuella frågor. Resultaten från enkäten visar att majoriteten av svenskarna är negativa till en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, en fråga som regeringen nu utreder. Och samtidigt som politikerna överväger en högre pensions­ ålder kan vi konstatera svenskarna vill gå i pension vid 62 år, men tror att vi kommer att gå i pension vid 65 års ålder. Gapet mellan önskad och skattad pensionsålder växer. Jens Magnusson Välfärdsbarometern 2011 tecknar bilden av ett gap mellan Välfärdsekonom, SEB önskad och levererad välfärd. Samtidigt ser vi en stor öppenhet för att komplettera skattefinansierade lösningar med delar som den enskilde själv ansvarar för. Vägen framåt verkar vara en kombination av privata och offentliga åtaganden. Ett antal utredningar har visat på svårigheterna att finansiera dagens och framtidens välfärdsgap med höjda skatter. Utmaningen för Sverige blir därför att ta tillvara den vilja och beredskap till eget ansvarstagande som finns och kombinera den med tydliga och effektiva offentliga åtaganden. Det är så vi kan möta de välfärdsförväntningar vi har och som SEB:s Välfärdsbarometer 2011 visar är mycket höga.Välfärdsbarometern 2011 3
  • 4. SammanfattningSEB:s välfärdsindex Undersökningen omfattar en lång rad frågeställningar och dennaSEB:s välfärdsindex är ett mått på rapport sammanfattar några av de viktigaste.förtroendet för tio av välfärdens • Vid en jämförelse av hur välfärden upplevs i de nordiska ländernainstitutioner samt tilltron till att är svenskarna minst nöjda med det egna landets välfärd. Allaalla har samma möjligheter att ta bedömda välfärdsområden sammanvägt ger Danmark index 59,del av dem: Finland 56, Norge 55 och Sverige 51.Välfärdstjänster • Störst tilltro har svenskarna till tandvården och till att vården• Tandvården håller hög kvalitet. Lägst indextal noteras för äldreomsorgen• Vården och för stödet vid arbetslöshet.• Skolan och barnomsorgen • Uppfattningen att den enskilde själv bör vara med och bidra till• Äldreomsorgen finansieringen av systemen för ekonomisk trygghet och välfärd• Stödet till arbetslösa att omfattas av de flesta. 70 procent anser att det bästa sättet är en komma i arbete kombination av privat­ och skattefinansiering. 60 procent menar att det egna ansvaret bör bli större än idag. Som ett konkret exem­Transfereringssystem pel har andelen som säkert är redo att betala för en privat vård­• Föräldrapenningen och försäkring ökat med 20 procent sedan 2009. barnbidraget• Sjukförsäkringen • En majoritet av svenskarna, 51 procent anser att a-kassan ska vara• Pensionerna frivillig. 46 procent anser att den ska vara obligatorisk. Men det finns en tydlig åldersskillnad. Bland de mellan 50 och 64 år är det• Försörjningsstödet 55 procent som förespråkar ett obligatorium, medan bara 34 pro­ (socialbidraget) cent av de unga mellan 18 och 29 år vill ha en obligatorisk a­kassa.• Arbetslöshetsförsäkringen • Den förväntade pensionsåldern har stigit med ett år, från 64 tillFörtroendet redovisas i ett index som 65 år. Men svensken vill gå i pension tidigare. Redan vid 62 årskan variera mellan 0 och 100. ålder skulle vi vilja lämna arbetslivet.Välfärdsbarometern 2011 4
  • 5. SEB:s välfärdsindex fångar synenpå välfärden i de nordiska ländernaI SEB:s välfärdsbarometer för 2011 introduceras ett I det sammanvägda måttet, SEB:s välfärdsindex,nytt mått, SEB:s välfärdsindex. Tanken är att i en enda noterar Danmark högst nivå (59). Därefter kommersiffra fånga attityderna kring de centrala inslagen i vårt Finland (56) och Norge (55) och sist Sverige (51).välfärdssystem. Indexet ska kunna följas över tiden föranalys av välfärdspolitik och samhällsförändringar. Index Samtliga länder 54För att det första årets index ska kunna sättas in i ett Sverige 51sammanhang har frågorna som ligger till grund för Danmark 59indexet även ställts till medborgare i grannländerna Finland 56Danmark, Finland och Norge. Norge 55SEB:s välfärdsindex kan analyseras mot bakgrund av 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100de politiska diskussionerna om ersättningar vid arbets­löshet och sjukdom som pågår i Sverige. En annanutgångspunkt för reflexioner är att relatera svaren till Sammantaget är det tydliga skillnader i upplevdhur mycket resurser de olika nordiska länderna lägger välfärd mellan de nordiska länderna. Svaren i under­på välfärdssystemen. En intressant fråga är om den sökningen är subjektiva omdömen och öppnar försom lägger mest pengar på trygghetssystemen också tolkningar. Människor har svarat på hur de upplever dehar mest nöjda invånare. Svaret på den frågan är nej. olika delarna av välfärden och inte på vilka de objektiva nivåerna på välfärden är. Svaren kan alltså påverkasSEB:s välfärdsindex bygger på tolv olika frågor om av hur debatten och förväntningarna ser ut i de olikatilltron till välfärdstjänster och trygghetssystemen. länderna.Frågorna fångar om man som invånare känner sigtrygg med att få tandvård, sjukvård, utbildning samt Skillnaderna mellan ländernas resultat i SEB:s välfärds­barn­ och äldreomsorg av hög kvalitet. Frågorna om index bör givetvis också analyseras mot bakgrund avsocialförsäkringarna och andra transfereringar tar att välfärdssystemen är olika utformad i de nordiskareda på om man känner sig trygg med att få det länderna, trots betydande likheter. Framförallt är detekonomiska stödet man behöver vid arbetslöshet, trygghetssystemen som skiljer sig mellan grannländerna.föräldraledighet, pensionering eller vid sjukdom.Intervjupersonerna har fått gradera sin attityd på Det är svårt att se något direkt samband mellan hurskalan ett till tio, där tio innebär att man till exempel mycket pengar som läggs på de olika välfärdsområdenaär nöjd med att vården håller hög kvalitet eller att och omdömena i undersökningen. Enligt siffror frånpensionen är så hög som man behöver. Eurostat är Norge det land som lägger mest pengar per capita på sociala skyddsnät, följt av Sverige, DanmarkSlutligen vägs resultaten av alla frågor samman till och sist Finland. Trots detta är det Danmark som nårett index som kan variera mellan 0 och 100. högst index.Välfärdsbarometern 2011 5
  • 6. Index 100 Samtliga länder 90 Sverige 80 Danmark Finland 70 Norge 60 50 40 73 70 67 30 58 55 51 50 49 47 44 20 43 42 10 0 Trygg med Stort Känner Trygg med Barn- Trygg i att Alla har Pensionärer Trygg att Arbetslös Stort Trygghet att ha förtroende stort att barn- föräldrar sjukför- samma kan känna få för- kan känna förtroende att få tillgång till att få vård förtroende omsorgen trygga med säkringen möjligheter trygghet sörjnings- sig trygg för att assistans tandvård med hög för att få och skolan ekonomiskt ger det att ta del att man i stöd från med att få äldrevården från AF och av hög kvalitet om vård inom håller hög stöd via ekonomiska av den D/F/N/S kommunen det ekono- tar hand andra kvalitet sjuk/ rimlig tid kvalitet föräldra- stöd jag danska/ får den om miska stöd om mig myndig- skadad om sjuk/ penning behöver finska/ nivå av ekonomisk man som heter för skadad och om jag inte norska/ pension kris och behöver gammal att komma barnbidrag kan arbeta svenska man utan inkomst tillbaka i välfärden behöver arbetslivet Det finns tydliga skillnader mellan länderna, men det Svensk vård mest ifrågasatt kan noteras att de välfärdsområden som får de bästa När svenskarna får ge omdöme om kvaliteten i vården respektive sämsta omdömena ofta överensstämmer så blir betyget relativt sett högt, men trots det hamnar mellan länderna. Tandvårdens kvalitet får höga betyg vi efter våra tre nordiska grannländer. Också på här är i alla de fyra undersökta länderna. Tryggheten med det danskarna som noterar högst index (74). De anger äldreomsorgen och med den hjälp man får när man i högre utsträckning än grannländerna att man får vård behöver komma tillbaka i arbete, är låg i alla länder. av hög kvalitet: Norge (71), Finland (70) och sist Sverige Den enda kategorin där Sverige når bäst resultat är (68). attityden till stödet till barnfamiljer vid föräldraledighet och med barnbidrag. Sjukvårdsindex Kvalitet Tillgänglighet Sverige sticker ut bland de nordiska länderna genom Danmark 74 70 att de som bor här känner sig minst trygga med vården Norge 71 67 och trygghetssystemen. Sverige har lägst resultat i nio Finland 70 69 av de tolv kategorierna. Sverige 68 64 En rimlig slutsats är att svenskarna inte upplever att vården fungerar så bra som den borde. Också här Högst förtroende för tandvården behöver man tolka vad som är subjektivt och grundat i Tandvården får högsta betyg i svenskarnas syn på förväntningar och vad som beror på objektiva skillnader. välfärden. Det finns ett utbrett förtroende för tillgång­ Men indexnoteringarna tyder på att uppfattningen att en till tandvård av hög kvalitet. Även i de nordiska Sverige har bäst vård i världen numera är ifrågasatt, grannländerna får tandvården höga betyg. Danmark inte minst av svenskarna själva. når högst index (78) före Sverige (73), Norge (70) och Finland (69). En annan fråga om vården fångar attityden när det gäller tillgängligheten. Också i detta avseende har Sverige Tandvårdsindex lägst index, men kanske inte så lågt som många år med Danmark 78 debatt om vårdköer hade givit anledning att förvänta. Sverige 73 Norge 70 Finland 69 Välfärdsbarometern 2011 6
  • 7. Finland leder utbildningsligan Ekonomiskt stöd till föräldrarindexEn kategori där Finland ligger högst är synen på barn­ Sverige 59omsorg och skola. Här har de intervjuade fått frågan Danmark 56om de är trygga med att respektive lands barnomsorg Norge 54och skola håller hög kvalitet. Kanske är det inte såkonstigt att finländarna är nöjda eftersom de i flera Finland 50olika internationella undersökningar anses ha en skolamed mycket bra prestationer. Finlands indexnivå närdet gäller skola är överlägset högst (71), Norge och Svensken orolig för sjukpenningenDanmark ligger i mitten (båda 57) och Sverige hamnar Index för sjukförsäkringen, det vill säga trygghetenlägst (54) . med det stöd som man får om man inte kan arbeta på grund av sjukdom, är lägst i Sverige (43). DanskarnaAtt den svenska skolan inte når lika höga kunskaps­ upplever störst trygghet (59) följt av Norge (58) ochresultat som den finska, utan till och med tappar mark Finland (54).är något som bland annat de internationella PISA-studierna visat. Det finns också relativt stora faktiska skillnader mellan länderna, både i hur systemen fungerar vid korta och Skola och barnomsorgsindex långa sjukskrivningar. Till skillnad från Sverige har Finland 71 varken Danmark, Norge eller Finland karensdag i sjuk­ Danmark 57 försäkringen. Vidare finns det skillnader i hur ersätt­ Norge 57 ningen ser ut på sikt. I Sverige trappas den ned efter ett år från knappt 80 till knappt 75 procent av årsinkoms­ Sverige 54 ter under 7,5 basbelopp. I Finland är ersättningsnivån lägre medan Norge och Danmark har mer generösa sjukförsäkringar. Norge har också ett högre tak.Bra för föräldrar i SverigeDen enda kategori där Sverige placerar sig högst är Utöver dessa faktiska skillnader länderna emellansynen på föräldrapenningen och barnbidraget. Även har sverige haft en intensiv diskussion tillämpningom attityden delvis är kluven så är svenskarna mest och regeländringar i sjukförsäkringen. Det är rimligtnöjda när man får bedöma om föräldrar får det eko­ att tro att både de faktiska skillnaderna och dennanomiska stöd de behöver. Sverige toppar (index 59), diskussion bidrar till det låga svenska resultatet.medan Danmark (56) och Norge ligger strax efter(54) och finländarna är minst tillfreds med stödet till Sjukförsäkringsindexföräldrar (50). Danmark 59Sverige och Norge har en föräldrapenning som ligger Norge 58nära varandra när det gäller nivå och längd, 390 dagar Finland 54med kring 80 procent av inkomsten, men taket för Sverige 43ersättningen är högre i vårt västra grannland. Norge haralltså ett system som är bitvis mer generöst, men trotsdet är svenskarna mer nöjda med den ekonomiskatryggheten för föräldrar. Finland som ligger sist pådenna punkt har också den kortaste föräldraledighetenmed cirka 300 dagar och den lägsta ersättningen medcirka 60 procent av lönen.Välfärdsbarometern 2011 7
  • 8. Samma möjligheter? Det är en väg framåt som ges stöd också av Välfärds­Undersökningen ger också svar på om invånarna barometern. Det behövs en mix av flera åtgärder för attupplever att alla har samma möjligheter att ta del av höja de framtida pensionerna och därmed förtroendetvälfärden. Här får Sverige ett relativt lågt index (49), för pensionssystemet.men i Finland upplevs det som ännu sämre (47). Medborgarna verkar också till stor del vara medvetnaDanmark och Norge toppar (båda 54). om ett större eget ansvar men har hittills haft svårt att fullt ut agera i enlighet med detta ansvar. Jämlikhetsindex Danmark 54 Pensionsindex Norge 54 Danmark 58 Sverige 49 Norge 50 Finland 47 Finland 49 Sverige 43Låg tilltro till nivån på pensionenSvenskarna upplever lägst tilltro till att man får den Lågt socialbidragsindexpension man behöver. Indexet för Sverige (43) hamnar Sverige har också lägst index (43) bland de nordiskabetydligt lägre än i Danmark (58) som är det land länderna vad gäller att känna sig trygg med att fådär invånarna mest litar på att de får den pension de socialbidrag (försörjningsstöd) från kommunen ombehöver, även om Danmarks siffror också är relativt det behövs. Danmark (49) och Norge (45) ligger ilåga. Norge (50) och Finland (49) ligger nära det mitten och här är det Finland som ligger högst (54).nordiska snittet.Exakt vad som ligger bakom det låga förtroendet för Socialbidragsindexpensionerna i Sverige besvarar inte SEB:s välfärdsindex, Finland 54men de senaste årens nyhetsrapportering om att Danmark 49pensionssystemets automatiska balansering, bromsen, Norge 45slagit till med sänkta pensioner som följd bidrar troligen. Sverige 43Svenskarnas krav på sin framtida pension förefallerockså vara högre än det förväntade utfallet. Om livetefter arbetslivet ska bli som svenskarna vill att det ska Jag skulle behövabli behöver många pensionsspara mer, vilket man ock­ spara mer än 25 25 14 35 1 vad jag görså är medveten om. I SEB:s välfärdsbarometer 2011 0% 20% 40% 60% 80% 100%säger 50 procent av de förvärvsarbetande svenskarna Stämmer väl Stämmer ganska dåligt Vet ej/Ej svaratt de skulle behöva spara mer än vad de gör idag. Stämmer ganska väl Stämmer inte alls Bas: FörvärvsarbetandeI en nyligen publicerad rapport från OECD, Pensions ata Glance 2011, skriver man att rapport från OECD,Pensions at a Glance 2011, skriver man att ”I det långaperspektivet är ett diversifierat pensionssystem – meden mix av offentliga och privata åtgärder – inte baraden mest realistiska utan även den bästa lösningen”.Välfärdsbarometern 2011 8
  • 9. Högst stöd för dansk flexicurity SEB:s välfärdsindexDanskarna noterar det högsta indexet (50) när det Dessa påståenden ligger till grund för SEB:sgäller trygghet med ersättning vid arbetslöshet. Norge välfärdsindexoch Finland (båda 48) ligger strax efter Danmark, • När man behöver gå till tandläkaren kan manmedan svenskarna ligger klart efter (36). känna sig trygg med att ha tillgång till tandvård av hög kvalitetSystemen ser olika ut i de nordiska länderna. De senaste • Om jag skulle bli sjuk eller skadad känner jagåren har den danska flexicurity­modellen på arbets­ stort förtroende för att få vård inom rimlig tidmarknaden uppmärksammats i den svenska debatten.Den svenska ersättningen vid arbetslöshet bygger på • Barnföräldrar kan känna sig trygga med atten nedtrappning efter en viss tids arbetslöshet. I Norge föräldrapenning och barnbidrag ger dem detfår man en lägre procentuell ersättning, men taket är ekonomiska stöd man behöverhögre. I Finland börjar ersättningen på runt 60 procent • Alla danskar/finländare/norskar/svenskar harav lönen, men sjunker med ökad inkomst. Den danska samma möjligheter att ta del av den danska/flexicurity­modellen bygger på hög ersättning, men finska/norska/svenska välfärdenmer osäkra anställningsvillkor. • Om man hamnar i ekonomisk kris och utan inkomst kan man känna sig trygg med att få A-kasseindex försörjningsstöd (socialbidrag) från kommunen Danmark 50 • Jag har ett stort förtroende för att äldrevården Norge 48 tar hand om mig som gammal Finland 48 • Om jag skulle bli sjuk eller skadad känner jag Sverige 36 stort förtroende att få vård av hög kvalitet • Jag känner mig trygg med att den danska/finska/ norska/svenska barnomsorgen och skolan håller hög kvalitetLågt förtroende för hjälp till arbetslösa • Om jag skulle bli sjuk så att jag inte kan arbetaAllra lägst tilltro i undersökningen har uppmätts känner jag mig trygg i att sjukförsäkringen gerangående möjligheterna att få hjälp för att komma mig det ekonomiska stöd jag behövertillbaka i arbete. Undersökningens lägsta indexnote­ • Pensionärer kan känna trygghet att man iringar alla kategorier ger svenskarna på denna fråga Danmark/Finland/Norge/Sverige får den nivå(34). Finland toppar (50), därefter Danmark (49) och på pension som man behöverNorge (44). • Som arbetslös kan man känna sig trygg med att få det ekonomiska stöd man behöver Arbetsförmedlingsindex • Som arbetslös kan man känna sig trygg med att Finland 50 få den assistans från Arbetsförmedling och andra Danmark 49 myndigheter man behöver för att komma tillbaka Norge 44 i arbetslivet Sverige 34 De intervjuade ombads ange sin inställning till dessa påståenden. Svaren gavs på en skala mellan 1 och 10 där 1 betyder ”stämmer inte alls” och 10 ”stämmer mycket väl”. 2509 intervjuer genomfördes under april 2011 i Danmark, Finland, Norge och Sverige.Välfärdsbarometern 2011 9
  • 10. Skeptisk inställningtill obligatorisk a-kassaI budgeten för 2011 skriver regeringen att en obligato­ Frivillig eller obligatorisk a-kassa?risk arbetslöshetsförsäkring bör införas för att stärka Det är stor skillnad mellan ungas och äldres attitydmänniskors trygghet och stabiliteten på arbetsmark­ till en obligatorisk a­kassa. Bland de över 50 år är ennaden. Frågan utreds nu. Regeringspartierna har majoritet för ett obligatorium, medan en majoritetuttalat att de eftersträvar en utformning som undviker bland de unga är för frivillghet. Det största stödet förnegativa effekter på arbetsmarknadens funktionssätt obligatorisk a­kassa finns bland de som har fyllt 65 år,samt undviker onödiga kostnadsökningar för grupper det vill säga bland dem som varken kommer att betalai arbetslivet. till eller ha nytta av en sådan försäkring. Där är det 56 procent som är för ett obligatorium och endast 39SEB:s välfärdsbarometer för 2011 visar att regeringen procent som tycker att a­kassan ska bygga på frivillighet.också har opinionsmässiga skäl att söka efter lösningarsom minimerar negativa effekter av en obligatorisk Det finns små skillnader mellan könen och mellan olikaa­kassa. Mer än varannan svensk tycker att arbets­ inkomstskikt. Studenter är tydliga motståndare tilllöshetsförsäkringen ska vara frivillig. Möjligen har det en obligatorisk a­kassa. Bara en knapp tredjedel avpåverkats av den kritiska debatt om tidigare presen­ studenterna stödjer en obligatorisk arbetslöshets­terade förslag till a­kassa där alla måste vara med. försäkring. Det kanske inte är så förvånande. MångaOm utredarna lyckas med ambitionen att finna sätt studenter saknar en inkomst att försäkra och har inteatt införa ett obligatorium som inte ger onödiga kost­ heller samma behov som yrkesarbetande att ha ennadsökningar för enskilda eller stör arbetsmarkna­ tryggad försörjning vid arbetslöshet eftersom de oftadens funktionssätt blir opinionen kanske en annan. inte är försörjare. Bara en tredjedel av alla som är arbets­ sökande tycker att det ska vara obligatoriskt att vara med i a­kassan. Samtliga 51 46 3 Män 49 48 3 Kvinnor 52 44 4 18–29 år 64 34 3 30–49 år 56 41 3 50–64 år 42 55 3 64–89 år 39 56 5 Grundskola 50 44 6 Gymnasium 53 44 3 Högskola 48 49 3 Förvärvsarbetande 50 48 2 Arbetssökande 58 33 9 Student 65 31 4 Ålderspensionär 39 56 5 Förtidspensionär 51 44 5 Privat sektor 48 49 2 Offentlig sektor 55 45 1 Inkomst –200 Tkr 53 43 4 Inkomst 200–300 Tkr 52 44 3 Inkomst 300–400 Tkr 47 52 1 Inkomst 400– Tkr 49 49 2 0% 20% 40% 60% 80% 100% Det ska vara frivilligt Man ska vara tvungen att vara med Vet ej/Ej svarVälfärdsbarometern 2011 10
  • 11. Starkt stöd förkombinerad välfärdsfinansieringEn återkommande fråga de senaste åren i SEB:s väl­ Människors ansvar att säkrafärdsbarometer är hur svenskarna ser på välfärdens sin egen välfärdfinansiering. Det starka stödet från tidigare år för Ett konkret exempel på ett möjligt privat bidrag tilloffentlig och privat samverkan består. Sju av tio välfärden är en vårdförsäkring, det vill säga en för­svenskar anser att det bästa sättet att finansiera säkring som garanterar vårdinsatser utan köer.trygghetsförsäkringar och välfärdstjänster är enkombination av privata pengar och skatter. Bara var I undersökningen har frågan ställts om man är bereddfjärde svensk anser att välfärden ska vara helt skatte­ att betala 200 kronor i månaden för att bli garanteradfinansierad. Det finns också en stark uppfattning att snabb tillgång till vård vid sjukdom eller skada. Var­det egna ansvaret bör vara större än idag. annan svensk är beredd att betala en sådan summa. Tre av tio svarar ja, helt säkert på frågan om de ärDenna studie ger inte svar på varför så många svenskar beredda att betala för en privat vårdförsäkring,anser att de själva bör vara med och finansiera delar medan två av tio säger att de troligen är det.av välfärden med egna pengar, men klart är att det ären minoritet som tycker att skattefinansieringen De som är öppna för att betala för en privat vårdför­räcker för att klara välfärd och trygghet på den nivå säkring är i stort sett lika många som under 2009.som efterfrågas. En skillnad är emellertid att det är klart fler som har en bestämd uppfattning och svarar ja, helt säkert eller nej, absolut inte. Att svenskarna nu ger mer säkra svar tyder på att frågan mognat i opinionen. Samtliga 14 46 23 6 10 Män 15 49 21 6 8 Kvinnor 13 43 25 6 12 18–29 år 15 49 23 5 8 30–49 år 13 48 26 6 7 50–64 år 13 42 27 7 11 64–89 år 17 46 15 6 15 Grundskola 12 49 20 5 14 Gymnasium 15 45 24 6 10 Högskola 14 46 25 6 9 Förvärvsarbetande 15 45 27 5 8 Arbetssökande 6 45 22 11 16 Student 10 47 25 8 10 Ålderspensionär 17 48 13 6 16 Förtidspensionär 22 34 24 12 8 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket större Lite mindre Vet ej/Ej svar Lite större Mycket mindreVälfärdsbarometern 2011 11
  • 12. Är du beredd att betalaför en vårdförsäkring?En klar majoritet, 63 procent tycker att arbetsgivarna Samtliga 29 21 21 26 3ska stå för privata vårdförsäkringar för medarbetarna. Privat sektor 34 26 16 21 2Här är utvecklingen liknande den för frågan om man Offentlig sektor 26 25 23 25 2själv är beredd att betala för en försäkring för snabbvård. Det är fler som tydligt tar ställning för eller emot. Inkomst – 200 Tkr 24 21 22 29 4Förslaget har ett utbrett stöd bland unga och arbetare. Inkomst 200 – 300 Tkr 25 24 20 26 5Egenföretagare är mest emot. Inkomst 300 – 400 Tkr 35 21 22 21 1 Inkomst 400 – Tkr 44 20 16 19 1Sammantaget visar siffrorna att svenskarna har ett Har barn 30 20 20 27 3allt större intresse av att vara med och själva bidra till 28 25 22 23 2finansieringen av välfärden och de system som ska ge Har ej barntrygghet vid sjukdomar och skador. Sambo/Gift 31 21 20 24 3 Singel 25 21 22 29 3I sammanhanget kan man reflektera över att den delen Storstadsområde 31 24 21 21 3av vården och trygghetssystemen som har högst för­ Övriga stadsområden 27 19 21 29 3troende bland svenskarna är tandvården. Det är också Övriga landet 31 20 20 26 3det välfärdsområde som har högst privatfinansieradandel. I jämförelse med till exempel äldreomsorgen 0% 20% 40% 60% 80% 100%eller barnomsorgen och skolan är förtroendet för Ja, helt säkert Nej, troligen inte Vet ej/Ej svar Ja, troligen Nej, absolut intetandvården betydligt högre.I Välfärdsbarometerns frågor får medborgarna skattasitt förtroende på en skala från ett till tio. När fråganställs om man kan känna sig trygg med tillgång till entandvård av hög kvalitet så är det sex av tio svenskarsom anger åtta eller högre.Välfärdsbarometern 2011 12
  • 13. Önskad pensionsålderI västvärldens industriländer diskuteras behovet av pensionsåldern, utan minst lika mycket om att bättreatt äldre stannar kvar längre på arbetsmarknaden. ta hand om mer senior arbetskraft – som kan behövaMen en klar majoritet av svenskarna, 72 procent, flexiblare arbeten, anpassad vidareutbildning, nyvill inte att pensionsåldern ska höjas. I valmanifestet motivation och fysisk anpassning.inför 2010 års val lovade allianspartierna att rätten 80 Genomsnittsålderatt kvarstå i anställning ska höjas från 67 år till 69 år.Nyligen fastställde regeringen direktiv för utredningen 70om ”Översyn av pensionsrelaterade åldersgränser och 60möjligheter för ett längre arbetsliv”. Men regeringens 50ambition att människor ska jobba längre verkar inte 40 61 62 62 62 64 64 64 65ha något större stöd hos allmänheten och hittills 30tagna initiativ har haft ett begränsat genomslag på 20den faktiska pensionsåldern. 10 0 vill du gå i pension tror du att du kommer att gå i pensionDet finns några tydliga skillnader i attityder mellan Samtliga 2008 Samtliga 2009 Samtliga 2010 Samtliga 2011olika grupper i undersökningen. Kvinnor och låg­ och Bas: Om förvärvsarbetande, 556 intervjuermedelinkomsttagare är mer negativa än genomsnittettill att höja pensionsåldern. En av de mest kritiskagrupperna är de som står närmast på tur att gå ipension, de mellan 50 och 64 år. I den åldersgruppen Faktaruta pensionsålder:motsätter sig 79 procent att pensionsåldern ska höjas. I det allmänna pensionssystemet finns i principMest intresserade av att höja pensionsåldern är hög­ ingen fastställd pensionsålder. Tidigaste uttaginkomsttagare som tjänar över 400 000 kronor. för inkomst­ och premiepension är 61 år, men pensionen blir högre ju längre man väntar.Också svenskarnas uppfattning om tidpunkten för den Garantipensionen kan tidigast tas ut från 65 årsegna pensioneringen visar att ambitionen att få fler ålder. Arbetsgivaren har rätt att pensioneraatt jobba längre än 65 års ålder har svag förankring. medarbetare äldre än 67 år.I årets undersökning svarar svenska folket att de villgå i pension vid 62 års ålder, men de tror att de kommer Inför valet 2010 skrev Alliansen i sitt valmanifestgå i pension vid 65 års ålder. Oavsett vilken åldersgrupp, att rätten att kvarstå i anställning ska gälla till 69 årinkomstgrupp eller utbildningsnivå som studeras så är istället för, som idag, till 67 år.svaren samstämmiga. Dessutom har synen på önskadpensionsålder varit konstant de senaste åren, även En utredning tillsattes den 14 april i år, där direktivenom den förväntade pensionsåldern steg med ett år togs fram i samråd med pensionsgruppen där allians­jämfört med förra årets undersökning. partierna och socialdemokraterna är representerade.Bilden av att man går i pension vid 65 är etablerad.Med tanke på hur den demografiska utvecklingen serut med allt fler äldre som ska försörjas är det en storutmaning att förändra förväntningarna och få fler attstanna kvar längre i yrkeslivet och på det sättet varamed och försörja de som inte kan arbeta. Kanske är detockså så att svenskarna ser det OECD pekade på isin rapport ”Pensions at a Glance 2011” nyligen.Nämligen att de flesta länder, inklusive Sverige,saknar mekanismer för att få äldre anställda att jobbalängre. Vägen framåt handlar inte bara om att höjaVälfärdsbarometern 2011 13
  • 14. Avslutande kommentarDet finns stora delar av den svenska välfärden som önskar få ut är stor. Och den skillnaden kommer attupplevs som väl fungerande. Men två huvudslutsatser växa framöver när försörjningsbördan blir tyngre ochkan dras om välfärden grundat på årets upplaga av kraven höjs med en åldrande befolkning. Detta väl­SEB:s välfärdsbarometer. Den första är att svenskarna färdsgap verkar nu många svenskar se som något manär de som är minst trygga med sin välfärd i Norden. behöver ta eget ansvar för, trots att denna uppfattningDen andra är att svenskarna är beredda att komplet­ knappast är spridd i det politiska landskapet.tera de offentliga systemen med egen finansiering föratt få den vård, omsorg eller trygghet man behöver. Välfärdsbarometern 2011 visar att det kan finnas en grogrund för ett fördjupat samtal om välfärdens fram­Dessa två slutsatser går emot de spridda uppfatt­ tida finansiering. Undersökningen visar att svenskarnaningarna att svensk välfärd är bäst i världen och att prioriterar välfärden så högt att de kan tänka sig attdet saknas folkligt stöd för privata komplement. komplettera offentliga system med privata lösningar för att få större trygghet inför arbetslöshet, ålderdomUndersökningen ger inga besked om hur bra välfärden och sjukdom. Inte för att svenskarna på ideologiskär med objektiva mått mätt. Men det är uppenbart grund dömer ut offentlig finansiering av välfärden,att det finns ett gap mellan den välfärd som erbjuds utan för att önskemålen är större än vad det allmännaoch den som svenskarna förväntar sig. Skillnaden erbjuder.mellan vad skatteinkomsterna kan bära och vad folkVälfärdsbarometern 2011 14