RUT Dnr 2011:186 Jobbavdraget och barnfattigdom

1,489 views
1,411 views

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
1,489
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
14
Actions
Shares
0
Downloads
19
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

RUT Dnr 2011:186 Jobbavdraget och barnfattigdom

  1. 1. UTREDNINGSTJÄNSTENJonas EdholmTfn: 08-786 6576PM 2011-02-24 Dnr 2011:186 JOBBSKATTEAVDRAGET OCH BARNFATTIGDOM Hur har jobbskatteavdraget påverkat barnfattigdomen i Sverige? Begrepp och metodiskussion Med barn avses de som är 18 år eller yngre den 31 december1. Utredningen utgår från beräkningsmodellen FASIT och databasen hushållens ekonomi (HEK). Den version av FASIT som används i uppdraget utgår från regelåret 20102 och data för inkomståret 2008, HEK 2008. Jobbskatteavdragets effekt uppskattas genom att modellen körs två gånger. En gång i en oförändrad miljö och en gång i en miljö där jobbskatteavdraget helt tas bort medan allt annat i modellen hålls konstant. Differensen mellan de två utfallen är jobbskatteavdragets effekt. En fördelningsanalys med FASIT är statisk och är en momentan fördelning av resurser. Utfallet i FASIT grundar sig på dagens regler och förutsättningar och därför går det ej att använda fördelningsanalysens utfall som ett kontrafaktiskt argument. I detta PM jämförs dagens system med jobbskatteavdrag med en parallell värld med dagens system men utan jobbskatteavdrag. Det går således inte att dra några säkra slutsatser om avdragets inverkan på barnfattigdomen från år 2007 fram till idag. En anledning till det är att jobbskatteavdraget syftar till att åstadkomma dynamiska effekter, öka arbetsutbudet, exempelvis hos de fattigaste, och den effekten fångas inte i en statisk analys. Jobbskatteavdraget är en minskning av statens intäkter och har genomförts samtidigt med utgiftssänkningar, vilket i sin tur har påverkan på inkomstfördelningen. Dessa effekter beaktas ej i detta PM. För ett fördjupande avsnitt om metod och datamaterial se bilaga 1. Relativt fattiga – 60 procent av medianinkomsten I de fördelningsstudier som görs av bl.a. Eurostat räknas ett hushåll som fattigt om det har en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten justerad för hushållets försörjningsbörda. 1Vissa studier avser hemmavarande barn/ungdomar under 20 år. 2Regelåret 2010 väljs av den anledningen det var detta år det senaste steget i jobbskatteavdraget infördes.
  2. 2. Med 60 p rocent av m edianinkom st som gräns fö r fattigd om kom m erde t en alltid att finnas fattiga även i m ycke t rika sam h älle n. M åtte t skall d ärfö r ses som en ind ikato r p å inkom sto j m likhe ten och ä r fram fö rallt ä användbart fö r att s tu de ra fö ränd ringen av inkom stförd e lningen öve r tid en. D e tta m ått p å ande l fattiga barn u ttrycke r m e rbarn fam ilj rn as en e ekonom iska s tand ard i re lation till s tand arden hos sam tliga hush åll. Absolut fattigdomsgräns - Normen för ekonomiskt bistånd E tt m e rabsolu t m ått p å fattigd om är de hush åll som har en d isponibe lin- kom stunde rnorm en fö r ekonom iskt bis tånd (socialbid ragsnorm en). Riksnor en fö r be räkning av skäliga kos tnade r och grund ar sig p å m Konsum entve rke ts senaste p ris- och konsum tionsunders ökningar. Nivån p å fattigd om en be ror p å vilke t m ått som används och hu r de tta i sin tu r ä r konstrue rat. D e tta PM u tg år från riksnorm en fö r ekonom iskt bis tånd fö r 201 0 n är absolu t fattigd om skattas . S ocials tyre lsen (201 0) använde r sig av 1 985 å rs norm fram skrive t m ed KPI. S äke rligen skilj re nivån p å ande l absolu t fattiga m e llan de tta PM och S ocials tyre lsens en rapport. Jobbskatteavdragets effekt på barnfattigdom In fö r budge tåre t 2007 in fö rd es de t fö rs ta jobbskatte avd rage t vilke t d äre fte r har fö rs tä rk ts tre g ånge r. S am m anlagt har den offe n tligfinansie lla kos tnaden fö r skatte s änkningen uppgått till 70 m iljard e r kr. (D S 201 0:37) Tabell 1 – Jobbskatteavdragets inverkan på barnfattigdom Absolu Re lativ O ECD Re lativ PEL t Fattig Fattiga barn Fattig Fattiga barn till Fattig Fattiga barn a barn till a barn ensam stående a barn till ensam stående ensam ståendeMed 6,7 % 20,1 % 1 3,1 % 30,4 % 1 4,0 % 32,5 %JS AU tan 7,7 % 22,4 % 1 2,2 % 27,8 % 1 3,0 % 27,7 %JS AD iff. % - -1 ,1 -2,3 0,9 2,6 1 ,0 4,7enhe t K älla: Egna be räkningar, FAS IT, HEK (S CB) Anm. För 2008 överskattas andelen fattiga barn till ensamstående föräldrar. Detta beror till stor del på ett selektionsproblem hos SCB.3 I tabell 1 återfinns jobbskatteavdragets effekt på barnfattigdom, redovisad med ett absolut och relativt mått. I tabellen redovisas också barn till ensamstående föräldrar i en egen grupp. Effekten av jobbskatteavdraget är positiv på absolut fattigdom som minskat med drygt en procentenhet. Andelen fattiga barn till ensamstående föräldrar har också minskat enligt samma mått, med ca 2 procentenheter. Hans Heggeman, SCB. Telefonsamtal 110217. SCB kommer till 2010 års version minimera 3 risken att detta ska inträffa genom att ha ett större urval i denna grupp. 2
  3. 3. I re lativ m ening har dock barn fattigd om en ökat m ed ca 1 p rocentenhe t ochde tta obe roende val av ekvivale nsskala. N är de t g älle r barn tillensam stående fö rä ld rar uppvisar b åd a de re lativa m åtte n en ökning avbarn fattigd om en m en h är skilln ad en m e llan vale t av ekvivale nsskala 4be tyd ande.Den relativa fattigdomen är som ovan nämndes ett mått på inkomstspridningoch därför är de uppvisade effekterna väntade. Jobbskatteavdraget ärdesignat att premiera förvärvsinkomster och personer som har inkomsterunder 60 procent av medianen i inkomstfördelningen arbetar i genomsnittfärre timmar och har lägre arbetsinkomster än de som ligger över. På siktväntar sig Finansdepartementet (DS 2010:37) att jobbskatteavdragetsdynamiska effekter ska ha en utjämnande effekt med avseende på demänniskorna med lägst inkomst i fördelningen.Ett sätt att ytterligare belysa hur de relativa måtten uppvisar en ökadfattigdom är att illustrera inkomstspridningstrenden över en längre tid. Idiagram 1 ser vi hur medianen avviker från den tionde percentilen sedanslutet av nittiotalet.Diagram 1 – Inkomstspridning 1991 – 2008. Disponibel inkomstper konsumtionsenhet exklusive kapitalvinster och inkomster.5 350 P10 P50 P90 317 300 276,1 250 249,1 208,4 Tusentals kronor 226,1 189,1 200 167,9 150 131 148,7 142,8 105,7 100 101,2 92,7 92,3 84,8 50 0 1991 1995 1999 2000 2002 2003 2004 2006 2007 2008 2001 2005Källa: Inkomstfördelningsundersökningen 2008. (SCB)Anm. Värdena mellan 1991, 1995 och 1999 är interpolerade. Se bilaga för en beskrivning av skillnaden mellan ekvivalensskalorna.4 SCB använder en egen ekvivalensskala, det påverkar inkomstnivåerna men ej trenden5över tid. 3
  4. 4. Bilaga 1Hushållens försörjningsbörda – Ekonomisk standardHush ålle ns d isponibla inkom ste r är sum m an av hush ålle ns inkom stavtjäns t, inkom stav n äringsve rksam het, inkom stav kapital sam tskatte p liktiga transfe re ringar m ed tillä gg fö r o lika bid rag, s åsom b l.a.barnbid rag bostadsbid rag och bostadstillägg till pension äre r m .fl.,red uce rat m ed den s lu tliga skatte n (e xkl. kyrkoavgifte n). Redovisningen avande l ”fattiga” ske r fö r kos thush åll . 6 enFör att bättre kunna jämföra inkomster mellan olika hushåll av olikastorlek och sammansättningar brukar den disponibla inkomsten justeras förförsörjningsbördan. Hushållets disponib la inkom stde lat m ed an tale tkonsum tionsenhe te r ge r d isponibe linkom stjus te rat fö r fö rs ö rjn ingsb örd a,som ben äm ns hush ålle ts ekonom iska s tand ard . Disponibel inkomstEkonom isk s tand ard = Antal konsumtionsenheterF ör att be räkna fö rs ö rjn ingsb örd an används en s.k. ekvivale nsskala somge r varje hush åll en viss konsum tionsvikt, an tal konsum tionsenhet r, ebe roende p å hur m ånga vuxna och barn som le ve r tills am m ans. An talkonsum tionsenhe te r e lle r den ekvivale nsskala som används varie rar m e llano lika rapporte r.I den in te rnatione lla inkom stförd e lningsstatis tiken u tnyttjas ofta den s.k.O ECD - kalan. Enligt O ECD skalan har den fö rs ta vuxna hush ålls m ed l s em-m en vikte n 1 och övriga fam ilj ed l m aröve r 1 3 år tilld e las vikte n 0,5 em emoch övriga m ed l emm ar1 3 å r e lle r yngre få r vikte n 0,3. An tale tkonsum tionsenhe te r fö r hush ålle t m otsvaras av sum m an av dessa tilld e lad evikte r.E tt hush åll m ed två vuxna och e tt barn unde r1 4 å r m ed en d isponibe lin-kom stp å 200 000 kronor har e fte r h änsyn till fö rs ö rjn ingsb örd a, enligtO ECD - kalan, en d isponibe linkom stpe r konsum tionsenhetom kring 1 1 1 1 1 0 skronor [≈200 000/ ,8]. N äm naren p å 1 ,8 ange r an tale t konsum tions- 1enhe te r enligt O ECD - kalan. sD en skala som används inom re ge ringskans lie t ä r den s.k. PEL-skalan, somu tg år från lägs ta skäliga le vnadsstand ard (enligt S ocials tyre lsensriksnorm fö r ekonom iskt bis tånd ). 0,7PEL-skalan = (An tal vuxna + 0,7×barn) Med kosthushåll menas alla personer som bor i samma bostad och har gemensam ekonomi6och kosthushållning. I ett kosthushåll ingår t.ex. hemmavarande barn som är 18 år ochäldre. Ett kosthushåll kan också bestå av flera generationer, syskon eller kamrater sombor ihop och har gemensam ekonomi och kosthushållning. 4
  5. 5. E tt hush åll m ed två vuxna och e tt barn m ed en d isponibe linkom stp å200 000 kronor har e fte r h änsyn till fö rs ö rjn ingsb örd a, enligt PEL-skalan, en d isponibe linkom stpe r konsum tionsenhetp å knappt 99 790kronor [≈200 000/2 ,004]. Te rm en 2,004 ä r i de tta fall an tale tkonsum tionsenhet r enligt PEL-skalan. N äm nas b ör att de t är n äs tan eenbart re ge ringskans lie t som använde r sig av PEL-skalan.Data och beräkningsförutsättningarAnalysen öve r an tale t fattiga hush åll, fam ilj ed l m aroch barn em emgrund ar sig p å S tatis tiska centralb yråns å rliga unde rs ökning omkosthush ålle ns ekonom i(HEK) . Utfallet för år 2010 är framtagen med 7hjälp av 2008 års urval framräknad till respektive år med avseende påbefolkning, ekonomi (Konjunkturinstitutets prognos från december 2010) ochgällande regelverk. År 2009 och senare års undersökning finns ännu intetillgängliga.Urvalen består av ca 20 000 hushåll med ca 40 000 familjemedlemmar.För dessa hushållsmedlemmar finns uppgifter insamlade om bl.a.arbetsinkomster, arbetslöshetsersättningar, föräldrapenning, sjukpenning,pensioner etc. samt kapitalinkomster, förmögenheter och betalda skatteroch olika skattefria bidrag såsom t.ex. barn- och bostadsbidrag. En del avinformationen kommer från deklarationsuppgifterna varför materialeteftersläpar ca två år i tiden.Individerna och hushållen i urvalet tilldelas en vikt, omvänt proportionelltmot sannolikheten att bli utvald, som representerar antaletindivider/hushåll i riket. Materialet avser således ekonomin ochförhållande under ett helt inkomstår.Befolkningen justeras för förändringen i befolkningsstrukturen och byggerpå att vikterna för olika kön och åldersgrupper räknas om medförändringen i åldersstrukturen enligt Statistiska centralbyrånsbefolkningsstatistik. Vikterna kalibreras också mot förändringen iarbetslösheten, antalet med sjukpenning och föräldrapenning enligtsenaste prognoser från Konjunkturinstitutets och Försäkringskassan.Framskrivningar av ekonomiska variabler sker till en del med konsument-prisindex. Löneinkomster justeras med förändringen i löneutvecklingen förolika sektorer. Vissa uppgifter såsom t.ex. småhusens taxeringsvärdenhämtas dock in från faktiska uppdaterade register. Modellen justeras ävenför respektive års regler. Modellens styrka är att simulera den finansiellaeffekten för enskilda individer och hushåll samt effekten för bl.a.kommunerna och staten av olika regeleffekter. Dessa analyser är dockstatiska och tar inte hänsyn till s.k. beteendeförändringar.Andelen beräknade ”fattiga” av modellens framskrivna inkomstår ärosäkra eftersom det är ett schablonmässigt framskrivet urval. Beroende 2001 startade SCB med undersökningen om kosthushållens ekonomi. Tidigare år avsågs en7annan definition på hushållen. 5
  6. 6. på vilket basår analysen grundar sig på kommer resultatet att skifta.Därför bör utfall för de år sombaseras på framskrivet material tolkasmedmycket stor försiktighet. 6

×