Att mäta personcentrering - möjligheter, utmaningar och psykometriska aspekter

856 views

Published on

David Edvardsson är Docent vid Umeå Universitet och Associate Professor/Director of research på La Trobe University/Austin Health Clinical School of Nursing, Melbourne, Australia

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
856
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
5
Actions
Shares
0
Downloads
9
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Att mäta personcentrering - möjligheter, utmaningar och psykometriska aspekter

  1. 1. Möjligheter, utmaningar och psykometriska aspekter David Edvardsson, RN, PhD Ass Prof/Director of Research La Trobe/Austin Health Clinical School of Nursing Umeå Universitet Att skatta personcentrering
  2. 2. Disposi&on
 •  Personcentreringens
evolution
 •  Skattningsskalor
–
varför,
vad,
vilka?
 •  Vad
vet
vi
–
vad
vet
vi
inte?
 •  Vad
har
gjorts
–
vad
behöver
göras?
 •  Vilka
utmaningar
och
möjligheter
visar
sig?

  3. 3. Personcentreringen
samhälleliga
 evolu&on
 •  Tillkortakommanden
av
en
reduktionistisk
 hälso‐
och
sjukvård
(AIQSH,
2002,
Lindquist
2004,
Frank
2002
 et
al
)

 •  Skandinavisk
och
Amerikansk
 livsvärldsforskning
(Morse,
Benner,
Sandelowski,
Norberg,
 Kirkevold,
Eriksson,
Sandman
et
al)
 •  Sammanslutningar
för
kons.
delaktighet
(The
 Cochrane
Consumer
and
Communication
Review
Group)
 •  Disney[iering
av
hälso‐
och
sjukvård
(Planetree,
 Eden
Alternative,
Olivia
Newton‐John
Cancer
and
Wellness
Centre)

  4. 4. Personcentreringens
begreppsliga/ li8erära
evolu&on

 •  Rogeriansk
psykoterapi
(Rogers
1969)
 •  Kitwoodiansk
personi[iering
av
demensvård
 (Kitwood
1997)

 •  Policydocument
inom
vårdområdet
(Dpt
of
Health
 and
Ageing
2004,
NHS
2003)
 •  Samtida
begrepp
för
god
vård
skenbart
 oberoende
av
kontext
(McCormack
et
al.
2010,
Ekman
et
al.
 2011,
Edvardsson
et
al.
2008,
Morgan
&
Yoder
2012).

  5. 5. Personcentreringens
akademiska
 evolu&on

 •  Filoso[i,
policy,
begreppsmodeller
(Kitwood
1997,
 Brooker
2004,
McCormack
&
McCance
2006)

 •  Begreppsanalyser,
mätuveckling
(Slater
2006,
 Edvardsson
et
al.
2008,
Edvardsson
&
Innes
2011,
Sjögren
et
al.
2011)
 •  Interventioner
och
utfallsmått
(Chenoweth
et
al.
2009,
 Palese
et
al.
2010,
McKeown
et
al.
2010,
Ekman
et
al.
2012)
 •  Mot
implementeringsstudier
och
 sustainable
practice
change
(Edvardsson
et
al.
2013)

  6. 6. Personcentreringens
prak&ska
 evolu&on

 •  I
början
av
sin
utvecklingsprocess

 •  Vi
vet
anekdotiskt
att
det
[inns
‘centres
of
 excellence’
som
ofta
kännetecknas
av:
 •  En
tydlig
gemensam
[iloso[i
(Cohen‐Mans[ield
&
Bester
 2006,
Rasmussen
2000)
 •  Tydligt,
engagerat
och
tillgängligt
ledarskap
 (Sandström
et
al.
2011,
Wilkinson
et
al.
2011,
Kitson
et
al.
1998)
 •  En
stabil,
kreativ
och
förändringsbenägen
 organisationskultur
(Alharbi
et
al.
2012,
Grol
&
Grimshaw
 2003)

  7. 7. Varför
utveckla
ska8ningsskalor?
 ‐ Att
försöka:
 ‐ 
göra
det
‘subjektiva’
‘objektivt’
 ‐ 
göra
det
ojämförbara
jämförbart
 ‐ 

få
livsvärldsfenomen
att
räknas
 (symtombörda,
känsla
av
sammanhang,
 samvetsstress,
hemmastaddhet,
pcc
etc)
 ‐ kartlägga
prevalens,
variation,
samvariation,
 prediktorer,
utfall
och
kostnader

  8. 8. Från
fenomen
&ll
ska8ningsskalor…

 (från
Ogdens
triangel
&ll
Edvardssons
diamant)
 Begrepp Fenomen Term Skattningsskalor Ogden & Richards 1923
  9. 9. Vart
var
vi
igår,
var
är
vi
idag?

 •  2008
–
en
handfull
skattningsskalor,
 företrädesvis
inom
äldreforskning
(Edvardsson
et
 al
2008,
Brooker
&
Surr
2005,
White
et
al
2008,
Chapell
et
al
2007,
Coyle
&
 Williams
2001,
DeWitte
et
al
2006)

 •  2013
–
en
Maersk
container
med
 skattningsskalor,
från
munvård,
via
 dermatologi
till
schizofreni
(Sloane
et
al.
2013,
Cowdell
et
 al.
2012,
Stanghellini
et
al.
2013)
 •  Möjliggörande
men
också
utmanande

  10. 10. Vad
vet
vi
idag
som
vi
inte
visste
igår?
 •  Personcentrerad
vård
verkar
ha
 gynnsamma
effekter
i
enskilda
studier
 (Chenoweth
et
al.
2009,
Palese
2010,
McKeown
et
al.
2010,
Ekman
et
al.
2012)
 •  Interventioner
beskrivs
som
PC
i
egenskap
 av
att
vara
orienterade
till
person/relation
 vs
usual
care/standard
practice.
 •  Personcentrering
har
företrädesvis
 studerats
som
enskildheter:
duschning
(Sloane
 et
al.
2004)
förstoppningsprofylax
(Palese
et
al.
2010)
 •  
Enskildheter
vs
program
(SBU
2005)

  11. 11. Vad
vet
vi
inte?
 •  Vilken
tablett
gavs?
Oklara/ojämförbara
 intervention
designs.
 •  Svaldes
och
metaboliserades
tabletten?
 Ökade
interventionen
graden
av
 personcentrerad
vård?
Begränsade
 processmått.
 •  Hade
tabletten
önskad
effekt?
Stor
varians
i
 utfallsmått/begränsat
personcentrerade
 utfallsmått

  12. 12. Vad
är
personcentrerad
vård?

  13. 13. Möjligheter
eller
utmaningar…?
 •  Begreppslig
applicerbarhet
vs
 vetenskaplighet
och
precision?
 •  Tolkningars
bredd
vs
djup
 •  Politik
vs
praktik?
 •  Essens
vs
evidens
–
effekter
på
gruppnivå
av
 ett
subjektivt
fenomen?

  14. 14. Parallelslalom…
 •  Interventioner
och
instrumentutveckling
 sker
parallellt.

 •  Personcentrering
sällan
som
beroende
 variabel,
oftast
som
kvalitetsmärkning
av
 interventionen.
 •  Be[intliga
skalor
mäter
struktur,
process
 och
outcome,
på
individ‐
och
gruppnivå,
 genom
självrapportering,
observation
och
 intervju

  15. 15. Vad
betyder
de8a?
 •  Halkigt
fenomen
 •  Stor
tolkningsbredd
 •  Ojämförbara
studier
 •  Stora
möjligheter
att
studera
såväl
 strukturer,
processer
och
outcomes
från
 olika
perspektiv
–
behöver
hålla
rätt
på
vad
 vi
väljer
och
vad
vi
gör.

  16. 16. Vad
behöver
vi
göra
imorgon?
 Vi
behöver
få
fatt
i
fenomenet
–
noggrann
 kartläggning
av
de
invarianta
och
 kontextspeci[ika
komponenterna
 Vi
behöver
transparenta
interventioner
och
 processmått
 Vi
behöver
problematisera
begreppet
och
 dess
kostnadseffektivitet
–
tillåts
pcc
kosta
 mer?

 •  Vi
behöver
kartlägga
existerande
skalor
och
 relevanta
utfallsmått


  17. 17. Exempel
på
utvecklingsprocess
 u&från
klassisk
test
teori

  18. 18. Construc&on
PCAT
–
phase
1
 •  The concept person-centered care emerging increasingly in mission statements, policy documents, marketing material and academic discourse – few measurement tools were found. •  A literature identified the following five dimensions of the concept person-centred care (Edvardsson et al. 2008): 1.  Acknowledging personality as hidden, not lost 2.  Personalising care and the environment 3.  Sharing decision-making 4.  Interpreting behaviour from the viewpoint of the person 5.  Prioritising the relationship as much as the care tasks
  19. 19. Construc&on
‐
phase
2
 Focus group interviews with staff (n=37), people with early onset dementia (n=11), and family members (n=19) to delineate conceptual properties and dimensions of PCC Five dimensions were described: 1.  Knowing the person 2.  Welcoming family 3.  Providing meaningful activities 4.  Being in a personalised environment, 5.  Experiencing flexibility and continuity
  20. 20. Construc&on
–
phase
3
 •  Generating 44 items for draft 1 of the questionnaire •  International expert panel comments, round 1 (n=22) followed by revision into draft 2. •  Expert panel comments, round 2 (n=12) followed by revision into third and final draft. •  Final 39-item draft – comprising statements about the presence of aspects of person-centredness in five domains: environment, staff attitudes, staff knowledge, organisation, content of care. •  Scoring on a 5-point Likert-type scale (disagree completely – agree completely)
  21. 21. Item
reduc&on
and
psychometric
 evalua&on
 •  Reducing items on statistical grounds (reduction by validity and reliability respectively) •  Testing validity •  Testing reliability •  Testing discriminant ability
  22. 22. Swedish
version
P‐CAT
(n=1465)
 •  Two factors/subscales (personalising care, environmental and organisational support) explaining 42% •  Total Cronbach’s Alpha of 0.75 (0.73 and 0.72 for PC and EOS respectively •  Item-total correlations between 0.17 – 0.51 (items 2, 4, 12 <0.3 ITC) •  Pearson’s r between T1 and T2 – 0.6 and 0.8 for total scale and subscales.
  23. 23. Vad
har
vi
lärt
oss?
 •  Pcc går att mäta med god validitet och reliabilitet inom SÄBO för äldre (Sjögren et al 2011) •  Pcc associerar med högre livskvalitet, bättre ADL funktion, deltagande i vardagliga aktiviteter, ej med vanliga symptom (Sjögren 2013) •  Pcc associerar med ett gott klimat, en god miljö, utb, och mindre stress för personalen (Sjögren 2013)
  24. 24. Vad
har
vi
lärt
oss
mer?
 •  Det finns en varians i pcc mellan SÄBO (Sjögren et al 2011) •  Pcc verkar känsligt för interventioner (Edvardsson et al. 2013) •  Högre grad av Pcc följs av bättre arbetstillfredsställese för personal, ökad gästfrihet, ökad involvering av närstående, ökat deltagande för äldre i meningsfulla aktiviteter (Edvardsson et al. 2013)
  25. 25. Har
begreppet
metodologiska
 implika&oner…?
 •  VIPS
skiljer
ej
på
personal/patient
(Brooker
2004)
 •  Subjektivitet,
erfarenhet
och
personliga
 perspektiv
behöver
inkluderas

 •  Standardisering,
paketering,
leverering?
 •  Demokratisering,
implementering
 •  Personcentrerad
vård
bygger
på
 personcentrerade
interventioner?

  26. 26. Hur
går
vi
vidare…?
 •  Konsensusformuleringar
och
 evidensaccumulering
inom
olika
områden
 •  Tvärvetenskapliga
programformuleringar
 •  Kulturförändringsarbete
–
curriculum
samt
 praxis
 •  Begrepp
och
accountability
för
relationen
 och
partnerskapet
 •  Imlementation
och
sustainable
practice
 change


×