• Share
  • Email
  • Embed
  • Like
  • Save
  • Private Content
Bedömning ljungby
 

Bedömning ljungby

on

  • 1,249 views

slides från föreläsning om bedömning och kursplaner 120130

slides från föreläsning om bedömning och kursplaner 120130

Statistics

Views

Total Views
1,249
Views on SlideShare
1,249
Embed Views
0

Actions

Likes
0
Downloads
8
Comments
0

0 Embeds 0

No embeds

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Microsoft PowerPoint

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

    Bedömning ljungby Bedömning ljungby Presentation Transcript

    • ”Skolan är den plats dit eleverna går för att se lärare arbeta”
    • Skola 2011Kursplan och bedömning Patrik Bergman Ljungby 2012-01-30
    • Stödmaterial Kunskapsbedömning i skolan Kunskapsbedömning (Vad, Hur och Varför?) - Sammanställning av forskning kring bedömning Diskussionsunderlag - Läroplanens uppbyggnad och struktur - Exempel på hur den kan användas för planering av undervisningen i ämnena.
    • Kursplaner -Tidigare och i andra länder Olika läro- och kursplaner skiljer sig åt genom hur de formulerar… • Målen (vad det är för slags kunnande eleverna ska utveckla), • Innehållet (vilka kunskaper som ska behandlas), • Metoderna (hur undervisningen ska gå till) • Resultatet (elevernas kunnighet).
    • Kursplaner Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav
    • Kursplaner - Syfte Undervisningen … ska syfta till att eleverna utvecklar… … ska ge eleverna möjlighet att utveckla, använda… … ska bidra till att eleverna utvecklar … … ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmågan att …
    • Lgr 11 – Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, • föra och följa matematiska resonemang, och • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
    • Kursplaner och kunskapskrav - Innehåll Vilket lärande pågår?  Mer träffsäkra åtgärdsprogram mer träffsäker undervisning
    • Förmåga Nivå E Nivå C Nivå A1 formulera och lösa problem Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer Eleven kan lösa olika problem i bekanta Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer med hjälp av matematik samt på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja situationer på ett relativt väl fungerande sätt på ett välfungerande sätt genom att välja och värdera valda strategier och använda strategier och metoder med viss genom att välja och använda strategier och använda strategier och metoder med god och metoder anpassning till problemets karaktär samtbidra till att metoder med förhållandevis god anpassning till anpassning till problemets karaktär samt formulera formulera enkla matematiska modeller som kan problemets karaktär samt formulera enkla enkla matematiska modeller som kan tillämpas i tillämpas i sammanhanget. Du för enkla och till viss matematiska modeller som efter någon sammanhanget. Du för välutvecklade och väl del underbyggda resonemang om val av bearbetning kan tillämpas i sammanhanget. Du underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i för utvecklade och relativt väl underbyggda om resultatens rimlighet i förhållande till förhållande till problem-situationen samt kan bidra resonemang om tillvägagångssätt och om problemsituationen samt kan ge förslag på till att ge något förslag på alternativt resultatens rimlighet i förhållande till alternativa tillvägagångssätt. tillvägagångssätt. problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.2 använda och analysera Eleven har grundläggande kunskaper om Eleven har goda kunskaper om matematiska Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och matematiska begrepp och visar det genom att begrepp och visar det genom att använda dem i matematiska begrepp och visar det genom att samband mellan begrepp. använda dem i välkända sammanhang på ett i bekanta sammanhang på ett relativt väl använda dem i nya sammanhang på ett väl huvudsak fungerande sätt. Du kan även beskriva fungerande sätt. Du kan även beskriva olika fungerande sätt. Du kan även beskriva olika olika begrepp med hjälp av matematiska begrepp med hjälp av matematiska begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan beskrivningarna kan eleven växla mellan olika beskrivningarna kan eleven växla mellan olika eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang välutvecklade resonemang kring hur begreppen hur begreppen relaterar till varandra. kring hur begreppen relaterar till varandra. relaterar till varandra.3 välja och använda lämpliga Eleven kan välja och använda i huvudsak Eleven kan välja och använda ändamålsenliga Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och matematiska metoder för att fungerande matematiska metoder med viss matematiska metoder med relativt god effektiva matematiska metoder med god göra beräkningar och lösa anpassning till sammanhanget för att göra anpassning till sammanhanget för att göra anpassning till sammanhanget för att göra rutinuppgifter beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, beräkningar och lösa rutinuppgifter inom beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande samt samband och förändring med gott resultat. samband och förändring med mycket gott resultat resultat.4 föra och följa matematiska I redovisningar och diskussioner för och följer I redovisningar och diskussioner för och följer I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa resonemang, och eleven matematiska resonemang genom att eleven matematiska resonemang genom att matematiska resonemang genom att ställa frågor framföra och bemöta matematiska argument på ett framföra och bemöta matematiska argument på och framföra och bemöta matematiska argument på sätt som till viss del för resonemangen framåt. ett sätt som för resonemangen framåt. ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem5 använda matematikens Eleven kan redogöra för och samtala om Eleven kan redogöra för och samtala om Eleven kan redogöra för och samtala om uttrycksformer för att samtala tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt om, argumentera och redogöra och använder då symboler, algebraiska uttryck, använder då symboler, algebraiska uttryck, sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, för fråge-ställningar, formler, grafer, funktioner och andra matematiska formler, grafer, funktioner och andra matematiska formler, grafer, funktioner och andra matematiska beräkningar och slutsatser uttrycksformer med viss anpassning till syfte och uttrycksformer med för-hållandevis god uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang. anpassning till syfte och sammanhang. sammanhang.
    • Kursplaner och kunskapskrav - Innehåll
    • ”Kunskapsområdena bör inte ses som separataarbetsområden för undervisningen, utan de kankombineras på de sätt som läraren bedömer sommest lämpliga för att uppnå syftet medundervisningen” Kommentarmaterial till den samlade läroplanen
    • ”det är väldigt viktigt att analyserar hur det centrala innehållet är konstruerat, det går inte att bara beta av det, punkt för punkt” ”kan ses som väldigt omfattande, viktigt att titta noggrant påvad punkterna säger, värdera punkternas relation till varandra” Från filmen: Skola i förändring-Den nya läroplanen Hur kan undervisningen se ut? (Hur stämmer vår undervisning med uppdraget?)
    • Svårigheter • Att förmågorna är något man tar sikte på men inte ser det som att det ska realisera genom undervisning • Att innehållet checkas av ”då får vi in det också” istället för att se hur olika innehåll kan konkretisera förmågorna (målen) • Att arbetet med att uttolka och konkretisera kravnivåerna (igen) tar bort fokus på lärandeundervisning • Att vi (igen) påbörjar ett jättearbete med att skriva planer, istället för att realisera och utveckla en rik och undervisning
    • Diskussionsuppgift A) Analysera syftet och bilda dig en uppfattning: - vad är det syftet säger om en som är kunnig i ditt ämne En som är kunnig i ämnet matematik: -är bl.a. väl förtrogen med matematik som man kan tänkas möta i vardagen, men ser också matematiska tillämpningar på situationer som uppkommer i vardagen. -Ser matematikens betydelse för omvärlden och har inga problem att motivera sig till att lära -Har en sådan förståelse för matematik att det inte är några problem att tillämpa ”gammal” kunskap på nya problem
    • Analys av syftestextUndervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikensanvändning i vardagen och inom olika ämnesområden.Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att användamatematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten medmatematiska mönster, former och samband.Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samtreflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar attutveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessamed hjälp av matematikens uttrycksformer.Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiskabegrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter attutveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och föratt presentera och tolka data.Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiskaresonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet medmatematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga ochmatematiska sammanhang.Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktigabegrepp och metoder i matematiken har utvecklats. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjligheter attreflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardagslivet, i andra skolämnen och underhistoriska skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans.
    • Analys av syftestextUndervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikensanvändning i vardagen och inom olika ämnesområden.Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att användamatematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten medmatematiska mönster, former och samband.Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samtreflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar attutveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formuleradessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiskabegrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter attutveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och föratt presentera och tolka data.Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiskaresonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet medmatematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga ochmatematiska sammanhang.Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktigabegrepp och metoder i matematiken har utvecklats. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjligheter attreflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardagslivet, i andra skolämnen ochunder historiska skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans.
    • Analys av syftestext Eleverna utvecklar kunskaper om…matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Eleverna utvecklar… tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang Eleverna ska.. utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer Matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang. Eleverna…reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardagslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans.
    • Diskussionsuppgift B) Välj ut ett eller ett par av de förmågor som ska utvecklas och ett centralt innehåll och konkretisera de valda förmågorna med hjälp av valt centralt innehåll. Förmågor Centralt Innehåll Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna ges Sannolikhet och statistik förutsättningar att utveckla metoder för att beräkna - Likformig sannolikhet och förmågan att -sannolikheten i lösa problem med hjälp av matematik samt formulera och vardagliga situationer. värdera valda strategier och metoder, - Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla -vardagliga ochlogiska matematiska resonemang, samt föra och följa matematiska problem. --använda matematikensoch chanser utifrånatt samtala om, Bedömningar av risker uttrycksformer för statistiskt argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och material. slutsatser..
    • Exempeluppgift: Skolans dag
    • Tror jag att alla mina elever kan uppfylla alla delar av kunskapskraven? Vad kanhindra dem?Hur vet jag att eleverna har förstått vad de ska lära sig?Hur vet mina elever vad jag lägger vikt vid när jag bedömer deras uppgifter ellerprestationer?I vilken omfattning ger jag eleverna återkoppling som berättar om kvaliteten på arbetet/prestationen?I vilken omfattning är min praktik sådan att eleverna får återkoppling som de lär avoch som hjälper dem vidare i sin kunskapsutveckling?Hur använder jag den återkoppling jag ger eleverna för att identifiera elevernasbehov och planera därefter?Hur ger jag eleverna möjlighet till att värdera det egna arbetet? I vilken omfattningbedömer eleverna varandras uppgifter/arbete efter tydliga kriterier?I vilken omfattning använder jag elevernas responser/svar för att ta reda på vadeleverna förstår och för att planera den vidare undervisningen? Kunskapsbedömning i skolan
    • Tror jag att alla mina elever kan uppfylla alla delar av kunskapskraven? Vad kanhindra dem?Hur vet jag att eleverna har förstått vad de ska lära sig?Hur vet mina elever vad jag lägger vikt vid när jag bedömer deras uppgifter ellerprestationer?I vilken omfattning ger jag eleverna återkoppling som berättar om kvaliteten på arbetet/prestationen?I vilken omfattning är min praktik sådan att eleverna får återkoppling som de lär avoch som hjälper dem vidare i sin kunskapsutveckling?Hur använder jag den återkoppling jag ger eleverna för att identifiera elevernasbehov och planera därefter?Hur ger jag eleverna möjlighet till att värdera det egna arbetet? I vilken omfattningbedömer eleverna varandras uppgifter/arbete efter tydliga kriterier?I vilken omfattning använder jag elevernas responser/svar för att ta reda på vadeleverna förstår och för att planera den vidare undervisningen? Kunskapsbedömning i skolan
    • Kunskapsutvecklingen har försämrats-orsak?Otydliga styrdokument Tydligare nu?.Läromedlet styr. Skillnad nu?
    • ”En alltför långt driven tydlighet gör lärarna tillinstruktionsföljande tjänstemän. Å andra sidan kan enalltför stor brist på tydlighet skapa ett omöjligtuppdrag” Ingrid Carlgren, Stockholm universitet
    • Kunskapskrav ”Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra” ”Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet…” Läroplanens första kapitel.
    • Är detta en förändring med hur vi tänker nu? Vad innebär det för vår planering, undervisning och bedömning av eleven?
    • Diskussion (ca 15 min) • Vad signalerar kunskapskraven – bedömning av förmågor, bedömning av innehållsliga aspekter, kombinationer? • Vad framstår som en kunnig elev sett till kunskapskraven och hur relaterar detta till förmågorna. • Vad kan utgöra indikatorer på att detta kunnande är under utveckling och vilka aspekter av kravnivåerna kan användas för att beskriva nivåer på detta kunnande? • Uppstår det konstigheter, problem, motsägelsefulla aspekter? Var? • Vad är fetat i kunskapskraven och hur styr det läsandet av vad som ska bedömas!
    • Betygsskalan
    • Kunskapskraven…. i fetstil E C A Huvudsak fungerande Relativt väl fungerande Väl fungerande Grundläggande Goda Mycket goda Tillfredställande Gott Mycket gott Huvudsak fungerande Ändamålsenligt Ändamålsenliga och effektiva Enkla Utvecklade Väl utvecklade Välkända Bekanta Nya
    • Bedömning – Varför då?) Bedömningens syfte • för att kartlägga kunskaper • att värdera kunskaper • att återkoppla för lärande • att synliggöra praktiska kunskaper • att utvärdera undervisning
    • Undervisning Bedömning
    • Lgr 11 2.7 Betyg och Bedömning Skolans mål är att varje elev • utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och • utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. John Hattie
    • 0,40 – 0,80William och Black,1988
    • Invändningar mot Hatties studier Klasstorlek  Tid till individuell återkoppling till eleverna är att klasserna inte är allt för stora. Mindre klasser kan i sig skapa goda förutsättningar för lärare att kompetensutveckla sig och få mer tid för sina elever. Tolkning av resultaten  Alla effekter som är mindre än 0.4 som små. När övergår något från att vara en liten effekt, till att bli en medelstor eller stor effekt? Elevprestationerna. Grundläggande begrepp som “skolframgång” förklaras inte vara tillräckligt väl definierade, skolframgång syftar endast på att eleven klarar de nationella proven i skolår 9. Det saknas mått för förmågan till kritiskt tänkande, tänka nytt, kreativitet.
    • Roll i läroprocessenDokumentation Betyg och Fortlöpande Bedömning Elevens delaktighet
    • Bedömning ”Att göra det viktigaste bedömbart och inte det enkelt bedömbara till det viktigaste” Astrid Pettersson, PRIM-gruppen
    • Forts. Bedömning Bedömning för elever, inte mot!
    • Negativa effekter av bedömning När ett prov är ”high stakes”, dvs. mycket står på spel för eleven,läraren eller skolan, tenderar lärare att övergå till förmedlingspedagogik, vilket ger fördelar åt elever som föredrar denna undervisningsform och missgynnar elever som fördrar mer aktiva och kreativa former. Lärares egna bedömningar blir mer inriktade på summativa syften på bekostnad av formativa syften. Eleverna tenderar att tolka alla bedömningsaktiviteter som kopplade till summativa syften – också sådana som görs med syftet att stödja lärandet. Externa prov leder ofta till att undervisningstiden prioriteras till de ämnen som proven ges i och till kunskapsformer som testas, vilket gör att mål relaterade till kreativitet och elevernas personliga och sociala utveckling kommer i skymundan Mycket tid ägnas åt att förbereda eleverna för proven; särskilt åt att ”drilla” elever på lägre prestationsnivåer i baskunskaper. Kunskapsbedömning (Vad, Hur och Varför?)
    • Freakonomics…om ”High Stakes”- prov Chapter 1: Discovering cheating as applied to teachers and sumo wrestlers Chicago 1996  Skolor som presterade dåligt sattes under prövning och riskerade att få stängas Lärare vars studenter presterade dåligt riskerade bli utan löneökningar Kalifornien  Lärare vars elever presterade stora höjningar i testresultaten kunde få bonus på $ 25000
    • Bedömningsformer • Självskattning innan avsnitt • Bedöma egna prov • Göra egna prov och bedömningsanvisningar • Loggbok / reflektion • Laborationsrapporter • Inlämningsuppgifter • Muntliga redovisningar • Muntliga prov • Skriftliga prov / parprov
    • En bedömningsmetod som ger en helhetsbild innebär att läraren gören generellbedömning av elevens prestation på en specifikbedömningssituation. Elevensprestation jämförs då med allmännabedömningsanvisningar som kan användas med olika uppgifter inomämnet.Om bedömningsmetoden istället är uppgiftsspecifik använder sigläraren av bedömningsanvisningar som är konstruerade för att fungeraför en specifik uppgift. Kunskapsbedömning i skolan
    • Bedömningstöd år6
    • Forts. Bedömningstöd år6
    • Förmågor i NO Förmåga att använda kunskaper (i biologi) (i fysik) (i kemi) för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör (hälsa, naturbruk och ekologisk) (energi, teknik, miljö och samhälle) (energi, miljö, hälsa och samhälle) Förmåga att genomföra systematiska undersökningar (i biologi) (i fysik) (i kemi) , och Förmåga att använda (biologins) (fysikens) (kemins) begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara (biologiska) (fysiska) (kemiska) samband (i människokroppen, naturen och samhället) (naturen och samhället) (samhället, naturen och inuti människan).
    • forts. Förmågor i NO Förmåga att använda kunskaper för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör…, miljö, hälsa och sa mhälle) Förmåga att genomföra systematiska undersökningar Förmåga att använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband (i människokroppen, naturen och samhället) (naturen och samhället) (samhället, naturen och inuti människan).
    • forts. Förmågor i NO Förmåga att ställa frågor Förmåga att formulera hypoteser, miljö, hälsa och samhälle Förmåga att planera en undersökning Förmåga att samla data Förmåga att tolka resultat och dra slutsatser Förmåga att redovisa och kommunicera sina resultat Förmåga att utvärdera en undersökning Förmåga att observera
    • Forts. Bedömningstöd år6
    • Diskussion Välj en förmåga som du tycker är svår att arbeta med: • Vad gör den svår att arbeta med? • Vad i relation till olika centrala innehåll gör en förmåga speciellt svår? • Är den svår generellt? • Är förmågan lättare/svårare att arbeta med beroende på barnens ålder? • Hur kan vi arbeta med denna förmåga?
    • Exempel • föra och följa matematiska resonemang Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
    • Gruppuppgift: Hitta kvadratenRita en kvadrat som har arean 10 cm2 påprickpappret nedanför.Kvadratens fyra hörn ska alla ligga pånågon prick.Visa hur ni vet att er kvadrat är 10 cm2.Fundera 2 min själv först och gå sedanvarvet runt och lyssna på allas idéer. Lösuppgiften tillsammans och redovisa hur nigjorde genom att rita i figuren och skrivahär:
    • Uppgiftsspecifik Bedömningsmatris
    • Formativ och summativ bedömning Variation! I både undervisning och bedömning ger allsidig och rättvis bedömning. Formativ eller summativ bedömning När, hur och varför? Vad kan man bedöma?
    • Summativ bedömning Summativ bedömning är en form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle. En summativ bedömning görs efter att ett undervisningsområde har avslutats.
    • Förskjutning från…. Lärande Bedömning
    • ..i riktning mot….
    • Bedömning
    • Formativ bedömning • En formativ bedömning görs under pågående arbetsprocess, dvs. under tiden ett undervisningsområde pågår. Elevens styrkor och utvecklingsbehov i ämnet analyseras och beskrivs och inget värderande helhetsomdöme av elevens prestation avges.
    • När resultatet av en bedömning beskrivs i sammanfattande termersom en lägesrapport, t.ex. i form av ett omdöme eller ett betyg tilleleven, har den en summativ funktion.Utgör den istället en grund för att hjälpa eleven vidare i sinkunskapsutveckling utifrån den lägesbeskrivning och de styrkor ochsvagheter som framkommit, fungerar den formativt.
    • "Practice in a classroom is formative to the extentthat evidence about student achievement iselicited, interpreted, and used by teachers,learners, or their peers, to make decisions aboutthe next steps in instruction that are likely to bebetter, or better founded, than the decisions theywould have taken in the absence of the evidencethat was elicited. Dylan William och Paul Black
    • ”Assesment is the bridge between teaching and learning” William (2011) Dylan William
    • Feedback Effektiv feedback måste besvara tre huvudsakliga frågor ställda av en lärare och/eller elev: Vart är jag på väg? (Vilka är målen?) Var befinner jag mig? (Hur framskrider kunskapsutvecklingen i förhållande till målen?) Vart ska jag härnäst? (Vilka aktiviteter ska jag engagera mig i för att utvecklas så att jag närmar mig målen?) (Hattie & Timperley, 2007)
    • Nyckelstrategier Vart ska jag härnäst? Var befinner jag mig? (Hur (Vilka aktiviteter ska jag Vart är jag på väg? framskrider engagera mig i för att (Vilka är målen?) kunskapsutvecklingen i utvecklas så att jag förhållande till målen?) närmar mig målen?) Få till stånd ett lärande Klargöra och skapa klassrum: diskussioner, delaktighet i Ge feedback som för Pedagog frågor, aktiviteter och intentionerna med lärandet framåt uppgifter som utvecklar och lärandet visar elevers lärande Förstå och dela med sig av intentionerna med Studie- undervisningen och vad Aktivera eleverna som resurser för varandra kamrat som krävs för att lyckas i ens lärande Förstå intentionerna med undervisningen Elev Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande och vad som krävs för att lyckas i sitt lärande William och Thompson (2007)
    • Målen måste vara tydliga för eleven och återkopplingenkopplad till relevanta kriterier för de aktuella målen. Om syftetmed en skrivuppgift är att utveckla och visa elevens förmågaatt förmedla en viss stämning i en text, och återkopplingengäller t.ex. stavning och mängden text, så fungerar inteåterkopplingen. (Hattie & Timperley, 2007)
    • Tror jag att alla mina elever kan uppfylla alla delar av kunskapskraven? Vad kanhindra dem?Hur vet jag att eleverna har förstått vad de ska lära sig?Hur vet mina elever vad jag lägger vikt vid när jag bedömer deras uppgifter ellerprestationer?I vilken omfattning ger jag eleverna återkoppling som berättar om kvaliteten på arbetet/prestationen?I vilken omfattning är min praktik sådan att eleverna får återkoppling som de lärav och som hjälper dem vidare i sin kunskapsutveckling?Hur använder jag den återkoppling jag ger eleverna för att identifiera elevernasbehov och planera därefter?Hur ger jag eleverna möjlighet till att värdera det egna arbetet? I vilken omfattningbedömer eleverna varandras uppgifter/arbete efter tydliga kriterier?I vilken omfattning använder jag elevernas responser/svar för att ta reda på vadeleverna förstår och för att planera den vidare undervisningen? Kunskapsbedömning i skolan
    • MSNSnabb feedbackMöjligt att kommentera arbeten
    • FacebookMöjlighet att ge längreförklaringarFler kan titta påförklaringenDiskussion kringuppgifter mellaneleverna
    • Fuskboken
    • Bedömning • Mätsäkerhet Reliabilitet • Samstämmighet • I vilken utsträckning är det vi mäter Validitet det vi avser att mäta • Likvärdighet Allsidighet
    • Själv- och kamratbedömning ”…eleven reflekterar över kvaliteten på sitt arbete, bedömer om det är i enlighet med kunskapskraven..” Kunskapsbedömning i skolan
    • Diskussion • Vilket/vilka syften med bedömningar är mest framträdande i din praktik och varför är det så? • När upplever du att bedömningarnas syften överlappar varandra? Är detta problematiskt? • När har dina bedömningar summativa respektive formativa funktioner idag? Är det någon funktion som dominerar och i så fall varför? • Hur använder och dokumenterar du information från informella respektive formella bedömningar? • Vilken typ av bedömningsanvisningar använder du idag? Vad är fördelarna och nackdelarna med dessa? • Hur tänker du kring möjligheter och svårigheter med det centrala innehållet i de ämnen du undervisar i? • Hur kan man arbeta med bedömningsexempel för att konkretisera kunskapskravens progressionsuttryck (de ord som avgör gradskillnaden mellan de olika betygsstegen i ett kunskapskrav) för eleverna?
    • Rika matematiska problem Problemet ska introducera viktiga matematiska idéer eller vissa lösningsstrategier. Problemet ska vara lätt att förstå och alla ska ha en möjlighet att arbeta med det. Problemet ska upplevas som en utmaning, kräva ansträngning och tillåtas ta tid. Problemet ska kunna lösas på olika sätt, med olika strategier och representationer. Problemet ska kunna inititera en matematisk diskussion utifrån elevernas skilda lösningar, en diskussion som visar på olika strategier, representationer och matematiska idéer. Dan Meyer Problemet ska kunna fungera som brobyggare mellan olika matematiska områden. Problemet ska kunna leda till att elever och lärare formulerar nya intressanta problem Hagland, Hedrén och Taflin (2005)
    • Uppgiften 1. 3 olikfärgade bilar parkerar 3 parkeringsplatser. På hur många sätt kan bilarna parkera? (Hur vet man att man har hittat alla sätt? Kan man bevisa det på något sätt?) 2. Hur blir det med 4 bilar/4 platser? 5 bilar/5 platser. På hur många sätt kan bilarna parkera? Om vi har 5 bilar/5 platser: 3. A)Hur blir det om den röda bilen alltid står på en kant. På hur många sätt kan bilarna parkera? B) Hur blir det om den guloranga alltid står mellan den blå och den gröna? På hur många sätt kan bilarna parkera. C) Om vi har 3 bilar och 5 p-platser då?
    • Bedömning 1. Vilka delar av centralt innehåll täcks in av uppgiften? (Kort diskussion) 2. Vilka kunskaper sett till kunskapskraven har eleven möjlighet att träna  visa? 3. Bedömning av elevarbeten - Dela in år1-3 arbeten i två högar (godtagbara och ej godtagbara) - Dela in år 4-9 arbeten i fyra högar (F,E,C och A) - Diskussion kring nivåer, skillnader, gränsfall osv.
    • Uppgifts (prov)konstruktion Idé, vardagsanknytning, Teorin som behövs nytt perspektiv, för arbetssätt, uppgiften, examinationsformer, laborationer tidsramar Avstämning, läroplanen, examensmålen, ämnets syfte och mål, centralt innehåll
    • Sammanfattning • Varierad undervisning • Varierad bedömning – Formativ i olika former – Summativ • Kursplaneinriktad undervisning – Förmågorna styr – Rika uppgifter • Rättvist för alla elever – Reliabilitet – Validitet – Allsidighet
    • Bedömning som verktyg för lärande Formativ bedömning (fem nyckelfrågor) • Vad ska eleverna lära sig ? • Vad kan de redan? • Hur ska eleven göra för att komma vidare? • Hur kan eleverna stödja varandras lärande? • Hur kan eleven bedöma och styra det egna lärandet? Ur stödmaterialet ”Kunskap i skolan”
    • Bedömning som verktyg för lärande • Överensstämmer undervisningen och bedömningen med ämnets syfte och kunskapskrav? • Har undervisningen inneburit att jag som lärare kunnat urskilja de kunskaper som undervisningsavsnittet avsett att utveckla? • Har planeringen innehållit möjligheter till själv- eller kamratbedömning • Har eleverna getts möjlighet att ta tillvara den återkoppling som getts?
    • Bedömning som verktyg för lärande • Välj avsnitt/område/moment (gärna aktuell pedagogisk planering) • Skissa på upplägg: – Syfte  Förmågor Kunskapskrav Centralt innehåll • Bestäm bedömning/bedömningssituation • Sammanställ i tabell
    • Kunskapsbedömning i skolan
    • Bedömning som verktyg för lärande Konkretiserade mål Undervisning Bedömningssituationer Kunskapskrav
    • Bedömning som verktyg för lärande • Överensstämmer bedömningen med de konkretiserade målen? • Täcker bedömningen de kunskaper som beskrivs i kunskapskraven? • Ger bedömningssituationen alla elever, oavsett erfarenhet, bakgrund och motivation, en rättvis chans att visa sina kunskaper och sitt lärande i relation till kunskapskraven? • Stimuleras elevers lärande av bedömningssituationen?
    • Bedömning Enligt aktuella bestämmelser • …ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn. • …ska läraren vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper.
    • Bedömning Allmänna råd Lärare bör • kontinuerligt analysera de kunskaper som eleven visar utifrån vad som be- handlats i undervisningen, för att kunna göra helhetsbedömningar av kun- skaperna och jämföra dessa med kunskapskraven, • använda sig av ändamålsenliga bedömningsformer som ger eleverna goda möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt, • tillsammans på skolenheten regelbundet analysera och diskutera hur olika elevprestationer bedöms i förhållande till kunskapskraven, • vid bedömningen av om eleven ska få betygen D respektive B utgå från kursplanens syfte och centrala innehåll för att identifiera och analysera vilka delar av det överliggande kunskapskravet som elevens kunskaper motsvarar, • som stöd för bedömningen av elevernas kunskaper jämföra resultaten på de nationella ämnesproven med den egna dokumentationen och analysera skillnader och likheter i resultaten, samt • samråda med rektorn och andra berörda lärare inför beslut om att, vid särskilda skäl, bortse från enstaka delar av kunskapskraven för en elev.
    • Lärare som bedriveren god bedömningspraktik…• utgår ifrån en tydlig uppfattning om ämnet och progressionen i ämnet i överensstämmelsemed styrdokumenten.• strävar efter en klassrumskultur där lärandet står i fokus och eleverna delarintentionerna med undervisningen.• fäster vikt vid att eleverna förstår både målen med undervisningen och är förtrognamed kunskapskraven.• ger formativ återkoppling som eleverna använder för att utveckla sina förmågor.• planerar undervisningen så att elevernas lärande och kunskaper synliggörs påolika vis och på olika nivåer.• strävar efter att involvera eleverna i bedömningen genom att utveckla former förkamrat- och självbedömning.• utvecklar former för att använda summativ bedömning formativt.• utvecklar bedömningssituationer av hög kvalitet som kännetecknas av att de ärvalida och reliabla samt bidrar till en allsidig bedömning av elevers förmågor.• arbetar för en rättvis och likvärdig betygssättning i samarbete med kolleger. Kunskapsbedömning i skolan