• Save
Svenskarna och Internet 2012
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Like this? Share it with your network

Share

Svenskarna och Internet 2012

  • 1,087 views
Uploaded on

Svenskarna och Internet 2012

Svenskarna och Internet 2012

More in: Technology
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Be the first to comment
    Be the first to like this
No Downloads

Views

Total Views
1,087
On Slideshare
1,039
From Embeds
48
Number of Embeds
2

Actions

Shares
Downloads
5
Comments
0
Likes
0

Embeds 48

http://www.scoop.it 46
http://pinterest.com 2

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
    No notes for slide

Transcript

  • 1. Olle FindahlSvenskarna och Internet 2012 Olle Findahl
  • 2. Olle FindahlSvenskarna och Internet 2012
  • 3. Svenskarna och Internet 2012Version 1.0 2012© Olle FindahlTexten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls medlicensen Creative Commons Erkännande 2.5 Sverigevars licensvillkoråterfinns på http://creativecommons.org/, för närvarande på sidanhttp://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/legalcode.Illustrationerna skyddas enligt lag om upphovsrätt ochtillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar 2.5 Sverige vars licensvillkoråterfinns på http://creativecommons.org/, för närvarande på sidanhttp://creativecommons.org/licenses/ by-nc-nd/2.5/se/legalcode.Vid bearbetning av verket ska .SE:s logotyper och .SE:s grafiskaelement avlägsnas från den bearbetade versionen. De skyddas enligtlag och omfattas inte av Creative Commonslicensen enligt ovan..SE klimatkompenserar för sina koldioxidutsläpp och stödjerklimatinitiativet ZeroMission. Se http://www.uwab.se/ för mer Box 7399, SE-103 91information om ZeroMission. Stockholm, Sweden Org. nr 802405-0190Författare: Olle Findahl Telefon: +46 8 452 35 00Formgivning: Inforfunction Fax: +46 8 452 35 02Omslagsfoto: ©iStockphoto.com/Imgorthand E-mail: info@iis.seFörsta upplagan, första tryckningen. www.iis.seTryck: DanagårdsLiTHO, Ödeshög, 2012.ISBN: 978-91-979411-7-4
  • 4. Svenskarna och internet 2012 Förord............................................................................................ 4 Sammanfattning......................................................................... 601. Användningen av internet ökar men Innehåll spridningen har stannat av..................................................... 8 Tillgången till dator, internet och bredband har stannat av. Dagliga användningen i hemmet ökar. Fördubbling av mobila uppkopplingar. En stabilisering av tiden som ägnas internet. Endast de unga ägnar mer tid åt internet idag jämfört med tidigare år. 1,2 miljoner står fortfarande utanför. Ointresse främsta orsaken. Sverige ligger bra till i internationella jämförelser, sämre på bredband02. De vanligaste aktiviteterna på internet..........................14 Vad gör man på internet? Internetaktiviteter som blivit vanligare. De sociala nätverkens expansion har stannat upp. Hur ofta sker statusuppdateringar? En tredjedel av Facebook-användarna statusuppdaterar aldrig. Den vanliga telefonen är det vanligaste kommunikationsmedlet. Vanligaste internetaktiviteterna hos de unga.03. Barn och unga............................................................................18 När började hälften av en åldersgrupp använda internet? 40 procent av tvååringarna har börjat? Störst förändringar hos skolbarnen 8-13 år. De unga är mest multi-uppkopplade av alla. Smarta telefoner och surfplattor används långt ner i åldrarna. Flickor kommunicerar mer än pojkar. Hur vanligt är det att spela och blogga? Aktiviteter som är vanligare hos flickor respektive pojkar.04. Fortsatt ökning av mobilt internet......................................... 24 07. Traditionella medier och internet...................................40 Fortsatt ökning av mobilt internet. Hur många använder någon Många söker upp traditionella medier på internet men inte så gång och dagligen mobilt internet? Hur har användningen frekvent. Traditionella plattformar dominerar fortfarande. Hur förändrats under de senaste åren? Till vad används mobilen? många och hur ofta läser man en e-bok? Har läsandet av webb- Genombrott för surfplattan. Vem använder surfplattan i hemmet? tidningar förändrats under de senaste 5 åren. Hur stor del av Har utbildning och inkomst någon betydelse för vilka som skaffat tidningsläsningen äger rum på webben? Kvällstidningar läses sig en smart telefon och en surfplatta? Vem har tillgång till en smart mest på webben. Har lyssnandet på webb-radio förändrats? telefon och en surfplatta? Allt fler ”geotaggar” Hur många och hur ofta ser man på webb-tv. Ungdomar ser tv på internet men inte varje dag. De läser kvällstidningar online men inte morgontidningar. Basen för de traditionella medierna05. Musik och video........................................................................ 30 är fortfarande de traditionella apparaterna och det traditionella Musiklyssnande och videotittande på internet har stabiliserats på pappret. Internet har blivit ett viktigt komplement till de en hög nivå. Abonnemang dominerar bland yngre och köp bland traditionella medierna. de äldre. Hur många betalar för musik och video och på vilket sätt? Fildelningen är fortfarande omfattande. Fildelare prenumererar på musik oftare än andra. 08. Internet i arbetslivet............................................................. 46 Mer internettid på arbetet än hemma. De sociala nätverken är i huvudsak privata. Allt fler arbetar hemifrån med hjälp av06. E-handel...................................................................................... 34 internet men åker ändå till arbetet lika mycket. Internet har ökat E-handeln ökar något. Oron för kreditkortsbedrägerier minskar. produktiviteten i arbetet och kontakterna i yrkeslivet. Hur många använder mobilen för e-handel? Viss ökning bland Internet på arbetet används också för privata ändamål. yngre och äldre. Många äldre e-handlar inte. Appar och musik dominerar digitala köp. Fortfarande har halva befolkningen ingen e-legitimation. Många äldre betalar inte sina räkningar via internet. 09. Synen på internet..................................................................... 50 Många går fortfarande ibland till bankkontoret. Fattiga går till Positivare syn på internets roll för demokratin. Internet har bankkontoret och rika loggar in på en internetbank blivit allt viktigare som informationskälla men de traditionella mediernas viktighet består. Internet har också blivit en viktig källa för underhållning. Känslan av att inte vara delaktig i informationssamhället kvarstår hos många. Oron för internet både minskar och finns kvar. Internet har blivit viktigare både för arbetet och för privatlivet. Är internets baksida att det uppstår ett beroende? Avslutning................................................................................. 56 Referenser................................................................................. 59 Metod..........................................................................................60 Tabeller...................................................................................... 62 Index............................................................................................ 65
  • 5. FörordInternet i Sverige är idag inne i den mobila att papperstidningen spelat ut sin roll då ärfasen, efter bredbandsfasen (2005-2010) det viktigt att försöka ge en så rättvisandeoch den inledande spridningsfasen (1995- bild som möjligt av hur svenska folket2005). Det innebär inte att alla har smarta använder sig av internet. Hur omfattandemobiler, inte heller att alla har tillgång till är Twitterflödet? Har den traditionella tv-bredband och inte ens att alla använder apparaten spelat ut sin roll?internet. Men det är tillräckligt många, I tolv år har nu ”Svenskarna och Internet”ungefär halva svenska folket, som använder intervjuat ett urval av svenska folket ommobilen för att koppla upp sig på internet. deras internetvanor för att kunna följaDeras internetanvändning förändras och förändringarna över tid. Resultaten kannya tjänster tillkommer som inte var på­ användas för att avläsa dagsläget, mentänkta tidigare. Hela systemet med appar kan också utgöra jämförelsedata föroch tryckkänsliga skärmar har förenklat och specialstudier inom vissa områden och ävenförändrat internetanvändningen. Smarta användas i jämförelser med motsvarandemobiler har funnits länge men det är först undersökningar i andra länder inom Worldnu som de påverkar användningen på bred Internet Project.front. I representativa undersökningar som”Svenskarna och internet” behövs detganska stora förändringar för att de skall slåigenom i internetstatistiken. Det kan döljaen utveckling som är på gång inom mindregrupper. På befolkningsnivå är det tillexempel 4 procent som någon gång använderen mikroblogg som Twitter medan det är 30 Olle Findahlprocent bland välutbildade i åldern 16-25 oktober 2012år. Andelen som bloggar i befolkningen är6 procent medan den ligger över 30 procentbland unga kvinnor 14-17 år. När journalisterna, som sitter mitt iTwitterflödet, skriver att alla nu ser på tvvia smarta telefoner och surfplattor och
  • 6. Användningen av internet De sociala nätverkensökar men inte spridningen. expansion har stannat upp.I sjutton år har tillgången till internet Tio nya procent av befolkningen har varjei befolkningen ökat för varje år, från 2 år under de senaste fem åren anslutit sig ettprocent år 1995 till 89 procent 2012. Nu socialt nätverk, vanligen Facebook. Underhar spridningen börjat plana ut, den ökar det senast året har denna ökning stannatinte längre i åldrarna över 18 år. Men upp vid 64 procent. En liten ökning haranvändningen bland de som redan har skett bland de yngsta i åldrarna sju till tolvtillgång till internet ökar fortfarande. Det år. Långt ifrån alla ägnar sig åt att göradagliga användandet har ökat i alla åldrar uppdateringar av vad de gör för stunden. Enutom bland de äldsta. De största ökningarna tredjedel av medlemmarna på sociala nätverkhar skett bland skolbarnen i åldrarna 9-11 år. gör aldrig några statusuppdateringar.Allt yngre barn använder sig av internet Telefonen fortfarande detoch 2012 är det hälften av treåringarna som mest använda kommunikationsmedlet.gör det och 40 procent av tvååringarna. Många använder sig idag av möjlighetenTendensen från de senaste åren fortsätter att skicka textmeddelanden via internetoch dessutom gäller att många aktiviteter och mobil. Men sett till hela befolkningentränger allt längre ner i åldrarna. över en vecka är det absolut vanligaste sättet att kommunicera med andra attFortfarande står 1,2 miljoner utanför. göra det med rösten via telefonen. 97Det är svenskar som inte eller mycket sällan procent av befolkningen använder siganvänder internet. Det rör sig i huvudsak av denna möjlighet. Därefter kommerom äldre människor över 45 år. Det främsta textmeddelanden via e-post och SMS ochmotivet är att de inte alls är intresserade av långt därefter bloggar och Twitter som barainternet. några få procent av befolkningen använder.En fördubbling av de Musiklyssnande och videotittande viamobila uppkopplingarna. internet har stabiliserats på en hög nivå.Den stora förändringen under det senaste Två av tre lyssnade på musik via internetåret gäller de mobila uppkopplingarna 2011, det år då Spotify fick sitt storavia smarta mobiler och surfplattor. Den genombrott, och lika många är det 2012.uppgången påbörjades förra året med en Utplaningen gäller även videotittandet somfördubbling av de som använder smarta ligger kvar på 53 procent. Abonnemang avmobiler från 16 till 30 procent. Under musik dominerar bland yngre och köp blanddet senaste året har det nästan skett en äldre. För video är köp vanligast om man slårfördubbling igen från 30 till 55 procent. På ihop köp av strömmande innehåll och köp avungefär två år har hälften av svenska folket individuella filer. Fildelningen är fortfarandeskaffat sig tillgång till internet via mobilen. omfattande på samma nivå som förra året.Genombrott för surfplattan. Viss ökning av e-handeln.Under det senaste året har spridningen av E-handeln har stadigt utvecklats fram tillsurfplattor tagit fart och var femte svensk idag då 84 procent av internetanvändarna(20%) använder nu en surfplatta. Bland (72% av befolkningen) någon gång e-handlar.barnfamiljerna är det var tredje. Vanligast En bidragande orsak till detta är att oron förär också användningen bland ungdomar kreditkortsbedrägerier har minskat, särskiltmellan 12-15 år där nästan hälften någon bland äldre. År 2000 var 72 procent oroadegång använder en surfplatta. Ju högre över detta. Idag tolv år senare har dennainkomst och ju högre utbildning, desto andel oroade sjunkit till 21 procent.vanligare är det med surfplattor.
  • 7. SammanfattningAppar och musik ligger i medieanvändningen. Kvällstidningarna ut­den digitala försäljningstoppen. gör undantaget där det idag är fler som läserUtmärkande för det senaste året är den webbversionen än pappersversionen. Föromfattande handeln med ”appar” som vuxit 13 procent av befolkningen är läsandet avfram i takt med att allt fler skaffat sig smarta morgontidningen mer omfattande online äntelefoner och surfplattor. I alla åldersgrupper på papper, men det är ovanligt att bara läsaöver 26 år är det också appar som flest betalar webbtidningar. 8 procent lyssnar mest påför. Sedan kommer musik. För de under 26 år webbradion. 5 procent ser mest på webb-tv,kommer musik och spel först. och en genomsnittlig dag läser 0,5 procent en e-bok. Men det är ytterst få av de som tillFortfarande saknar halva exempel ser på webb-tv som inte också ser påbefolkningen e-legitimation. traditionell tv.Mycket lite har hänt under de senasteåren. 19 procent av de äldre, över 65 år, Mer internettid på arbetet än hemma.med låg utbildning eller låg inkomst har en Det gäller den förvärvsarbetande delene-legitimation, jämfört med 90 procent av de av befolkningen. Internet har blivit allthögutbildade i åldrarna 26-45 år. viktigare särskilt för de med högre positioner i arbetslivet. Sociala nätverk som FacebookMånga äldre betalar inte är i huvudsak privata även om en mindresina räkningar via internet. andel (18%) blandar både arbetsinnehåll och13 procent av befolkningen betalar inte sina kontakter med det privata. Trots att allt flerräkningar över internet. Det gäller framför arbetar hemifrån med hjälp av internet ärallt de äldre där en majoritet inte betalar det få som regelbundet kan vara kortare tidräkningar online. Ju äldre man är, desto på sin arbetsplats.oftare går man till banken. Ju rikare man är,desto mer sällan besöker man ett bankkontor Positivare syn på internets viktighetoch desto vanligare är det att logga in på sin och roll för demokratin.internetbank. Över åren har internet bedömts som allt viktigare som källa till information ochMånga söker upp traditionella medier underhållning, men samtidigt har depå internet, men inte så ofta. traditionella mediernas viktighet bestått.57 procent ser på tv, 45 procent lyssnar på Känslan av att inte vara delaktig i det nyaradio, 80 procent läser någon gång en tidning informationssamhället kvarstår dock hospå nätet och 12 procent har någon gång läst många.en e-bok. Men fortfarande dominerar detraditionella plattformarna den dagliga
  • 8. svenskarna och internet 2012 100% 88 89 89 84 86 86 82 79 74 75 80% 67 84 85 85 65 62 78 75 75 55 72 60% 68 65 65 40 56 53 54 51 40% 30 30 27 43 25 dator 15 internet 20% 10 27 5 9 15 23 bredband 2 3 0% 2011 2007 1996 1998 1999 2002 2003 2005 1995 2004 2006 2008 2009 2000 2001 1997 2010 2012 Tillgång till dator, internet och bredband har stannat av Diagram 1.1. Tillgång till dator, internet och bredband i befolkningen över 18 år. Användningen av för befolkningen över 18 år, däremot har det dagliga användandet ökat (1.2). Det gäller i alla åldrar utom bland de äldsta. internet ökar men De största ökningarna har skett bland de01 yngsta, särskilt bland skolbarnen i åldrarna spridningen har 9-11 år (1.3). Mer om barn och ungdomars internetanvändning i ett senare avsnitt. I åldrarna 9 till 55 år använder idag nästan stannat av 95 procent internet åtminstone ibland och i åldrarna 12 till 45 år är nu nästan 90 procent dagliga användare (1.4). Det innebär att internet inte kan sprida sig så mycket mer i de åldrarna. Bland yngre och äldre intar dock I sjutton år har tillgången till internet inte internet samma dominerande position. i befolkningen ökat för varje år. Från 2 procent 1995 till 89 procent år Fördubbling av mobila uppkopplingar 2011. Som mest, i slutet av 90-talet, De stationära datorerna som länge skaffade sig 20 procent av befolkningen dominerade i hemmen finns fortfarande tillgång till internet under ett år, vilket kvar men utvecklingen som pågått under de motsvarar ungefär 1,5 miljoner nya senaste åren, med allt fler bärbara datorer, internetanvändare. Efter år 2000 avtog fortsätter. För två år sedan hade 57 procent ökningstakten och under de senaste fem tillgång till en bärbar dator. Idag har det åren har tillgången till internet varje år ökat till 74 procent. Trenden med allt fler ökat med 2-3 procent. Det senaste året har uppkopplingar via TV och spelkonsol består, tillgången planat ut och ökningen har varit även om ökningarna här är små. noll. Det gäller både dator, internet och Den stora uppgången under det senaste bredband. Tillgången kommer sannolikt året gäller de mobila uppkopplingarna, att öka ytterligare men det kommer att gå via mobiltelefon och surfplatta (1.5). Den långsamt. uppgången påbörjades förra året med en Inte heller andelen som någon gång fördubbling från 16 till 30 procent. Nu har det använder internet i hemmet har ökat nästan skett en fördubbling igen, från 30 till8
  • 9. Användningen av internet ökar men spridningen har stannat av100% dagligen 2009 dagligen 2010 dagligen 2011 dagligen 2012 85 86 86 81 83 100% 90 88 92 90 78 8580% 81 65 76 75 80% 67 66 71 64 6460% 66 69 62 60% 53 58 47 4540% 47 37 någon gång 40% 32 dagligen 2020% 20% 16 12 25 10 3 0% 0% 65-74 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 12-15 år 16-24 år 9-11 år 2011 3-5 år 6-8 år 75- år 2008 2009 2003 2010 2012 2007 Användning av Internet i hemmet. Ökning av det dagliga användandet av En jämförelse 2003 – 2012 internet i hemmet, 2009 – 2012. Diagram 1.2. Andel av befolkningen (18+ år) som Diagram 1.3. Andel av befolkningen i olika ålders- använder internet i hemmet, någon gång och grupper som dagligen använder internet. dagligen. 55 procent. På ungefär två år har hälften av fall har man tillgång till flera möjligheter svenska folket skaffat sig tillgång till mobilt att koppla upp sig. Basen är en bärbar eller internet. Detta kommer att analyseras stationär dator. Endast några få, 0,5 procent närmare i ett särskilt avsnitt. av befolkningen, har endast en mobiltelefon Vanligaste uppkopplingen idag är sålunda eller surfplatta att koppla upp sig med. Men en bärbar dator och näst vanligast i åldrarna de smarta mobilerna finns idag överallt, i 12-45 år är en mobil uppkoppling. Därefter hemmet, i skolan och på arbetet (1.6). kommer den stationära datorn. I de flesta någon gång dagligen 2010 2011 2012 100 100% 98 98 97 97100% 92 94 90 90 85 86 74 84 80% 69 75 62 60 80% 59 57 66 65 55 65 64 60% 60% 47 40% 30 40% 32 32 16 16 20% 13 10 12 20 5 7 16 20% 0% TV stationär dator mobil utrustning bärbar dator spelkonsol 0% 6-8 år 75- år 65-74 år 3-5 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 9-11 år 12-15 år 16-24 år Hur mycket använder man internet Hur kopplar man upp sig till i olika åldrar 2012? internet i hemmet? Diagram 1.4. Andel av olika åldersgrupper som Diagram 1.5. Andel av internetanvändarna som kop- använder internet någon gång och dagligen. plar upp sig till internet via olika tekniska apparater. 9
  • 10. svenskarna och internet 2012 enbart skola, 14 arbete eller använder ej mobilt 11,6 11,7 Internet 11,3 2% 12 13% hemma 9,7 9,9 + arbete + mobilt 10 8,8 använder 28% enbart hemma 8 14% 6 4 hemma + mobilt 2 hemma 14% + arbete hemma 15% hemma + skola 0 +skola 2011 2007 2009 2010 2012 2008 3% +mobilt 11% Var använder man internet och hur kopplar Hur lång tid ägnar man sig åt internet i man upp sig? hemmet. En jämförelse 2007-2012. Diagram 1.6. Andel av befolkningen som på olika sätt Diagram 1.7. Genomsnittlig tid (tim/vecka) som inter- och på olika platser använder internet. netanvändarna (12+ år) ägnar sig åt internet i hemmet. En stabilisering av tiden som ägnas internet Tiden för det mobila De tre senaste åren har den genomsnittliga internetanvändandet tiden som ägnas åt internet i hemmet legat på ungefär samma nivå, mellan 11 till 12 har dubblerats timmar i veckan (1.7). Den enda grupp där tiden för internet i hemmet fortfarande ökar kraftigt är bland de unga 12-15 år (1.9). Som tidigare är det de unga männen som ägnar 2011 2012 hemma arbete/skola mobil annat 20 tim/vecka 18,8 15 tim/vecka 11,6 11,7 15 10 11,8 6,1 9,7 4,5 10 8,3 5 3,3 6,3 6,8 5,3 1,5 1,5 0,7 1,1 0,9 5 2,6 2,2 1,8 0 0,3 i skolan på arbetet på andra platser mobilt i hemmet 0 pensionär arbetande student Hur mycket tid ägnar sig internet- Hur fördelar sig internettiden mellan hem, användarna åt internet på olika platser? arbete/skola och andra platser? Diagram 1.10. Genomsnittlig tid (tim/vecka) för Diagram 1.11. Genomsnittlig tid (tim/vecka) för internet i hemmet, på arbetet, i skolan, mobilt och på internet i hemmet, på arbetet, i skolan, mobilt och på andra platser. andra platser.10
  • 11. Användningen av internet ökar men spridningen har stannat av 2009 2011 201225 19,0 21,0 män 20 tim/vecka 17,0 19,1 kvinnor 1620 15,2 15 13,6 12,6 1215 16,5 11,2 10,1 9,1 14,2 9,2 10 8,5 8,1 8,3 8,9 7,6 7,710 8,0 7,1 11,4 6,8 6 6,2 9,0 8,9 55 7,3 7,5 5,5 0 0 65-74 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 16-24 år 12-15 år 75 år- 36-45 år 46-55 år 56-65 år 12-15 år 26-35 år 16-25 år 66-75 år 76+ år Unga män lägger ner mer tid Endast de unga ägnar mer tid åt internet på internet än unga kvinnor idag jämfört med tidigare år. Diagram 1.8. Genomsnittlig tid (tim/vecka) som män Diagram 1.9. Genomsnittlig tid (tim/vecka) för internet respektive kvinnor ägnar sig åt internet i hemmet. i hemmet i olika åldrar under 2009, 2011 och 2012. mest tid åt internet och skillnaden mellan internet är att de dagligen är ute på sociala män och kvinnor är betydande ända fram nätverk, och dagligen lyssnar/laddar ner till 50-årsåldern (1.8). musik. Häften av dem spelar dagligen Istället har användningen av internet ökat online och ser på videoklipp. Detta är saker utanför hemmet. Det gäller särskilt tiden för som nästan alla ungdomar gör på internet, det mobila användandet som har dubblerats. skillnaden är att dessa extrema användare Detta påverkar också omfattningen av gör allt detta så mycket mer. En stor del av internetanvändandet på arbetet, i skolan och deras dag går åt till detta. på andra platser (1.10). Se hur internettiden I den arbetande befolkningen är det fördelar sig för de förvärvsarbetande i ett unga välutbildade män som använder senare kapitel. internet mest. Två av tre är män och två För studenter och pensionärer äger det av tre är högutbildade. Vanligast är att mesta av internetanvändningen rum i man arbetar med IT och datorer. Näst hemmet. Studenterna använder internet vanligast är administratörer, till exempel i mobilen lika mycket som de använder ekonomer. Här finns också ingenjörer, internet i skolan. För den arbetande lärare, chefer och vårdpersonal. Här finns befolkningen är tiden med internet på också frilansjournalister, konsulter och arbetet längre än tiden med internet hemma. även arbetare som till exempel gruvarbetare, Men man använder nästan lika mycket tid på snickare, kock och väktare.  internet hemma som på arbetet (1.11) De som står utanför Vem lägger ner mest tid på internet? Trots att idag nästan alla ungdomar och Omkring 10 procent av internetanvändarna medelålders använder internet finns det ägnar mer än 50 timmar i veckan åt internet, fortfarande en grupp som står utanför, vilket motsvarar mer än 7 timmar om dagen. nämligen de som inte använder internet. Då gäller det all internettid, både i hemmet, Vi kan här skilja mellan tre grupper: De på arbetet och på andra platser. som inte har tillgång till och aldrig har De unga storanvändarna bland skol­ använt dator och internet. De som tidigare ungdomar och studenter är både pojkar och har använt internet men inte gör det längre flickor och de finns på alla utbildningsnivåer. och de som har tillgång till internet men Utmärkande för deras användning av använder internet mycket lite eller inte alls. 11
  • 12. svenskarna och internet 2012 80% inte tid 5 4% synproblem 5% 6 60% har tillgång men för dyrt använder sällan 4% har tillgång men 40% 5 använder ej krånglig 61 har ej tillgång och teknik 13 använder ej 19% 20% 2 2 7 22 2 5 9 ej 0% intresserad 66-75 år 46-55 år 56-65 år 76+ år 68% Hur många är icke-användare Varför använder man inte internet? och sällan-användare? Diagram 1.12. Andel av olika åldersgrupper som Diagram 1.13. Andel av icke-användarna som anger inte använder internet eller gör det sällan. olika skäl till att de inte använder internet. Den stora gruppen av icke-användare är Ointresse främsta orsaken till att man inte personer som inte tidigare använt dator och använder internet internet. 16 procent av icke-användarna har Två av tre (67%) av de som inte använder tidigare använt internet men gör det av olika internet uppger att de inte är intresserade skäl inte längre. av internet. Det motivet har återkommit Antalet svenskar över 12 år som inte eller år efter år, samtidigt som andelen av icke- mycket sällan använder internet har i år användarna som säger detta har ökat. 2009 sjunkit till 1,2 miljoner. 2011 var det 1,33 var det 58 procent av icke-användarna som miljoner, 2010 1,5 miljoner och 2009 1,7 var ointresserade, nu är det 67 procent. miljoner. Också andelen som hänvisar till att tekniken verkar krånglig har ökat något, medan färre Antal personer som inte eller uppger att det är för dyrt. En del nämner att mycket sällan använder internet det är deras synproblem som gör det svårt för 2009 1,7 miljoner dem att använda internet. 2010 1,5 miljoner 2011 1,33 miljoner Funktionshinder 2012 1,2 miljoner Omkring fyra procent av befolkningen uppger att de har olika funktionshinder som Här inräknas de som inte har tillgång till försvårar deras användning av internet. Ju internet och de som har tillgång men inte äldre man är desto fler hänvisar till sådana använder internet hemma eller använder problem. För nästan hälften (45%) har internet mycket sällan som någon gång problemen att göra med synsvårigheter, i året. Det finns dessutom en grupp av och för en tredjedel (32%) är det frågan användare som bara använder internet om motoriska problem. Synproblemen någon/några gånger i månaden. Den dominerar helt bland de äldre över 65 år, gruppen är inte inräknad i de 1,2 miljonerna medan svårigheter beroende på motorik som står utanför, men utgör 5 procent av och syn är lika vanliga bland de i åldern 36- åldersgrupperna över 66 år och 2 procent av 65 år. För de yngre är det främst dyslexi och åldersgrupperna 46-65 år. svårigheter att läsa och skriva som kan vara problematiskt.12
  • 13. Användningen av internet ökar men spridningen har stannat av ©iStockphoto.com/Mario13Mörkertal internets påverkan på politik, ekonomiDen metod som används i denna och sociala förhållanden. Sverige ses somundersökning med telefonintervjuer med det land i världen där internet har haftett urval personer ur befolkningen har störst påverkan. Sverige är bäst på att ”sättaen svaghet i det att inte alla människor internet i arbete”, före USA, UK och Kanada.har samma sannolikhet att komma med i Men trots att så många använder interneturvalet. Det gäller grupper av invandrare, är det förvånansvärt lite innehåll som ärfattiga, bostadslösa, utan telefon etcetera. tillgängligt på webben i Sverige, enligtÄven personer som inte kan svenska kan rapporten.inte delta i undersökningen. Det innebär Däremot hamnar Sverige på fjärdeatt statistiken ger en överskattning av plats i Economist Intelligence Unitsinternetanvändningen och en under­ bredbandsrapport efter Sydkorea, Japanskattning av det antal personer som inte och Singapore (Q1 2012). Och när det gälleranvänder internet. Hur stort detta mörkertal andel bredbandsuppkopplingar över 4är, är svårt att veta. För det krävs en annan Mbit/s finns Sverige inte med bland de tiotyp av undersökning. första länderna. Först kommer Sydkorea, Nederländerna, Schweiz, Belgien med flera.Internationella jämförelser Sverige kommer på plats 24. Räknar manSverige ligger fortfarande bra till i andelen med bredband med hög kapacitetinternationella jämförelser vad gäller (>10Mbit/s) återfinns Sverige på elfte platsinternetutveckling, men kommer längre​ (Akamai, 2012).ner på rankinglistor som gäller bredbands­utbyggnad. I World Economic Forums Networkreadiness index för 2012 kommer Sverigepå första plats före Singapore och Finland.Sverige kommer också högst upp i WWWFoundations Web index 2012. Det är ettindex som bygger på både statistik ochexpertbedömningar och täcker in allt ifråninfrastruktur, tillgängligt innehåll och 13
  • 14. svenskarna och internet 2012©iStockphoto.com/Soyhan De vanligaste 02 aktiviteterna på Internet Att skriva eller läsa e-post är fortfarande den aktivitet som alla som använder internet är engagerade i. Det återfinns i vardagsanvändandet och har så varit sedan internet började spridas för 17 år sedan. Idag finns nya kommunikationsformer tillgängliga på internet men de har inte slagit ut e-posten utan snarast kompletterat den. Till det nya hör de sociala nätverken som många besöker dagligen och ”instant messaging”, den snabbare formen av meddelanden som förra året var på nedgång men som nu finns tillgänglig på många nya ställen. Mycket vanligt är också att söka efter nyheter och lyssna på musik. Allt detta ingår i det dagliga användandet av internet hos många. 14
  • 15. De vanligaste aktiviteterna på Internet dagligen någon gång 62 e-post skriva/läsa 93 41 4 söka nyheter 90 chattrum 19 39 3 besöka socialt nätverk 64 info resor 80 31 3 surfa runt 76 offentlig, myndighetsinfo 57 25 3 musik, lyssna/ladda ner 66 se TV 57 24 3Instant messaging (msn) 59 politisk information 45 22 3 bifoga filer 88 söka jobb 32 16 3 söka fakta 89 kommentera i forum 33 16 2 hobby, fritidsintresse 79 hälsoinformation 62 12 2 tidtabeller m.m. 90 lägga upp foton 49 12 2 spel 41 fildelning 25% 10 2 video titta/ladda ner 53 distansstudier 14 9 2 slå upp ord 82 Twitter 11 9 1 besöka community 43 köpa/betala varor/tjänster 81 9 1 läsa bloggar 42 betala räkningar 83 8 1 lyssna radio 43 köpa/boka resor 74 8 1 info för skolarbete 34 aktier 34 7 1 Wikipedia 66 sexuellt innehåll 21 6 1 statusuppdatera 45 Linkedin 11 6 1 telefon via internet 34 spel (pengar) 11 5 1 produktinformation 88 skriva blogg 6 5 0 kultur, vetenskap 66 lägga upp musik/video 20 5 0 humor, skämt 43 religion, andlighet 14 4 0 logga in på bank 87 dejtingplatser 7 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Vad gör man på internet? Diagram 2.1. Andel av internetanvändarna (12+ år) som med olika frekvens utför olika aktiviteter på internet. 15
  • 16. svenskarna och internet 2012 2009 2011 2012 80% 100% 64 62 80% 60% 53 55 57 60% 52 49 53 50 48 4445 39 39 39 40 34 36 40% 40% 25 2628 25 27 21 22 2123 17 15 16 20% 9 8 20% 10 0% nätverk musik ip-telefoni messaging läsa tidning surfa slå upp ord video socialt TV instant 0% 2011 2008 2009 2010 2012 2005 Hur många besöker sociala nätverk. En Internetaktiviteter som blivit vanligare jämförelse 2005 – 2012. Diagram 2.2. Andel av internetanvändarna (12+ år) Diagram 2.3. Andel i befolkningen (+18 år) som som under de senaste åren ägnat sig åt några olika besöker sociala nätverk. aktiviteter på internet. De sociala nätverkens Telefonen fortfarande det mest expansion har stannat upp använda kommunikationsmedlet Under de senaste fem åren har det skett en Många använder sig idag av de möjligheter snabb expansion av de sociala nätverken, i att skicka textmeddelanden som den nya synnerhet Facebook. För varje år har tio nya tekniken erbjuder med e-post, SMS, instant procent av befolkningen anslutit sig. Men messaging, bloggar och twitter. Men ser vi under det senaste året har denna ökning till hela befolkningen under en vecka, är stannat upp och antalet medlemmar är i rösten och talet via en vanlig telefon det år ungefär lika många som förra året (2.3.. absolut vanligaste sättet att kommunicera En liten ökning har skett bland de yngsta i med andra. 97 procent av befolkningen åldrarna sju till tolv år (2.4). använder denna möjlighet. Därefter kommer textmeddelanden via e-post och SMS och En tredjedel av de på Facebook gör långt därefter bloggar och twitter som bara aldrig några statusuppdateringar används av några få procent av befolkningen Långt ifrån alla som besöker sociala nätverk (2.5). och har en egen profil ägnar sig åt att göra statusuppdateringar av vad de håller på Vilka är de vanligaste internetaktiviteterna i med för stunden. En tredjedel (31%) av olika åldrar? medlemmarna gör det aldrig och en annan Jämför vi hur internet används i olika åldrar tredjedel (37%) gör det åtminstone någon är det några aktiviteter som är spridda i gång i veckan. Flitigast är de unga där alla åldrar även om aktiviteten är något hälften gör någon eller några uppdateringar mindre hos de äldsta. Det gäller förutom i veckan medan en tiondel av de äldre gör e-posten att använda internet för att söka detsamma. Två tredjedelar av de äldre gör information om tidtabeller, om resor, aldrig några statusuppdateringar även om hälsa och sådant som rör ens hobby och de är medlemmar (Tabell 2.1). specialintresse. Hit hör också att slå upp ord och söka fakta och nyheter. Även några Hur ofta sker statusuppdateringar? andra möjligheter som internet erbjuder som att använda sig av tv-bolagens playtjänster aldrig någon/några ggr i veckan eller besöka videowebbplatser som Youtube 12-35 år En femtedel, 20% Hälften, 47% utnyttjas av alla åldersgrupper. Det gäller 36-55 år En tredjedel, 36% En tredjedel, 36% också e-handeln. 56+ år Två tredjedelar, 65% En tiondedel, 11% Tabell 2.1. Andel av Facebook-användarna i olika åldersgrupper som med olika frekvens gör16 statusuppdateringar
  • 17. De vanligaste aktiviteterna på Internet någon gång dagligen 4 95 96 twitter 1100% 93 89 3 någon gång i veckan skriva blogg 1 82 80 80 MMS 21 dagligen 480% 68 13 64 64 64 ip-telefoni 5 58 2160% statusuppdatera 6 51 18 intresse-community 8 39 40 35 3140% 34 30 31 kommentera andra 14 25 36 instant messsaging 21 15 1720% 47 9 12 9 socialt nätverk 34 6 72 SMS 52 0% e-post 73 54 66-75 år 17-18 år 76+ år 36-45 år 46-55 år 56-65 år 11-12 år 13-14 år 15-16 år 19-25 år 26-35 år 7-8 år 9-10 år 97 tala i telefon 0% 20% 40% 60% 80% 100% Telefonen är det vanligaste Hur många besöker sociala nätverk. kommunikationsmedlet Diagram 2.4. Andel i befolkningen i olika åldrar som Diagram 2.5. Andel av befolkningen (12+ år) som besöker sociala nätverk. på olika sätt kommunicerar med andra. I vissa avseenden skiljer sig de yngre, 12- De allra yngsta, 12-20 år, dominerar dock 35 år, från de äldre generationerna. Det är inom några områden. Det gäller titta/ladda deras intresse för musik och deras vilja att ner videor, spela spel och använda sig av aktivt själva bidra med innehåll till internet. telefoni via internet. Det gäller också besök De använder därför internet, mycket mer på sociala nätverk. De yngsta är också mer än de äldre, för att lyssna/ladda ner musik, aktiva än andra att kommentera vad andra fildela, lägga upp foton, posta inlägg i öppna skrivit, statusuppdatera och använda sig diskussionsfora. De använder sig också av av mikrobloggar som twitter. Samtidigt videosamtal och är mer intresserade att leta använder de internet minst lika mycket som upp humorsidor på internet än de äldre. andra för att söka fakta och slå upp ord. 24 4 66+ år 6 lyssna till musik 59 Twitter 16 87 90 26 36-65 år 19 16 ip-telefoni 27 21-35 år 24 46 videosamtal 41 53 42 21 12-20 år 33 3 66+ år spela spel 52 16 68 fildelning 44 45 36-65 år 11 34 statusuppdateringar 66 10 25 21-35 år 77posta inlägg i öppna fora 46 16 47 12-20 år titta på video 43 78 17 84 35 24 humor 61 46 64 kommentera vad andra skrivit 76 88 19 40 30 lägga upp foton 70 sociala nätverk 56 83 69 91 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Vilka aktiviteter på internet domineras av Vilka aktiviteter på internet domineras av de yngre 12-35 år? de allra yngsta 12-20 år? Diagram 2.6. Andel av internetanvändare i olika Diagram 2.7. Andel av internetanvändare i olika åldersgrupper som ägnar sig åt olika aktiviteter på åldersgrupper som ägnar sig åt olika aktiviteter på internet. internet. 17
  • 18. svenskarna och internet 2011 16 15 14 14 13 12 10 9 8 6 5 4 4 4 3 3 2 0 2011 2001 1997 2006 2008 2012 1996 1998 1999 2004 2010 2005 2000 2002 2003 2007 2009 När började hälften av en åldersgrupp att använda Internet? Diagram 3.1. Ålder då 50 procent av en åldersgrupp började använda internet. sålunda och detsamma gäller att många aktiviteter tränger allt längre ner i åldrarna. Spel och videotittande på internet har varit Barn och vad de yngsta kunnat ägna sig åt men även03 andra saker ägnar sig nu även de yngre unga skolbarnen åt. Störst förändringar hos skolbarnen 8-13 år I många avseenden har det inte skett så stora förändringar i svenska folkets användning av internet mellan 2011 och 2012, förutom den stora ökningen av det mobila internet. Men i en åldersgrupp är förändringarna stora. Häften av treåringarna använder idag Det gäller skolbarnen mellan 8 och 13 år. De någon gång internet. När internet yngre förskolebarnens användning liksom introducerades för 17 år sedan var de äldre tonåringarnas håller sig på ungefär det inget som barn och ungdomar samma nivåer som 2011. Men den dagliga intresserade sig för. Det kom att dröja 10 användningen av internet har ökat betydligt, år innan internet nådde förskolebarnen. med nära 40 procent, bland skolbarn i låg- Då hade småbarnsföräldrarna blivit dagliga och mellanstadiet. Särskilt tydligt är de stora användare av internet och datorn med förändringarna för barn 8-10 år. sin internetuppkoppling hade flyttat in i vardagslivet. Där finns den nu tillsammans De unga är mest multi-uppkopplade av alla med TV:n och datorn och har fått sällskap av Skolbarnen i åldern 12-15 år är de som har en smartphone och i många barnfamiljer, en tillgång till flest internetuppkopplingar av surfplatta och en spelkonsol. Den tydligaste alla. Det gäller stationära datorer, bärbara förändringen under det senaste året gäller datorer, mobil uppkoppling eller via en tv den stora ökningen av smarta telefoner och och en spelkonsol. 96 procent har tillgång surfplattor hos de yngre. till en bärbar dator jämfört med 74 procent Allt yngre barn använder sig av internet i befolkningen som helhet. 85 procent har och 2012 är det hälften av treåringarna som tillgång till en mobiluppkoppling via en gör det och 40 procent av tvååringarna. smart telefon och/eller surfplatta jämfört Tendensen från de senaste åren fortsätter med 55 procent i befolkningen som helhet.18
  • 19. Barn och unga någon gång minst någon gång i veckan dagligen 100 98 97 97 95100% 94 93 90 86 80 76 80% 69 60% 48 42 40% 27 28 16 16 15 17 20% 0% 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 18 år 19 år 20 år 21 år 17 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år Hur ofta använder barn och unga internet? Diagram 3.2. Andel av unga i befolkningen som med olika frekvens använder internet. Smarta telefoner och surfplattor används använder surfplattan mest av alla. Vi har långt ner i åldrarna idag inga uppgifter om de yngre barnen men Tonåringar har, nästan alla, sedan flera år sannolikt använder även förskolebarnen de haft en vanlig mobil. Idag gäller detta också surfplattor som finns i hemmen. (Se 3.5 nästa de något yngre som är 9-10 år, och hälften sida) av de som är ännu yngre, 7-8 år. Den stora Jämför vi vad som hänt under det senaste förändringen det senaste året är de smarta året kan vi se att 30 procent av de som är 13- mobilernas intåg. Hälften av de som är 9-10 14 år hade 2011 en smart mobil. Idag, 2012, är år kan idag koppla upp sig via sin smarta det 90 procent. 8 procent av de som är 12-13 mobil. Nästan lika många använder också en år använde en surfplatta 2011. Idag är det 43 surfplatta. Skolbarnen 12 till 16 år är de som procent. (Se 3.6 nästa sida) dagligen 2011 dagligen 2012 Totalt 12-15 år 16-20 år 21-25 år 27-35 år 95 97 96100% 94 90 100% 9087 85 86 84 817979 80 81 74 71 74 76 80%80% 69 67 73 59 62 55 60% 5060% 40% 3330 48 47 27 23 42 43 19 18 16 20% 12 15 1140% 28 26 2527 27 19 1917 0% 16 spelkonsol mobil uppkoppling bärbar dator 15 TV stationär dator20% 2 0% 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år Skolungdomar 12-15 år har mest Den dagliga internetanvändningen har ökat för barn 8-13 år uppkopplingsmöjligheter av alla. Diagram 3.3. Andel barn i befolkningen som Diagram 3.4. Andel i befolkningen i olika åldersgrupper som dagligen använder internet. har tillgång till olika möjligheter att ansluta sig till internet. 19
  • 20. svenskarna och internet 2011 97% 98% 100% 100% 100% 90% 88% 90% 88% 2011 2012 100% 74% 80% mobil 80% mobilt internet 60% 50% 46% surfplatta 60% 43 43 40% 34 46% 44% 40% 33 24% 40% 20% 12% 30% 20% 11 11 8 2% 5 0% 0% 12-13 år 14-15 år 18-19 år 16-17 år 7-8 år 11-12 år 13-14 år 15-16 år 3-4 år 5-6 år 9-10 år 17-18 år Hur vanligt är det att barn och unga Hur har användningen av surfplattor har tillgång till mobil och surfplatta? förändrats mellan 2011 och 2012? Diagram 3.5. Andel barn och unga i Diagram 3.6. Andel barn och unga i befolkningen befolkningen som i olika ålder använder som i olika ålder använder surfplatta vanlig mobil, smart mobil och surfplatta. (Inga data finns för barn under 12 år.) Flickor kommunicerar Flickorna är också mer aktiva i att besöka med andra mer än pojkar sina sociala nätverk både via datorn och Alla, både pojkar och flickor, skickar någon mobilen. Det är också fler flickor som gång iväg ett SMS eller MMS med mobilen. publicerar bilder och lägger upp digitala Men dagligdags är flickorna mer aktiva foton och publicerar i mobilen var de än pojkarna. Nästan alla flickor skickar befinner sig. Flickorna använder internet dagligen SMS. Skillnaden mellan pojkar och mer än pojkarna när de är på väg och det är flickor är störst i början av tonåren, 12-13 år, vanligare bland flickorna att de har tv:n på i och minskar sedan i övre tonåren (3.8; 3.9). bakgrunden när de är online. pojkar flickor 80% 100 99 pojkar 93 67 100% 91 92 84 flickor 60% 54 54 80% 68 44 40 60% 40% 32 31 40 40 40% 34 20% 14 15 13 23 8 20% 7 4 10 5 0% 0% 12-13 år 14-15 år 18-19 år 16-17 år 11-12 år 13-14 år 15-16 år 19-20 år 3-4 år 5-6 år 17-18 år 7-8 år 9-10 år Hur vanligt är det att pojkar och flickor Hur omfattande är det dagliga spelandet skickar bilder med MMS? bland pojkar och flickor? Diagram 3.9. Andel av pojkar och flickor i Diagram 3.10. Andel av pojkar och flickor i befolkningen som skickar MMS minst någon gång befolkningen som ägnar sig åt dagligt spelande. i veckan.20
  • 21. Barn och unga 2011 2012 pojkar flickor100% 100 99 90 89 85 100% 91 93 92 8480% 74 80% 6860% 54 52 45 60% 36 4040% 30 40% 2820% 20% 0% 0% 12-13 år 14-15 år 18-19 år 16-17 år 10-11 år 12-13 år 14-15 år 18-19 år 8-9 år 16-17 år Hur har användningen av smarta telefoner Hur vanligt är det att pojkar förändrats mellan 2011 och 2012. och flickor skickar SMS? Diagram 3.7. Andel barn och unga i befolkningen Diagram 3.8. Andel av pojkar och flickor i som i olika ålder använder en smart telefon. befolkningen som skickar SMS dagligen. Den stora skillnaden mellan unga män och Det digitala spelandet är det som utmärker kvinnor rör dock bloggandet. Här har de de unga männen i jämförelse med kvinnorna. unga kvinnorna skapat sig en egen värld. Här är det männen som spelar mycket mer Över hälften (53%) av flickorna i åldern 12-25 än kvinnorna men skillnaderna är inte så år skriver eller har skrivit på en egen blogg. stora som när det gällde bloggandet. 37 Över hälften läser också dagligen andras procent av pojkarna i åldern 12-25 år spelar bloggar. Motsvarande siffror för de unga dagligen jämfört med 11 procent av flickorna männen är 12 procent som skriver eller har (3.10). skrivit en blogg och 5 procent som läser bloggar dagligen (3.11; 3.12). män män80% 70 70 80% kvinnor kvinnor 61 57 54 55 5560% 60% 48 3740% 32 40% 31 26 21 20 17 16 1520% 20% 10 13 9 9 23 7 6 16 0 2 20% 0% 12-13 år 14-15 år 18-19 år 20-21 år 22-23 år 24-25 år 16-17 år 12-13 år 14-15 år 18-19 år 20-21 år 22-23 år 24-25 år 16-17 år Hur många skriver eller har skrivit en blogg? Hur många läser dagligen bloggar? Diagram 3.11. Andel av unga män och kvinnor i Diagram 3.12. Andel av unga män och kvinnor i befolkningen som skriver eller har skrivit en blogg. befolkningen som dagligen läser bloggar. 21
  • 22. svenskarna och internet 2011 ©iStockphoto.com/olaserHur skiljer sig pojkars och flickors Andra aktiviteter som domineras av de ungainternetanvändning åt? männen är telefonering och videotittande på internet. Besök på communities som är Aktiviteter som är vanligare bland flickor Aktiviteter som är vanligare bland pojkar organiserade utifrån intresseområden är Skicka dagliga SMS (mobil) också vanligare bland pojkarna, liksom att Skicka MMS minst någon gång i veckan posta inlägg på öppna fora. Det är också fler Skriva en blogg Dagligen spela digitala spel pojkar än flickor som kan konfigurera om Läsa bloggar dagligen Dagligen titta på video ett nätverk. Men kunskapsskillnaderna är små när det gäller att koppla in nya tillbehör, Dagligen besöka sociala nätverk Dagligen telefonera via internet bokmärka en webbsida eller ladda upp en Lägga upp digitala foton (vecka) Dagligen använda instant messaging video Publicera bilder (mobil) (vecka) Besöka intresse-community (vecka) Pojkar och flickor skiljer sig inte heller Dagligen besöka sociala nätverk (mobil) Posta inlägg i öppna fora (vecka) åt i att använda Twitter, titta på tv med Publicera var man är (mobil) (vecka) hjälp av internets playfunktioner, använda Dagligen använda internet på väg videosamtal eller använda internet för skolarbete, posta statusuppdateringar, Dagligen använda internet med tv:n i bakgrunden kommentera vad andra skrivit eller lägga Tabell 3.1. Sammanfattning av de aktiviteter där upp videoklipp. pojkar respektive flickor är mest aktiva.22
  • 23. Barn och unga 23
  • 24. svenskarna och internet 2012 någon gång 2012 dagligen 2012 100% 100% 83 83 84 80% 74 80% 69 67 62 60% 54 60% 50 52 53 36 40% 30 32 40% 24 22 17 17 18 19 20% 12 16 20% 4 5 1 0% 5-6 år 7-8 år 36-45 år 46-55 år 56-65 år 12-15 år 16-25 år 26-35 år 66-75 år 76+ år 9-10 år 0% 2011 2008 2009 2010 2012 2007 Hur många i olika åldrar använder mobilt Hur många använder mobilt internet? internet dagligen och någon gång? Diagram 4.1. Andel av befolkningen (12+ år) som Diagram 4.2. Andel av befolkningen som använder mobilt använder mobilt internet. internet dagligen eller åtminstone någon gång. (Uppgifter om daglig användning för barn under 12 år saknas.) 2011 inträffade det stora genombrottet för mobilt internet med en snabbt ökande tillgång till smarta telefoner. Under flera år04 Fortsatt ökning av under början av 2000-talet hade ökningen legat kring någon procent per år. Men från mobilt internet 2010 ökade andelen som använde mobilt internet från 22 till 36 procent (2011), och i år är det 54 procent av befolkningen över 12 år som använder mobilt internet. 1 1  Här ligger Sverige före USA där 45% använder en smartphone (Pew 2012).  100% 100% dagligen 2012 83 83 84 Någon gång 2012 74 80% dagligen 2011 80% Någon gång 2011 69 67 66 62 dagligen 2010 62 Någon gång 2010 57 53 60% 52 60% 45 42 42 42 37 34 33 40% 30 40% 33 32 22 19 21 15 17 18 17 20% 4 20% 7 8 7 3 3 5 3 1 9 2 6 4 1 0 0% 1 1 0% 36-45 år 46-55 år 56-65 år 12-15 år 16-25 år 26-35 år 66-75 år 76+ år 12-15 år 16-25 år 26-35 år 66-75 år 76+ år 36-45 år 46-55 år 56-65 år Hur många använder dagligen mobilt internet? Hur många använder någon gång mobilt inter- En jämförelse 2010 – 2012. net? En jämförelse 2010 – 2012. Diagram 4.3. Andel av de med mobiltelefon som Diagram 4.4. Andel av de med mobiltelefon som någon dagligen använder sig av mobilt internet. gång använder sig av mobilt internet.24
  • 25. Fortsatt ökning av mobilt internet 2009 2010 2011 2012 42 någon gång publicera bilder/video 4 dagligen100% 84 köpa/betala 35 81 5 75 74 7480% 64 65 63 68 publicera var du är 30 60 5 51 5060% 42 47 42 sköta banktjänster 44 5 35 3240% söka adresser, kartor 81 20 720% 9 7 se TV/video 60 11 0% söka fakta 77 18 sociala nätverk TV/videoklipp adresser, kartor etc e-post nyheter, väder 84 kolla nyheter, väder 40 68 besöka socialt nätverk 43 74 sköta e-post 50 0% 20% 40% 60% 80% 100% Hur har användningen av mobilt internet Till vad används mobilen? förändrats under de senaste åren? Diagram 4.5. Andel av de mobila internetanvändarna som Diagram 4.6 . Andel av de mobila internetanvändarna under olika år någon gång har använt mobilt internet för som åtminstone någon gång använder mobilt internet olika aktiviteter. för olika aktiviteter. Den största ökningen har skett bland de under det senaste året och var femte svensk yngsta i åldern 12-15 år (4.3, 4.4). Från 3 (20%) använder nu en surfplatta.2 Bland procent år 2010 är det nu 62 procent som barnfamiljerna är det var tredje. Flitigast använder mobilt internet. Två av tre i användare är också barnen emellan 12-15 år, åldern 12 till 35 år använder dagligen mobilt där nästan hälften någon gång använder en internet. surfplatta. Förmodligen är användningen Denna utveckling kommer att fortsätta. också spridd till de yngre barnen även om vi 11 procent av de som inte använder mobilt inte har några siffror på det. Se mer om detta internet är intresserade av att börja. Och de i kapitlet om barn och ungdomar. flesta som kopplar upp sig på internet mobilt är nöjda med hur det fungerar. Endast 10 2   I USA har 25% tillgång till en surfplatta (Pew 2012). procent tycker att det inte fungerar så bra och 2 procent att det fungerar mycket dåligt. Samtidigt är 89 procent nöjda och tycket att det fungerar bra eller åtminstone inte dåligt. 40% De vanligaste aktiviteterna är att läsa om nyheter och väder (84%), kolla adresser och kartor (81%), sköta e-posten (74%), besöka 30% sociala nätverk (68%) och se på videoklipp (60%). Andelen som ägnar sig åt dessa 20 aktiviteter har ökat för varje år och med 20% ungefär 10 procentenheter det senaste året (4.5, 4.6). 10% 5 Genombrott för surfplattan 2 Surfplattor, så kallade tablets, en bärbar 0% dator med pekskärm fick sitt genombrott 2011 2010 2012 2010 med Apples iPad. Idag finns surfplattor av många olika fabrikat till exempel från Asus och Samsung. Spridningen har tagit fart Hur många har tillgång till en surfplatta? Diagram 4.7. Andel av befolkningen (12+ år) som har tillgång till en surfplatta. 25
  • 26. svenskarna och internet 2012 man kvinna 60% 100% någon gång vecka 50% 80% dag 40% 60% 42 40 14 36 30% 40% 30 26 7 6 21 13 20% 11 20% 8 10 7 9 4 5 0% 10% 18 2 annan vuxen barn under 18 år jag själv 15 14 3 0 10 1 1 6 7 2 2 0% 66-75 år 36-45 år 46-55 år 56-65 år 12-15 år 16-25 år 26-35 år 76+ år Vem använder huvudsakligen surfplattan? Hur ofta använder man surfplattan? Vad säger männen och kvinnorna? Diagram 4.8. Andel av befolkningen som med olika Diagram 4.9. Andel av män och kvinnor i hushåll frekvens använder en surfplatta med hemmavarande barn under 20 år. Surfplattorna är inte lika vanliga bland de Användningen av surfplattan sker i äldre ungdomarna men användningen går huvudsak i hemmet och den används för upp i åldrarna 26-45 år för att sedan minska privata ändamål. 70 procent av användarna bland de äldre. använder surfplattan i hemmet och förhållandet är liknande i alla åldersgrupper. Vem använder surfplattan i hemmet? För 77 procent är användningen privat. Användningen är ganska jämt fördelad i hushållen, det gäller även i barnfamiljerna. Vem har skaffat sig surfplatta Surfplattan har således blivit allas och smart telefon? gemensamma internetuppkoppling. Fram­ Vilka har då skaffat sig tillgång till en för datorn, för tio år sedan, satt till en surfplatta? Vi har sett att tidigt framme början mest männen och kopplade upp sig, är barnfamiljerna som upptäckt hur sedan kom barnen och sist kvinnan i huset. användarvänlig den är. Surfplattan klarar Till en del upprepar sig detta mönster. 42 även barn av. Det behövs inga instruktioner. procent av männen i barnfamiljer säger att Men har utbildning och inkomst någon de huvudsakligen använder surfplattan betydelse för anskaffandet av surfplattor? själva, medan 21 procent av kvinnorna säger Det finns idag ingen skillnad mellan män detsamma. Före kvinnan kommer barnen och kvinnor. och sedan mannen. Nästan alla har idag tillgång till en vanlig Detta innebär inte att det är barnen mobiltelefon. Ett resultat av en spridning som huvudsakligen använder surfplattan. som idag har pågått under många år. Platt- Barnen själva som bor i familjer där det tvapparaten är av senare datum men inte finns en surfplatta säger att det i huvudsak heller här har ålder, utbildning och inkomst är de vuxna som använder den. Det verkar så stor betydelse annat än bland de äldsta. sålunda som barnen får använda surfplattan Det förhåller sig dock lite annorlunda ibland men att det är de vuxna, framför för anskaffandet av smarta telefoner och allt männen, som använder den. Den surfplattor. dagliga användningen är dock fortfarande Ja, ju högre inkomst desto vanligare är begränsad och surfplattan spelar mer rollen det med surfplattor och detsamma gäller av ett komplement till datorn. utbildning. Det gäller alla åldersnivåer. 5026
  • 27. Fortsatt ökning av mobilt internet barn 12-15 år ungdomar 16-20 år100%80% 6060% 4240% 29 27 1920% 11 0% annan vuxen andra barn under 18 år jag själv Vem använder huvudsakligen surfplattan? Vad säger barn och ungdomar? Diagram 4.10. Andel av barn och ungdomar i hushåll med hemmavarande barn under 20 år. procent av barnen (12-20 år) till rika föräldrar åldersgrupper. Det är till exempel dubbelt har tillgång till en surfplatta medan siffran så vanligt att de 20 procent med högst är 24 procent för de med låg inkomst. inkomster och de med hög utbildning har De smarta telefonerna har en jämnare en smart telefon i åldrarna från 36 år och spridning bland de unga som är mer uppåt, jämfört med de med låg utbildning oberoende av inkomsten. Spridningen av​ och inkomst. dem befinner sig också på ett senare stadium Det vanligaste sättet att använda surf­ - i spridningscykeln när 80 procent av de plattan var 2011 att söka på internet. Sedan unga har en smart telefon. Men även när det kom spel och att läsa tidningar och böcker. gäller tillgång till smarta telefoner spelar Man såg också på video och TV, kollade inkomst och utbildning en roll för äldre e-posten. Men det var inte så vanligt att 99 99 100 99 98 98 95 100% 86 84 92 81 79 79 76 80% 71 80 79 79 73 60% 52 mobil 34 40% platt-TV 41 smartphone 15 20% 29 surfplatta 24 25 23 13 5 5 3 0% 12-15 år 36-45 år 46-55 år 56-65 år 16-25 år 26-35 år 66-75 år 76+ år Ålder och apparatinnehav Diagram 4.11. Andel av befolkningen i olika åldrar med tillgång till olika elektroniska apparater. 27
  • 28. svenskarna och internet 2012 lägst inkomst 1 2 3 4 5 högst inkomst 100% 88 83 82 83 79 78 75 76 80% 71 73 66 60% 49 48 44 38 36 40% 27 15 20% 6 8 0% 36-65 år 12-20 år 21-35 år 66+ år Vem har tillgång till en smart telefon? Diagram 4.12. Andel av befolkningen i 20 olika grupper, indelade efter ålder och inkomst, med tillgång till en smart telefon. lägst inkomst 1 2 3 4 5 högst inkomst 100% 80% 60% 52 40 36 36% 40% 24 26 24 20 18 14 16 14 20% 13 13 9 10 6 4 4 3 0% 36-65 år 12-20 år 21-35 år 66+ år Vem har tillgång till en surfplatta? Diagram 4.13. Andel av befolkningen i 20 olika grupper, indelade efter ålder och inkomst, med tillgång till en surfplatta28
  • 29. Fortsatt ökning av mobilt internet©iStockphoto.com/LeicaFoto använda surfplattan för att koppla upp sig på 50% de sociala nätverken eller för skola och arbete (Svenskarna och Internet 2011). 40% 30 Allt fler geotaggar 30% 25 Möjligheten att publicera var man befinner sig utnyttjas av allt fler när tillgången på smarta 20% telefoner blivit vanligare. Särskilda tjänster som Facebook places, Foursquare och Gowalla 9 gör detta möjligt. Nästan en tredjedel (30%) av 10% de som har en smart telefon använder denna möjlighet och nästan hälften av de unga (43%). 0% Men det är fortfarande bara 8 respektive 2011 2010 2012 20 procent som gör det mer regelbundet, åtminstone någon gång i veckan. Kvinnor geotaggar oftare än män Hur många geotaggar, det vill säga Utslaget på befolkningen som helhet är det 17 publicerar var man befinner sig? procent som publicerar var de är och 3 procent gör det dagligen. Diagram 4.14. Andel av de som går till internet via sin mobil som någon gång geotaggar. 29
  • 30. svenskarna och internet 2012 80% 66% 66% 60% 60% 52% 45% 45% 53% 53% 40% 42% 36% 34% 20% 27% lyssna/ladda ner musik titta/ladda ner video 0% 2007 2011 2008 2009 2010 2012 Hur många använder internet för att lyssna på musik och se på video? Diagram 5.1. Andel av internetanvändarna (16+ år) som någon gång lyssnar på musik och ser på video på internet. Musiklyssnande och videotittande på internet har stabiliserats på en hög nivå För varje år har allt fler användare av internet05 Musik börjat utnyttja möjligheten att lyssna på musik och se på video via internet (5.1). Det och video är en utveckling som pågått också under de senaste fem åren, och som fick särskild fart under 2011 då musiktjänsten Spotify fick sitt stora genomslag. Två av tre i åldrarna 12-35 år lyssnade åtminstone någon gång i veckan på Spotify och 85-90 procent gjorde det någon gång ibland ((Svenskarna och Internet 2011). Senaste året har den utvecklingen planat ut. Musik och video har visat sig vara Utplaningen gäller även för videotittandet innehåll som passar väldigt väl att lagras, på internet. Det var sålunda lika många förra distribueras och konsumeras på internet. året som i år, som använde internet för att Det digitala formatet har gjort detta lyssna på musik och se på video (5.2). möjligt. Först kom musikens mp3-filer som i sin komprimerade form inte tog mycket Abonnemang dominerar bland yngre och utrymme och inte heller var beroende av köp bland de äldre avancerade system. Idag ställer inte heller Två av tre i befolkningen lyssnar på musik videoklippen till med några problem. via internet. En hel del musik går att lyssna på gratis, annat kan man köpa och åter annat kan man lyssna på om man betalar en fast avgift i månaden. Bland de yngsta, 12-15 år, som inte har så mycket pengar att röra sig med, betalar inte så många för musiken på internet. Bland de som betalar dominerar abonnemangen. Det är vanligare att prenumerera på musik (till exempel på Spotify) framför att köpa. I åldrarna 16- 35 år betalar nästan hälften för musik och30
  • 31. Musik och video100% 91 prenumerera på musik köpa musik 88 83 2012 50% 79 92 2011 4380% 39 40 38 85 86 63 40% 3460% 70 46 30% 26 61 22 2140% 29 20% 18 43 9 920% 27 10% 8 2 2 1 2 0% 0% 36-45 år 46-55 år 56-65 år 12-15 år 16-25 år 26-35 år 36-45 år 46-55 år 56-65 år 66-75 år 12-15 år 16-25 år 26-35 år 76+ år 66-75 år Hur många använder internet för att Hur många abonnerar och lyssna på och ladda ner musik hur många köper musik? Diagram 5.2. Andel av internetanvändana (12+ år) Diagram 5.3. Andel av befolkningen i olika som åtminstone någon gång lyssnar/laddar ner musik åldersgrupper som åtminstone någon gång har köpt på internet. musik respektive prenumererat på musik på internet. här är det lika vanligt att prenumerera som att köpa. Bland de äldre dominerar de som köper musik. DVD/video kan man köpa och ladda ner som en individuell fil, eller få tillgång till strömmande under en tid. Man kan också betala för ett abonnemang och se så mycket film och video man vill under en månad. En prenumeration har visat sig populärast i alla åldrar följd av den strömmande varianten (5.4).   köpt strömmande video40% prenumeration video 34 köpt individuell fil video/DVD 31 2830% 26 27 24 23 18 1720% 16 13 10 7 8 710% 4 4 4 3 3 1 0 1 1 0% 36-45 år 46-55 år 56-65 år 12-15 år 16-25 år 26-35 år 66-75 år 76+ år Hur många betalar för video och på vilket sätt Diagram 5.4. Andel av befolkningen i olika åldersgrupper som åtminstone någon gång på olika sätt betalt för video/DVD på internet. 31
  • 32. svenskarna och internet 2012 57 män 60% 50% kvinnor 52 51 49 50 befolkningen 57 40% 53 29 31 29 40% 44 43 30% 27 24 26 22 33 20% 12 20% 15 12 10 11 11 22 9 2012 10% 2009 9 0% 0% 2007 2011 12-13 år 14-15 år 18-19 år 20-21 år 22-23 år 24-25 år 2004 2008 2009 16-17 år 2010 2012 Hur har andelen fildelare varierat under Hur stor är skillnaden i andelen fildelare perioden 2004 – 2012? mellan 2009 och 2012? Diagram 5.5. Andelen män och kvinnor i befolkningen Diagram 5.6. Andelen som 2009 resp. 2012 någon (16+ år) som någon gång fildelar. gång fildelar i befolkningen. Fildelningen är fortfarande omfattande Andelen fildelare ligger kvar på samma höga nivå som förra året (5.5). Det är framför allt männen som fildelar. Andelen som någon gång fildelar har inte visat sig minska trots den ökande användningen av strömmande musik via bland annat Spotify. Det gäller framför allt i de övre tonåren (16-19 år) där det skett en markant ökning av andelen som fildelar om vi ser tre år tillbaka i tiden och jämför 2012 med 2009 (5.6) Men kanske fildelar man inte lika ofta som tidigare, även om andelen fildelare inte 60% minst någon gång i vecka minskat? Svaret är nej. Andelen som fildelar minst någon gång i månaden minst någon gång i veckan har legat på 50% någon gång ungefär samma nivå sedan 2009 och sett i 7 ett något längre perspektiv har frekvensen i 40% 6 fildelningen snarast ökat (5.7). 7 5 30% 18 14 Fildelare prenumererar på musik oftare än 12 10 andra 20% Förra året visade det sig att det var vanligare 10% 20 21 21 att de som fildelar också prenumererar på 18 musik, jämfört med de som ej fildelar (SOI 0% 2011). Förhållandet är detsamma 2012. 2011 2009 2010 2012 Däremot finns det inget samband, varken positivt eller negativt, mellan fildelning och köp av musik. Det finns inte i år och det Har frekvensen i fildelningen förändrats fanns inte heller förra året. De som fildelar under de senaste fyra åren? köper varken mindre eller mer musik än de som inte fildelar. (Se också Findahl 2006) Diagram 5.7. Andelen i befolkningen (16+ år) som fildelar med olika frekvens under de senaste fyra åren.32
  • 33. Musik och video 33
  • 34. svenskarna och internet 2012 100% 80% 72 84 68 79 81 81 63 75 77 80% 58 60% 54 64 50 46 54 42 60% 38 44 40% 32 34 40% 24 23 26 21 18 20% 20% 10 0% 0% 2001 2004 2006 2008 2009 2011 2000 2002 2010 2012 2007 2001 2007 2011 2003 2005 2004 2006 2008 2009 2000 2002 2010 2012 2003 2005 E-handelns utveckling 2000 - 2012 Oron för kreditkortsbedrägerier minskar Diagram 6.1. Andel av internetanvändarna (18+ år) Diagram 6.2. Andel av internetanvändarna som som någon gång köper och betalar för varor/tjänster säger sig vara ”mycket” eller ”ganska mycket” oroad via internet. av kreditkortsbedrägerier. Idag finns en rad olika möjligheter att e-handla. Inte bara via datorn utan också E-handeln via en vanlig mobil och en smart telefon.06 Fortfarande dominerar dock datorn (6.3). ökar något De mest aktiva att e-handla finns bland unga medelålders, 26–45 år. Med stigande ålder minskar intresset och bland pensionärerna är det ungefär hälften som någon gång e-handlar (6.4). Den andra hälften e-handlar inte. En jämförelse med förra året visar att det genomgående i nästan alla åldersgrupper E-handeln har stadigt utvecklats fram till finns fler som e-handlar 2012 jämfört med idag. Från 10 procent år 2000 fram till de 84 förra året. Ökningen är störst bland de procent av internetanvändarna som någon pensionärer som använder internet. gång e-handlar idag (72% av befolkningen). Ser vi till enskilda aktiviteter syns en viss Från år 2000 tillkom ungefär 10 procent nya ökad aktivitet, förutom att e-handla, när det e-handlare varje år, fram till 2007. Därefter, gäller att söka produktinformation, köpa/ under de senaste sex åren, har utvecklingen boka resor och att betala räkningar (6.5). Det gått långsammare (6.1). är fler som ägnar sig åt detta 2012 än tidigare En bidragande orsak till denna successiva år. ökning är att oron, särskilt bland äldre, för Många äldre använder inte internet och bedrägerier i samband med betalningar med därför blir andelen som e-handlar betydligt kreditkort har minskat (6.2). mindre i åldersgruppen som helhet (6.6).34
  • 35. E-handeln ökar något 2011 2012 e-handla via mobil 19 74 köpa/boka resor 78banktjänster mobilt Ungefär hälften av de 24 79 e-handla betal-SMS 25 yngre pensionärerna 82 e-legitimation 55 betalar inte räkningar betala räkningar 77 83 e-handla 70 via internet 87 produktinformation betala räkningar 70 89 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Hur många i befolkningen använder Förändringar i e-handeln under det senaste internet för olika finansiella tjänster året Diagram 6.3. Andel av befolkningen (12+ år) som Diagram 6.4. Andel av internetanvändarna (12+ e-handlar på olika sätt. år) som 2011 och 2012 använder internet för olika finansiella tjänster. 2011 2012 internetanvändarna befolkningen 95 100% 92 93 91 100% 85 84 85 81 80% 72 73 80% 73 65 65 65 58 60% 52 49 53 60% 53 48 43 40% 40% 18 20% 20% 0% 0% 56-65 år 36-45 år 46-55 år 56-65 år 12-15 år 16-25 år 26-35 år 66-75 år 66-75 år 76+ år 76+ år Hur många i olika åldrar Många äldre e-handlar inte använder mobilt Internet Diagram 6.5. Andel internetanvändare i olika Diagram 6.6. Andel av internetanvändarna åldersgrupper som någon gång köper och betalar för respektive befolkningen som någon gång köper och varor/tjänster via internet. betalar för varor/tjänster via internet. 35
  • 36. svenskarna och internet 2012 dataprogram, appar 23 musik 23 spel 13 video, film 11 tidning, artiklar 8 ringsignaler 6 webbsidor/tjänster 5 ljudböcker 4 verktyg onlinespel 3 foton 3 e-böcker 3 sex innehåll 1 podcasts 1 koder onlinespel 1 0% 10% 20% 30% Vad är det man betalar för på internet? Diagram 6.7. Andel av internetanvändarna (12+ år) som uppger att de har betalt för olika produkter på internet. Appar och musik i den digitala hör också spel och olika tillbehör till spel, försäljningstoppen ringsignaler och foton. Musik, video och Resor, hemelektronik, böcker, kläder, film finns också tillgängliga som digitala biljetter, musik och film är det som filer, men det utmärkande för det senaste e-handeln omfattat sedan många år tillbaka året är den omfattande handeln med appar (Svenskarna och Internet 2008, HUI 2012). som vuxit fram i takt med att allt fler skaffat Det är i de flesta fall produkter där köpet sig smarta telefoner och surfplattor. Det sker över internet men produkterna skickas är frågan om små program med specifika med posten. E-handeln idag omfattar funktioner som i många fall kan köpas också digitala produkter där både köpet för en billig penning (20-30 kronor). I alla och distributionen av digitala filer sker åldersgrupper över 26 år är det också appar via internet. Hit hör tidningar, artiklar, som flest betalar för. En närmare analys av e-böcker, ljudböcker och podcasts som man hur musik och video används på internet kan lyssna till var och när man vill. Hit återfinns i ett särskilt kapitel. Populäraste digitala produkterna 12-15 år Spel, musik, appar 16-25 år Musik, appar, spel, video 26-35 år Appar, musik, spel, video, ringsignaler 36-45 år Appar, musik, spel, video, ringsignaler 46-55 år Appar, musik, tidning, video, spel 56-65 år Appar, musik, tidning, video 66-75 år Appar, tidning Tabell 6.1. Rangordning av de produkter som flest betalt för i olika åldersgrupper.36
  • 37. E-handeln ökar något60% 55 100% 52 80 80 46 80% 66 3640% 54 60% 53 40% 3420% 17 20% 0% 36-45 år 46-55 år 56-65 år 16-25 år 26-35 år 66-75 år 76+ år0% 2011 2009 2010 2012 Hur vanligt är det med e-legitimation i olika Hur många har en e-legitimation? åldrar? Diagram 6.8. Andel av befolkningen som har en Diagram 6.9. Andel av befolkningen som har en egen e-legitimation. egen e-legitimation. Fortfarande har halva befolkningen 2011 2012 ingen e-legitimation 95 97 95 95 100% Ett viktigt verktyg för att, via internet, 85 83 komma i kontakt med myndigheter och 76 80% 71 banker är e-legitimationen. Har man en 66 sådan underlättas kontakterna väsentligt. 57 60% 52 E-legitimationen har emellertid inte varit 43 vida spridd utan främst innehavts av de med 40% hög utbildning och inkomst (Svenskarna och internet 2009). Så är det fortfarande. 20% 14 15 Mycket litet har hänt under de senaste åren. 19 procent av äldre, över 65 år, med låg utbildning eller låg inkomst har en 0% 66-75 år 76+ år 36-45 år 46-55 år 56-65 år 16-25 år 26-35 år e-legitimation, jämfört med 90 procent av de högutbildade i åldrarna 26-45 år. Många äldre betalar inte Vilka betalar sina räkningar via internet? En sina räkningar via internet jämförelse mellan 2011 och 2012. 30 procent av befolkningen e-handlar inte. Det gäller framför allt de äldre där en Diagram 6.10. Andel av befolkningen (16+ år) i olika åldersgrupper som betalar räkningar via internet. majoritet inte heller betalar räkningar online. Totalt är det 28 procent av befolkningen som inte betalar sina räkningar över internet och andelen blir större med ökad ålder. Ungefär hälften av de yngre pensionärerna betalar inte räkningar via internet och det gör inte heller 85 procent av de över 75 år (6.10). 37
  • 38. svenskarna och internet 2012 internetanvändarna befolkningen 95 95 95 95 100% 84 85 79 80% 69 66 någon gång i veckan 2 57 57 60% 51 43 någon gång i månaden 15 40% 20% 14 någon gång 63 0% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 66-75 76+ 36-45 46-55 56-65 16-25 26-35 Vilka betalar sina räkningar via internet? En jämförelse mellan internetanvändarna Hur många besöker ett bankkontor? och befolkningen som helhet. Diagram 6.11. Andel av internetanvändarna och Diagram 6.12. Andel av befolkningen (12+ år) som befolkningen i olika åldersgrupper som betalar någon gång besöker ett bankkontor. räkningar via internet. Många uppsöker fortfarande ett bankkontor 80 procent av befolkningen besöker fortfarande någon gång ett bankkontor. De flesta gör det inte så ofta, men ju äldre man är desto oftare går man till banken. En tredjedel av de äldre (76+ år) går till en bank åtminstone någon gång i månaden. Många äldre handlar sålunda inte via internet och betalar inte heller sina räkningar online. De har istället ett behov av att söka upp ett bankkontor. Och ju lägre inkomst man har desto vanligare är det att man besöker ett bankkontor (6.13). De mer välbeställda går inte så ofta till banken, utan de betalar räkningar online och loggar in på sin internetbank. Ju rikare man är desto vanligare är det att använda sig av internetbanken och desto ovanligare är det att besöka det traditionella bankkontoret.38
  • 39. E-handeln ökar något40% besöker bankkontor någon/några gånger i månaden 34 loggar in på internetbank någon/några gånger i månaden 100% 92 9130% 27 83 73 80% 19 5720% 60% 15 15 12 12 40% 24 2310% 18 20% 12 90% 0% inkomst 2 inkomst 4 inkomst 3 36-45 år 46-55 år 56-65 år 16-25 år 26-35 år 66-75 år 76+ år inkomst inkomst högst lägst Hur många besöker ett bankkontor Fattiga går till bankkontoret och åtminstone någon gång i månaden? de rika loggar in på sin internetbank Diagram 6.13. Andel av befolkningen (16+ år) som Diagram 6.14. Andel av befolkningen som loggar besöker ett bankkontor åtminstone någon gång i in till en internetbank respektive besöker ett månaden. bankkontor, uppdelat efter inkomstgrupp (5 lika stora grupper). 39
  • 40. svenskarna och internet 2012 kvällstidning papper 0,6 dagstidning internet 0,9 kvällstidning internet 1 radio internet 1,7 TV internet 1,9 dagstidning papper 2,9 böcker papper 3,5 radio trad 9,9 TV trad 12,1 0 5 10 15 Traditionella plattformar dominerar fortfarande Diagram 7.1. Antal timmar i veckan som befolkningen (12+ år) ägnar de traditionella medierna på olika plattformar. Allt fler använder någon gång internet för att ta del av traditionella medier: 66 procent lyssnar någon gång på musik Internet och via internet, 57 procent ser på tv och 4507 procent lyssnar på radio och 80 procent traditionella medier läser någon gång en tidning på nätet. Hur påverkar detta det traditionella läsandet av papperstidningen, det traditionella tv- tittandet, radiolyssnandet och läsandet av pappersböcker? Ja, ännu så länge dominerar de traditionella plattformarna, det vill säga den vanliga tv-apparaten och Många söker upp traditionella medier radio-apparaten och pappersversionerna på internet, men inte så frekvent. av tidningen och boken. Undantaget gäller kvällstidningarna där idag fler läser webbversionen än pappersversionen. En hel del tid ägnas sålunda de tradi­ tionella medierna på internet, även om de traditionella plattformarna fortfarande do­ minerar. Frågan är hur internet samverkar med de traditionella medierna: ersätter de till en del den vanliga användningen av tv, radio och tidningar eller utgör här internet mer av ett komplement? E-boken E-böcker har funnits i många år men det är först under de allra senaste åren som de vunnit en vidare spridning, framför allt i USA. I Sverige har idag 12 procent någon gång läst en e-bok (10% 2011), medan läsandet en genomsnittlig dag ligger på 0,5 procent.40
  • 41. Internet och traditionella medier både 100% dagligen pappers- endast e-bok någon/några ggr/veckan och e-bok 2% 9% någon gång 80% läser ej bok 28% 60% 40% 1 2 3 20% 4 2 2 3 2 0 22 1 0 1 17 14 13 1 1 8 0 6 4 0% 1 36-45 år 46-55 år 56-65 år 12-15 år 16-25 år 26-35 år 66-75 år 76+ år endast pappersbok 61% Hur många läser pappersbok Hur många och hur ofta och/eller e-bok? läser man en e-bok? Diagram 7.2. Andel av befolkningen (12+ år) som Diagram 7.3. Andel i olika åldersgrupper i läser böcker, e-böcker eller en kombination av befolkningen (12+ år) som med olika frekvens dessa under en genomsnittlig vecka. läser e-böcker.Utgår vi från svenska folkets bokläsning Slår vi ihop all läsning av morgontidningarunder en vecka är det 61 procent som läst under en vecka, både i papper- ochen pappersbok, 9 procent som läst både en webbversion, sker en fjärdedel (24%) avpappers- och en e-bok och 2 procent som läsningen på webben. För kvällstidningarendast har läst en e-bok. De flesta som läst sker två tredjedelar (63%) av läsningen påen e-bok har sålunda också läst en vanlig webben.bok. Men läser e-bokläsarna färre vanliga För morgontidningen dominerar pappers­ -böcker? Nej, de lägger ner ungefär lika tidningen, ensam eller i kombi­ ationer med nmycket tid på pappersböcker som de som inte webben. För 13 procent av befolkningen ärläser e-böcker, med ett undantag. Det gäller webbläsandet mer omfattande, men deten del av de få som läser e-böcker varje dag.De läser betydligt mindre pappersböcker änandra, men det rör sig bara om 0,5 procent avbefolkningen. E-boken kan därför inte sägasersätta den vanliga boken. 1 webbtidning någon gång Störst andel e-bokläsare finns i åldern 26-35 100% webbtidning dagligenår. Nästan en av fyra har någon gång läst en 79 79 80 77e-bok, men här liksom i andra åldersgrupper 80% 75ligger andelen dagliga läsare kring 1 procent(7.3). 60%Tidningsläsning 35En majoritet av internetanvändarna läser 40% 30 30 31 30någon gång en nättidning. I år är det 80procent som gör det ibland och så har det 20%varit de senaste fem åren. När det gällerwebbtidningar är också det dagliga läsandet 0% 2008 2009 2011 2010 2007högt, omkring en tredjedel läser en tidningpå nätet varje dag. Det är också en situationsom är oförändrad sedan flera år. Här måstevi skilja mellan morgon- och kvällstidningar. Har läsandet av webbtidningar förändrats?Det är framför allt kvällstidningarna som En jämförelse mellan 2007 – 2012.läses på nätet. Diagram 7.4. Andel av internetanvändarna som med olika frekvens läser en webbtidning.1   Se också Carlsson 2012, Höglund 2012 41
  • 42. svenskarna och internet 2012 mer webb än papperstidning ej mer webb än 13% morgontidning papperstidning lika mycket 17% lika mycket 21% webb och webb och papperstidning papperstidning 4% 9% mer än dubbelt mer än papperstidning dubbelt 0% papperstidning 12% högst 10% webb högst 10% 1% webb endast ej 3% papperstidning endast kvällstidning 46% papperstidning 64% 10% Morgontidningsläsning Kvällstidningsläsning på papper och/eller webb på papper och/eller webb Diagram 7.5. Andel av befolkningen (12+ år) som Diagram 7.6. Andel av befolkningen (12+ år) som läser morgontidning i pappers- eller webbversion läser kvällstidning i pappers- eller webbversion eller en eller en kombination av dessa under en genomsnittlig kombination av dessa under en genomsnittlig vecka. vecka. är ovanligt att bara läsa webbtidningar under flera år. Nästan hälften av de som (7% av bef.). (7.5) Annorlunda förhåller det använder internet har lyssnat på radio sig för kvällstidningarna. Här dominerar någon gång via internet. Det dagliga webbläsandet, ofta ensamt eller ibland i webblyssnandet är emellertid ganska lågt kombinationer med papperstidningen (7.6). (7.7). Tre av fyra (72%) lyssnar huvudsakligen på Radiolyssnande den traditionella radion, medan 8 procent Lyssnandet på webbradio har liksom lyssnar mest på webbradion och 5 procent tidningsläsandet hållit sig på samma nivå ungefär lika mycket på båda (7.8). någon gång webbtv någon gång 100% någon/några ggr/veckan 100% dagligen webbtv dagligen 80% 80% 60% 54 57 60% 40% 46 58 36 37 40 52 40% 43 27 24 20% 33 33 32 21 24 22 17 18 7 13 12 11 8 11 3 6 2 5 8 20% 0% 2 3 4 3 1 1 76+ år 36-45 år 46-55 år 56-65 år 12-15 år 16-25 år 26-35 år 66-75 år 0% 2008 2009 2010 2011 2012 2007 Hur många och hur ofta Har tittandet på webb-tv förändrats? lyssnar man på webb-radio? En jämförelse mellan 2007 – 2012. Diagram 7.9. Andel i olika åldersgrupper i Diagram 7.10. Andel av internetanvändarna som med befolkningen (12+ år) som med olika frekvens lyssnar olika frekvens ser på webb-tv. på webbradio42
  • 43. Internet och traditionella medier lika mycket mer webb än webbradio någon gång webb och trad radio 100% trad radio webbradio dagligen 8% ej radio mer än 5% 21% 80% dubbelt trad radio 6% 60% högst 10% 43 44 45 43 webb 39 40 4% 40% 20% 8 4 6 6 4 6 0% endast trad 2007 2011 2008 2009 2010 2012 radio 56% Har lyssnandet på webbradio förändrats? Radiolyssnande traditionellt En jämförelse mellan 2007 – 2012. och/eller på webb Diagram 7.7. Andel av internetanvändarna som med Diagram 7.8. Andel av befolkningen (12+ år) som olika frekvens lyssnar på webbradio. lyssnar på radio traditionellt eller via internet eller en kombination av dessa under en genomsnittlig vecka. TV-tittande spelar televisionen en underordnad roll i den TV-tittandet på webben har successivt ökat dagliga internetanvändningen. under de senaste åren genom de play-tjänster Den traditionella televisionen dominerar som tv-kanalerna har introducerat. Andelen fortfarande helt och 83 procent av som prövat på webb-tv har dubblerats under befolkningen ser huvudsakligen tv via tv- de senaste fem åren. Däremot har det dagliga apparaten, 5 procent mer på webben och 7 webb-tv-tittandet inte ökat (7.10). Jämfört procent lika mycket på båda (7.12). med radio och i synnerhet tidningarna någon gång mer webb än100% lika mycket trad TV någon/några ggr/veckan webb och 5% ej TV dagligen trad TV 5%80% 7%60% mer än dubbelt trad TV40% 73 15% 65 66 60 41 4820% 34 33 30 27 30 20 12 15 12 5 7 4 3 2 1 högst 10 % endast trad TV 0% 3 1 0 webb 36-45 år 46-55 år 56-65 år 12-15 år 16-25 år 26-35 år 66-75 år 76+ år 55% 13% Hur många och hur ofta Tv-tittande traditionellt och/eller på webb ser man på webb-tv? Diagram 7.11. Andel i olika åldersgrupper i Diagram 7.12. Andel av befolkningen (12+ år) som befolkningen (12+ år) som med olika frekvens ser på på tv på traditionellt sätt eller via internet eller en webb-tv. kombination av dessa under en genomsnittlig vecka. 43
  • 44. svenskarna och internet 2012 Fortfarande har 95 procent av Sveriges uteslutande på webb-TV. Bland de äldre befolkning tillgång till en tv-apparat och i ungdomarna är det vanligare att se på TV det dagliga tv-tittandet spelar webb-tv en via internet; 13 procent (15-24 år) respektive mycket underordnad roll och det är ytterst få 15 procent (25-44 år) gör det dagligen. Men av de som ser på webb-tv som inte också ser majoriteten av dessa ser också på vanlig TV. på vanlig traditionell tv (Mediebarometern Detta innebär att tillskottet TV-tittare som 2011). endast ser på webb-TV inte är stort: 1% (9-14 år), 4% (15-24 år) och 4% (25-44 år). Ungdomar och traditionella Webb-TV inbegriper här i huvudsak olika medier via internet Play-tjänster, och att se på webb-tv via Ungdomar idag använder inte traditionella datorn är tio gånger vanligare än att se på medier lika mycket som tidigare (Findahl webb-tv via mobilen, som i sin tur är dubbelt 2012). Frågan är om de istället letar upp de så vanligt som att se på webb-tv via en traditionella medierna på internet? För surfplatta (Mediebarometern 2011). att utröna detta är det viktigt att skilja Basen för de traditionella medierna är mellan daglig användning och användning fortfarande de traditionella apparaterna och någon gång i veckan eller i månaden. det traditionella pappret. Traditionell mediestatistik riktar in sig på Grunden för radiolyssnandet, tv-tittandet daglig användning, till exempel hur många och tidningsläsandet är fortfarande efter som läser en dagstidning eller ser på TV en 17 år med internet de traditionella platt­ genomsnittlig dag. Men, även om många formarna. Det är papperstidningen, tv- kopplar upp sig till internet varje dag, är inte apparaten och radioapparaten i hemmet användningen av traditionella medier i dess eller bilen som används för den dagliga digitala former lika frekvent. Det innebär mediekonsumtionen. Som komplement att internet, när det gäller traditionella används nu också internet för att se på tv- medier, blivit mer av ett komplement än en program, läsa webbtidningar och lyssna direkt konkurrent. Med hjälp av Nordicoms på webbradio. Men det är mycket få som Mediebarometer 2011 kan vi konstatera enbart använder sig av internet för att ta del följande: av radio, tv eller tidningar. Undantaget är 93 procent av de yngsta i åldern 9-14 år ser kvällstidningar där webbversionen används på TV dagligen. Det är den åldersgrupp mer än papperstidningen. som ser mest på TV, men bara 1 procent ser44
  • 45. Internet och traditionella medier©iStockphoto.com/fotosipsak 45
  • 46. svenskarna och internet 2012 97 98 99 99 100 100 94 96 100% 88 90 92 85 86 95 96 91 93 80% 72 88 84 80 76 55 72 60% 66 högre tjänstemän 59 35 52 lägre tjänstemän 40% 45 arbetare 22 40 20% 10 23 1 3 7 0% 2001 2011 1996 1998 1999 2004 2006 2008 2009 2000 2002 2010 2012 1997 2007 1995 2003 2005 2013 Spridningen av internet i den förvärvsarbetande befolkningen 1995-2012 Diagram 8.1. Andel av de förvärvsarbetande med tillgång till internet i hemmet. Källa: Internetbarometern2007, Mediebarometern 2008, Svenskarna och Internet 2009-2012.08 Internet i Mer internettid på arbetet än hemma Internet används både privat hemma och på arbetet. I den förvärvsarbetande arbetslivet befolkningen använder man i genomsnitt mer tid med internet på arbetet än vad man gör hemma. Det gäller i alla åldrar, även om skillnaden mellan arbete och fritid är minst bland de unga (26-35 år). De unga lägger ner mest tid på internet, jämfört med andra Arbetslivet spelade en viktig roll i mitten på åldersgrupper, både på arbetet, hemma och 90-talet då internet började sprida sig till med mobilen. Mönstret är dock detsamma. en bredare allmänhet. Men det var intresset för den privata användningen som fick De sociala nätverken är i huvudsak privata. internet att sprida sig till hela befolkningen. Majoriteten (80%) av de som arbetar och Tjänstemännen och de som arbetade på samtidigt är medlemmar av ett socialt kontor var redan vana att arbeta med datorer nätverk, som Facebook, använder nätverket och tog snabbt till sig den nya tekniken. för i huvudsak privata ändamål. Innehållet På fem år hade 85 procent av de högre är privat och där upprätthålls kontakter med tjänstemännen fått tillgång till internet. familj och vänner. Men 18 procent blandar in Det tog nio år för de lägre tjänstemännen kontakter även från arbetslivet och 2 procent och efter 13 år hade 85 procent av arbetarna använder det sociala nätverket enbart för tillgång till internet (Findahl 2009). Idag har arbetskontakter. så gott som alla i den arbetande befolkningen Undantaget utgör således de få som tillgång till internet i hemmet, men på använder Facebook enbart med tanke på arbetet är skillnader fortfarande stora arbetet. De har yrken som arbetsledare, chef, beroende på de skilda arbetsuppgifterna. administratör, kanslistrateg, lärare, manlig46
  • 47. Internet i arbetslivet hemma arbete mobil annat i huvudsak15 13,9 arbete 12,4 12,4 både privat 2% 11,3 och arbete 18% 9,5 9,210 8,6 Facebook 6,2 6,1 4,95 3,8 2,9 2,8 1,7 1,1 0,7 0 26-35 år 36-45 år 46-55 år 56-65 år i huvudsak privat 80% Hur fördelar sig internettiden för den arbetande befolkningen i olika åldrar? i huvudsak Diagram 8.2. Genomsnittlig tid (tim/vecka) bland privat den arbetande befolkningen för internet i hemmet, på arbetet, mobilt och på andra platser. 20% LinkedIn i huvudsak både privat sjuksköterska, mekaniker, receptionist, arbete och arbete reprotekniker, upphandlare. De flesta är 60% 20% tjänstemän men där finns också arbetare. Betydligt fler av användarna av mikro­ bloggar som Twitter blandar kontakter från arbetsliv och det privata, men även här riktar sig majoriteten (59%) mot det privata. De som använder Twitter i huvudsak i sin professionella roll (16%) har ofta arbetsledande funktioner som VD, i huvudsak arbete chef, projektledare, arbetsledare, rektor, 16% koordinator. Men där finns även konsulter, lärare, tandläkare. Twitter Annorlunda förhåller det sig med Linkedin som marknadsförs som ett yrkesnätverk där man kan bygga upp sin yrkesidentitet. både privat Det domineras av yrkesinnehåll och och arbete i huvudsak privat professionella kontakter. För 60 procent 25% 59% av användarna är det i huvudsak frågan om yrkeskontakter och ett innehåll som är yrkesrelaterat. Men här finns också 20 procent av Linkedin-medlemmarna som blandar privat och yrkesrelaterat innehåll och kontakter och där finns en lika stor grupp (20%) som i huvudsak använder Hur används de sociala medierna? Linkedin för privata syften. (Se också Selg 2011) Diagram 8.3. Andel av medlemmarna på Facebook, Twitter och Linkedin som använder det sociala nätverket för privata och/eller yrkesmässiga kontakter och innehåll. 47
  • 48. svenskarna och internet 2012100% 30% 26 17 23 80% 7 14 22 20% 78 17 60% 80 Arbetade hemifrån med hjälp av 96 aldrig internet åtminstone någon dag 24 någon gång 40% Kan regelbundet vara mindre på 62 någon gång i veckan arbetsplatsen 10% dagligen 20% 7 31 7 4 4 5 3 6 10 6 2 1 0% 0 blogg nätverk e-post söka fakta IM/chatt socialt 0% 2009 2012 2003 Hur ofta används olika Kan allt fler arbeta hemifrån? internettjänster i arbetet? Diagram 8.4.Andel av de förvärvsarbetande Diagram 8.5. Andel av de förvärvsarbetande som som använder sig med olika frekvens av olika med hjälp av internet arbetar hemifrån respektive kan internettjänster. stanna hemma mer regelbundet. E-posten dominerar sig av internet, desto fler skulle kunna internetanvändningen på arbetet distansarbeta och därmed skulle många På frågan vilka internettjänster man inte behöva åka till arbetsplatsen varje dag. använder sig av för jobbändamål svarar Allt fler arbetar också hemifrån med hjälp nästan två av tre att de dagligen använder av internet åtminstone någon dag ibland. sig av e-posten. Hälften söker också efter Med dator och internet kan många ta med fakta på internet åtminstone någon eller sig arbete hem. Men det har inte, för de några gånger i veckan. Betydligt färre är det flesta, medfört att de regelbundet kan vara som använder IM/chatt, sociala nätverk eller mindre på sin arbetsplats. Flexibiliteten bloggar för jobbändamål. har visserligen ökat och skiljelinjen mellan Här finns det dock betydande skillnader arbete och fritid har blivit mer otydlig. mellan generationerna. De yngre (26-35 Ibland, någon gång, kan en ökande andel av år) använder internet också mer på jobbet. de förvärvsarbetande arbeta hemifrån, men 17 procent chattar dagligen jämfört med få har arbeten som gör det möjligt att mer 3 procent av de äldre (56-65 år). 10 procent regelbundet arbeta hemifrån. besöker dagligen ett socialt nätverk för jobbändamål jämfört med 3 procent av de Hur viktigt är internet för arbetet? äldre. För två av tre (69%) i den arbetande befolkningen är internet viktigt eller Allt fler arbetar hemifrån med mycket viktigt för arbetet. Det är samma hjälp av internet men åker ändå viktighetsgrad som ges internet för det till arbetet lika mycket. privata. Medan internet är ungefär lika Internet har gjort det möjligt för många att viktigt i det privata livet oberoende om arbeta tillsammans utan att för den skull man är arbetare eller tjänsteman, så spelar befinna sig på samma geografiska plats. internet en viktigare roll för tjänstemännens En tidig vision var att ju fler som använde arbete och ju högre position desto viktigare48
  • 49. Internet i arbetslivet någon dag dagligen 100% ibland regelbundet någon gång/vecka 3% dagligen 5% 80%ja, ibland 20 19% 60% 25 15 28 24 32 40% 22 13 21 20% 14 28 29 26 15 13 nej 0% 36-45 år 46-55 år 56-65 år 16-25 år 26-35 år 73% Medför arbetet med internet hemma att Internet används för privata ändamål man kan vara mindre på arbetsplatsen? Diagram 8.6. Andel av de förvärvsarbetande som med Diagram 8.7. Andel av de förvärvsarbetande som hjälp av internet kan stanna hemma och vara mindre på uppger att de med olika frekvens använder internet på arbetsplatsen. arbetet för privata ändamål.bedöms internets roll vara. Av tjänstemän iarbetsledande positioner säger 91 procentatt internet är viktigt eller mycket viktigt förderas arbete.Produktivitet 2011Hälften av de som förvärvsarbetar sägeratt produktiviteten i deras arbete har ökatgenom internet. Den andra hälften säger Flexibiliteten har visserligenatt internet inte har haft någon betydelse.Mycket få säger att produktiviteten har ökat men skiljelinjen mellanminskat. Bedömningarna är likartade arbete och fritid har för mångai alla åldersgrupper. Skillnaden är stori bedömningarna mellan arbetare och också blivit mer otydlig.tjänstemän.Ju högre position desto viktigare är internetDet är också dubbelt så vanligt blandtjänstemännen, jämfört med arbetarna, attde upplever inte bara att internet är mycketviktigt för dem, utan också att internethar lett till ökade kontakter i yrkeslivet.52 procent av tjänstemännen säger attkontakterna har ökat, och 65 procent avtjänstemännen i arbetsledande ställning,jämfört med 26 procent av arbetarna. 49
  • 50. svenskarna och internet 2012 40% 37 31 31 människor kommer att få lättare att förstå politik 30% 25 människor kommer att få 21 lättare att påverka regeringen 19 18 myndigheterna bryr sig mer 20% 22 om vad människor tycker 15 11 10 16 människor kommer att få mer 10% politisk makt 6 9 0% 2011 2009 2012 2007 2003 Hur har svenskarnas syn på internet och demokrati utvecklats? Diagram 9.1. Andel av befolkningen som instämmer (till stor del + helt och fullt) i en rad påståenden. Positivare syn på internets roll för demokratin09 Synen på internet Under många år hade svenskarna en avvaktande och i många avseenden skeptisk syn på internet och dess möjligheter att förändra samhället. Denna skeptiska attityd skiljde svenskarna från invånarna i många andra länder. Det var ett förhållande som varade fram till 2009. Därefter har attityden blivit mer positiv och många fler instämmer idag i påståenden om att internet kommer Internet har idag för många blivit en del att fördjupa demokratin. av vardagslivet både hemma och på År 2003 var det bara 6 procent som arbetet. I genomsnitt har de svenska instämde i påståendet att internet kommer internetanvändarna använt internet i 14 att medföra att människor kommer att få år. Redan i slutet av 90-talet hade hälften lättare att påverka regeringen. Idag är det av svenskarna skaffat sig tillgång till 31 procent som instämmer. 11 procent höll internet. Hur ser man på internet idag? med om att internet kommer att göra att Hur viktig har internet blivit och vilka människor kommer att få lättare att förstå förhoppningar knyter man till den nya politik. Idag är det 37 procent som håller kommunikationsteknologin? med. En liknande utveckling har skett kring påståenden om att internet kommer att medföra att myndigheterna bryr sig mer om vad människor tycker och att människor kommer att få mer politisk makt.50
  • 51. Synen på internet 2002 20125 4,1 4 3,8 3,7 3,6 3,5 3,64 3,4 3,3 2,63210 personliga kontakter internet TV dagstidningen radion Hur har bedömningen av olika mediers viktighet som informationskälla förändrats under 10 år? Diagram 9.2. Genomsnittlig bedömning i befolkningen år 2002 och 2012 av internets viktighet på en femgradig skala. Internet har blivit allt viktigare som radions viktighet är större än i andra informationskälla men de traditionella åldersgrupper. Undantaget gäller internet, mediernas viktighet består som förlorar i betydelse ju äldre man blir För tio år sedan betraktades inte internet och som har mycket liten betydelse som som någon viktig informationskälla. informationskälla bland de äldsta. Inte ens bland de som använde sig av internet. Dagstidningen var fortfarande viktigast tillsammans med televisionen. Idag är televisionen fortfarande viktigast men internet har blivit lika viktig som 5 personliga kontakter informationskälla. Och dagstidningen 4,2 4,2 4 4 TV och radion har visserligen tappat något i 4 3,6 internet viktighet men finns fortfarande kvar på en 3,3 hög nivå. Allra viktigast är dock fortfarande dagstidning 2,8 de personliga kontakterna, vilket kan tyckas 3 radio paradoxalt i en allt mer medierad värld. Bakom denna stabilitet på ytan döljer sig 1,8 förändringar. Det gäller i första hand hos de 2 unga (12-25 år). Hos dem har internets intåg kommit att spela en stor roll. Personliga 1 kontakter och internet är betydligt viktigare 36-45 år 46-55 år 56-65 år 12-15 år 26-35 år 66-75 år 16-25 76+ år som informationskällor än allt annat. Med ökad ålder blir de olika informationskällorna mer likvärdiga i betydelse. I medelåldern, 46-55 år, bedöms alla medier vara viktiga. Olika mediers viktighet som Det gäller också bland pensionärerna, informationskälla 2012 där televisionens, dagstidningens och Diagram 9.3. Genomsnittlig bedömning i olika åldersgrupper i befolkningen av internets viktighet som informationskälla på en femgradig skala. 51
  • 52. svenskarna och internet 2012 2000 2012 5 4 3,7 3,7 4,3 4,1 3,3 3,3 4 3,1 3 3,7 2,8 4 3 3,3 2,3 2,9 2 3 2,4 1 TV 2 1,6 internet dagstidning 0 radio radion dagstidningen internet TV 1 12-15 år 16-25 år 26-35 år 66-75 år 76+ år 36-45 år 46-55 år 56-65 år Hur har bedömningen av olika mediers Olika mediers viktighet som viktighet som källa till underhållning underhållningskälla 2012 förändrats under 10 år? Diagram 9.4. Genomsnittlig bedömning i Diagram 9.5. Genomsnittlig bedömning i olika befolkningen år 2000 och 2012 av internets viktighet åldersgrupper i befolkningen av internets viktighet som underhållningskälla på en femgradig skala. som underhållningskälla på en femgradig skala. Internet har också blivit en Visserligen är delaktigheten som minst bland viktig källa för underhållning de äldre men även i åldrarna 16 till 45 år, där På underhållningssidan dominerade tele­ känslan av delaktighet är som störst, är det visionen år 2000, för tolv år sedan, och gör en fjärdedel som känner sig lite eller inte alls så än idag. Internet har ökat i betydelse delaktiga. Från 56 år och uppåt utgör denna som källa för underhållning medan radion grupp som känner sig utanför en majoritet. och dagstidningen har minskat något. Men Någon förändring har inte skett under de fortfarande spelar de en viktig roll för de som senaste åren och sannolikt kommer denna är äldre än 35 år. Internet är den viktigaste känsla av utanförskap att bestå. underhållningskällan för de som yngre än 25 år, även om televisionen också är viktig. Oron för internet både Däremot spelar radion och dagstidningen, i minskar och finns kvar detta sammanhang, en undanskymd roll för För tolv år sedan uttryckte många (57%) en ungdomar. oro för de ökade möjligheter till övervakning och kontroll som internet kan erbjuda Känslan av att inte vara delaktig i (Svenskarna och Internet 2000). Det är en informationssamhället kvarstår hos många oro som har minskat väsentligt idag. Endast Detta hör också ihop med att de äldre inte 11 procent av internetanvändarna uttrycker känner någon större delaktighet med det en oro för att regeringen skall kolla vad de framväxande ”informationssamhället”. Det gör på internet och endast 14 procent är är ett förhållande som inte förändrats oroade att företag skall göra samma sak. under de senaste sju åren. Trots att allt fler Däremot är fortfarande många oroade för har börjat använda internet dagligen är det att barn har tillgång till innehåll på internet många som inte känner sig hemma i ”det som är olämpligt. För tolv år sedan uttryckte nya informationssamhället”. Det finns ett 86 procent en oro över att sådant olämpligt starkt samband mellan hur mycket tid man innehåll var tillgängligt för barn. Idag är det använder internet i hemmet och på arbetet 76 procent som uttrycker samma oro över med känslan av delaktighet. Ju mer man vad som finns tillgängligt på internet. En oro använder internet desto större är känslan av som finns i alla åldersgrupper, men starkast i delaktighet i det nya informationssamhället. föräldrar-generationerna 36 till 65 år.52
  • 53. Synen på internet80% 1 100% 6 3 9 10 14 15 22 21 19 61 61 27 59 59 33 80% 27 56 5660% 43 38 32 47 43 60% 48 50 ja, helt och fullt 35 40 50 3840% 40% 78 ja, till stor del 36 35 ja, men bara lite 30 5120% 20% 25 19 23 nej, inte alls 19 29 13 17 5 8 5 9 0% 3 36-45 år 46-55 år 56-65 år 12-15 år 16-20 år 21-25 år 86+ år 66-75 år 76-85 år 27-35 år0% 2011 2008 2009 2000 2010 2012 2003 2005 Känslan av delaktighet i det nya Hur varierar känslan av delaktighet informationssamhället i befolkningen mellan olika åldersgrupper? år 2000 – 2012. Diagram 9.6. Andel i befolkningen som upplever att Diagram 9.7. Andel i befolkningen som upplever de till stor del eller helt och fullt känner sig delaktiga att de i olika grad känner sig delaktiga i det nya i det nya informationssamhället. informationssamhället. Internet har blivit viktigare både 2012 för arbetet och för privatlivet. 5 2008 För de som använder internet har internet 4,2 4,1 blivit till något viktigt både privat i 3,9 4 3,7 3,7 vardagslivet och i skolan och på arbetet. Det 3,5 3,3 gäller i genomsnitt för alla åldrar. Värdet 4 3,8 3,8 på den 5-gradiga skalan står för att internet 3 3,4 3,4 3,3 3,2 bedömts vara viktigt. Unga ger internet 3 högre värden än äldre men även de äldre internetanvändarna upplever internet som 2 viktigt för dem. (9.8) En jämförelse med 2008, fyra år tillbaka 1 i tiden, visar att internet upplevs som 66-75 år 76+ år 36-45 år 46-55 år 56-65 år 16-25 år 26-35 år viktigare idag. Det gäller genomgående för den privata användningen i alla åldrar och det gäller också i arbetslivet. Undantaget är studenter och skolungdomar som 2008 Har internets viktighet för privatlivet upplevde att internet var lite viktigare för förändrats under de senaste fyra åren? deras skolarbete då än vad det är idag. (9.9 En jämförelse 2008 – 2012. nästa sida) Diagram 9.8. Genomsnittlig bedömning i olika åldersgrupper av internets viktighet privat i vardagslivet (5-gradig skala). 53
  • 54. svenskarna och internet 2012 2012 privat arbete/skola 5 2008 5 4,1 4,2 4,1 4,1 4 4 3,9 3,9 3,9 4 3,9 3,9 3,7 4 3,7 3,7 3,7 4 3,5 3,5 3,3 3,9 3,7 3 3,6 3,6 3,6 3 2 2 1 1 0 36-45 år 46-55 år 56-65 år 26-35 år 36-45 år 46-55 år 56-65 år 12-15 år 26-35 år 66-75 år 16-25 16-25 76+ år Hur viktigt är internet för arbetslivet i olika Hur viktigt är internet för privatliv respektive åldrar? En jämförelse 2008 – 2012. arbetsliv? Diagram 9.9. Genomsnittlig bedömning i olika Diagram 9.10. Genomsnittlig bedömning på en åldersgrupper av internets viktighet för arbetslivet femgradig skala av internets viktighet för privat- och (5-gradig skala). arbetsliv. För de unga, 12-25 år, spelar internet en Det kan bli för mycket av internet viktigare roll privat än i skolan. 78 procent Den dagliga användningen av internet säger att internet är viktigt (39%) eller mycket har spridit sig till en allt större del av viktigt (39%) för dem. befolkningen. Internet upplevs som viktigare För de yrkesverksamma, 36-65 år, är både privat och i arbetslivet. Betyder det att internet något viktigare i arbetslivet än också allt fler människor upplever ett slags privat. Och här är det hälften (50%) som säger beroende av internet? Att de tillbringar mer att internet är mycket viktigt för dem i deras tid med internet än vad de egentligen skulle arbete. En stor grupp av de yrkesverksamma vilja? Under flera år har vi ställt frågan om ger sålunda internet en femma av fem de som använder internet upplever att de möjliga, när de bedömer internets viktighet tillbringar alltför mycket tid med internet? för dem i arbetslivet. Och det visar sig att en förändring är på gång. Det är fler (22%) idag än 2008 (14%) som upplever att de tillbringar för mycket tid med internet. Det kan knappast bedömas vara ett beroende i psykiatrisk mening, men en upplevelse att internet tar allt mer tid.54
  • 55. Synen på internet arbete60% 53 25 22 privat 47 20 16,6 3840% 15 12,1 40 33 8,1 10 2720% 22 5 0 ofta mycket ofta aldrig någon gång0% 36-65 år 12-20 år 21-35 år 66+ år Vad är internettiden (tim/vecka) hos de som upplever Var finns de som säger att internet är att de aldrig, någon gång, ofta eller mycket ofta, mycket viktigt? tillbringar för mycket tid på internet? Diagram 9.11. Andel av internetanvändarna i fyra Diagram 9.12. Genomsnittlig internettid hemma åldersgrupper som säger att internet är mycket viktigt (tim/vecka) hos de som upplever/inte upplever att de (5 på 5-gradig skala) för dem privat i vardagslivet tillbringar för mycket tid med internet och i arbetslivet. Hälften av alla ungdomar upplever att de tillbringar för mycket tid med internet Nästan hälften (40%) av alla i åldrarna 12-25 år säger att de ofta eller mycket ofta upplever att de tillbringar för mycket tid med internet. 13 procent säger mycket ofta. Det finns här ett mycket starkt samband mellan upplevelsen av att tillbringa för mycket tid på internet och den verkliga Hur ofta tillbringar du internettiden. Genomsnittstiden för de som alltför mycket tid med internet? upplever detta mycket ofta är 22 timmar aldrig någon gång ofta mycket ofta i veckan. Bland de yngre (12-35 år) som 2008 55% 30% 12% 2% svarar ”mycket ofta” är genomsnittstiden 30 2012 44% 33% 16% 6% timmar i veckan vilket motsvarar 4 timmar om dagen. Tabell 9.1. Andel av internetanvändarna (12+ år) 55
  • 56. Internetutvecklingen kan delas in i tre faser. tyder på det. De stora årliga ökningarna Den första inträffade i mitten på 90-talet då som kännetecknat internetutvecklingen det blev möjligt att via telefonnätet koppla är till stor del borta. Spridningen till nya upp sig till internet. Denna inledande fas grupper har nästan avstannat. Tiden som varade i tio år. Under den tiden skaffade användarna ägnar sig åt internet ligger på sig en majoritet av svenskarna tillgång till ungefär samma nivå i år som förra året. internet. Det gör också andelen som besöker sociala Den andra fasen inleddes i nätverk som Facebook, eller mikrobloggar mitten av 2000-talet i och med att som Twitter. Detsamma gäller andelen som bredbandsutbyggnaden tog fart. Bredbandet fildelar eller som ser på videowebbplatser förändrade från och med 2005 användningen som Youtube. I många avseenden ser det av internet i grunden. Ett innehåll som inte likadant ut idag som det gjorde för ett år varit tillgängligt tidigare blev nu nåbart. Nya sedan. internettjänster introducerades. Tiden som Andelen som läser nättidningar har legat ägnades åt internet fördubblades. på samma nivå de senaste åren liksom Den tredje fasen, som vi nu är mitt lyssnandet på webbradio. Däremot är det inne i, är den mobila fasen. Via smarta fler idag än tidigare som någon gång ser på telefoner och surfplattor är internet nåbart video och webb-tv även om det dagliga tv- överallt. Denna mobila fas inleddes med tittandet på nätet fortfarande bara ligger på de bärbara datorerna men fick inte någon någon procent. större spridning förrän de nya billigare Det är något fler som e-handlar och betalar smarta telefonerna kom 2011. Det är en räkningar via internet men fortfarande är utveckling som fortsatt i år med extra hjälp det stora grupper bland de äldre som inte av surfplattorna. Här börjar det nu ske en gör det. De har inte heller, liksom halva omfördelning mellan plattformarna. Vissa svenska folket, någon e-legitimation. internetaktiviteter passar bättre att göra via Ser vi däremot på vad som händer den smarta mobilen än via datorn och de bland de unga är det där som det skett kan lätt passas in i de luckor och pauser som förändringar under det senaste året. Inte hela tiden uppstår i de dagliga rutinerna. bland tonåringarna utan bland de ännu Vi kan således tala om spridningsfasen, yngre, de i åldrarna 8-11 år som nyss börjat bredbandsfasen och den mobila fasen. skolan. De använder internet mer i dag och Efter en ständig uppgång år efter år har aktiviteter som tidigare var vanliga bland internetutvecklingen samtidigt gått in i en äldre ungdomar börjar nu också bli vanliga stabiliseringsfas. Det är många tecken som bland de yngre, särskilt bland flickorna. Det56
  • 57. Avslutningär en utveckling som pågått i flera år och som sammanlagda lästiden vad som var vanligtfortsätter. Internet kryper allt längre ner i för tio år sedan. Detsamma gäller för tv-åldrarna. tittandet och kvällstidningsläsandet. Den stora förändringen har dock skett i Användningen av traditionella medieroch med den kraftiga ökningen av mobilt har på detta sätt ökat med internet. Förinternet. Genombrottet för de smarta kvällstidningarna har webbläsandet helt gåtttelefonerna skedde redan förra året men det om papperstidningsläsandet, och mångaär en utveckling som fortsatt, särskilt bland läser kvällstidningar bara på nätet. Därde yngre. Där skedde mer än en fördubbling kan man tala om direkt konkurrens mellanav användandet 2011 och sedan ytterligare plattformarna. Men kvällstidningarnaen fördubbling under 2012. Här har Japan utgör ett undantag. För morgontidningenoch länderna i sydostasien gått före men i dominerar fortfarande pappersversionen,jämförelse med USA är andelen med smarta även bland de unga, och för televisionentelefoner idag större i Sverige (Pew 2012). tv-apparaten om än i en plattare version änOch till skillnad från Japan, där många tidigare.endast har en mobil för att koppla upp sig på Med allt tal om smarta telefoner ochinternet, är det mycket få i Sverige (1%) som surfplattor är det lätt att glömma att halvainte också har en dator. befolkningen inte har en smart telefon. Över huvud taget har internet i Sverige mer Halva befolkningen är inte heller med ikommit att spela rollen som ett komplement något socialt nätverk, och många som ärän som konkurrent. Det finns överlag med på Facebook statusuppdaterar aldrig.ett positivt samband mellan traditionell Men de använder internet och som demedieanvändning och att ta del av flesta som använder internet är de myckettraditionella medier på nätet. De som läser nöjda med det. Två av tre i befolkningenmycket pappers-morgontidningar tenderar använder åtminstone någon gång internetatt också läsa webbtidningar Det gäller även för att informera sig om kultur, vetenskaptelevisionen som allt fler har upptäckt också och litteratur. Åtta av tio använder internetfinns på internet. Men det är mycket få som för att slå upp ord och ännu fler söker efterendast ser på tv via internet och 95 procent fakta. Internet och internetanvändarna harav svenska folket har fortfarande tillgång till mognat.en vanlig tv-apparat (Mediebarometer 2011). Slår man ihop den tid som ägnasmorgontidningar på papper och påinternet under en vecka överstiger den 57
  • 58. 11
  • 59. ReferenserAkamai (2012). First Quarter, 2012 State of the Findahl, O. (2006). Trends in downloadingInternet Report. and filesharing of music. Deliverable 5, av Musiclessons: Broadband technologiesCarlsson, U. (2012). Några inledande ord i transforming business models and challengingspåren av tidigare utredningar om förändrade regulatory frameworks – lessons from the musicmedielandskap, läsning och kulturpolitik. Ingår industry. Stockholm: KTH. Update August 2006.i U. Carlsson & J. Johannisson (red.), Läsarnasmarknad, marknadens läsare. Nordicom, Höglund, L. (2012). Bokläsning i skiftet mellanGöteborgs universitet. traditionella och digitala medier. Ingår i U. Carlsson & J. Johannisson (red.), LäsarnasCRL (2003). Internet Usage Trends in Japan. marknad, marknadens läsare. Nordicom,Tokyo: Communications Research Laboratory, Göteborgs universitet.The University of Tokyo. Nordicom (2012) Mediebarometer 2011,Economist Intelligence Unit (2012). Full Speed Göteborg: Nordicom-Sverige, GöteborgsAhead. Goverment Broadband Report, Q1 universitet.2012. Nordicom (2011) Mediebarometer 2010,Findahl, O. (2012). Barn och ungas Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgsmedieanvändning i Internet-världen. Göteborg: universitetNordicom, Göteborgs universitet. HUI (2012). E-barometern Q2 2012. HandelnsFindahl, O. (2011). Svenskarna och Internet utredningsinstitut.2011, Stockholm: .SE (Stiftelsen förInternetinfrastruktur). Pew (2012). The rise of e-reading. Pew Internet & American Life Project.Findahl, O. (2010). Svenskarna ochInternet 2011, Stockholm: .SE (Stiftelsen för Pew (2012). Our Smartphone Habits. PewInternetinfrastruktur). Research Center´s Internet & American Life Project., Sep 17 2012Findahl, O. (2009). Svenskarna ochInternet 2011, Stockholm: .SE (Stiftelsen för Selg, H. (2011). Om nya kontaktmönsterInternetinfrastruktur). i arbetslivet: Facebook, Linkedin, Twitter. Department of Information Technology, UppsalaFindahl, O. (2009). Is the Internet a competitor universitet.or a complement to the traditional media. InCardoso, G., Cheong, A., & Cole, J. (eds.) World World Economic Forum (2012). NetworkWide Internet: Changing Societies, Economies readiness index 2012.and Cultures. University of Macao (July 2009). WWW Foundation (2012). Webindex 2012.Findahl, O. (2008). Svenskarna och World Wide Web Foundation September 2012.Internet 2011, Stockholm: .SE (Stiftelsen förInternetinfrastruktur). 59
  • 60. Sedan år 2000 har World Internet Institute delen tillkommer drygt 200 nationella samlat in data om hur den svenska frågor, varav en del är permanenta medan befolkningen använder informations- och andra är nya för att kunna följa Internets kommunikationsteknik samt hur detta utveckling. År 2000 genomfördes de första påverkar enskilda individer, familjer och panelstudierna i USA, Sverige, Italien och samhället. Detta har framförallt gjorts Singapore. genom studien ”Svenskarna och Internet”, en panelstudie som omfattar 2000 Vad är unikt med projektet? telefonintervjuer baserat på ett slumpvis Projektet är utformat som en panelstudie urval av befolkningen från 16 år och uppåt vilket ger möjlighet att följa enskilda (före 2007 från 18 år). Från år 2010 är .SE människor under längre tid. De huvudman för studien. flesta andra Internetundersökningar Telefonintervjuerna är omfattande och är stickprovsundersökningar. Hela innehåller frågor om de intervjuades befolkningen, även de äldsta intervjuas. I personernas bakgrundsdata, tillgång till många Internetundersökningar finns inte teknik, användning av traditionella medier personer över 75 år med. Både användare och framförallt attityder till och användning och icke användare är med. Internet ses av Internet i olika former. Till föräldrar med i ett mycket brett sammanhang. Både hemmavarande barn mellan 3 och 13 år ställs tillgång, användning och effekter studeras. frågor om barnens användning av Internet. Internationella jämförelser är möjliga. Till ungdomar mellan 12 och 15 år ställs också frågor till deras föräldrar. Metodbeskrivning Svenskarna och Internet är den svenska Svenskarna och Internet delen av World Internet Project, ett Svenskarna och Internet är upplagd efter en internationellt forskningsprojekt med s.k. revolving panel design. Det innebär att ett tjugotal länder, som följer Internets grunden utgörs av en panel av människor spridning och användning runt om i som intervjuas år efter år. En del i panelen världen. Varje partner i respektive land faller ifrån av olika skäl. De vill inte vara med finansierar sin egen verksamhet i projektet. längre, eller de har flyttat, bytt namn eller är De nationella urvalen är representativa urval av andra anledningar svåra att få tag på igen. av befolkningen. I frågepaketen är drygt 100 Därför tillkommer ett nytt urval människor frågor gemensamma för alla länder, de så varje år som skall fylla upp bortfallet i kallade ”Common Questions”. Dessa är exakt panelen. De utgör också en kontrollgrupp lika formulerade i varje land för att skapa som gör det möjligt att kontrollera för jämförbara resultat. Till de gemensamma paneleffekter. Syftet är att det totala urvalet frågorna har sedan varje land möjlighet att av människor som intervjuas, varje år skall lägga till sina egna frågor. I den svenska vara representativt för befolkningen.58
  • 61. MetodUrval Vuxenundersökning.Första året undersökningen genomfördes, Svenskarna och Internetår 2000, drogs ett slumpmässigt urval på Intervjuundersökning av ett urval avSveriges befolkning från ett nationellt befolkningen 16+år (ingen övre gräns)telefonregister. Detta urval kompletteras (Antal intervjuade: 2744)årligen för det bortfall som uppstår föratt panelen konstant skall hålla ca 2000 Föräldrarundersökning.personer. Vanligtvis måste ca 700 nya Tilläggsfrågor i vuxenundersökningen tillpersoner rekryteras till panelen för att de föräldrar som har barn mellan 2-13 år, omkompensera för personer som inte längre vill barnens användning av mobil och Internetdelta i studien. Nyrekryteringen av panelen (516 intervjuade föräldrar om 881 barn)görs genom stratifierade urval styrda påålder och kön för att säkerställa en jämn Ungdomsundersökning.representativitet på dessa variabler. Intervjuundersökning av ett urval ungdomar mellan 12-15 år och deras föräldrar (128 ungdomar och 128 föräldrar)51 procent män och 49 procent kvinnor62 procent bor i stad och 37 procent på Sv. Folkets Urval 2012landsbygden Åldersfördelning enl SCB Antal Procent Ålder Procent 12-15 år 139 5% 12-15 år 6% 16-25 år 424 15% 16-25 år 15% Sysselsättning (16+) 26-35 år 336 12% 26-35 år 14% Arbete 53% 36-45 år 472 17% 36-45 år 16% Studerande 16% 46-55 år 407 15% 46-55 år 15% Hemma med barn 2% 56-65 år 402 15% 56-65 år 15% Arbetslös 3% 66-75 år 316 12% 66-75 år 11% Sjukskriven/förtidspensionerad 3% 76+ år 242 9% 76+ år 9% Pensionär 23% Totalt 2744 100% 100% 59
  • 62. Diagram 1.1 dator internet bredband 1995 25% 2% 1996 27% 5% 1997 30% 10% 1998 40% 15% 1999 55% 30% 2000 62% 51% 3% 2001 65% 53% 9% 2002 67% 56% 15% 2003 74% 65% 23%Diagram 1.3 2004 75% 68% 27% dagligen 2009 dagligen 2010 dagligen 2011 dagligen 2012 2005 79% 72% 43%3-5 år 3% 12% 13% 16% 2006 82% 75% 54%6-8 år 10% 14% 26% 32% 2007 84% 78% 65%9-11 år 45% 46% 52% 64% 2008 86% 81% 75%12-15 år 76% 81% 86% 90% 2009 86% 83% 78%16-24 år 88% 92% 91% 92% 2010 88% 85% 84%25-34 år 81% 90% 88% 90% 2011 89% 88% 85%35-44 år 67% 79% 83% 85% 2012 89% 88% 85%45-54 år 64% 67% 72% 75%55-64 år 53% 57% 64% 66%65-74 år 37% 43% 51% 47% Diagram 1.9 2009 2011 201275- år 12% 16% 22% 20% 12-15 år 12,6 13,8 17,0 16-24 år 16 18,4 19,0 Diagram 3.2 25-34 år 12 14,5 13,6 någon gång minst någon gång dagligen 35-44 år 8,5 10,3 10,12 år 40% 27% 16% 45-54 år 8,1 10 9,13 år 56% 28% 16% 55-64 år 7,1 7,8 7,64 år 60% 38% 15% 65-74 år 7,7 7,8 8,35 år 78% 41% 17% 75- år 6 8,7 6,26 år 80% 43% 27%7 år 83% 59% 28% Diagram 5.58 år 90% 62% 42% befolkningen män kvinnor9 år 96% 61% 48% 2004 8,0%10 år 99% 72% 69% 2007 15,3% 21,9% 8,7%11 år 99% 81% 76% 2008 19,1% 27,0% 11,5%12 år 99% 84% 80% 2009 17,6% 23,5% 11,9%13 år 100% 87% 86% 2010 20,0% 28,9% 10,3%14 år 100% 100% 90% 2011 21,0% 31,0% 11,0%15 år 100% 100% 97% 2012 21,0% 29,0% 11,0%16 år 100% 100% 100%17 år 100% 100% 94%18 år 100% 97% 97%19 år 100% 98% 95%20 år 100% 96% 93%21 år 100% 100% 98%
  • 63. Diagram 8.1 arbetare lägre tjänstemän högre tjänstemän1995 1% 4% 10%1996 3% 11% 22% Tabeller1997 7% 23% 35%1998 23% 43% 55%1999 40% 60% 72%2000 45% 74% 85%2001 52% 80% 86%2002 59% 82% 88%2003 66% 84% 90%2004 72% 85% 92%2005 76% 89% 94%2006 80% 93% 96%2007 84% 94% 97%2008 88% 95% 98%2009 91% 96% 99%2010 93% 97% 99%2011 95% 98% 100%2012 96% 99% 100%Diagram 9.1 2003 2007 2009 2011 2012Människor kommer att få lättare att påverka regeringen 11% 18% 19% 31% 37%Människor kommer att få lättare att förstå politik 6% 9% 13% 21% 31%Myndigheterna bryr sig mer om vad människor tycker 5% 8% 15% 18% 25%Människor kommer att få mer politisk makt 6% 10% 9% 16% 22%Diagram 9.3 2002 2009 2010 2012Personliga kontakter 4 4TV 3,7 3,8 3,9 3,6Internet 2,6 3,2 3,4 3,6Dagstidningen 3,8 3,6 3,6 3,4Radion 3,5 3,4 3,5 3,3Diagram 9.5 TV internet dagstidning radio12-15 år 3,8 4,1 2,1 2,316-25 år 3,4 4,3 2,2 2,426-35 år 3,6 4 2,4 2,736-45 år 3,7 3,7 2,6 346-55 år 3,7 3,3 2,8 3,156-65 år 3,7 2,9 3,2 3,366-75 år 3,9 2,4 3,5 3,576+ år 3,8 1,6 3,4 3,3
  • 64. Indexabonnemang 30, 31 MMS 17, 20appar 7, 36 mobila uppkopplingar 8arbeta hemma 47 mobilt internet 6, 24, 25arbetare 46, 49 morgontidning 40, 42, 44arbete 10, 46, 47, 49, 54 musik 30-32, 36bankkontor 7, 38, 39 mörkertal 13barn 18, 26, 27, 52 pensionär 10, 36beroende 55 radio 40, 42, 43, 51betala räkningar 7, 34, 38 skola 10blogga 3, 15, 20, 21, 22 skolbarn 18, 19bredband 8 slå upp ord 17, 57böcker 40 smart mobil 9, 19-21, 26-28, 35, 56dator 8, 9 SMS 17, 21, 22delaktighet 52, 53 småbarnsföräldrar 18demokrati 50 socialt nätverk 14-17, 22, 25e-bok 40, 41 spel 17, 20e-legitimation 6, 37, 56 spelkonsol 9e-post 14, 15, 25 Spotify 6Facebook 16, 46, 47 stationär dator 9fildelning 17, 32 statusuppdatering 16, 17flickor/pojkar 20-22 surfplatta 6,8,9,19, 20, 25-28funktionshinder 12 synproblem 12geotaggar 29 sällan-användare 12humor 15, 17 söka fakta 15, 17, 25hälsoinformation 15 telefon 6, 16icke-användare 12 tidningsläsning 41, 44, 57informationskälla 51 tjänstemän 46, 48, 49inkomst 28, 28, 39 traditionella medier 44, 51, 57instant messaging 14, 15 TV 25, 40, 43, 51, 57internationell jämförelse 13 Twitter 3, 15, 17, 47internetaktiviteter 15-17 underhållning 51, 52internetanvändning 8-10, 15, 19 unga 10, 11, 17, 18, 44, 46, 55internetbank 39 urval 61ip-telefoni 17 utanför 11kreditkort 34 varför inte? 12kultur 15, 57 video 30, 31kvinnor/män 11, 21, 26, 29 viktighet 48, 51, 53-55kvällstidning 40, 42, 44 Wikipedia 15Linkedin 15, 47 äldre 11, 35, 37metod 61
  • 65. .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) ansvarar förInternets svenska toppdomän, .se. Kärnverksamhetenär registrering av domännamn samt administration ochteknisk drift av det nationella domännamnsregistret,samtidigt som .SE verkar för en positiv utveckling avInternet i Sverige. Överskottet från registreringen avdomännamn finansierar projekt som bidrar till Internetsutveckling i Sverige. .SE satsar intensivt på att vara enaktiv forsknings- och utvecklingsfinansiär och -aktörinom Internetutveckling. En viktig del i arbetet med utveckling av Internet iSverige är att
ta fram relevant information om hur nätetförändrar samhället och människors liv. Många kännersig kallade att tolka och peka ut faror och möjligheter. Föratt förstå hur Internets tillväxt påverkar oss
alla behövstillgång till rapporter, undersökningar och analyser fråntillförlitliga källor. Därför samlar och presenterar .SEsådant material på webbplatsen Internetstatistik.se. Vitar även fram den här årliga rapporten om svenskarnasInternetvanor. ”Svenskarna och Internet” är idag Sveriges viktigasteindividundersökning om Internetanvändning. Rapportenges ut årligen i samband med konferensen Internetdagarnai oktober–november. Utöver den här rapporten, som ärden mest omfattande och uppmärksammade, ger vi ävenut fördjupande rapporter på olika teman, till exempel”Unga och Internet 2009” och ”Äldre svenskar ochInternet 2010”. Rapporten görs i samarbete med World InternetInstitute och har sammanställts årligen sedan år 2000.Det ger en unik möjlighet att visa på hur utvecklingenser ut över tid. .SE är även delaktiga i ett internationelltsamarbete via World Internet Project, vilket bland annatger oss möjlighet att jämföra våra data med övriga 30medlemsländers. Rapporterna är kostnadsfria och finns att beställa i trycktformat eller går att läsa online eller ladda ned som pdf påwebbplatserna www. internetstatistik.se och www.iis.se
  • 66. svenskarna och internet 201166