It i människans tjänst– en digital agenda för Sverige
Produktion Näringsdepartementet    Foto Maskot, iStockPhoto    Tryck: åtta.45, Stockholm, oktober 2011    Artikelnummer N2...
Förord                                                      5Sammanfattning                                              6...
S       verige är på många sätt en framstående it-nation med bra infrastruktur,       avancerade tjänster och med en stor ...
Sammanfattning    För att möta de utmaningar som finns             använda de möjligheter som digitaliseringen    både inte...
skyldigheter samt ta del av förvaltningens      kontrollerad. Endast i den mån betroddaservice. Offentlig information och e...
upphandling. För att ytterligare stärka            Ett sätt att stärka den digitala kom-    företagens utvecklingsmöjlighe...
Sverige ska verka för ett tillgängligt, öp-   globalt perspektiv stärka Sveriges konkur-pet och robust internet i Sverige ...
att landsbygdsprogrammet tillförs 300             ningar med it-inriktning. Ambitionen är     miljoner kronor för bredband...
Regeringen prioriterar öppenhet ibiståndets genomförande och avserfortsätta driva frågan om transparensoch biståndseffektiv...
Inledning     Om man för en kort stund skruvar till-            Regeringen arbetar aktivt med it-     baka klockan tjugo å...
konkurrenskraft, tillväxt och innova-          företag (digital kompetens, nya produkter,tionsförmåga samtidigt som de män...
vice och e-tjänster utvecklas i allt större    tans för etiska eller rättsliga överträdelser.     utsträckning vilket kan ...
Digital agenda för SverigeFör att möta de utmaningar som finns                         gänglighet föreslås att de mål som a...
och utvecklades. En stor andel av den           mål för andra områden. Ett exempel är e-     svenska arbetskraften är anst...
Det behövs                                                   infrastruktu                                                 ...
En gemensam utmaning                            har staten ett ansvar att säkerställa insyn                               ...
utvecklingen mot det it-politiska måletoch rapportera detta till regeringen. Påmotsvarande sätt som E-delegationen gör,bör...
Lätt och säkert     att använda     När allt fler tjänster i samhället blir digi-     på internet ställer också konsumenter...
en halv miljon svenskar som inte alls                       digitala delaktigheten. Ett exempel äranvänder datorer och int...
anförskapet görs av olika organisationer,                        Det är viktigt att skyddet för den en-     nyckelaktörer,...
reutnyttjande. En fråga som särskilt kom-         och högskolor räcker bara till en vissmer att uppmärksammas i regeringen...
för hög spetskompetens för att undvika         öka småföretagens it-användning     svenska flaskhalsproblem. Inom ramen    ...
medierna och förstå deras roll i samhället.              kontrollerad avseende skalskydd eller fö-Det är inte ovanligt att...
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
IT i människans tjänst
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

IT i människans tjänst

1,120

Published on

IT i människans tjänst

0 Comments
1 Like
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

No Downloads
Views
Total Views
1,120
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
0
Comments
0
Likes
1
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

IT i människans tjänst

  1. 1. It i människans tjänst– en digital agenda för Sverige
  2. 2. Produktion Näringsdepartementet Foto Maskot, iStockPhoto Tryck: åtta.45, Stockholm, oktober 2011 Artikelnummer N2011.122 Diarienummer 2011/342/ITP
  3. 3. Förord 5Sammanfattning 6Inledning 12 Samhällsutmaningar 13 Digitaliseringens möjligheter och utmaningar 13Digital agenda för Sverige 15 It-politiska mål 15 Strategiska områden 16 En gemensam utmaning med olika roller 18 Regeringen inrättar en Digitaliseringskommission 18Lätt och säkert att använda 20 Digitalt innanförskap 20 E-tjänster och information som grund för innovativa tjänster 22 Digital kompetens 23 Vardagssäkerhet 24Tjänster som skapar nytta 26 Offentlig förvaltning 26 Entreprenörskap och företagsutveckling 27 Vård och omsorg 30 Skola och undervisning 33 Demokrati 34 Tillgång till kultur 35Det behövs infrastruktur 38 Internet i Sverige och globalt 38 Samhällets informationssäkerhet 40 Mjuk infrastruktur 42 Geografisk information 44 Robust elektronisk kommunikation 45 Bredband 46It:s roll för samhällsutvecklingen 49 Forskning och innovation 49 It för miljön 50 Jämställdhet 52 Frihet på nätet 53 Upphovsrätt 55 It för global utveckling 56 3
  4. 4. S verige är på många sätt en framstående it-nation med bra infrastruktur, avancerade tjänster och med en stor andel av befolkningen som regel- bundet använder it och internet. Men om vi tror att vi lever i den bästaav världar, där ingenting återstår att göra, då är jag rädd för att vi snabbt kom-mer att förlora vårt försprång. It är ett område som spänner över många – jaalla – politikområden. Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledandevad gäller att använda it för att nå politiska mål för tillväxt i alla delar av lan-det, social välfärd, demokrati och klimatförbättringar. Syftet med den digitala agendan för Sverige är att samla alla pågåendeaktiviteter i en horisontell sammanhållen strategi för att ta till vara alla demöjligheter som digitaliseringen erbjuder människor och företag. Vi har sannolikt bara sett början av alla de fördelar som användningen av itkan innebära. Använder vi tekniken rätt kan: • de elever som har svårast att lära sig istället med egen dator bli bäst i klassen på att söka, redigera och presentera information • en svårt sjuk patient som kommer in akut på sjukhus slippa redogöra för sin sjukdomshistoria eftersom läkaren har fått all relevant informa- tion från den digitala patientjournalen • fler tjänstejobb skötas hemifrån vilket ökar livskvaliten och sparar resor, tid, pengar och miljö • it göra demokratin tillgänglig, till och med från det egna köksbordet. Arbetet med att forma den digitala agendan har skett i en öppen process,bl.a. genom ett antal olika rundabordssamtal och andra möten. Men godaidéer och inspel har även kommit genom exempelvis fysiska och elektroniskabrev, nätbaserade forum, twitter och facebook. För att samla hela regeringen och alla departement har statssekreterarefrån samtliga departement arbetat tillsammans i en statssekreterargrupp. Detinnebär att den agenda som nu presenteras inkluderar alla berörda delar avregeringskansliet. Dialog, öppenhet och transparens har varit mina ledord. Aldrig någonsintidigare har någon process varit så öppen i regeringskansliets arbete. Jag skulle vilja rikta ett varmt tack till alla som på något sätt har bidragit iprocessen så här långt. Nu är grunden lagd för det fortsatta arbetet, och detär nu det riktigt viktiga arbetet börjar, när målsättningarna i den digitalaagendan ska omsättas i praktiken. Från studiecirkeln om datoranvändning föräldre i Kisäng, till forskningen om nästa generations mobilteknologi i Kista;alla insatser är viktiga för att vi ska nå målet om att Sverige ska bli bäst i värl-den på att använda digitaliseringens möjligheter.Anna-Karin HattIt- och energiminister 5
  5. 5. Sammanfattning För att möta de utmaningar som finns använda de möjligheter som digitaliseringen både internationellt och nationellt vill erbjuder. Förutsättningarna för digitalt regeringen ta till vara de möjligheter som innanförskap är många. Det kan vara digitaliseringen ger och har därför fattat fråga om faktisk tillgång till dator och beslut om It i människans tjänst - en di- fasta eller mobila uppkopplingar med gital agenda för Sverige och föreslagit ett tillräcklig kapacitet eller möjlighet att nytt mål för it-politiken, Sverige ska vara få hjälp om problem uppstår. Frågan bäst i världen på att använda digitalisering- om hur alla som vill ska kunna delta i ens möjligheter. informationssamhället utifrån sina egna Regeringens huvudsakliga uppgift är förutsättningar spänner över i stort sett att skapa goda förutsättningar genom alla områden och kräver samlade grepp, regler, att formulera politiska mål och samarbete och dialog. undanröja hinder för utvecklingen. Men Tillgänglighet till och användbarhet för att Sverige ska bli bäst i världen på att av offentliga e-tjänster bör öka. E-delega- använda digitaliseringens möjligheter så tionens vägledning för webbutveckling har, förutom regeringen, alla en roll att bör därför användas vid utveckling av spela, såväl medborgare, företag och orga- offentliga e-tjänster. För att säkerställa att nisationer som kommuner, landsting och användar- och tillgänglighetsperspektivet samverkansorgan. Det är viktigt att arbeta uppmärksammas på hög strategisk nivå strategiskt med långsiktiga it-politiska kommer regeringen att inrätta ett an- frågor i anslutning till agendan samtidigt vändningsforum. som utvecklingen bör följas upp och ana- lyseras. Regeringen avser därför att inrätta Regeringen avser även att lämna flera en Digitaliseringskommission som ska få uppdrag inom området, bl.a till Handisam uppdrag att göra detta. om en framtida struktur för uppföljning av e-tillgänglighet. Statistiska Central- Agendan pekar ut behov av insatser byrån kommer att ges i uppdrag att ta inom fyra strategiska områden med fram statistik för området. Många viktiga utgångspunkt i användarens perspektiv: insatser för att öka innanförskapet görs lätt och säkert att använda, tjänster som av olika organisationer, nyckelaktörer, skapar nytta, det behövs infrastruktur eldsjälar och entusiaster runt om i landet samt it:s roll för samhällsutvecklingen. Regeringen kommer därför att ge Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att Lätt och säkert att använda utreda behov av och se över möjligheterna När samhället blir alltmer digitaliserat är att stödja sådana insatser. det viktigt att alla kan ta del av de möj- Det behövs en öppnare och smartare ligheter som skapas. Det handlar bland förvaltning som stödjer innovation och delak- annat om att kunna använda internet och tighet. Regeringens övergripande mål för andra digitala tjänster i vardagen som e-förvaltning är att e-förvaltningsarbetet privatperson, företagare eller anställd. ska leda till att det ska vara så enkelt som För att öka det digitala innanförskapet möjligt för så många som möjligt att är det viktigt att alla som vill ska kunna utöva sina rättigheter och fullgöra sina6
  6. 6. skyldigheter samt ta del av förvaltningens kontrollerad. Endast i den mån betroddaservice. Offentlig information och e- och välanvända tjänster av detta slag intetjänster är samhällsgemensamma resurser finns på den privata marknaden, eller kansom kan användas av andra aktörer och förutsättas utvecklas inom kort kan detdärigenom bidra till samhällets tillväxt. finnas behov för staten att utveckla dessa.Genom att bättre tillgängliggöra registerinom offentlig sektor kan Sverige stärka Tjänster som skapar nyttatillväxten i små och medelstora it-företag.Regeringen följer hur myndigheterna ef- Det finns behov av attraktiva och lättan-terlever lagen (2010:566) om vidareutnytt- vända digitala tjänster för olika delar avjande av handlingar från den offentliga livet. För att möta dessa varierande behovförvaltningen och hur de förbättrar förut- behövs ett stort och varierande utbud avsättningarna för vidareutnyttjande. tjänster som utvecklas av både privata och offentliga aktörer. Utvecklingen av Digital kompetens kan vara avgörande nya och bättre tjänster stimulerar använd-för individers möjligheter att få och ningen av digitala kanaler och bidrar tillbehålla en anställning, starta och driva fö- att effektivisera etablerade branscher ochretag eller stärka företags innovationsför- verksamheter samtidigt som nya kreativamåga och konkurrenskraft. Alla i arbetsför idéer, innovationer och affärsmodellerålder ska ha en god digital kompetens för att växer fram.vara anställningsbara eller kunna starta ochdriva företag. Regeringen fortsätter arbetet med att skapa en enklare vardag för privatpersoner Att stärka digital kompetens i skolor och företag samt en effektivare offentlig för-och högskolor räcker bara till en viss valtning. Ett antal viktiga e-förvaltnings-gräns, det behövs också kompetensut- projekt kommer att fortsätta bedrivas.veckling inom arbetsliv och organisatio-ner i övrigt. I den internationella kon- It:s potential ska tillvaratas för att ökakurrensen måste svenska företag kunna företagens tillväxt, konkurrenskraft ochrekrytera utländska experter och andra handel. Det är viktigt att förbättra förut-nyckelpersoner För att det ska bli enklare sättningarna för vidareutnyttjande av of-och mer förutsägbart när företag rekry- fentlig information från myndigheter förterar utländska medarbetare avser reger- både kommersiella och ideella ändamål.ingen att genomföra en förenkling av den Övergången till elektronisk upphandlingså kallade expertskatten. Regeringen har i bör påskyndas. En förbättrad samordningjuli 2011 beslutat att tillsätta en utredning av statens, kommuners och landstingsom åtgärder för att öka småföretagens upphandling av it kan främja den utveck-it-användning. lingen. Regeringen anser därför att det är viktigt att den offentliga sektorn stimu- Det är fortfarande många som kan lerar innovation och entreprenörskapmen inte vågar använda it och internet. genom upphandling och standardisering.Användning av it och internet ska präglas Regeringen arbetar med att undanröjaav säkerhetsmedvetande och tillit. Post- och handelshinder internationellt på it-områ-telestyrelsen bidrar med finansiering till det, inklusive genom en utvidgning av in-nätverksorganisationen Surfa Lugnt som formationsteknikavtalet ITA. Regeringensedan länge arbetar med ökad trygghet avser att fortsätta arbetet med att förenk-och säkerhet på nätet. Myndighetens la för företagen, t. ex. genom att användainsatser för att stödja Surfa lugnt bör digitala lösningar som kan förenklafortsätta. Det stöd i säkerhetsfrågor som uppgiftslämnandet så att företag kanges av PTS, MSB, Konsumentverket, Da- undvika all form av dubbelrapportering.tainspektionen m.fl. bör stärkas. Som ett Tillväxtverket har utarbetat en lösningled i att hjälpa användare att ta sitt ansvar som möjliggör äkthetskontroll av elektro-för säkerheten behöver det säkerställas niska underskrifter av olika utländska e-att det finns internetbaserade tjänster signaturer. Lösningen bör kunna användastill ett för användarna rimligt pris där de när myndigheter handlägger utländskakan få innehållet i sin terminalutrustning ärenden, exempelvis vid digital offentlig 7
  7. 7. upphandling. För att ytterligare stärka Ett sätt att stärka den digitala kom- företagens utvecklingsmöjligheter föreslår petensen hos skolväsendets personal är regeringen att avdragsrätten för forskning att vid kompetensutveckling, när det är och utveckling utökas. För att undanröja lämpligt, utnyttja it som en plattform. hinder och skapa en väl fungerande inre Inom demokratiområdet ska it vara marknad för den elektroniska handeln ett stöd för medborgardialog samt bidra till kommer det, inom ramen för Utrikes- att öka medborgarnas kunskap, samhälls- departementets arbete, att presenteras engagemang, insyn och inflytande. Under en åtgärdslista med konkreta initiativ. de kommande åren är det en gemensam E-delegationen har regeringens uppdrag utmaning för stat, kommun och lands- att främja och samordna myndigheternas ting att utveckla användningen av it som arbete med att förbättra förutsättning- stöd i dialogen med medborgarna. Reger- arna för vidareutnyttjande av handlingar. ingen stödjer därför bl.a. fortsatt Sveri- I detta ingår bl.a. att särskilt uppmärk- ges Kommuner och Landstings projekt samma förutsättningarna för mindre och Medborgardialog med stöd av it som ska nyetablerade företag att få tillträde till pågå till 2013. marknaden för offentlig information. Regeringen avser att noga följa hur lagen Inom kulturområdet ska kulturella om vidareutnyttjande av handlingar från verksamheter, samlingar och arkiv i ökad den offentliga förvaltningen tillämpas. utsträckning bevaras digitalt och tillgäng- En fråga som särskilt uppmärksammas är liggöras elektroniskt för allmänheten. Det om någon myndighet bör ges i uppgift att övergripande målet är att senast 2015 ska övervaka lagens efterlevnad och att stödja kulturella verksamheter, samlingar och myndigheterna i deras arbete. arkiv i ökad utsträckning bevaras digitalt och tillgängliggöras elektroniskt för all- Det nationella arbetet inom eHälsa mänheten. Regeringen avser att formulera inriktas på att skapa synliga och konkreta en nationell strategi för digitalisering av förbättringar för tre huvudsakliga målgrup- kulturarvet, baserat på förslag som kom- per: individen, vård- och omsorgspersonal mit fram i redovisningen av uppdrag om samt beslutsfattare inom hälso- och sjukvår- digitalisering, elektronisk tillgång och di- den och socialtjänsten. Regeringens arbete gitalt bevarande. Ett viktigt utvecklings- drivs tillsammans med en bred grupp arbete är det projekt som presenterades av nationella aktörer genom Nationell i centralmuseernas samarbetsråds upp- eHälsa – strategin för tillgänglig och säker dragsrapport om en standardiserad och information inom vård och omsorg. Inom gemensam plattform, sverige.museum, där ramen för det arbetet genomförs en bred de statliga museernas samlingar samlat flora av insatser. Arbetet fokuserar nu finns digitaliserade, strukturerade och till- på att leverera nyttoeffekterna av olika gängliga. En ny arbetsmarknadssatsning e-hälsotjänster, att leverera fler personliga – Kulturarvslyftet – genomförs under e-tjänster för alla invånare, ökad samord- åren 2012–2014. Satsningen kan ge aktörer ning och utveckling av eHälsa i kommu- inom kulturarvsområdet stora möjligheter nal hälso- och sjukvård och socialtjänst att genomföra insatser för att digitalisera, samt ett ökat samspel med näraliggande digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra nationella och internationella reformpro- samlingar, arkiv och bibliotek. cesser och initiativ. Det behövs infrastruktur Elever ska och lärare bör ha tillgång till moderna lärverktyg som behövs för en tids- För att det ska vara möjligt att använda enlig utbildning. Varje elev ska efter genom- och erbjuda digitala tjänster behövs en gången grundskola kunna använda modern grundläggande infrastruktur med väl teknik som ett verktyg för kunskapssökande, fungerande elektroniska kommunika- kommunikation, skapande och lärande. tioner. Internet som bärare av tjänster ska vara tillgängligt och robust och den It är ett av skolans lärverktyg, som information som skickas över nätet ska behövs för att nå skolans mål. behandlas på ett säkert sätt.8
  8. 8. Sverige ska verka för ett tillgängligt, öp- globalt perspektiv stärka Sveriges konkur-pet och robust internet i Sverige och globalt. renskraft och ekonomiska tillväxt.För att få en säkrare kommunikation för Det offentliga Sverige ska användamyndigheter behövs underlag till en in- geografisk information som är beskriven iternetspecifikation som kan användas vid nationellt bestämda referenssystem och sommyndigheters upphandling av internetan- bygger på internationella överenskommelser.slutning. Senast 2013 ska det därför finnas Lantmäteriet ska efter samråd med Sveri-en gemensam internetspecifikation med ges Kommuner och Landsting genomföraolika robust- och säkerhetskrav (typfall) en övergång till rikstäckande digital regis-framtagen för myndigheter. Dessutom bör terkarta. Övergången ska vara genomfördalla myndigheter senast 2013 använda sig senast den 31 december 2017.av DNSSEC och vara nåbara med IPv6.Regeringen avser att lämna uppdrag avse- Robust elektronisk kommunikationende dessa frågor till PTS, MSB och andra innebär att kommunikationerna ska varaberörda myndigheter. Senast 2013 ska det uppbyggda på ett driftssäkert sätt. PTS skafinnas verktyg för både konsumenter och genom sina insatser bidra till att anta-leverantörer att kunna mäta och jämföra let driftsstörningar inom elektroniskinternetanslutningar. Regeringen övervä- kommunikation minskar. PTS insatserger fortsatta insatser inom området. Sve- ska också bidra till att aktörerna inomrige ska vara aktiva internationellt för att sektorn stärker sin förmåga att hanterafå gehör för sina ståndpunkter kring ett allvarliga driftsstörningar i såväl tätorterstabilt, öppet, robust och globalt internet. som i gles- och landsbygdsområden. Privata och offentliga informationssystem Andra åtgärder som vidtas är bl.a. re-ska säkras i syfte att värna olika värden i dundans i ortssammanbindande fibernät,samhället såsom demokrati, personlig inte- underhåll av bergrum där operatörernagritet, tillväxt samt ekonomisk och politisk ställer sin vitala utrustning, kompetens-stabilitet. En nationell samverkansfunk- höjande åtgärder, spridning av mobilation för informationssäkerhet inrättas. kommunikationsnät, nationella samar-MSB bör årligen redovisa en lägesbedöm- betsprojekt kring t.ex. lägesbeskrivningarning på informationssäkerhetsområdet och informationsdatabaser samt återkom-avseende hot, sårbarheter och risker på mande övningar med uppföljning somsamhällsnivå. underlag för framtida satsningar. För att digitaliseringens möjligheter ska Målet för bredbandspolitiken är attkunna användas fullt ut behövs en fungeran- Sverige ska ha bredband i världsklass. Allade mjuk infrastruktur. Staten har genom hushåll och företag bör ha goda möjlighetermyndigheternas deltagande i standardise- att använda sig av elektroniska samhälls-ringsarbetet ett ansvar för standardisering tjänster och service via bredband. Dettainom ramen för varje myndighets gene- innebär att 90 procent av alla hushåll ochrella ansvar. Medlemskapet i EU innebär fasta verksamhetsställen bör ha tillgång tillatt staten har ett ansvar för att föreskrifter 100 Mbit/s senast 2020. År 2015 börär utformade så att de möjliggör ett fritt 40 procent av hushållen och de fastaflöde av varor och tjänster mellan län- verksamhetsställena ha tillgång till 100derna. Mbit/s. Arbetet inom Bredbandsforum Inom ramen för E-delegationens är framgångsrikt och har bidragit till enverksamhet har ett it-standardiseringsråd ökad dialog mellan marknadens olikainrättats för att underlätta beredningen parter samt konkreta förslag på åtgärderav it-standardiseringsfrågor. I samråd med som kan främja tillgången till bredband.Sveriges standardiseringsråd (SSR) inrät- Regeringen avser därför att förlängatades 2010 det s.k. Standardiseringspro- forumets uppdrag. I budgetpropositionenjektet. Projektet syftar bl.a. till att bistå för 2012 föreslår regeringen att stödetdepartementen så att de mer effektivt kan till kanalisation ska förlängas genom attidentifiera strategiska områden för stan- avsätta 120 miljoner kronor under perio-dardisering och därmed bidra till att i ett den 2012–2014. Vidare föreslår regeringen 9
  9. 9. att landsbygdsprogrammet tillförs 300 ningar med it-inriktning. Ambitionen är miljoner kronor för bredbandsutbyggnad att andelen kvinnor i it-relaterade yrken och att 75 miljoner kronor under perioden och kvinnor som studerar på utbildningar 2012–2014 för medfinansiering av bred- med it-inriktning ska öka kraftigt fram bandsåtgärder. till 2020. Regeringen har i september 2011 beslutat att ge Tillväxtanalys i uppdrag att It:s roll för samhällsutvecklingen genomföra en uppföljning av de förslag Den ökade digitaliseringen påverkar alla som KTH 2007 lade fram i rapporten samhällsprocesser och -strukturer i Sverige Jämställd it-utveckling för ökad tillväxt. och globalt. Det handlar bl.a. om it:s roll för För att stärka friheten på nätet ska Sve- ett mer hållbart samhälle, global utveckling, rige verka för att de mänskliga rättigheterna hur forskning och innovation kan bedri- respekteras på internet. Detta innebär en vas, hur människor kan utöva sin frihet på ökad internationell uppslutning kring nätet, samt förnyade former för demokrati, centrala principer för skydd och främjan- deltagande och insyn genom ökad öppen- de av mänskliga rättigheter, bl.a. yttran- het i biståndets genomförande m.m. defrihet, på internet. Principerna inne- I forskningsverksamhet och innova- håller bl.a. minimering av olika former tionsprocesser ska digital information och av övervakning och censur av internet. digitala verktyg användas i ökad utsträck- Sverige kommer under kommande sessio- ning. Regeringen har uppdragit åt Vinnova ner fortsatt att verka för att FN:s råd för att bygga upp och stärka testbäddar inom mänskliga rättigheter ska behandla ytt- hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. randefrihet och andra mänskliga rättighe- Vidare avser regeringen att under 2012 ter på internet. Syftet är att tydliggöra de utarbeta en proposition om forskning och mänskliga rättigheternas tillämpning på innovation. Arbetet med att utarbeta en internet. Vidare kommer Sverige att verka nationell innovationsstrategi har påbör- för att även andra internationella fora på jats. I arbetet kommer frågan om en ökad ett effektivt sätt ska integrera rättighets- samordning av innovationspolitiken med perspektivet. Det är också viktigt att öka andra politikområden att behandlas. samordning och samverkan nationellt och internationellt. It ska bidra till ett miljöanpassat sam- hälle. Det finns en stor potential för I syfte att främja kreativitet och innova- att åstadkomma miljöförbättringar i de tion ska det vara enkelt att sluta avtal om svenska städerna med stöd av it. Dele- upphovsrätt i den digitala miljön. Förut- gationen för hållbara städer har sedan sättningarna för dem som vill få tillgång tidigare regeringens uppdrag att bl.a. lyfta till kreativt innehåll bör därför förbätt- fram hur hållbar utveckling och insatser ras samtidigt som upphovsrätten värnas. för att motverka klimatförändringar kan Regeringen ska verka för ett väl avvägt kombineras med främjande av bl.a. it. och ändamålsenligt regelverk i fråga om Denna inriktning bör ytterligare priori- licensering av upphovsrätt såväl nationellt teras. I budgetpropositionen 2012 föreslår som på EU-nivå. regeringen att 10 miljoner kr avsätts under Användning av it i biståndet ska bidra 2012–2014 för att etablera en kunskaps- till fattigdomsminskning, demokratisering plattform med tillhörande oberoende och respekt för de mänskliga rättigheterna. samordningsråd som dels ska stärka En effektiv fattigdomsbekämpning främjas samverkan mellan olika aktörer dels öka av en öppenhet i biståndets genomförande. kunskaperna om smarta elnät. Sverige ska stödja innovativa ansatser och Jämställdheten inom it-området ska öka nya arenor liksom nationella och interna- kraftigt. Det behövs fler kvinnor som tionella aktörer avseende kapacitets- och är med och fattar beslut samt deltar i metodutveckling samt stimulera samver- utvecklingen av digitaliseringen och dess kan mellan nya och mer etablerade ak- möjligheter. Det är därför viktigt att fler törer på området. Ökad samordning och kvinnor väljer att arbeta inom it-relatera- samverkan i Sverige, inom EU och globalt de yrken samt att fler kvinnor går utbild- bör också eftersträvas.10
  10. 10. Regeringen prioriterar öppenhet ibiståndets genomförande och avserfortsätta driva frågan om transparensoch biståndseffektivitet i internationellasammanhang. Sverige ska också verka förökad transparens hos samarbetspartnersoch andra biståndsaktörer, inklusive mul-tilaterala organisationer, privata aktöreroch det civila samhällets organisationer. 11
  11. 11. Inledning Om man för en kort stund skruvar till- Regeringen arbetar aktivt med it- baka klockan tjugo år i tiden. Då, i början frågorna inom flera områden. Regeringen av 90-talet, började datorerna på allvar har bland annat beslutat om strategin komma in i de svenska hemmen. Innan Nationell eHälsa, en ny skollag, kurs-, äm- dess fick man i bästa fall nöja sig med en nes- och läroplaner som tydliggör behovet elektrisk skrivmaskin. Likadant var det på av digital kompetens, en handlingsplan många arbetsplatser. Flera anställda delade för e-förvaltning och en E-delegation, på en dator eller så fanns det sekreterare Bredbandsstrategi för Sverige samt en som hanterade allt skrivarbete. Nu fick strategi för ökad tjänsteinnovation. Även alltfler en egen dator och möjlighet att i det pågående arbetet med att ta fram en skicka digitala meddelanden till varandra. nationell innovationsstrategi är digitali- Först omkring 1995–1996 slog internet seringens möjligheter centrala. Också på igenom på allvar, och antalet internetupp- europeisk nivå är it-frågorna prioriterade. kopplingar började växa. Carl Bildt och Våren 2010 presenterade Europeiska kom- Bill Clinton var de första regeringschef- missionen en Digital Agenda för Europa, erna som skickade e-post till varandra. På som är ett av sju flaggskeppsinitiativ i samma sätt var Sverige tidigt ett föregångs- EU:s övergripande strategi för tillväxt land när det gäller mobil telefoni, och fick EU2020. I december 2010 presenterades tidigare än många andra ett väl utbyggt The European eGovernment Action Plan GSM-nät. I dag känns den tiden avlägsen, 2011–2015, som handlar om hur it kan och den utveckling som har skett sedan användas för att skapa en smartare och dess kunde nog ingen riktigt förutse. effektivare offentlig förvaltning i Europa. Sverige är idag en ledande it-nation Även i kommissionens meddelande, Inre- och har en stark position både vad gäller marknadsakten Single Market Act, som it-användning och bredband. Exempel- presenterades i april 2011 uppmärksam- vis hade 6,3 miljoner svenskar eller 91 mas vikten av att etablera en digital inre procent tillgång till internet i hemmet marknad. I den svenska utrikespolitiken 2010 och mer än 99 procent tillgång till är yttrandefrihet på internet en prioritet, bredband. Nio av tio personer använder vilket gett resultat bl.a. i FN:s råd för internet regelbundet och 85 procent har mänskliga rättigheter. en bredbandsuppkoppling. It har en stor Utvecklingen går snabbt. Människor betydelse i den svenska ekonomin och påverkar och påverkas av digitaliseringen bidrar stort till den totala produktivi- oavsett om de vill det eller inte. Digitali- tetstillväxten i landet. Mellan åren 2000 seringen förändrar alla delar av samhället och 2005 beräknades så mycket som 33 och omkullkastar gamla sanningar. Lika procent av produktivitetsökningen i den lite som någon för tjugo år sedan kunde privata sektorn i Sverige kunna hänföras förutse dagens situation, lika lite går det till it. Men it bidrar inte bara till ekono- i dag att förutse hur det kommer att se misk tillväxt utan också till att förbättra ut om ytterligare tjugo år. Utmaningen och förenkla vardagen för alla – medbor- för Sverige, och andra länder, är att ta gare, företag, organisationer och offentlig tillvara de möjligheter som utvecklingen sektor. Oavsett var i livet man befinner sig ger. Det handlar om att bli ännu bättre eller vad man gör. på att använda it för att stärka Sveriges12
  12. 12. konkurrenskraft, tillväxt och innova- företag (digital kompetens, nya produkter,tionsförmåga samtidigt som de mänskliga tjänster och affärsmodeller samt effek-rättigheterna respekteras och en hållbar tivare verksamhet med hjälp av it) medutveckling säkras. mera.Samhällsutmaningar Digitaliseringens möjligheterSåväl Sverige som andra länder står inför och utmaningarflera stora samhällsutmaningar de kom- Möjligheterna med it är enorma. I taktmande åren både på global och nationell med att ny teknik, nya applikationer, nyanivå. Globalt handlar det bl.a. om klimat- digitaliserade arbetssätt och ny standardfrågan och behovet av att minska samhäl- utvecklas och får spridning ökar it:slets påverkan på miljön, den ekonomiska bidrag till ekonomisk tillväxt och socialkris som påverkar stora delar av världen, välfärd samt en bättre miljö. It och inter-globaliseringens effekter samt vikten av att net är också en kraftfull global möjliggö-skapa förbättrade levnadsvillkor i utveck- rare för allt mer gränslös innovation överlingsländer. Det handlar också om att öka världen. Det växer fram nya erbjudandenrespekten för mänskliga rättigheter inklu- som kombinerar produkter och tjänster,sive yttrandefrihet, och demokratifrågor. nya affärsmodeller och processer för att Sverige står också inför utmaningar producera, konsumera, och distribuerasåsom en åldrande befolkning där var i samspel mellan kund och användare. Ifemte svensk kommer att vara över 65 år detta ligger naturligen möjligheter för2020. Detta kommer att ställa stora krav företag att växa och expandera interna-på välfärdssystemet och samhället i stort. tionellt. Denna utveckling är tydlig ävenDet handlar också om demokratin, om att inom andra områden. Internet ger män-det finns unga i Sverige som står vid sidan niskor över hela världen revolutionerandeav och känner att de saknar möjlighet möjligheter att kommunicera – med var-att påverka sin egen livssituation. Många andra, med myndigheter och med makt-upplever också ett socialt utanförskap. En havare. Internet kan också spela en avgö-annan utmaning är jämställdhet, där det i rande roll för utveckling, demokratiseringSverige fortfarande finns såväl synlig som och människors frigörelse på många hållosynlig diskriminering, låg representation i världen. Den förbättrade yttrande- ochoch skiftande villkor för kvinnor och män informationsfrihet som ett öppet inter-att delta fullt ut i samhället. Ytterligare net medför är positiv. Men ett interneten utmaning är hur svenska företag ska präglat av frihet är ingen självklarhet utankunna behålla och stärka sin konkurrens- något man måste slå vakt om.kraft och bidra till en ökad sysselsättning It gör det även möjligt att lagra storaoch tillväxt i ekonomin. Viktiga faktorer mängder information och kunskap somför Sverige är då ett gott innovations- och lätt och snabbt kan göras tillgänglig glo-investeringsklimat samt tillgång till välut- balt. Medborgare och organisationer, intebildad arbetskraft. Men också en förmåga minst företag, kan på ett helt annat sättatt stimulera och skapa förutsättningar än tidigare interagera i realtid med andraför entreprenörskap samt ta till vara för- över hela världen. It-baserade lösningarmågan att utveckla innovationer baserade kan dessutom bidra till att öka tillgänglig-på digitaliseringens möjligheter. heten och effektiviteten både hos företag It kan bidra till att möta dessa utma- och offentlig förvaltning. En effektiv ochningar, det kan vara fråga om nya sätt serviceorienterad förvaltning med tydligaatt utforma lösningar för ett åldrande spelregler minskar kostnaderna för såvälsamhälle (e-hälsa, digitala hjälpmedel), di- medborgare som företag. Öppenheten igitala lösningar för miljön (smarta elnät, offentlig förvaltning kan stärkas genomintelligenta transportsystem), främjande förändrade attityder, värderingar och nyav kulturell mångfald (digital distribution teknik och därmed främja ökat delta-av kulturellt innehåll), demokrati (trans- gande, demokratiskt ansvarsutkrävandeparent förvaltning, system för dialog med och interaktion med medborgare ochbeslutsfattare), ökad konkurrenskraft för andra aktörer. Individuellt anpassad ser- 13
  13. 13. vice och e-tjänster utvecklas i allt större tans för etiska eller rättsliga överträdelser. utsträckning vilket kan underlätta för Grundläggande värderingar, fastslagna företagare och gör att medborgarna kan principer och lagstiftning gäller på inter- utöva delaktighet och självbestämmande net likaväl som på gatan, oavsett om det utifrån sina egna förutsättningar. Sedan handlar om yttrandefrihet, varumärkes- får man inte glömma bort att it och in- skydd, upphovsrätt eller brottsbekämp- ternet också är en källa till både nytta och ning. De mänskliga rättigheterna gäller nöje för många. Internet möjliggör nya såväl on-line som off-line. former för sociala kontakter, upplevelser Insikten att dagens värld i stor ut- och kunskapsöverföring på ett sätt som sträckning är en digitaliserad värld ska förändrar människors vardag. Det stora även avspeglas i Sveriges internationella beroendet av it har gjort samhället sårbart engagemang. I det internationella utveck- för störningar och avbrott. En tillgänglig, lingssamarbetet är det viktigt att Sverige robust och säker infrastruktur är därför av bidrar till att förbättra tillgången till och grundläggande betydelse. nyttjandet av it i syfte att öka kunskap, Även om it och internet i huvudsak frihet, kapacitet, informationsspridning påverkar samhället positivt finns det och deltagande utan hänsyn till fysiska också baksidor av utvecklingen som måste gränser. tas på allvar. Det handlar t.ex. om ris- ken att det sker otillåtna kontroller och övervakning av individer på ett helt annat sätt än tidigare. För att värna medbor- garnas förtroende för it och internet är det viktigt att slå vakt om den personliga integriteten och att det skydd som finns i gällande lagstiftning upprätthålls. Sam- tidigt innebär internets anonymitet att förutsättningarna ökat för kränkningar liksom för spridning av antidemokratiska, våldsbejakande och förråande budskap och material. Det har också visat sig att internet har blivit ytterligare en arena för vissa kriminella handlingar, såsom informationsläckage, lösenordsfiske och andra bedrägerier. Detta visar dels på säkerhetsfrågornas stora betydelse för in- ternet, både hos alla och envar men också i samhället, och på vikten av en effektiv brottsbekämpning även på internet. Men det visar också på vikten av en positiv normbildning i de sociala medierna och av att föra ett kontinuerligt samtal om hur man agerar och umgås på nätet. Inte minst viktigt är det att stärka barns och ungas motståndskraft mot våldsbejakande och antidemokratiska strömningar. Internet är en ny och kraftfull dist- ributionskanal för alla typer av digitala medier, vilket påverkar bok-, spel- mu- sik- och filmbranschen både vad gäller affärslogik och möjligheter att utveckla nya produkter och tjänster. Det är viktigt att inte behandla internet som ett eget separat forum där det råder större accep-14
  14. 14. Digital agenda för SverigeFör att möta de utmaningar som finns gänglighet föreslås att de mål som angesbåde internationellt och nationellt vill i propositionen Tillgängliga elektroniskaregeringen ta till vara de möjligheter som kommunikationer (prop. 2009/10:193)digitaliseringen ger. För att lyckas med det fortsatt ska gälla. Målet är att Sverige skabehöver alla hjälpas åt, ha ett gemensamt ha bredband i världsklass. Alla hushållmål och en riktning för hur Sverige blir och företag bör ha goda möjligheter attbäst i världen på att använda digitalisering- använda sig av elektroniska samhällstjäns-ens möjligheter. Det finns därför ett behov ter och service via bredband.av en sammanhållen strategi med tydliga Sverige har i dag en stark positionmål och åtgärder som samlar alla goda inom it-området vilket också visar sig ikrafter runt om i landet och utnyttjar internationella jämförelser. Enligt t.ex.befintliga resurser på ett smartare sätt. Så Network Readiness Index1, som görs avkan det som görs få största möjliga effekt. World Economic Forum, har Sverige de Den digitala agendan är ett verktyg för bästa förutsättningarna och den bästaatt samordna regeringens insatser och åt- användningen av it. Indexet mäter de na-gärder på it-området. Den är ett avstamp tionella förutsättningarna för it:s utveck-för en process som ska leda till att Sverige ling och spridning, affärsklimat, någrablir bäst i världen på att använda digitali- regleringsaspekter, mänskliga resurser ochseringens möjligheter. tillgången till hård infrastruktur för it. Vidare mäts beredskap och intresse hos Den digitala agendan är också en agenda tre huvudaktörer: individer, affärssektornför Sveriges internationella engagemang och offentlig förvaltning. Slutligen mätsoch att regeringen måste fortsätta inklu- också den aktuella användningen av it hosdera digitala framtidsfrågor som centrala de tre huvudaktörerna. Sverige följs i ran-delar i utrikes-, handels- och biståndspo- kingen av Singapore, Danmark, Schweizlitiken. Samtidigt måste den trovärdighet och USA. Även i Digital economy ran-som Sverige får genom sitt internationella kings 20102 som jämför olika länders nivåengagemang få genomslag nationellt. i informationssamhället ligger Sverige i topp, tätt följt av Danmark, som tidigareIt-politiska mål legat i täten. Vid jämförelser av olika länders konkurrenskraft hamnar Sverige iRegeringen har i budgetpropositionen toppgruppen. I t.ex. Global Competitive-för 2012 (prop. 2011/12:01) föreslagit att ness Report3 för 2010–2011 rankas Sverigetidigare it-politiska mål och delmål om på andra plats efter Schweiz vilket bety-tillväxt och kvalitet ska upphävas och der att Sverige sedan förra rapporteringenersättas med följande nya it-politiska mål. passerat både Singapore och USA. Sverige ska vara bäst i världen på att Sverige har en stark it- och telekom-använda digitaliseringens möjligheter. sektor och en god tradition av forskning Under förutsättning att riksdagen och innovation vilket har resulterat ibeslutar i enlighet med propositionen nya tjänster, produkter och framståendekommer regeringens arbete att inriktas företag. Det var exempelvis i Sverige somefter detta mål. Vad gäller målen för till- den moderna mobiltelefonin uppfanns1 Networked Readiness Index 2010–11. World Economic Forum.2 Digital economy rankings 2010. Economist intelligence unit i samverkan med IBM Global Business services. 153 Global competitiveness report 2010–11. World Economic Forum (Schweiz).
  15. 15. och utvecklades. En stor andel av den mål för andra områden. Ett exempel är e- svenska arbetskraften är anställd i it- förvaltning, som omfattas av it-politiken sektorn eller i it-relaterade yrken i andra samtidigt som det förvaltningspolitiska sektorer. It förstärker också andra svenska målet är styrande. Ett annat exempel nyckelbranscher, såsom fordonsindustrin, är målen för informationssäkerhet där läkemedelsindustrin och verkstadsindu- frågorna om vardagssäkerhet faller under strin. Det som bidragit till detta är att it-politiken medan hela området samti- Sverige har en hög utbildningsnivå, en digt styrs av målen för samhällets infor- hög användning av it och ett intresse för mationssäkerhet. ny teknik samt en god tillgång till it- infrastruktur. Dessutom införde Sverige i Strategiska områden ett tidigt skede en konkurrensfrämjande reglering av telemarknaden. För att nå målet i agendan och möta de Även om Sverige ligger i topp i de utmaningar som finns både på global och flesta internationella jämförelserna, finns nationell nivå finns det behov av insatser det områden där Sverige har en svagare inom flera områden. Med utgångspunkt i ställning. Bland annat handlar det om fö- it användarens perspektiv har fyra stra- retagens förutsättningar och användning tegiska områden på en övergripande nivå av it. Fyra indikatorer i de ovan nämnda identifierats: rankningarna där Sverige ligger mindre • lätt och säkert att använda, bra till pekar i denna riktning. Företagens • tjänster som skapar nytta, användning av it är en viktig motor som • det behövs infrastruktur samt bidrar till en ökad välfärd och ekonomisk tillväxt. Det är viktigt att Sverige fortsät- • it:s roll för samhällsutvecklingen. ter arbetet med att stärka sin position Inom varje strategiskt område finns flera inom samtliga områden. underområden som representerar de sak- Målet för Digitala agenda för Sverige frågor som regeringen arbetar aktivt med. kan relateras till ovan nämnda rankningar, De inledningar som redovisas för varje nämligen att Sverige enligt dessa, eller underområde är inte beslutade delmål, andra likartade mätningar, ska befinna sig utan uttrycker regeringens ambitioner bland de bästa nationerna i världen. Men inom it-politiken. det är också viktigt att Sverige ligger i topp i andra mätningar om t.ex. jämställd- Lätt och säkert att använda heten inom it-sektorn, demokrati och När allt mer i samhället blir digitalt är mänskliga rättigheter och som inte finns det viktigt att alla kan ta del av de möj- med i ovanstående studier. Det kan också ligheter som skapas. Det handlar bland t.ex. vara fråga om mätning av elevers annat om att kunna använda internet och förmåga att använda datorer. För att skapa andra digitala tjänster i vardagen som motivation och kraftsamling behövs det privatperson, företagare eller anställd. I ett övergripande mål som stakar ut en dag använder de allra flesta svenskar it och önskvärd riktning där alla aktörer såväl internet mer eller mindre regelbundet. enskilda, näringsliv och organisationer Men det finns också de som vare sig kan som kommuner, landsting, samverkansor- eller vill använda digitaliseringens möj- gan och statliga myndigheter kan bidra till ligheter. I huvudsak handlar det om äldre Sveriges samlade Digitala Agenda. personer men även yngre medborgare, It-politiska mål i förhållande till företagare såväl som konsumenter och övriga mål skälen är bland annat bristande tilltro till internet, bristande digital kunskap eller All regeringens politik omfattas i olika ekonomiska förutsättningar som hindrar grad av it-politiken, samtidigt som delaktighet. styrande mål för respektive område omfattar även frågor som ligger utanför it-politiken. Detta innebär att vissa frågor som omfattas av it-politiken även styrs av16
  16. 16. Det behövs infrastruktu ur infrastruktur Tjä t Tjänster som skapar nytta n ge in kl Lätt och säkert ch ecv att använda v vända ut lls hä am rs fö ll ro s It:Tjänster som skapar nytta och fortsatta investeringar behövs i allaDet finns behov av attraktiva och lättan- delar av landet. Den fysiska infrastruk-vända digitala tjänster för olika delar av turen ska därför vara byggd på ett sådantlivet. För att möta dessa varierande behov sätt att datatrafiken fungerar även vidbehövs ett stort och varierande utbud av driftstörningar eller avbrott. Geografisktjänster som utvecklas av både privata information av god kvalitet är viktig föroch offentliga aktörer. Utvecklingen av tjänster som är beroende av lägesbundennya och bättre tjänster stimulerar använd- information.ningen av digitala kanaler och bidrar till It:s roll för samhällsutvecklingenatt effektivisera etablerade branscher ochverksamheter samtidigt som nya kreativa Den ökade digitaliseringen påverkar allaidéer, innovationer och affärsmodeller samhällsprocesser och -strukturer i Sve-växer fram. rige och globalt. It-utvecklingen medför exempelvis att de regelverk som skaDet behövs infrastruktur skydda t.ex. personlig integritet, sekretessFör att det ska vara möjligt att använda och upphovsrätt. ofta behöver anpassasoch erbjuda digitala tjänster behövs en för att möta de förändrade förutsättning-grundläggande infrastruktur med väl arna som teknikutvecklingen gett upphovfungerande elektroniska kommunika- till. Flera av de viktigaste faktorerna förtioner. Internet som bärare av tjänster pågående samhällsförändringar nationelltska vara tillgängligt och robust och den och globalt kommer från utvecklingeninformation som skickas över nätet ska och användningen av it. Det handlar bl.a.behandlas på ett säkert sätt. Här är ett om it:s roll för ett mer hållbart samhälle,framgångsrikt arbete med internets för- för global utveckling, hur forskning ochvaltning och standarder, både nationellt innovation kan bedrivas, hur människoroch internationellt av avgörande betydel- kan utöva sin frihet på nätet, samt förny-se. En viktig förutsättning är att det finns ade former för demokrati, deltagande ochen god tillgång till telefoni och bredband insyn genom ökad öppenhet i biståndetsi alla delar av landet. Utgångspunkten är genomförande m.m.att den ska tillhandahållas av marknaden 17
  17. 17. En gemensam utmaning har staten ett ansvar att säkerställa insyn och fri tillgång till offentlig information, med olika roller möjliggöra deltagande i politiska proces- För att Sverige ska bli bäst i världen på att ser och skapa goda förutsättningar för använda digitaliseringens möjligheter så t.ex. ett livskraftigt civilt samhälle och har alla en roll att spela såväl medborgare, fria medier. Digitala tjänster utvecklas företag och organisationer som kommuner, i samspel mellan marknadsaktörer och landsting och samverkansorgan. Om var användare. Organisationers och enskildas och en bidrar, och om alla arbetar tillsam- engagemang spelar stor roll för använd- mans, är det möjligt att på allvar få saker ningen av it och tillgången till bredband. och ting att hända. Samtidigt är det viktigt Inte minst gäller detta i gles- och lands- att poängtera att alla har olika roller. bygder där lokala drivkrafter tar initiativ Regeringens huvudsakliga uppgift till att t.ex. bygga bredband. är att skapa goda förutsättningar ge- För att kunna ta till vara på digitali- nom regler, att formulera politiska mål seringens möjligheter ställs krav på nya och undanröja hinder för utvecklingen, former av samarbete med fler och nya ak- men också att driva på digitaliseringens törer. Inom t.ex. utvecklingssamarbetet är möjligheter på global och nationell nivå. det viktigt att stimulera samverkan mellan Det offentliga har en betydande roll som nya och mer etablerade aktörer på områ- beställare av tjänster men har också ett det liksom lokala, nationella och interna- ansvar för att skapa goda förutsättningar tionella aktörer. Det handlar inte minst för utveckling av nya tjänster och etable- om att stimulera innovativt tänkande och ring av infrastruktur. Det offentliga svarar utveckling av nya metoder och arbetssätt. också för att utveckla, effektivisera och göra den egna förvaltningen mer tillgäng- Regeringen inrättar en lig med hjälp av it. Genom att utveckla beställarkompetensen i offentlig sektor Digitaliseringskommission utifrån identifierade behov inom olika De insatser som redovisas inom de strate- områden kan fler tjänster som skapar giska områdena ska medverka till att nå nytta och värde utvecklas. Myndigheter målet i Digital agenda för Sverige. Detta och kommuner har dessutom ett särskilt ställer krav på att utvecklingen inom ansvar för att vara förebilder och pådri- alla områden kontinuerligt följs upp och vande i arbetet med att alla ska kunna analyseras. Inte minst är det viktigt att använda it. Funktionsnedsättning, socio- arbeta strategiskt med långsiktiga it- ekonomiska förutsättningar eller geografi politiska frågor i anslutning till agendan. ska inte vara ett hinder. Det finns ingen statlig myndighet som ensam ansvarar för de it-politiska frå- Det är marknadsaktörerna som står för gorna. Regeringen avser därför att inrätta innovativa tjänster och affärsmodeller, en Digitaliseringskommission som får i teknisk utveckling samt gör investeringar uppdrag att verka för att målet i den digi- i infrastruktur. Utgångspunkten är att tal agendan uppnås. digitala tjänster och infrastruktur tillhan- dahålls av marknaden. De offentliga ak- Digitaliseringskommissionens ar- törerna har dock ett ansvar att säkerställa bete kan jämföras med det arbete som att beslutade regler tillämpas på enhetligt E-delegationen bedriver. Delegationen sätt. Grundskolor, gymnasieskolor, univer- har i uppdrag att stärka utvecklingen av sitet och högskolor ansvarar för att elever e-förvaltningen och samordningen inom och studenter ges möjlighet att utveckla området. Uppdraget redovisas löpande i den digitala kompetens som behövs i da- delrapporter till regeringen med underlag gens samhälle. Samtidigt har forskarvärl- och förslag på olika åtgärder. Erfaren- den en viktig roll för att generera kunskap heterna av delegationens arbete är goda, som kan förnya, förbättra och understödja bland annat på grund av den breda för- den digitala utvecklingen. Det civila ankring som delegationens arbete har. samhället, enskilda och organisationer Digitaliseringskommissionen ska har också en betydelsefull roll. Samtidigt beskriva och analysera den faktiska18
  18. 18. utvecklingen mot det it-politiska måletoch rapportera detta till regeringen. Påmotsvarande sätt som E-delegationen gör,bör Digitaliseringskommissionen upp-märksamma och analysera problem samtidentifiera möjligheter inom området. Kommissionen ska också lämna förslagpå lämpliga åtgärder som bidrar till attförverkliga det it-politiska målet. En vik-tig del av Digitaliseringskommissionensarbete blir att samverka bl.a. med myndig-heter, privata aktörer och organisationerinom området. Kommissionens första uppgift är attutforma ett förslag till handlingsplanför arbetet med att verka för att måleti agendan uppfylls. Utgångspunkten äratt detta ska ske med befintliga medel.Kommissionen ska dessutom, efter sam-råd med relevanta myndigheter, privataaktörer och organisationer utforma ettförslag på hur utvecklingen mot målet iagendan kan följas upp. Utgångspunktenär de strategiska områden som regeringenhar formulerat i agendan. Kommissionenska därför i förslaget till uppföljningdefiniera nödvändiga nyckelindikatorer,som löpande kan följas upp och som är avbetydelse för måluppfyllelsen. 19
  19. 19. Lätt och säkert att använda När allt fler tjänster i samhället blir digi- på internet ställer också konsumenter och tala förutsätter det att alla kan ta del av de företag inför nya möjligheter och utma- möjligheter som skapas. Det handlar t.ex. ningar. Det digitala innanförskapet hand- om att kunna använda internet och andra lar om möjligheten att delta i alla aspekter digitala tjänster i vardagen som medbor- av samhällslivet och att kunna utöva sina gare, företagare eller anställd. rättigheter och skyldigheter som medbor- En av de viktigaste samhällsresurserna gare. Det handlar inte om att med digitala som digitaliseras är information. Offentlig medel ersätta andra former av socialt och digital information är en nationell resurs fysiskt deltagande, men det är viktigt att som kan göras mer eller mindre tillgäng- alla som vill har möjlighet att använda de lig. Integritetskänslig information bör möjligheter som digitaliseringen erbjuder, vara omgärdad av säkerhetsrutiner och oavsett personliga förutsättningar som selektivt tillgänglig. Övrig information ålder, funktionsnedsättning och kun- om väder, trafik, vägar, kartor, gator och skapsnivå eller andra förutsättningar som fordon kan genom digitalisering göras kan beskrivas som ekonomiska, kulturella mer allmänt tillgänglig. och etniska. Förutsättningarna för digitalt innanförskap är många och sammansatta. I dag använder de allra flesta svenskar Det kan vara fråga om faktisk tillgång till internet mer eller mindre regelbundet. dator och fasta eller mobila uppkoppling- Men det finns också de som av olika orsa- ar med tillräcklig kapacitet eller möjlighet ker inte kan eller vill använda digitaliser- att få hjälp om problem uppstår. ingens möjligheter. En tredjedel använder inte internet för att betala räkningar. I En viktig principfråga är om produk- huvudsak handlar det om äldre personer ter och tjänster såsom t.ex. webbplatser men det finns även yngre personer som är tillgängliga och användbara så att alla inte använder internet. faktiskt kan använda dem. Det behövs en grundläggande digital kompetens för att För att minska utanförskapet, öka del- kunna använda it. aktigheten och möjligheten till anställ- ning samt företagande finns det behov av Ny teknik och nya lösningar som möj- åtgärder på flera områden. liggörs av digitaliseringen kan underlätta vardagsliv och deltagande i samhället. Digitalt innanförskap Regeringen har ett ansvar för att skapa förutsättningar så att positiva effekter Alla som vill ska kunna använda de möj- kommer individen och samhället till ligheter som digitaliseringen erbjuder. godo. Att uppnå målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliser- Strategiska utmaningar ingens möjligheter förutsätter att en så För att delta i dagens samhälle och tillgo- stor andel som möjligt av Sveriges invå- dogöra sig utbildning, samhällstjänster, nare och företag är digitalt delaktiga. socialt deltagande samt underhållning Av Sveriges befolkning hade 91 procent och förströelse förutsätts i växande ut- tillgång till internet i hemmet 2010. Av sträckning ett digitalt innanförskap. Den dessa hade 85 procent tillgång till bred- ökande handeln med varor och tjänster band i hemmet. Trots det var det nästan20
  20. 20. en halv miljon svenskar som inte alls digitala delaktigheten. Ett exempel äranvänder datorer och internet. Av dessa IKT-lyftet, ett projekt som startade i sep-var 65 procent över 65 år4. tember 2009 på initiativ från länsbibliote- Frågan om hur alla som vill ska kunna ken. Ett annat exempel är ett gemensamtdelta i vårt informationssamhälle utifrån upprop kallat Digidel 2013, som vill få 500sina egna förutsättningar spänner över i 000 fler internetanvändare till 2013. Kam-stort sett alla områden och kräver samlade panjen drivs av aktörer från hela sam-grepp, samarbete och dialog. hällslivet: bibliotek, folkhögskolor, ideella föreningar såsom handikappförbunden och Seniornet, IT&Telekomföretagen,Beslutade insatser lärcentra, myndigheter, Sambruk ochE-delegationen har utvecklat Vägled- studieförbund. Stiftelsen för Internetin-ningen för webbutveckling. Av vägled- frastruktur (.SE) ansvarar för arbetet ochningen framgår bl.a. krav på hur behoven vissa kansliresurser.hos äldre personer och personer medfunktionsnedsättning ska tillgodoses.En webbplats som följer riktlinjerna kan Åtgärderanvändas av fler och är enklare och mer Tillgänglighet till och användbarhet aveffektiv och skapar nytta för alla ur ett offentliga e-tjänster bör öka. E-delega-användarperspektiv. tionens vägledning för webbutveckling bör därför användas vid utveckling av Kammarkollegiet arbetar sedan 2008 offentliga e-tjänster; kännedom om ochmed att i upphandlingar för ramavtal om användning av vägledningen ska spridasprodukter och tjänster inom it-området till utvecklare av privata e-tjänster. Detsäkerställa användbarhet och tillgäng- är viktigt att kunskap och beställarkom-lighet bl.a. för personer med funktions- petens kring tillgänglighet och använd-nedsättning. Kammarkollegiet, Post- och barhet stärks i anslutning till offentligatelestyrelsen (PTS) och Myndigheten för upphandlingar av e-tjänster. Offentlighandikappolitisk samordning (Handisam) information ska också vara tillgänglig iliksom flera handikapporganisationer sådana format att så många som möjligtarbetar tillsammans med standardisering kan använda informationen.inom området. I juni 2011 fattade regeringen beslut om Frågan om användbarhet dyker uppen ny strategi för funktionshinderpoliti- på flera olika områden och hos mångaken 2011–2016. Regeringen har utformat olika aktörer, men det saknas en samladen strategi utifrån perspektivet att funk- plattform för konkreta diskussioner ochtionshinderpolitiken är tvärsektoriell, att erfarenhetsutbyte. För att säkerställa attgenomförandet är en del av arbetet med användar- och tillgänglighetsperspektivetmänskliga rättigheter, att ansvars- och uppmärksammas på hög strategisk nivåfinansieringsprincipen gäller och att stat- kommer regeringen att inrätta ett an-liga myndigheter har ett särskilt ansvar i vändningsforum. Forumets huvuduppgiftgenomförandet. blir att säkerställa en kontinuerlig dialog mellan det allmänna och användargrup- Regeringen gav i september 2010 per, branschen, forskarsamhället samtHandisam i uppdrag att lämna förslag på representanter för slutanvändarorganisa-en framtida struktur för uppföljning av tioner och tillsammans peka på viktigae-tillgänglighet. Uppdraget redovisades i konkreta förutsättningar för använd-rapporten Förslag på framtida struktur för barhet och tillgänglighet som sedan kanuppföljning av e-tillgänglighet i december implementeras av ansvariga aktörer.2010. Rapportens huvudbudskap är attdet finns ett stort behov av att definiera Regeringen kommer att ge Handisame-tillgänglighet, utarbeta indikatorer och i uppdrag att konkretisera förslagen i sinframför allt synkronisera statistik, upp- rapport Förslag på framtida struktur förföljningar och aktiviteter. uppföljning av e-tillgänglighet i samar- Det finns många som genom frivil- bete med berörda aktörer.liga initiativ som arbetar för att öka den Många viktiga insatser för att öka inn-4 SCB, Privatpersoners användning av datorer och internet 2010. 21
  21. 21. anförskapet görs av olika organisationer, Det är viktigt att skyddet för den en- nyckelaktörer, eldsjälar och entusiaster skildes integritet vid utvecklingen av nya runt om i landet. Regeringen kommer e-tjänster beaktas. Detta är särskilt viktigt därför att ge PTS i uppdrag att utreda när myndigheters register och annan in- behov av och se över möjligheterna att formation tillhandahålls för användning stödja sådana insatser. och bearbetning av andra myndigheter Det saknas i dag statistik som bely- eller företag. ser tillgång till och användning av it för Offentlig information och e-tjänster är personer med funktionsnedsättning. Det samhällsgemensamma resurser som kan är viktigt att den statistik som presenteras användas av andra aktörer och därigenom skildrar hela befolkningen. Regeringen bidra till samhällets tillväxt. Genom att kommer därför att lämna ett uppdrag till förbättra förutsättningarna så att företag Statistiska centralbyrån att i samverkan och ideella organisationer på ett enkelt med Handisam och andra berörda aktörer sätt kan använda informationen och ta fram en långsiktigt hållbar statistik tjänsterna för utveckling av egna tjänster inom området. kan dessa tjänster komplettera förvalt- För att e-handeln ska nå sin fulla ningens utbud av tjänster och tillgodose potential krävs att konsumenterna kän- de olika behov som finns i samhället. ner sig trygga i sitt agerande. Regeringen har i maj 2011 tillsatt en särskild utredare Beslutade insatser som ska analysera konsumentens rättsliga E-delegationen har fått i uppdrag att ställning när varor eller tjänster köps och främja och samordna myndigheternas betalas via digitala medier (dir. 2011:38). arbete med att förbättra förutsättning- arna för vidareutnyttjande av handlingar. E-tjänster och information som Arbetet ska ta sin utgångspunkt i lagen om vidareutnyttjande av handlingar från grund för innovativa tjänster den offentliga förvaltningen. Delegatio- En öppnare och smartare förvaltning som nen har även inom ramen för sitt uppdrag stödjer innovation och delaktighet. att utvecklat vägledningar och riktlinjer för statliga myndigheters användning av Strategiska utmaningar sociala medier. Det övergripande målet för den statliga förvaltningspolitiken, som formulerats i Åtgärder den förvaltningspolitiska propositionen5 , Regeringen vill förbättra förutsättning- är en innovativ och samverkande statsför- arna för att nya och innovativa e-tjänster valtning som är rättssäker och effektiv, har ska kunna utvecklas av andra aktörer än väl utvecklad kvalitet, service och till- statliga myndigheter. Detta förbättrar gänglighet och som därigenom bidrar till förutsättningarna för att nya och inno- Sveriges utveckling och ett effektivt EU- vativa e-tjänster kan utvecklas samt är arbete. Elektronisk förvaltning ska bidra en viktig plattform för tillväxt. Inom till detta mål. Av propositionen framgår offentlig sektor finns omfattande register även att regeringens övergripande mål för som är en unik resurs för Sverige. Genom e-förvaltning är att e-förvaltningsarbetet att bättre tillgängliggöra dem kan Sverige ska leda till att det ska vara så enkelt som stärka tillväxten i små och medelstora möjligt för så många som möjligt att utöva it-företag. Tillgången till informationen sina rättigheter och fullgöra sina skyldig- måste dock göras säker och integritets- heter samt ta del av förvaltningens service. skyddad vilket kräver att nya standardise- E-förvaltningsarbetet bör syfta till att rade informationsstrukturer utvecklas. åstadkomma lägre kostnader och största Regeringen följer hur myndighe- möjliga nytta för företag och medborgare, terna efterlever lagen (2010:566) om förvaltningen och samhället som helhet. vidareutnyttjande av handlingar från Öppenheten i offentliga beslutsprocesser, den offentliga förvaltningen och hur de handläggningen av ärenden och tillgäng- förbättrar förutsättningarna för vida- ligheten till offentlig information bör öka. 5 Prop. 2009/10:175 Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt.22
  22. 22. reutnyttjande. En fråga som särskilt kom- och högskolor räcker bara till en vissmer att uppmärksammas i regeringens gräns, det behövs också kompetensut-fortsatta arbete är om någon myndighet veckling inom arbetsliv och organisatio-bör ges i uppgift att övervaka efterlevna- ner i övrigt. Det gäller dels mer grund-den av lagen och att stödja myndigheterna läggande digitala färdigheter t.ex. för atti deras arbete med att tillhandahålla infor- arbeta smartare med stöd av it, men ävenmation för vidareutnyttjande. Exempel på spetskompetens t.ex. för it-utveckling.sådana uppgifter som skulle kunna läggas För svenska it-företag är det viktigt attpå en myndighet är att ge myndigheterna tillgången till teknisk spetskompetensvägledning i rättsliga frågor och frågor om värnas och utvecklas. Här har vuxenut-avgifter för information, att ta fram och bildningen samt universitet och högskolorförvalta standardvillkor samt att samordna en viktig roll att spela vilket förutsätterden information som myndigheterna ska att lärare på utbildningsinstitutionernalämna och villkor, avgifter och om data själva har nödvändig digital kompetens.för vidareutnyttjande. En viktig fråga för Frivilliga insatser har också en mycketregeringen att beakta är vilket stöd och stor betydelse för utveckling av digitalvilken samordning som behövs för att kompetens. Sådana insatser inriktas motmyndigheterna på ett effektivt sätt ska de behov av grundläggande kunskaper ochkunna beakta vidareutnyttjarnas behov. färdigheter som finns i vardagliga sam- manhang t.ex. vid besök på bibliotek därDigital kompetens bl.a. Seniornet verkar. Näringslivet och offentlig sektorAlla i arbetsför ålder ska ha en god digital efterfrågar olika former av it-kompetenskompetens för att vara anställningsbara (bl.a. systemingenjörer, programmerare,eller kunna starta och driva företag. personer som behärskar multimedia, elektronik och interaktionsdesigners) ochStrategiska utmaningar då ofta spetskompetens och komplette-Digital kompetens kan vara avgörande för rande praktisk erfarenhet (projektledningindividers möjligheter att få och behålla och sakområdeserfarenhet). För närings-en anställning, starta och driva företag livets och samhällets konkurrenskrafteller stärka företags innovationsförmåga är det avgörande att lyckas attrahera ochoch konkurrenskraft. Kravet på kompe- behålla denna arbetskraft. Det handlartens gäller såväl varje individs kunskap, både om att behålla den arbetskraft manfärdighet och attityder som försörjning utbildar och att kunna attrahera utländskav utbildade specialister till företag och spetskompetens. IT& Telekomföretagenoffentliga aktörer och deras förmåga att följer kompetensförsörjning inom ramenerbjuda väl fungerande e-tjänster. för projektet Scorecard.se som drivs av Skolan ger morgondagens arbetskraft Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien.kunskaper och färdigheter. Redan nu visar Projektet pekar på en kompetensbristsvenska 15-åringar bättre läsförståelse när inom området. En analys utförd av Reger-det gäller digital läsning än vad de gör när ingskansliet (Näringsdepartementet) ochdet gäller traditionell läsning6. Med tanke IT&Telekomföretagen 2008 visade ocksåpå att nästan alla 15-åriga elever, över 97 att det då fanns en brist på rätt it-kompe-procent, har tillgång till dator hemma7 be- tens men att bristen förväntades plana uträknas den digitala kompetensen hos den på längre sikt och övergå till ett överskottbreda allmänheten öka med tiden. För att på it-utbildade.öka andelen ungdomar, inte minst flickor Behovet av spetskompetens styrs av enoch unga kvinnor, som söker sig till it-rela- svårbedömd utveckling inom olika specia-terade ämnen och utbildningar i högskolan listområden. Risken för långsiktiga över-bör elevernas intresse för matematik, tek- skott av specialister inom en bransch mednik och naturvetenskap stimuleras redan global konkurrens och snabba förändring-i grundskolan. Se även avsnitten om Skola ar torde vara liten, särskilt för Sverige somoch undervisning och Jämställdhet. i flera avseenden ligger i täten på it-ut- Att stärka digital kompetens i skolor vecklingen. Det bör finnas en beredskap6 OECD 2009. PISA 2009 Results: What Students Know and Can Do. STUDENT PERFORMANCE IN READING,MATHEMATICS AND SCIENCE.7 aa 23
  23. 23. för hög spetskompetens för att undvika öka småföretagens it-användning svenska flaskhalsproblem. Inom ramen (dir. 2011:54). Se avsnittet om Entreprenör- för Digital agenda för Europa förs förslag skap och företagsutveckling. fram som riktar sig till medlemsländerna. Ett av förslagen rubriceras som long-term Vardagssäkerhet e-skills and digital literacy policies och syftar till att medlemsländerna senast Användning av it och internet ska präglas 2011 bör införa långsiktiga strategier för av säkerhetsmedvetande och tillit. e-färdigheter och digital kompetens och Strategiska utmaningar främja relevanta incitament för små och medelstora företag och utsatta grupper. Dagens samhälle är mycket beroende av att it och internet fungerar. Ansvaret Beslutade insatser för nät- och informationssäkerhet delas av användare, marknadens aktörer och EU:s flaggskeppsinitiativ Agenda för ny staten. Alla dessa parter behöver göra mer kompetens och arbetstillfällen beslutades för att förbättra nät- och informations- hösten 2010 och innehåller bl.a. beskriv- säkerheten och för att öka tilliten till ningar av e-kompetens, vilket är kom- it-systemen. Framför allt privata aktörer missionens översättning av begreppet har en viktig roll för att tillhandahålla Digital skills. Kommissionen konstaterar säkra nät, produkter och tjänster och att det 2015 beräknas saknas it-specialister mycket kan göras i dialog med privata motsvarande mellan 348 000 och 700 000 aktörer. En ökad säkerhet främjar tillit arbetstillfällen på grund av bristande digi- som driver användning av tjänster som i tal kompetens inom alla ekonomiska om- sin tur driver innovation, handel, tillväxt, råden, särskilt hos äldre, lågutbildade och delaktighet m.m. En god vardagssäkerhet anställda i små och medelstora företag. är också grundläggande för samhällets Dessa personer bör enligt kommissionen krisberedskap. ges grundläggande datorkunskaper medan personer som t.ex. arbetar med it bör ges Välinformerade och medvetna it- möjlighet till specialistkunskap. Konkret användare som ställer krav på säkerheten ska kommissionen enligt meddelandet till är avgörande för att öka säkerheten i och 2012 föreslå en EU-omfattande strategi tilliten till elektronisk kommunikation. och EU-omfattande verktyg som hjälper Därför krävs det kontinuerliga insatser för medlemsstaterna att integrera it-kompe- att öka kompetensen hos användarna om tens och datorkunskaper (e-kompetens) i rutinmässig och förebyggande säkerhet. centrala åtgärder för livslångt lärande. De marknadsaktörer som har den bästa kunskapen om dessa frågor har ett stort IT&Telekomföretagen följer kompe- ansvar att bidra till detta. Det finns en rad tensförsörjning inom ramen för Score- olika typer av intrång i vanliga användares card.se, ett projekt som drivs av Kungl. datorer, t.ex. virus, trojaner, botnät, spion- Ingenjörsvetenskapsakademin som jämför programvara och annan oönskad lagring fem viktiga framgångsfaktorer. av skadlig kod som måste motverkas. Ett s.k. botnät ger exempelvis personerna Åtgärder bakom botnäten kontroll över datorerna. I den internationella konkurrensen måste Botnäten kan användas för att sprida svenska företag kunna rekrytera utländska skräppost eller utföra överbelastningsat- experter och andra nyckelpersoner. Därför tacker mot webbplatser. Användare bör finns särskilda skatteregler för personer därför i ännu större utsträckning instal- som klassas som experter. För att det lera brandväggar och uppdatera antivirus- ska bli enklare och mer förutsägbart när system. företag rekryterar utländska medarbetare Medielandskapet blir alltmer komplext avser regeringen att genomföra en förenk- och erbjuder stora möjligheter. Samtidigt ling av den så kallade expertskatten. ställer det nya krav. En utmaning är att Regeringen har i juli 2011 beslutat att tillhandahålla kunskap så att medbor- tillsätta en utredning om åtgärder för att garna fullt ut kan använda de digitala24
  24. 24. medierna och förstå deras roll i samhället. kontrollerad avseende skalskydd eller fö-Det är inte ovanligt att barns och ungas rekomst av botnät och annan skadlig kodkunskaper överträffar de vuxnas både när samt råd kring vilka åtgärder och före-gäller möjligheter och risker med digitala byggande insatser den enskilde bör vidta.medier. För att kunna fungera som ett Endast i den mån betrodda och välanvän-stöd till barn och unga i deras medie- da tjänster av detta slag inte finns på denvardag behöver de många vuxna ökade privata marknaden, eller kan förutsättaskunskaper om hur denna vardag ser ut. utvecklas inom kort kan det finnas behov för staten att utveckla dessa. PTS arbetarBeslutade insatser tillsammans med operatörerna i syfte attPost - och telestyrelsen (PTS) har en sär- få fram branschgemensamma riktlinjerskild webbplats, www.pts.se/internetsa- kring botnät.kerhet, där myndighetens råd och tjänster Medierådets verksamhet har gett ökadfinns samlade liksom information bl.a. kunskap om barns och ungas mediesitua-om hur man ställer in trådlösa nätverk tion och bidrar på så sätt till en minsk-och använder s.k. blåtand på ett säkert ning av riskerna för skadlig mediepåver-sätt. På webbplatsen finns även tjänsterna kan på barn och unga. Det är positivt attTesta datorn, som skannar datorn efter detta arbete fortsätter och fördjupas vidsäkerhetshål, och Testa lösenord som lär den nya myndigheten Statens medieråd.ut knepen om hur man skapar starka Även övriga myndigheter fortsatta arbetelösenord. med informationssäkerhet är värdefullt. Den 1 januari 2011 bildades den nya Se även avsnittet om Samhällets informa-myndigheten Statens medieråd, vilket tionssäkerhet.innebär att arbetet med frågor om digi-tal mediekompetens får mer permanentform. Vidare bedriver flera andra myndig-heter, t.ex. Datainspektionen ett utåt-riktat arbete kring informationssäkerhetmed perspektiv främst på den enskildesintegritet. Riksdagen har nyligen fattat beslutmed anledning av propositionen Bättreregler för elektroniska kommunikatio-ner8. Därmed införs tydligare krav kringit-säkerhet och där föreslås också en for-mell rapporteringsskyldighet för operatö-rer avseende integritetsincidenter.ÅtgärderNätverksorganisationen Surfa Lugnt ar-betar sedan länge med ökad trygghet ochsäkerhet på nätet, bl.a. bidrar PTS medfinansiering. Myndighetens insatser föratt stödja Surfa lugnt bör fortsätta. Det stöd i säkerhetsfrågor som ges avPTS, Myndigheten för samhällsskydd ochberedskap (MSB), Konsumentverket, Da-tainspektionen m.fl. bör stärkas. Som ettled i att hjälpa användare att ta sitt ansvarför säkerheten behöver det säkerställasatt det finns internetbaserade tjänstertill ett för användarna rimligt pris där dekan få innehållet i sin terminalutrustning8 Prop. 2010/11:115, bet 2010/11:TU20, rskr.2010/11:256. 25

×