• Share
  • Email
  • Embed
  • Like
  • Save
  • Private Content
IT i människans tjänst
 

IT i människans tjänst

on

  • 1,151 views

IT i människans tjänst

IT i människans tjänst

Statistics

Views

Total Views
1,151
Views on SlideShare
1,151
Embed Views
0

Actions

Likes
1
Downloads
0
Comments
0

0 Embeds 0

No embeds

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Adobe PDF

Usage Rights

CC Attribution-ShareAlike LicenseCC Attribution-ShareAlike License

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

    IT i människans tjänst IT i människans tjänst Document Transcript

    • It i människans tjänst– en digital agenda för Sverige
    • Produktion Näringsdepartementet Foto Maskot, iStockPhoto Tryck: åtta.45, Stockholm, oktober 2011 Artikelnummer N2011.122 Diarienummer 2011/342/ITP
    • Förord 5Sammanfattning 6Inledning 12 Samhällsutmaningar 13 Digitaliseringens möjligheter och utmaningar 13Digital agenda för Sverige 15 It-politiska mål 15 Strategiska områden 16 En gemensam utmaning med olika roller 18 Regeringen inrättar en Digitaliseringskommission 18Lätt och säkert att använda 20 Digitalt innanförskap 20 E-tjänster och information som grund för innovativa tjänster 22 Digital kompetens 23 Vardagssäkerhet 24Tjänster som skapar nytta 26 Offentlig förvaltning 26 Entreprenörskap och företagsutveckling 27 Vård och omsorg 30 Skola och undervisning 33 Demokrati 34 Tillgång till kultur 35Det behövs infrastruktur 38 Internet i Sverige och globalt 38 Samhällets informationssäkerhet 40 Mjuk infrastruktur 42 Geografisk information 44 Robust elektronisk kommunikation 45 Bredband 46It:s roll för samhällsutvecklingen 49 Forskning och innovation 49 It för miljön 50 Jämställdhet 52 Frihet på nätet 53 Upphovsrätt 55 It för global utveckling 56 3
    • S verige är på många sätt en framstående it-nation med bra infrastruktur, avancerade tjänster och med en stor andel av befolkningen som regel- bundet använder it och internet. Men om vi tror att vi lever i den bästaav världar, där ingenting återstår att göra, då är jag rädd för att vi snabbt kom-mer att förlora vårt försprång. It är ett område som spänner över många – jaalla – politikområden. Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledandevad gäller att använda it för att nå politiska mål för tillväxt i alla delar av lan-det, social välfärd, demokrati och klimatförbättringar. Syftet med den digitala agendan för Sverige är att samla alla pågåendeaktiviteter i en horisontell sammanhållen strategi för att ta till vara alla demöjligheter som digitaliseringen erbjuder människor och företag. Vi har sannolikt bara sett början av alla de fördelar som användningen av itkan innebära. Använder vi tekniken rätt kan: • de elever som har svårast att lära sig istället med egen dator bli bäst i klassen på att söka, redigera och presentera information • en svårt sjuk patient som kommer in akut på sjukhus slippa redogöra för sin sjukdomshistoria eftersom läkaren har fått all relevant informa- tion från den digitala patientjournalen • fler tjänstejobb skötas hemifrån vilket ökar livskvaliten och sparar resor, tid, pengar och miljö • it göra demokratin tillgänglig, till och med från det egna köksbordet. Arbetet med att forma den digitala agendan har skett i en öppen process,bl.a. genom ett antal olika rundabordssamtal och andra möten. Men godaidéer och inspel har även kommit genom exempelvis fysiska och elektroniskabrev, nätbaserade forum, twitter och facebook. För att samla hela regeringen och alla departement har statssekreterarefrån samtliga departement arbetat tillsammans i en statssekreterargrupp. Detinnebär att den agenda som nu presenteras inkluderar alla berörda delar avregeringskansliet. Dialog, öppenhet och transparens har varit mina ledord. Aldrig någonsintidigare har någon process varit så öppen i regeringskansliets arbete. Jag skulle vilja rikta ett varmt tack till alla som på något sätt har bidragit iprocessen så här långt. Nu är grunden lagd för det fortsatta arbetet, och detär nu det riktigt viktiga arbetet börjar, när målsättningarna i den digitalaagendan ska omsättas i praktiken. Från studiecirkeln om datoranvändning föräldre i Kisäng, till forskningen om nästa generations mobilteknologi i Kista;alla insatser är viktiga för att vi ska nå målet om att Sverige ska bli bäst i värl-den på att använda digitaliseringens möjligheter.Anna-Karin HattIt- och energiminister 5
    • Sammanfattning För att möta de utmaningar som finns använda de möjligheter som digitaliseringen både internationellt och nationellt vill erbjuder. Förutsättningarna för digitalt regeringen ta till vara de möjligheter som innanförskap är många. Det kan vara digitaliseringen ger och har därför fattat fråga om faktisk tillgång till dator och beslut om It i människans tjänst - en di- fasta eller mobila uppkopplingar med gital agenda för Sverige och föreslagit ett tillräcklig kapacitet eller möjlighet att nytt mål för it-politiken, Sverige ska vara få hjälp om problem uppstår. Frågan bäst i världen på att använda digitalisering- om hur alla som vill ska kunna delta i ens möjligheter. informationssamhället utifrån sina egna Regeringens huvudsakliga uppgift är förutsättningar spänner över i stort sett att skapa goda förutsättningar genom alla områden och kräver samlade grepp, regler, att formulera politiska mål och samarbete och dialog. undanröja hinder för utvecklingen. Men Tillgänglighet till och användbarhet för att Sverige ska bli bäst i världen på att av offentliga e-tjänster bör öka. E-delega- använda digitaliseringens möjligheter så tionens vägledning för webbutveckling har, förutom regeringen, alla en roll att bör därför användas vid utveckling av spela, såväl medborgare, företag och orga- offentliga e-tjänster. För att säkerställa att nisationer som kommuner, landsting och användar- och tillgänglighetsperspektivet samverkansorgan. Det är viktigt att arbeta uppmärksammas på hög strategisk nivå strategiskt med långsiktiga it-politiska kommer regeringen att inrätta ett an- frågor i anslutning till agendan samtidigt vändningsforum. som utvecklingen bör följas upp och ana- lyseras. Regeringen avser därför att inrätta Regeringen avser även att lämna flera en Digitaliseringskommission som ska få uppdrag inom området, bl.a till Handisam uppdrag att göra detta. om en framtida struktur för uppföljning av e-tillgänglighet. Statistiska Central- Agendan pekar ut behov av insatser byrån kommer att ges i uppdrag att ta inom fyra strategiska områden med fram statistik för området. Många viktiga utgångspunkt i användarens perspektiv: insatser för att öka innanförskapet görs lätt och säkert att använda, tjänster som av olika organisationer, nyckelaktörer, skapar nytta, det behövs infrastruktur eldsjälar och entusiaster runt om i landet samt it:s roll för samhällsutvecklingen. Regeringen kommer därför att ge Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att Lätt och säkert att använda utreda behov av och se över möjligheterna När samhället blir alltmer digitaliserat är att stödja sådana insatser. det viktigt att alla kan ta del av de möj- Det behövs en öppnare och smartare ligheter som skapas. Det handlar bland förvaltning som stödjer innovation och delak- annat om att kunna använda internet och tighet. Regeringens övergripande mål för andra digitala tjänster i vardagen som e-förvaltning är att e-förvaltningsarbetet privatperson, företagare eller anställd. ska leda till att det ska vara så enkelt som För att öka det digitala innanförskapet möjligt för så många som möjligt att är det viktigt att alla som vill ska kunna utöva sina rättigheter och fullgöra sina6
    • skyldigheter samt ta del av förvaltningens kontrollerad. Endast i den mån betroddaservice. Offentlig information och e- och välanvända tjänster av detta slag intetjänster är samhällsgemensamma resurser finns på den privata marknaden, eller kansom kan användas av andra aktörer och förutsättas utvecklas inom kort kan detdärigenom bidra till samhällets tillväxt. finnas behov för staten att utveckla dessa.Genom att bättre tillgängliggöra registerinom offentlig sektor kan Sverige stärka Tjänster som skapar nyttatillväxten i små och medelstora it-företag.Regeringen följer hur myndigheterna ef- Det finns behov av attraktiva och lättan-terlever lagen (2010:566) om vidareutnytt- vända digitala tjänster för olika delar avjande av handlingar från den offentliga livet. För att möta dessa varierande behovförvaltningen och hur de förbättrar förut- behövs ett stort och varierande utbud avsättningarna för vidareutnyttjande. tjänster som utvecklas av både privata och offentliga aktörer. Utvecklingen av Digital kompetens kan vara avgörande nya och bättre tjänster stimulerar använd-för individers möjligheter att få och ningen av digitala kanaler och bidrar tillbehålla en anställning, starta och driva fö- att effektivisera etablerade branscher ochretag eller stärka företags innovationsför- verksamheter samtidigt som nya kreativamåga och konkurrenskraft. Alla i arbetsför idéer, innovationer och affärsmodellerålder ska ha en god digital kompetens för att växer fram.vara anställningsbara eller kunna starta ochdriva företag. Regeringen fortsätter arbetet med att skapa en enklare vardag för privatpersoner Att stärka digital kompetens i skolor och företag samt en effektivare offentlig för-och högskolor räcker bara till en viss valtning. Ett antal viktiga e-förvaltnings-gräns, det behövs också kompetensut- projekt kommer att fortsätta bedrivas.veckling inom arbetsliv och organisatio-ner i övrigt. I den internationella kon- It:s potential ska tillvaratas för att ökakurrensen måste svenska företag kunna företagens tillväxt, konkurrenskraft ochrekrytera utländska experter och andra handel. Det är viktigt att förbättra förut-nyckelpersoner För att det ska bli enklare sättningarna för vidareutnyttjande av of-och mer förutsägbart när företag rekry- fentlig information från myndigheter förterar utländska medarbetare avser reger- både kommersiella och ideella ändamål.ingen att genomföra en förenkling av den Övergången till elektronisk upphandlingså kallade expertskatten. Regeringen har i bör påskyndas. En förbättrad samordningjuli 2011 beslutat att tillsätta en utredning av statens, kommuners och landstingsom åtgärder för att öka småföretagens upphandling av it kan främja den utveck-it-användning. lingen. Regeringen anser därför att det är viktigt att den offentliga sektorn stimu- Det är fortfarande många som kan lerar innovation och entreprenörskapmen inte vågar använda it och internet. genom upphandling och standardisering.Användning av it och internet ska präglas Regeringen arbetar med att undanröjaav säkerhetsmedvetande och tillit. Post- och handelshinder internationellt på it-områ-telestyrelsen bidrar med finansiering till det, inklusive genom en utvidgning av in-nätverksorganisationen Surfa Lugnt som formationsteknikavtalet ITA. Regeringensedan länge arbetar med ökad trygghet avser att fortsätta arbetet med att förenk-och säkerhet på nätet. Myndighetens la för företagen, t. ex. genom att användainsatser för att stödja Surfa lugnt bör digitala lösningar som kan förenklafortsätta. Det stöd i säkerhetsfrågor som uppgiftslämnandet så att företag kanges av PTS, MSB, Konsumentverket, Da- undvika all form av dubbelrapportering.tainspektionen m.fl. bör stärkas. Som ett Tillväxtverket har utarbetat en lösningled i att hjälpa användare att ta sitt ansvar som möjliggör äkthetskontroll av elektro-för säkerheten behöver det säkerställas niska underskrifter av olika utländska e-att det finns internetbaserade tjänster signaturer. Lösningen bör kunna användastill ett för användarna rimligt pris där de när myndigheter handlägger utländskakan få innehållet i sin terminalutrustning ärenden, exempelvis vid digital offentlig 7
    • upphandling. För att ytterligare stärka Ett sätt att stärka den digitala kom- företagens utvecklingsmöjligheter föreslår petensen hos skolväsendets personal är regeringen att avdragsrätten för forskning att vid kompetensutveckling, när det är och utveckling utökas. För att undanröja lämpligt, utnyttja it som en plattform. hinder och skapa en väl fungerande inre Inom demokratiområdet ska it vara marknad för den elektroniska handeln ett stöd för medborgardialog samt bidra till kommer det, inom ramen för Utrikes- att öka medborgarnas kunskap, samhälls- departementets arbete, att presenteras engagemang, insyn och inflytande. Under en åtgärdslista med konkreta initiativ. de kommande åren är det en gemensam E-delegationen har regeringens uppdrag utmaning för stat, kommun och lands- att främja och samordna myndigheternas ting att utveckla användningen av it som arbete med att förbättra förutsättning- stöd i dialogen med medborgarna. Reger- arna för vidareutnyttjande av handlingar. ingen stödjer därför bl.a. fortsatt Sveri- I detta ingår bl.a. att särskilt uppmärk- ges Kommuner och Landstings projekt samma förutsättningarna för mindre och Medborgardialog med stöd av it som ska nyetablerade företag att få tillträde till pågå till 2013. marknaden för offentlig information. Regeringen avser att noga följa hur lagen Inom kulturområdet ska kulturella om vidareutnyttjande av handlingar från verksamheter, samlingar och arkiv i ökad den offentliga förvaltningen tillämpas. utsträckning bevaras digitalt och tillgäng- En fråga som särskilt uppmärksammas är liggöras elektroniskt för allmänheten. Det om någon myndighet bör ges i uppgift att övergripande målet är att senast 2015 ska övervaka lagens efterlevnad och att stödja kulturella verksamheter, samlingar och myndigheterna i deras arbete. arkiv i ökad utsträckning bevaras digitalt och tillgängliggöras elektroniskt för all- Det nationella arbetet inom eHälsa mänheten. Regeringen avser att formulera inriktas på att skapa synliga och konkreta en nationell strategi för digitalisering av förbättringar för tre huvudsakliga målgrup- kulturarvet, baserat på förslag som kom- per: individen, vård- och omsorgspersonal mit fram i redovisningen av uppdrag om samt beslutsfattare inom hälso- och sjukvår- digitalisering, elektronisk tillgång och di- den och socialtjänsten. Regeringens arbete gitalt bevarande. Ett viktigt utvecklings- drivs tillsammans med en bred grupp arbete är det projekt som presenterades av nationella aktörer genom Nationell i centralmuseernas samarbetsråds upp- eHälsa – strategin för tillgänglig och säker dragsrapport om en standardiserad och information inom vård och omsorg. Inom gemensam plattform, sverige.museum, där ramen för det arbetet genomförs en bred de statliga museernas samlingar samlat flora av insatser. Arbetet fokuserar nu finns digitaliserade, strukturerade och till- på att leverera nyttoeffekterna av olika gängliga. En ny arbetsmarknadssatsning e-hälsotjänster, att leverera fler personliga – Kulturarvslyftet – genomförs under e-tjänster för alla invånare, ökad samord- åren 2012–2014. Satsningen kan ge aktörer ning och utveckling av eHälsa i kommu- inom kulturarvsområdet stora möjligheter nal hälso- och sjukvård och socialtjänst att genomföra insatser för att digitalisera, samt ett ökat samspel med näraliggande digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra nationella och internationella reformpro- samlingar, arkiv och bibliotek. cesser och initiativ. Det behövs infrastruktur Elever ska och lärare bör ha tillgång till moderna lärverktyg som behövs för en tids- För att det ska vara möjligt att använda enlig utbildning. Varje elev ska efter genom- och erbjuda digitala tjänster behövs en gången grundskola kunna använda modern grundläggande infrastruktur med väl teknik som ett verktyg för kunskapssökande, fungerande elektroniska kommunika- kommunikation, skapande och lärande. tioner. Internet som bärare av tjänster ska vara tillgängligt och robust och den It är ett av skolans lärverktyg, som information som skickas över nätet ska behövs för att nå skolans mål. behandlas på ett säkert sätt.8
    • Sverige ska verka för ett tillgängligt, öp- globalt perspektiv stärka Sveriges konkur-pet och robust internet i Sverige och globalt. renskraft och ekonomiska tillväxt.För att få en säkrare kommunikation för Det offentliga Sverige ska användamyndigheter behövs underlag till en in- geografisk information som är beskriven iternetspecifikation som kan användas vid nationellt bestämda referenssystem och sommyndigheters upphandling av internetan- bygger på internationella överenskommelser.slutning. Senast 2013 ska det därför finnas Lantmäteriet ska efter samråd med Sveri-en gemensam internetspecifikation med ges Kommuner och Landsting genomföraolika robust- och säkerhetskrav (typfall) en övergång till rikstäckande digital regis-framtagen för myndigheter. Dessutom bör terkarta. Övergången ska vara genomfördalla myndigheter senast 2013 använda sig senast den 31 december 2017.av DNSSEC och vara nåbara med IPv6.Regeringen avser att lämna uppdrag avse- Robust elektronisk kommunikationende dessa frågor till PTS, MSB och andra innebär att kommunikationerna ska varaberörda myndigheter. Senast 2013 ska det uppbyggda på ett driftssäkert sätt. PTS skafinnas verktyg för både konsumenter och genom sina insatser bidra till att anta-leverantörer att kunna mäta och jämföra let driftsstörningar inom elektroniskinternetanslutningar. Regeringen övervä- kommunikation minskar. PTS insatserger fortsatta insatser inom området. Sve- ska också bidra till att aktörerna inomrige ska vara aktiva internationellt för att sektorn stärker sin förmåga att hanterafå gehör för sina ståndpunkter kring ett allvarliga driftsstörningar i såväl tätorterstabilt, öppet, robust och globalt internet. som i gles- och landsbygdsområden. Privata och offentliga informationssystem Andra åtgärder som vidtas är bl.a. re-ska säkras i syfte att värna olika värden i dundans i ortssammanbindande fibernät,samhället såsom demokrati, personlig inte- underhåll av bergrum där operatörernagritet, tillväxt samt ekonomisk och politisk ställer sin vitala utrustning, kompetens-stabilitet. En nationell samverkansfunk- höjande åtgärder, spridning av mobilation för informationssäkerhet inrättas. kommunikationsnät, nationella samar-MSB bör årligen redovisa en lägesbedöm- betsprojekt kring t.ex. lägesbeskrivningarning på informationssäkerhetsområdet och informationsdatabaser samt återkom-avseende hot, sårbarheter och risker på mande övningar med uppföljning somsamhällsnivå. underlag för framtida satsningar. För att digitaliseringens möjligheter ska Målet för bredbandspolitiken är attkunna användas fullt ut behövs en fungeran- Sverige ska ha bredband i världsklass. Allade mjuk infrastruktur. Staten har genom hushåll och företag bör ha goda möjlighetermyndigheternas deltagande i standardise- att använda sig av elektroniska samhälls-ringsarbetet ett ansvar för standardisering tjänster och service via bredband. Dettainom ramen för varje myndighets gene- innebär att 90 procent av alla hushåll ochrella ansvar. Medlemskapet i EU innebär fasta verksamhetsställen bör ha tillgång tillatt staten har ett ansvar för att föreskrifter 100 Mbit/s senast 2020. År 2015 börär utformade så att de möjliggör ett fritt 40 procent av hushållen och de fastaflöde av varor och tjänster mellan län- verksamhetsställena ha tillgång till 100derna. Mbit/s. Arbetet inom Bredbandsforum Inom ramen för E-delegationens är framgångsrikt och har bidragit till enverksamhet har ett it-standardiseringsråd ökad dialog mellan marknadens olikainrättats för att underlätta beredningen parter samt konkreta förslag på åtgärderav it-standardiseringsfrågor. I samråd med som kan främja tillgången till bredband.Sveriges standardiseringsråd (SSR) inrät- Regeringen avser därför att förlängatades 2010 det s.k. Standardiseringspro- forumets uppdrag. I budgetpropositionenjektet. Projektet syftar bl.a. till att bistå för 2012 föreslår regeringen att stödetdepartementen så att de mer effektivt kan till kanalisation ska förlängas genom attidentifiera strategiska områden för stan- avsätta 120 miljoner kronor under perio-dardisering och därmed bidra till att i ett den 2012–2014. Vidare föreslår regeringen 9
    • att landsbygdsprogrammet tillförs 300 ningar med it-inriktning. Ambitionen är miljoner kronor för bredbandsutbyggnad att andelen kvinnor i it-relaterade yrken och att 75 miljoner kronor under perioden och kvinnor som studerar på utbildningar 2012–2014 för medfinansiering av bred- med it-inriktning ska öka kraftigt fram bandsåtgärder. till 2020. Regeringen har i september 2011 beslutat att ge Tillväxtanalys i uppdrag att It:s roll för samhällsutvecklingen genomföra en uppföljning av de förslag Den ökade digitaliseringen påverkar alla som KTH 2007 lade fram i rapporten samhällsprocesser och -strukturer i Sverige Jämställd it-utveckling för ökad tillväxt. och globalt. Det handlar bl.a. om it:s roll för För att stärka friheten på nätet ska Sve- ett mer hållbart samhälle, global utveckling, rige verka för att de mänskliga rättigheterna hur forskning och innovation kan bedri- respekteras på internet. Detta innebär en vas, hur människor kan utöva sin frihet på ökad internationell uppslutning kring nätet, samt förnyade former för demokrati, centrala principer för skydd och främjan- deltagande och insyn genom ökad öppen- de av mänskliga rättigheter, bl.a. yttran- het i biståndets genomförande m.m. defrihet, på internet. Principerna inne- I forskningsverksamhet och innova- håller bl.a. minimering av olika former tionsprocesser ska digital information och av övervakning och censur av internet. digitala verktyg användas i ökad utsträck- Sverige kommer under kommande sessio- ning. Regeringen har uppdragit åt Vinnova ner fortsatt att verka för att FN:s råd för att bygga upp och stärka testbäddar inom mänskliga rättigheter ska behandla ytt- hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. randefrihet och andra mänskliga rättighe- Vidare avser regeringen att under 2012 ter på internet. Syftet är att tydliggöra de utarbeta en proposition om forskning och mänskliga rättigheternas tillämpning på innovation. Arbetet med att utarbeta en internet. Vidare kommer Sverige att verka nationell innovationsstrategi har påbör- för att även andra internationella fora på jats. I arbetet kommer frågan om en ökad ett effektivt sätt ska integrera rättighets- samordning av innovationspolitiken med perspektivet. Det är också viktigt att öka andra politikområden att behandlas. samordning och samverkan nationellt och internationellt. It ska bidra till ett miljöanpassat sam- hälle. Det finns en stor potential för I syfte att främja kreativitet och innova- att åstadkomma miljöförbättringar i de tion ska det vara enkelt att sluta avtal om svenska städerna med stöd av it. Dele- upphovsrätt i den digitala miljön. Förut- gationen för hållbara städer har sedan sättningarna för dem som vill få tillgång tidigare regeringens uppdrag att bl.a. lyfta till kreativt innehåll bör därför förbätt- fram hur hållbar utveckling och insatser ras samtidigt som upphovsrätten värnas. för att motverka klimatförändringar kan Regeringen ska verka för ett väl avvägt kombineras med främjande av bl.a. it. och ändamålsenligt regelverk i fråga om Denna inriktning bör ytterligare priori- licensering av upphovsrätt såväl nationellt teras. I budgetpropositionen 2012 föreslår som på EU-nivå. regeringen att 10 miljoner kr avsätts under Användning av it i biståndet ska bidra 2012–2014 för att etablera en kunskaps- till fattigdomsminskning, demokratisering plattform med tillhörande oberoende och respekt för de mänskliga rättigheterna. samordningsråd som dels ska stärka En effektiv fattigdomsbekämpning främjas samverkan mellan olika aktörer dels öka av en öppenhet i biståndets genomförande. kunskaperna om smarta elnät. Sverige ska stödja innovativa ansatser och Jämställdheten inom it-området ska öka nya arenor liksom nationella och interna- kraftigt. Det behövs fler kvinnor som tionella aktörer avseende kapacitets- och är med och fattar beslut samt deltar i metodutveckling samt stimulera samver- utvecklingen av digitaliseringen och dess kan mellan nya och mer etablerade ak- möjligheter. Det är därför viktigt att fler törer på området. Ökad samordning och kvinnor väljer att arbeta inom it-relatera- samverkan i Sverige, inom EU och globalt de yrken samt att fler kvinnor går utbild- bör också eftersträvas.10
    • Regeringen prioriterar öppenhet ibiståndets genomförande och avserfortsätta driva frågan om transparensoch biståndseffektivitet i internationellasammanhang. Sverige ska också verka förökad transparens hos samarbetspartnersoch andra biståndsaktörer, inklusive mul-tilaterala organisationer, privata aktöreroch det civila samhällets organisationer. 11
    • Inledning Om man för en kort stund skruvar till- Regeringen arbetar aktivt med it- baka klockan tjugo år i tiden. Då, i början frågorna inom flera områden. Regeringen av 90-talet, började datorerna på allvar har bland annat beslutat om strategin komma in i de svenska hemmen. Innan Nationell eHälsa, en ny skollag, kurs-, äm- dess fick man i bästa fall nöja sig med en nes- och läroplaner som tydliggör behovet elektrisk skrivmaskin. Likadant var det på av digital kompetens, en handlingsplan många arbetsplatser. Flera anställda delade för e-förvaltning och en E-delegation, på en dator eller så fanns det sekreterare Bredbandsstrategi för Sverige samt en som hanterade allt skrivarbete. Nu fick strategi för ökad tjänsteinnovation. Även alltfler en egen dator och möjlighet att i det pågående arbetet med att ta fram en skicka digitala meddelanden till varandra. nationell innovationsstrategi är digitali- Först omkring 1995–1996 slog internet seringens möjligheter centrala. Också på igenom på allvar, och antalet internetupp- europeisk nivå är it-frågorna prioriterade. kopplingar började växa. Carl Bildt och Våren 2010 presenterade Europeiska kom- Bill Clinton var de första regeringschef- missionen en Digital Agenda för Europa, erna som skickade e-post till varandra. På som är ett av sju flaggskeppsinitiativ i samma sätt var Sverige tidigt ett föregångs- EU:s övergripande strategi för tillväxt land när det gäller mobil telefoni, och fick EU2020. I december 2010 presenterades tidigare än många andra ett väl utbyggt The European eGovernment Action Plan GSM-nät. I dag känns den tiden avlägsen, 2011–2015, som handlar om hur it kan och den utveckling som har skett sedan användas för att skapa en smartare och dess kunde nog ingen riktigt förutse. effektivare offentlig förvaltning i Europa. Sverige är idag en ledande it-nation Även i kommissionens meddelande, Inre- och har en stark position både vad gäller marknadsakten Single Market Act, som it-användning och bredband. Exempel- presenterades i april 2011 uppmärksam- vis hade 6,3 miljoner svenskar eller 91 mas vikten av att etablera en digital inre procent tillgång till internet i hemmet marknad. I den svenska utrikespolitiken 2010 och mer än 99 procent tillgång till är yttrandefrihet på internet en prioritet, bredband. Nio av tio personer använder vilket gett resultat bl.a. i FN:s råd för internet regelbundet och 85 procent har mänskliga rättigheter. en bredbandsuppkoppling. It har en stor Utvecklingen går snabbt. Människor betydelse i den svenska ekonomin och påverkar och påverkas av digitaliseringen bidrar stort till den totala produktivi- oavsett om de vill det eller inte. Digitali- tetstillväxten i landet. Mellan åren 2000 seringen förändrar alla delar av samhället och 2005 beräknades så mycket som 33 och omkullkastar gamla sanningar. Lika procent av produktivitetsökningen i den lite som någon för tjugo år sedan kunde privata sektorn i Sverige kunna hänföras förutse dagens situation, lika lite går det till it. Men it bidrar inte bara till ekono- i dag att förutse hur det kommer att se misk tillväxt utan också till att förbättra ut om ytterligare tjugo år. Utmaningen och förenkla vardagen för alla – medbor- för Sverige, och andra länder, är att ta gare, företag, organisationer och offentlig tillvara de möjligheter som utvecklingen sektor. Oavsett var i livet man befinner sig ger. Det handlar om att bli ännu bättre eller vad man gör. på att använda it för att stärka Sveriges12
    • konkurrenskraft, tillväxt och innova- företag (digital kompetens, nya produkter,tionsförmåga samtidigt som de mänskliga tjänster och affärsmodeller samt effek-rättigheterna respekteras och en hållbar tivare verksamhet med hjälp av it) medutveckling säkras. mera.Samhällsutmaningar Digitaliseringens möjligheterSåväl Sverige som andra länder står inför och utmaningarflera stora samhällsutmaningar de kom- Möjligheterna med it är enorma. I taktmande åren både på global och nationell med att ny teknik, nya applikationer, nyanivå. Globalt handlar det bl.a. om klimat- digitaliserade arbetssätt och ny standardfrågan och behovet av att minska samhäl- utvecklas och får spridning ökar it:slets påverkan på miljön, den ekonomiska bidrag till ekonomisk tillväxt och socialkris som påverkar stora delar av världen, välfärd samt en bättre miljö. It och inter-globaliseringens effekter samt vikten av att net är också en kraftfull global möjliggö-skapa förbättrade levnadsvillkor i utveck- rare för allt mer gränslös innovation överlingsländer. Det handlar också om att öka världen. Det växer fram nya erbjudandenrespekten för mänskliga rättigheter inklu- som kombinerar produkter och tjänster,sive yttrandefrihet, och demokratifrågor. nya affärsmodeller och processer för att Sverige står också inför utmaningar producera, konsumera, och distribuerasåsom en åldrande befolkning där var i samspel mellan kund och användare. Ifemte svensk kommer att vara över 65 år detta ligger naturligen möjligheter för2020. Detta kommer att ställa stora krav företag att växa och expandera interna-på välfärdssystemet och samhället i stort. tionellt. Denna utveckling är tydlig ävenDet handlar också om demokratin, om att inom andra områden. Internet ger män-det finns unga i Sverige som står vid sidan niskor över hela världen revolutionerandeav och känner att de saknar möjlighet möjligheter att kommunicera – med var-att påverka sin egen livssituation. Många andra, med myndigheter och med makt-upplever också ett socialt utanförskap. En havare. Internet kan också spela en avgö-annan utmaning är jämställdhet, där det i rande roll för utveckling, demokratiseringSverige fortfarande finns såväl synlig som och människors frigörelse på många hållosynlig diskriminering, låg representation i världen. Den förbättrade yttrande- ochoch skiftande villkor för kvinnor och män informationsfrihet som ett öppet inter-att delta fullt ut i samhället. Ytterligare net medför är positiv. Men ett interneten utmaning är hur svenska företag ska präglat av frihet är ingen självklarhet utankunna behålla och stärka sin konkurrens- något man måste slå vakt om.kraft och bidra till en ökad sysselsättning It gör det även möjligt att lagra storaoch tillväxt i ekonomin. Viktiga faktorer mängder information och kunskap somför Sverige är då ett gott innovations- och lätt och snabbt kan göras tillgänglig glo-investeringsklimat samt tillgång till välut- balt. Medborgare och organisationer, intebildad arbetskraft. Men också en förmåga minst företag, kan på ett helt annat sättatt stimulera och skapa förutsättningar än tidigare interagera i realtid med andraför entreprenörskap samt ta till vara för- över hela världen. It-baserade lösningarmågan att utveckla innovationer baserade kan dessutom bidra till att öka tillgänglig-på digitaliseringens möjligheter. heten och effektiviteten både hos företag It kan bidra till att möta dessa utma- och offentlig förvaltning. En effektiv ochningar, det kan vara fråga om nya sätt serviceorienterad förvaltning med tydligaatt utforma lösningar för ett åldrande spelregler minskar kostnaderna för såvälsamhälle (e-hälsa, digitala hjälpmedel), di- medborgare som företag. Öppenheten igitala lösningar för miljön (smarta elnät, offentlig förvaltning kan stärkas genomintelligenta transportsystem), främjande förändrade attityder, värderingar och nyav kulturell mångfald (digital distribution teknik och därmed främja ökat delta-av kulturellt innehåll), demokrati (trans- gande, demokratiskt ansvarsutkrävandeparent förvaltning, system för dialog med och interaktion med medborgare ochbeslutsfattare), ökad konkurrenskraft för andra aktörer. Individuellt anpassad ser- 13
    • vice och e-tjänster utvecklas i allt större tans för etiska eller rättsliga överträdelser. utsträckning vilket kan underlätta för Grundläggande värderingar, fastslagna företagare och gör att medborgarna kan principer och lagstiftning gäller på inter- utöva delaktighet och självbestämmande net likaväl som på gatan, oavsett om det utifrån sina egna förutsättningar. Sedan handlar om yttrandefrihet, varumärkes- får man inte glömma bort att it och in- skydd, upphovsrätt eller brottsbekämp- ternet också är en källa till både nytta och ning. De mänskliga rättigheterna gäller nöje för många. Internet möjliggör nya såväl on-line som off-line. former för sociala kontakter, upplevelser Insikten att dagens värld i stor ut- och kunskapsöverföring på ett sätt som sträckning är en digitaliserad värld ska förändrar människors vardag. Det stora även avspeglas i Sveriges internationella beroendet av it har gjort samhället sårbart engagemang. I det internationella utveck- för störningar och avbrott. En tillgänglig, lingssamarbetet är det viktigt att Sverige robust och säker infrastruktur är därför av bidrar till att förbättra tillgången till och grundläggande betydelse. nyttjandet av it i syfte att öka kunskap, Även om it och internet i huvudsak frihet, kapacitet, informationsspridning påverkar samhället positivt finns det och deltagande utan hänsyn till fysiska också baksidor av utvecklingen som måste gränser. tas på allvar. Det handlar t.ex. om ris- ken att det sker otillåtna kontroller och övervakning av individer på ett helt annat sätt än tidigare. För att värna medbor- garnas förtroende för it och internet är det viktigt att slå vakt om den personliga integriteten och att det skydd som finns i gällande lagstiftning upprätthålls. Sam- tidigt innebär internets anonymitet att förutsättningarna ökat för kränkningar liksom för spridning av antidemokratiska, våldsbejakande och förråande budskap och material. Det har också visat sig att internet har blivit ytterligare en arena för vissa kriminella handlingar, såsom informationsläckage, lösenordsfiske och andra bedrägerier. Detta visar dels på säkerhetsfrågornas stora betydelse för in- ternet, både hos alla och envar men också i samhället, och på vikten av en effektiv brottsbekämpning även på internet. Men det visar också på vikten av en positiv normbildning i de sociala medierna och av att föra ett kontinuerligt samtal om hur man agerar och umgås på nätet. Inte minst viktigt är det att stärka barns och ungas motståndskraft mot våldsbejakande och antidemokratiska strömningar. Internet är en ny och kraftfull dist- ributionskanal för alla typer av digitala medier, vilket påverkar bok-, spel- mu- sik- och filmbranschen både vad gäller affärslogik och möjligheter att utveckla nya produkter och tjänster. Det är viktigt att inte behandla internet som ett eget separat forum där det råder större accep-14
    • Digital agenda för SverigeFör att möta de utmaningar som finns gänglighet föreslås att de mål som angesbåde internationellt och nationellt vill i propositionen Tillgängliga elektroniskaregeringen ta till vara de möjligheter som kommunikationer (prop. 2009/10:193)digitaliseringen ger. För att lyckas med det fortsatt ska gälla. Målet är att Sverige skabehöver alla hjälpas åt, ha ett gemensamt ha bredband i världsklass. Alla hushållmål och en riktning för hur Sverige blir och företag bör ha goda möjligheter attbäst i världen på att använda digitalisering- använda sig av elektroniska samhällstjäns-ens möjligheter. Det finns därför ett behov ter och service via bredband.av en sammanhållen strategi med tydliga Sverige har i dag en stark positionmål och åtgärder som samlar alla goda inom it-området vilket också visar sig ikrafter runt om i landet och utnyttjar internationella jämförelser. Enligt t.ex.befintliga resurser på ett smartare sätt. Så Network Readiness Index1, som görs avkan det som görs få största möjliga effekt. World Economic Forum, har Sverige de Den digitala agendan är ett verktyg för bästa förutsättningarna och den bästaatt samordna regeringens insatser och åt- användningen av it. Indexet mäter de na-gärder på it-området. Den är ett avstamp tionella förutsättningarna för it:s utveck-för en process som ska leda till att Sverige ling och spridning, affärsklimat, någrablir bäst i världen på att använda digitali- regleringsaspekter, mänskliga resurser ochseringens möjligheter. tillgången till hård infrastruktur för it. Vidare mäts beredskap och intresse hos Den digitala agendan är också en agenda tre huvudaktörer: individer, affärssektornför Sveriges internationella engagemang och offentlig förvaltning. Slutligen mätsoch att regeringen måste fortsätta inklu- också den aktuella användningen av it hosdera digitala framtidsfrågor som centrala de tre huvudaktörerna. Sverige följs i ran-delar i utrikes-, handels- och biståndspo- kingen av Singapore, Danmark, Schweizlitiken. Samtidigt måste den trovärdighet och USA. Även i Digital economy ran-som Sverige får genom sitt internationella kings 20102 som jämför olika länders nivåengagemang få genomslag nationellt. i informationssamhället ligger Sverige i topp, tätt följt av Danmark, som tidigareIt-politiska mål legat i täten. Vid jämförelser av olika länders konkurrenskraft hamnar Sverige iRegeringen har i budgetpropositionen toppgruppen. I t.ex. Global Competitive-för 2012 (prop. 2011/12:01) föreslagit att ness Report3 för 2010–2011 rankas Sverigetidigare it-politiska mål och delmål om på andra plats efter Schweiz vilket bety-tillväxt och kvalitet ska upphävas och der att Sverige sedan förra rapporteringenersättas med följande nya it-politiska mål. passerat både Singapore och USA. Sverige ska vara bäst i världen på att Sverige har en stark it- och telekom-använda digitaliseringens möjligheter. sektor och en god tradition av forskning Under förutsättning att riksdagen och innovation vilket har resulterat ibeslutar i enlighet med propositionen nya tjänster, produkter och framståendekommer regeringens arbete att inriktas företag. Det var exempelvis i Sverige somefter detta mål. Vad gäller målen för till- den moderna mobiltelefonin uppfanns1 Networked Readiness Index 2010–11. World Economic Forum.2 Digital economy rankings 2010. Economist intelligence unit i samverkan med IBM Global Business services. 153 Global competitiveness report 2010–11. World Economic Forum (Schweiz).
    • och utvecklades. En stor andel av den mål för andra områden. Ett exempel är e- svenska arbetskraften är anställd i it- förvaltning, som omfattas av it-politiken sektorn eller i it-relaterade yrken i andra samtidigt som det förvaltningspolitiska sektorer. It förstärker också andra svenska målet är styrande. Ett annat exempel nyckelbranscher, såsom fordonsindustrin, är målen för informationssäkerhet där läkemedelsindustrin och verkstadsindu- frågorna om vardagssäkerhet faller under strin. Det som bidragit till detta är att it-politiken medan hela området samti- Sverige har en hög utbildningsnivå, en digt styrs av målen för samhällets infor- hög användning av it och ett intresse för mationssäkerhet. ny teknik samt en god tillgång till it- infrastruktur. Dessutom införde Sverige i Strategiska områden ett tidigt skede en konkurrensfrämjande reglering av telemarknaden. För att nå målet i agendan och möta de Även om Sverige ligger i topp i de utmaningar som finns både på global och flesta internationella jämförelserna, finns nationell nivå finns det behov av insatser det områden där Sverige har en svagare inom flera områden. Med utgångspunkt i ställning. Bland annat handlar det om fö- it användarens perspektiv har fyra stra- retagens förutsättningar och användning tegiska områden på en övergripande nivå av it. Fyra indikatorer i de ovan nämnda identifierats: rankningarna där Sverige ligger mindre • lätt och säkert att använda, bra till pekar i denna riktning. Företagens • tjänster som skapar nytta, användning av it är en viktig motor som • det behövs infrastruktur samt bidrar till en ökad välfärd och ekonomisk tillväxt. Det är viktigt att Sverige fortsät- • it:s roll för samhällsutvecklingen. ter arbetet med att stärka sin position Inom varje strategiskt område finns flera inom samtliga områden. underområden som representerar de sak- Målet för Digitala agenda för Sverige frågor som regeringen arbetar aktivt med. kan relateras till ovan nämnda rankningar, De inledningar som redovisas för varje nämligen att Sverige enligt dessa, eller underområde är inte beslutade delmål, andra likartade mätningar, ska befinna sig utan uttrycker regeringens ambitioner bland de bästa nationerna i världen. Men inom it-politiken. det är också viktigt att Sverige ligger i topp i andra mätningar om t.ex. jämställd- Lätt och säkert att använda heten inom it-sektorn, demokrati och När allt mer i samhället blir digitalt är mänskliga rättigheter och som inte finns det viktigt att alla kan ta del av de möj- med i ovanstående studier. Det kan också ligheter som skapas. Det handlar bland t.ex. vara fråga om mätning av elevers annat om att kunna använda internet och förmåga att använda datorer. För att skapa andra digitala tjänster i vardagen som motivation och kraftsamling behövs det privatperson, företagare eller anställd. I ett övergripande mål som stakar ut en dag använder de allra flesta svenskar it och önskvärd riktning där alla aktörer såväl internet mer eller mindre regelbundet. enskilda, näringsliv och organisationer Men det finns också de som vare sig kan som kommuner, landsting, samverkansor- eller vill använda digitaliseringens möj- gan och statliga myndigheter kan bidra till ligheter. I huvudsak handlar det om äldre Sveriges samlade Digitala Agenda. personer men även yngre medborgare, It-politiska mål i förhållande till företagare såväl som konsumenter och övriga mål skälen är bland annat bristande tilltro till internet, bristande digital kunskap eller All regeringens politik omfattas i olika ekonomiska förutsättningar som hindrar grad av it-politiken, samtidigt som delaktighet. styrande mål för respektive område omfattar även frågor som ligger utanför it-politiken. Detta innebär att vissa frågor som omfattas av it-politiken även styrs av16
    • Det behövs infrastruktu ur infrastruktur Tjä t Tjänster som skapar nytta n ge in kl Lätt och säkert ch ecv att använda v vända ut lls hä am rs fö ll ro s It:Tjänster som skapar nytta och fortsatta investeringar behövs i allaDet finns behov av attraktiva och lättan- delar av landet. Den fysiska infrastruk-vända digitala tjänster för olika delar av turen ska därför vara byggd på ett sådantlivet. För att möta dessa varierande behov sätt att datatrafiken fungerar även vidbehövs ett stort och varierande utbud av driftstörningar eller avbrott. Geografisktjänster som utvecklas av både privata information av god kvalitet är viktig föroch offentliga aktörer. Utvecklingen av tjänster som är beroende av lägesbundennya och bättre tjänster stimulerar använd- information.ningen av digitala kanaler och bidrar till It:s roll för samhällsutvecklingenatt effektivisera etablerade branscher ochverksamheter samtidigt som nya kreativa Den ökade digitaliseringen påverkar allaidéer, innovationer och affärsmodeller samhällsprocesser och -strukturer i Sve-växer fram. rige och globalt. It-utvecklingen medför exempelvis att de regelverk som skaDet behövs infrastruktur skydda t.ex. personlig integritet, sekretessFör att det ska vara möjligt att använda och upphovsrätt. ofta behöver anpassasoch erbjuda digitala tjänster behövs en för att möta de förändrade förutsättning-grundläggande infrastruktur med väl arna som teknikutvecklingen gett upphovfungerande elektroniska kommunika- till. Flera av de viktigaste faktorerna förtioner. Internet som bärare av tjänster pågående samhällsförändringar nationelltska vara tillgängligt och robust och den och globalt kommer från utvecklingeninformation som skickas över nätet ska och användningen av it. Det handlar bl.a.behandlas på ett säkert sätt. Här är ett om it:s roll för ett mer hållbart samhälle,framgångsrikt arbete med internets för- för global utveckling, hur forskning ochvaltning och standarder, både nationellt innovation kan bedrivas, hur människoroch internationellt av avgörande betydel- kan utöva sin frihet på nätet, samt förny-se. En viktig förutsättning är att det finns ade former för demokrati, deltagande ochen god tillgång till telefoni och bredband insyn genom ökad öppenhet i biståndetsi alla delar av landet. Utgångspunkten är genomförande m.m.att den ska tillhandahållas av marknaden 17
    • En gemensam utmaning har staten ett ansvar att säkerställa insyn och fri tillgång till offentlig information, med olika roller möjliggöra deltagande i politiska proces- För att Sverige ska bli bäst i världen på att ser och skapa goda förutsättningar för använda digitaliseringens möjligheter så t.ex. ett livskraftigt civilt samhälle och har alla en roll att spela såväl medborgare, fria medier. Digitala tjänster utvecklas företag och organisationer som kommuner, i samspel mellan marknadsaktörer och landsting och samverkansorgan. Om var användare. Organisationers och enskildas och en bidrar, och om alla arbetar tillsam- engagemang spelar stor roll för använd- mans, är det möjligt att på allvar få saker ningen av it och tillgången till bredband. och ting att hända. Samtidigt är det viktigt Inte minst gäller detta i gles- och lands- att poängtera att alla har olika roller. bygder där lokala drivkrafter tar initiativ Regeringens huvudsakliga uppgift till att t.ex. bygga bredband. är att skapa goda förutsättningar ge- För att kunna ta till vara på digitali- nom regler, att formulera politiska mål seringens möjligheter ställs krav på nya och undanröja hinder för utvecklingen, former av samarbete med fler och nya ak- men också att driva på digitaliseringens törer. Inom t.ex. utvecklingssamarbetet är möjligheter på global och nationell nivå. det viktigt att stimulera samverkan mellan Det offentliga har en betydande roll som nya och mer etablerade aktörer på områ- beställare av tjänster men har också ett det liksom lokala, nationella och interna- ansvar för att skapa goda förutsättningar tionella aktörer. Det handlar inte minst för utveckling av nya tjänster och etable- om att stimulera innovativt tänkande och ring av infrastruktur. Det offentliga svarar utveckling av nya metoder och arbetssätt. också för att utveckla, effektivisera och göra den egna förvaltningen mer tillgäng- Regeringen inrättar en lig med hjälp av it. Genom att utveckla beställarkompetensen i offentlig sektor Digitaliseringskommission utifrån identifierade behov inom olika De insatser som redovisas inom de strate- områden kan fler tjänster som skapar giska områdena ska medverka till att nå nytta och värde utvecklas. Myndigheter målet i Digital agenda för Sverige. Detta och kommuner har dessutom ett särskilt ställer krav på att utvecklingen inom ansvar för att vara förebilder och pådri- alla områden kontinuerligt följs upp och vande i arbetet med att alla ska kunna analyseras. Inte minst är det viktigt att använda it. Funktionsnedsättning, socio- arbeta strategiskt med långsiktiga it- ekonomiska förutsättningar eller geografi politiska frågor i anslutning till agendan. ska inte vara ett hinder. Det finns ingen statlig myndighet som ensam ansvarar för de it-politiska frå- Det är marknadsaktörerna som står för gorna. Regeringen avser därför att inrätta innovativa tjänster och affärsmodeller, en Digitaliseringskommission som får i teknisk utveckling samt gör investeringar uppdrag att verka för att målet i den digi- i infrastruktur. Utgångspunkten är att tal agendan uppnås. digitala tjänster och infrastruktur tillhan- dahålls av marknaden. De offentliga ak- Digitaliseringskommissionens ar- törerna har dock ett ansvar att säkerställa bete kan jämföras med det arbete som att beslutade regler tillämpas på enhetligt E-delegationen bedriver. Delegationen sätt. Grundskolor, gymnasieskolor, univer- har i uppdrag att stärka utvecklingen av sitet och högskolor ansvarar för att elever e-förvaltningen och samordningen inom och studenter ges möjlighet att utveckla området. Uppdraget redovisas löpande i den digitala kompetens som behövs i da- delrapporter till regeringen med underlag gens samhälle. Samtidigt har forskarvärl- och förslag på olika åtgärder. Erfaren- den en viktig roll för att generera kunskap heterna av delegationens arbete är goda, som kan förnya, förbättra och understödja bland annat på grund av den breda för- den digitala utvecklingen. Det civila ankring som delegationens arbete har. samhället, enskilda och organisationer Digitaliseringskommissionen ska har också en betydelsefull roll. Samtidigt beskriva och analysera den faktiska18
    • utvecklingen mot det it-politiska måletoch rapportera detta till regeringen. Påmotsvarande sätt som E-delegationen gör,bör Digitaliseringskommissionen upp-märksamma och analysera problem samtidentifiera möjligheter inom området. Kommissionen ska också lämna förslagpå lämpliga åtgärder som bidrar till attförverkliga det it-politiska målet. En vik-tig del av Digitaliseringskommissionensarbete blir att samverka bl.a. med myndig-heter, privata aktörer och organisationerinom området. Kommissionens första uppgift är attutforma ett förslag till handlingsplanför arbetet med att verka för att måleti agendan uppfylls. Utgångspunkten äratt detta ska ske med befintliga medel.Kommissionen ska dessutom, efter sam-råd med relevanta myndigheter, privataaktörer och organisationer utforma ettförslag på hur utvecklingen mot målet iagendan kan följas upp. Utgångspunktenär de strategiska områden som regeringenhar formulerat i agendan. Kommissionenska därför i förslaget till uppföljningdefiniera nödvändiga nyckelindikatorer,som löpande kan följas upp och som är avbetydelse för måluppfyllelsen. 19
    • Lätt och säkert att använda När allt fler tjänster i samhället blir digi- på internet ställer också konsumenter och tala förutsätter det att alla kan ta del av de företag inför nya möjligheter och utma- möjligheter som skapas. Det handlar t.ex. ningar. Det digitala innanförskapet hand- om att kunna använda internet och andra lar om möjligheten att delta i alla aspekter digitala tjänster i vardagen som medbor- av samhällslivet och att kunna utöva sina gare, företagare eller anställd. rättigheter och skyldigheter som medbor- En av de viktigaste samhällsresurserna gare. Det handlar inte om att med digitala som digitaliseras är information. Offentlig medel ersätta andra former av socialt och digital information är en nationell resurs fysiskt deltagande, men det är viktigt att som kan göras mer eller mindre tillgäng- alla som vill har möjlighet att använda de lig. Integritetskänslig information bör möjligheter som digitaliseringen erbjuder, vara omgärdad av säkerhetsrutiner och oavsett personliga förutsättningar som selektivt tillgänglig. Övrig information ålder, funktionsnedsättning och kun- om väder, trafik, vägar, kartor, gator och skapsnivå eller andra förutsättningar som fordon kan genom digitalisering göras kan beskrivas som ekonomiska, kulturella mer allmänt tillgänglig. och etniska. Förutsättningarna för digitalt innanförskap är många och sammansatta. I dag använder de allra flesta svenskar Det kan vara fråga om faktisk tillgång till internet mer eller mindre regelbundet. dator och fasta eller mobila uppkoppling- Men det finns också de som av olika orsa- ar med tillräcklig kapacitet eller möjlighet ker inte kan eller vill använda digitaliser- att få hjälp om problem uppstår. ingens möjligheter. En tredjedel använder inte internet för att betala räkningar. I En viktig principfråga är om produk- huvudsak handlar det om äldre personer ter och tjänster såsom t.ex. webbplatser men det finns även yngre personer som är tillgängliga och användbara så att alla inte använder internet. faktiskt kan använda dem. Det behövs en grundläggande digital kompetens för att För att minska utanförskapet, öka del- kunna använda it. aktigheten och möjligheten till anställ- ning samt företagande finns det behov av Ny teknik och nya lösningar som möj- åtgärder på flera områden. liggörs av digitaliseringen kan underlätta vardagsliv och deltagande i samhället. Digitalt innanförskap Regeringen har ett ansvar för att skapa förutsättningar så att positiva effekter Alla som vill ska kunna använda de möj- kommer individen och samhället till ligheter som digitaliseringen erbjuder. godo. Att uppnå målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliser- Strategiska utmaningar ingens möjligheter förutsätter att en så För att delta i dagens samhälle och tillgo- stor andel som möjligt av Sveriges invå- dogöra sig utbildning, samhällstjänster, nare och företag är digitalt delaktiga. socialt deltagande samt underhållning Av Sveriges befolkning hade 91 procent och förströelse förutsätts i växande ut- tillgång till internet i hemmet 2010. Av sträckning ett digitalt innanförskap. Den dessa hade 85 procent tillgång till bred- ökande handeln med varor och tjänster band i hemmet. Trots det var det nästan20
    • en halv miljon svenskar som inte alls digitala delaktigheten. Ett exempel äranvänder datorer och internet. Av dessa IKT-lyftet, ett projekt som startade i sep-var 65 procent över 65 år4. tember 2009 på initiativ från länsbibliote- Frågan om hur alla som vill ska kunna ken. Ett annat exempel är ett gemensamtdelta i vårt informationssamhälle utifrån upprop kallat Digidel 2013, som vill få 500sina egna förutsättningar spänner över i 000 fler internetanvändare till 2013. Kam-stort sett alla områden och kräver samlade panjen drivs av aktörer från hela sam-grepp, samarbete och dialog. hällslivet: bibliotek, folkhögskolor, ideella föreningar såsom handikappförbunden och Seniornet, IT&Telekomföretagen,Beslutade insatser lärcentra, myndigheter, Sambruk ochE-delegationen har utvecklat Vägled- studieförbund. Stiftelsen för Internetin-ningen för webbutveckling. Av vägled- frastruktur (.SE) ansvarar för arbetet ochningen framgår bl.a. krav på hur behoven vissa kansliresurser.hos äldre personer och personer medfunktionsnedsättning ska tillgodoses.En webbplats som följer riktlinjerna kan Åtgärderanvändas av fler och är enklare och mer Tillgänglighet till och användbarhet aveffektiv och skapar nytta för alla ur ett offentliga e-tjänster bör öka. E-delega-användarperspektiv. tionens vägledning för webbutveckling bör därför användas vid utveckling av Kammarkollegiet arbetar sedan 2008 offentliga e-tjänster; kännedom om ochmed att i upphandlingar för ramavtal om användning av vägledningen ska spridasprodukter och tjänster inom it-området till utvecklare av privata e-tjänster. Detsäkerställa användbarhet och tillgäng- är viktigt att kunskap och beställarkom-lighet bl.a. för personer med funktions- petens kring tillgänglighet och använd-nedsättning. Kammarkollegiet, Post- och barhet stärks i anslutning till offentligatelestyrelsen (PTS) och Myndigheten för upphandlingar av e-tjänster. Offentlighandikappolitisk samordning (Handisam) information ska också vara tillgänglig iliksom flera handikapporganisationer sådana format att så många som möjligtarbetar tillsammans med standardisering kan använda informationen.inom området. I juni 2011 fattade regeringen beslut om Frågan om användbarhet dyker uppen ny strategi för funktionshinderpoliti- på flera olika områden och hos mångaken 2011–2016. Regeringen har utformat olika aktörer, men det saknas en samladen strategi utifrån perspektivet att funk- plattform för konkreta diskussioner ochtionshinderpolitiken är tvärsektoriell, att erfarenhetsutbyte. För att säkerställa attgenomförandet är en del av arbetet med användar- och tillgänglighetsperspektivetmänskliga rättigheter, att ansvars- och uppmärksammas på hög strategisk nivåfinansieringsprincipen gäller och att stat- kommer regeringen att inrätta ett an-liga myndigheter har ett särskilt ansvar i vändningsforum. Forumets huvuduppgiftgenomförandet. blir att säkerställa en kontinuerlig dialog mellan det allmänna och användargrup- Regeringen gav i september 2010 per, branschen, forskarsamhället samtHandisam i uppdrag att lämna förslag på representanter för slutanvändarorganisa-en framtida struktur för uppföljning av tioner och tillsammans peka på viktigae-tillgänglighet. Uppdraget redovisades i konkreta förutsättningar för använd-rapporten Förslag på framtida struktur för barhet och tillgänglighet som sedan kanuppföljning av e-tillgänglighet i december implementeras av ansvariga aktörer.2010. Rapportens huvudbudskap är attdet finns ett stort behov av att definiera Regeringen kommer att ge Handisame-tillgänglighet, utarbeta indikatorer och i uppdrag att konkretisera förslagen i sinframför allt synkronisera statistik, upp- rapport Förslag på framtida struktur förföljningar och aktiviteter. uppföljning av e-tillgänglighet i samar- Det finns många som genom frivil- bete med berörda aktörer.liga initiativ som arbetar för att öka den Många viktiga insatser för att öka inn-4 SCB, Privatpersoners användning av datorer och internet 2010. 21
    • anförskapet görs av olika organisationer, Det är viktigt att skyddet för den en- nyckelaktörer, eldsjälar och entusiaster skildes integritet vid utvecklingen av nya runt om i landet. Regeringen kommer e-tjänster beaktas. Detta är särskilt viktigt därför att ge PTS i uppdrag att utreda när myndigheters register och annan in- behov av och se över möjligheterna att formation tillhandahålls för användning stödja sådana insatser. och bearbetning av andra myndigheter Det saknas i dag statistik som bely- eller företag. ser tillgång till och användning av it för Offentlig information och e-tjänster är personer med funktionsnedsättning. Det samhällsgemensamma resurser som kan är viktigt att den statistik som presenteras användas av andra aktörer och därigenom skildrar hela befolkningen. Regeringen bidra till samhällets tillväxt. Genom att kommer därför att lämna ett uppdrag till förbättra förutsättningarna så att företag Statistiska centralbyrån att i samverkan och ideella organisationer på ett enkelt med Handisam och andra berörda aktörer sätt kan använda informationen och ta fram en långsiktigt hållbar statistik tjänsterna för utveckling av egna tjänster inom området. kan dessa tjänster komplettera förvalt- För att e-handeln ska nå sin fulla ningens utbud av tjänster och tillgodose potential krävs att konsumenterna kän- de olika behov som finns i samhället. ner sig trygga i sitt agerande. Regeringen har i maj 2011 tillsatt en särskild utredare Beslutade insatser som ska analysera konsumentens rättsliga E-delegationen har fått i uppdrag att ställning när varor eller tjänster köps och främja och samordna myndigheternas betalas via digitala medier (dir. 2011:38). arbete med att förbättra förutsättning- arna för vidareutnyttjande av handlingar. E-tjänster och information som Arbetet ska ta sin utgångspunkt i lagen om vidareutnyttjande av handlingar från grund för innovativa tjänster den offentliga förvaltningen. Delegatio- En öppnare och smartare förvaltning som nen har även inom ramen för sitt uppdrag stödjer innovation och delaktighet. att utvecklat vägledningar och riktlinjer för statliga myndigheters användning av Strategiska utmaningar sociala medier. Det övergripande målet för den statliga förvaltningspolitiken, som formulerats i Åtgärder den förvaltningspolitiska propositionen5 , Regeringen vill förbättra förutsättning- är en innovativ och samverkande statsför- arna för att nya och innovativa e-tjänster valtning som är rättssäker och effektiv, har ska kunna utvecklas av andra aktörer än väl utvecklad kvalitet, service och till- statliga myndigheter. Detta förbättrar gänglighet och som därigenom bidrar till förutsättningarna för att nya och inno- Sveriges utveckling och ett effektivt EU- vativa e-tjänster kan utvecklas samt är arbete. Elektronisk förvaltning ska bidra en viktig plattform för tillväxt. Inom till detta mål. Av propositionen framgår offentlig sektor finns omfattande register även att regeringens övergripande mål för som är en unik resurs för Sverige. Genom e-förvaltning är att e-förvaltningsarbetet att bättre tillgängliggöra dem kan Sverige ska leda till att det ska vara så enkelt som stärka tillväxten i små och medelstora möjligt för så många som möjligt att utöva it-företag. Tillgången till informationen sina rättigheter och fullgöra sina skyldig- måste dock göras säker och integritets- heter samt ta del av förvaltningens service. skyddad vilket kräver att nya standardise- E-förvaltningsarbetet bör syfta till att rade informationsstrukturer utvecklas. åstadkomma lägre kostnader och största Regeringen följer hur myndighe- möjliga nytta för företag och medborgare, terna efterlever lagen (2010:566) om förvaltningen och samhället som helhet. vidareutnyttjande av handlingar från Öppenheten i offentliga beslutsprocesser, den offentliga förvaltningen och hur de handläggningen av ärenden och tillgäng- förbättrar förutsättningarna för vida- ligheten till offentlig information bör öka. 5 Prop. 2009/10:175 Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt.22
    • reutnyttjande. En fråga som särskilt kom- och högskolor räcker bara till en vissmer att uppmärksammas i regeringens gräns, det behövs också kompetensut-fortsatta arbete är om någon myndighet veckling inom arbetsliv och organisatio-bör ges i uppgift att övervaka efterlevna- ner i övrigt. Det gäller dels mer grund-den av lagen och att stödja myndigheterna läggande digitala färdigheter t.ex. för atti deras arbete med att tillhandahålla infor- arbeta smartare med stöd av it, men ävenmation för vidareutnyttjande. Exempel på spetskompetens t.ex. för it-utveckling.sådana uppgifter som skulle kunna läggas För svenska it-företag är det viktigt attpå en myndighet är att ge myndigheterna tillgången till teknisk spetskompetensvägledning i rättsliga frågor och frågor om värnas och utvecklas. Här har vuxenut-avgifter för information, att ta fram och bildningen samt universitet och högskolorförvalta standardvillkor samt att samordna en viktig roll att spela vilket förutsätterden information som myndigheterna ska att lärare på utbildningsinstitutionernalämna och villkor, avgifter och om data själva har nödvändig digital kompetens.för vidareutnyttjande. En viktig fråga för Frivilliga insatser har också en mycketregeringen att beakta är vilket stöd och stor betydelse för utveckling av digitalvilken samordning som behövs för att kompetens. Sådana insatser inriktas motmyndigheterna på ett effektivt sätt ska de behov av grundläggande kunskaper ochkunna beakta vidareutnyttjarnas behov. färdigheter som finns i vardagliga sam- manhang t.ex. vid besök på bibliotek därDigital kompetens bl.a. Seniornet verkar. Näringslivet och offentlig sektorAlla i arbetsför ålder ska ha en god digital efterfrågar olika former av it-kompetenskompetens för att vara anställningsbara (bl.a. systemingenjörer, programmerare,eller kunna starta och driva företag. personer som behärskar multimedia, elektronik och interaktionsdesigners) ochStrategiska utmaningar då ofta spetskompetens och komplette-Digital kompetens kan vara avgörande för rande praktisk erfarenhet (projektledningindividers möjligheter att få och behålla och sakområdeserfarenhet). För närings-en anställning, starta och driva företag livets och samhällets konkurrenskrafteller stärka företags innovationsförmåga är det avgörande att lyckas attrahera ochoch konkurrenskraft. Kravet på kompe- behålla denna arbetskraft. Det handlartens gäller såväl varje individs kunskap, både om att behålla den arbetskraft manfärdighet och attityder som försörjning utbildar och att kunna attrahera utländskav utbildade specialister till företag och spetskompetens. IT& Telekomföretagenoffentliga aktörer och deras förmåga att följer kompetensförsörjning inom ramenerbjuda väl fungerande e-tjänster. för projektet Scorecard.se som drivs av Skolan ger morgondagens arbetskraft Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien.kunskaper och färdigheter. Redan nu visar Projektet pekar på en kompetensbristsvenska 15-åringar bättre läsförståelse när inom området. En analys utförd av Reger-det gäller digital läsning än vad de gör när ingskansliet (Näringsdepartementet) ochdet gäller traditionell läsning6. Med tanke IT&Telekomföretagen 2008 visade ocksåpå att nästan alla 15-åriga elever, över 97 att det då fanns en brist på rätt it-kompe-procent, har tillgång till dator hemma7 be- tens men att bristen förväntades plana uträknas den digitala kompetensen hos den på längre sikt och övergå till ett överskottbreda allmänheten öka med tiden. För att på it-utbildade.öka andelen ungdomar, inte minst flickor Behovet av spetskompetens styrs av enoch unga kvinnor, som söker sig till it-rela- svårbedömd utveckling inom olika specia-terade ämnen och utbildningar i högskolan listområden. Risken för långsiktiga över-bör elevernas intresse för matematik, tek- skott av specialister inom en bransch mednik och naturvetenskap stimuleras redan global konkurrens och snabba förändring-i grundskolan. Se även avsnitten om Skola ar torde vara liten, särskilt för Sverige somoch undervisning och Jämställdhet. i flera avseenden ligger i täten på it-ut- Att stärka digital kompetens i skolor vecklingen. Det bör finnas en beredskap6 OECD 2009. PISA 2009 Results: What Students Know and Can Do. STUDENT PERFORMANCE IN READING,MATHEMATICS AND SCIENCE.7 aa 23
    • för hög spetskompetens för att undvika öka småföretagens it-användning svenska flaskhalsproblem. Inom ramen (dir. 2011:54). Se avsnittet om Entreprenör- för Digital agenda för Europa förs förslag skap och företagsutveckling. fram som riktar sig till medlemsländerna. Ett av förslagen rubriceras som long-term Vardagssäkerhet e-skills and digital literacy policies och syftar till att medlemsländerna senast Användning av it och internet ska präglas 2011 bör införa långsiktiga strategier för av säkerhetsmedvetande och tillit. e-färdigheter och digital kompetens och Strategiska utmaningar främja relevanta incitament för små och medelstora företag och utsatta grupper. Dagens samhälle är mycket beroende av att it och internet fungerar. Ansvaret Beslutade insatser för nät- och informationssäkerhet delas av användare, marknadens aktörer och EU:s flaggskeppsinitiativ Agenda för ny staten. Alla dessa parter behöver göra mer kompetens och arbetstillfällen beslutades för att förbättra nät- och informations- hösten 2010 och innehåller bl.a. beskriv- säkerheten och för att öka tilliten till ningar av e-kompetens, vilket är kom- it-systemen. Framför allt privata aktörer missionens översättning av begreppet har en viktig roll för att tillhandahålla Digital skills. Kommissionen konstaterar säkra nät, produkter och tjänster och att det 2015 beräknas saknas it-specialister mycket kan göras i dialog med privata motsvarande mellan 348 000 och 700 000 aktörer. En ökad säkerhet främjar tillit arbetstillfällen på grund av bristande digi- som driver användning av tjänster som i tal kompetens inom alla ekonomiska om- sin tur driver innovation, handel, tillväxt, råden, särskilt hos äldre, lågutbildade och delaktighet m.m. En god vardagssäkerhet anställda i små och medelstora företag. är också grundläggande för samhällets Dessa personer bör enligt kommissionen krisberedskap. ges grundläggande datorkunskaper medan personer som t.ex. arbetar med it bör ges Välinformerade och medvetna it- möjlighet till specialistkunskap. Konkret användare som ställer krav på säkerheten ska kommissionen enligt meddelandet till är avgörande för att öka säkerheten i och 2012 föreslå en EU-omfattande strategi tilliten till elektronisk kommunikation. och EU-omfattande verktyg som hjälper Därför krävs det kontinuerliga insatser för medlemsstaterna att integrera it-kompe- att öka kompetensen hos användarna om tens och datorkunskaper (e-kompetens) i rutinmässig och förebyggande säkerhet. centrala åtgärder för livslångt lärande. De marknadsaktörer som har den bästa kunskapen om dessa frågor har ett stort IT&Telekomföretagen följer kompe- ansvar att bidra till detta. Det finns en rad tensförsörjning inom ramen för Score- olika typer av intrång i vanliga användares card.se, ett projekt som drivs av Kungl. datorer, t.ex. virus, trojaner, botnät, spion- Ingenjörsvetenskapsakademin som jämför programvara och annan oönskad lagring fem viktiga framgångsfaktorer. av skadlig kod som måste motverkas. Ett s.k. botnät ger exempelvis personerna Åtgärder bakom botnäten kontroll över datorerna. I den internationella konkurrensen måste Botnäten kan användas för att sprida svenska företag kunna rekrytera utländska skräppost eller utföra överbelastningsat- experter och andra nyckelpersoner. Därför tacker mot webbplatser. Användare bör finns särskilda skatteregler för personer därför i ännu större utsträckning instal- som klassas som experter. För att det lera brandväggar och uppdatera antivirus- ska bli enklare och mer förutsägbart när system. företag rekryterar utländska medarbetare Medielandskapet blir alltmer komplext avser regeringen att genomföra en förenk- och erbjuder stora möjligheter. Samtidigt ling av den så kallade expertskatten. ställer det nya krav. En utmaning är att Regeringen har i juli 2011 beslutat att tillhandahålla kunskap så att medbor- tillsätta en utredning om åtgärder för att garna fullt ut kan använda de digitala24
    • medierna och förstå deras roll i samhället. kontrollerad avseende skalskydd eller fö-Det är inte ovanligt att barns och ungas rekomst av botnät och annan skadlig kodkunskaper överträffar de vuxnas både när samt råd kring vilka åtgärder och före-gäller möjligheter och risker med digitala byggande insatser den enskilde bör vidta.medier. För att kunna fungera som ett Endast i den mån betrodda och välanvän-stöd till barn och unga i deras medie- da tjänster av detta slag inte finns på denvardag behöver de många vuxna ökade privata marknaden, eller kan förutsättaskunskaper om hur denna vardag ser ut. utvecklas inom kort kan det finnas behov för staten att utveckla dessa. PTS arbetarBeslutade insatser tillsammans med operatörerna i syfte attPost - och telestyrelsen (PTS) har en sär- få fram branschgemensamma riktlinjerskild webbplats, www.pts.se/internetsa- kring botnät.kerhet, där myndighetens råd och tjänster Medierådets verksamhet har gett ökadfinns samlade liksom information bl.a. kunskap om barns och ungas mediesitua-om hur man ställer in trådlösa nätverk tion och bidrar på så sätt till en minsk-och använder s.k. blåtand på ett säkert ning av riskerna för skadlig mediepåver-sätt. På webbplatsen finns även tjänsterna kan på barn och unga. Det är positivt attTesta datorn, som skannar datorn efter detta arbete fortsätter och fördjupas vidsäkerhetshål, och Testa lösenord som lär den nya myndigheten Statens medieråd.ut knepen om hur man skapar starka Även övriga myndigheter fortsatta arbetelösenord. med informationssäkerhet är värdefullt. Den 1 januari 2011 bildades den nya Se även avsnittet om Samhällets informa-myndigheten Statens medieråd, vilket tionssäkerhet.innebär att arbetet med frågor om digi-tal mediekompetens får mer permanentform. Vidare bedriver flera andra myndig-heter, t.ex. Datainspektionen ett utåt-riktat arbete kring informationssäkerhetmed perspektiv främst på den enskildesintegritet. Riksdagen har nyligen fattat beslutmed anledning av propositionen Bättreregler för elektroniska kommunikatio-ner8. Därmed införs tydligare krav kringit-säkerhet och där föreslås också en for-mell rapporteringsskyldighet för operatö-rer avseende integritetsincidenter.ÅtgärderNätverksorganisationen Surfa Lugnt ar-betar sedan länge med ökad trygghet ochsäkerhet på nätet, bl.a. bidrar PTS medfinansiering. Myndighetens insatser föratt stödja Surfa lugnt bör fortsätta. Det stöd i säkerhetsfrågor som ges avPTS, Myndigheten för samhällsskydd ochberedskap (MSB), Konsumentverket, Da-tainspektionen m.fl. bör stärkas. Som ettled i att hjälpa användare att ta sitt ansvarför säkerheten behöver det säkerställasatt det finns internetbaserade tjänstertill ett för användarna rimligt pris där dekan få innehållet i sin terminalutrustning8 Prop. 2010/11:115, bet 2010/11:TU20, rskr.2010/11:256. 25
    • Tjänster som skapar nytta Framväxandet av ett samhälle med allt uppgiftslämnande för företagen, kommu- fler digitala tjänster bygger till stor del på ner och privatpersoner. att det finns attraktiva och lättanvända Sverige blev tidigt ett föregångsland för tjänster inom alla tänkbara områden. Det digitalisering av offentlig förvaltning. Se- ska finnas ett stort och varierande utbud dan slutet av 1980-talet pågår ett allt mer av tjänster som utvecklats av både privata systematiskt arbete med att använda it för och offentliga aktörer. Tjänster som är att frigöra resurser för mer kvalificerade utvecklade för att hantera olika situatio- uppgifter. När internet introducerades på ner i livet, från vaggan till graven. Med ett 1990-talet hade myndigheterna redan en bra utbud av digitala tjänster stimuleras relativt hög teknikmognad och e-tjänster användningen av digitala kanaler jämfört blev ett sätt att underlätta kontakten utåt. med mer traditionella, vilket bidrar till att Elektroniskt informationsutbyte kunde etablerade branscher omvandlas och blir ersätta andra metoder att utbyta informa- mer effektiva samtidigt som nya idéer, af- tion mellan myndigheter. År 2000 lades färsmodeller och företag växer fram. strategin för 24-timmarsmyndigheten fast Den offentliga förvaltningen spelar här i en proposition9. Syftet var att statliga en betydelsefull roll som tillhandahål- myndigheter skulle öka tillgängligheten lare av offentliga tjänster, men också som av tjänsteutbudet. Strategin byggde på stor beställare av tjänster. Det är dags att en redan framgångsrik tradition där de radikalt öka förvaltningens effektivitet. statliga myndigheterna själva bestämde Genom fler och bättre e-tjänster går det hur it bäst skulle användas för att utveckla att bygga en förvaltning som både är mer sin verksamhet. Sedan 2007 har reger- effektiv och som förenklar vardagen för ingen påskyndat utvecklingen och stärkt företagare och privatpersoner. styrningen av e-förvaltningen eftersom förvaltningen som helhet inte har kunnat tillgodogöra sig den nätverksorienterade Offentlig förvaltning användningen av it i tillräcklig omfatt- En enklare vardag för privatpersoner ning. En fortsatt utveckling kräver en hö- och företag samt en effektivare offentlig gre grad av elektronisk samverkan inom förvaltning. den statliga förvaltningen. Regeringen har således sedan 2007 Strategiska utmaningar arbetat med att systematiskt bygga upp Regeringen fortsätter arbetet med att en koncerngemensam förändringsledning skapa en enklare vardag för privatperso- inom e-förvaltningsområdet. Sedan be- ner och företag där offentliga och privata slutet om handlingsplanen10 för e-förvalt- aktörer ska ges bra förutsättningar för att ning 2008 har regeringen arbetat med att skapa tjänster som, bland annat genom förstärka styrningen inom e-förvaltning. automatisering och självservice, möter Digitaliseringen av samhället skapar människors och företags behov i olika en förväntan på att det offentliga ska situationer. Förvaltningen ska samverka kunna leverera tjänster på ett lika enkelt kring delning och återanvändning av och effektivt sätt som privata tjänstele- information för att åstadkomma minskat verantörer. Detta är ett angeläget men 9 Ett informationssamhälle för alla, prop. 1999/2000:8626 10 Handlingsplan för eFörvaltning – Nya grunder för IT-baserad verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning.
    • resurskrävande arbete som kräver infor- Utredningens förslag bereds för närva-mationshantering och samverkan över or- rande inom Regeringskansliet.ganisationsgränser. Några utmaningar är I syfte att höja effektiviteten och kvali-bland annat finansieringsfrågor, olikheter teten i offentlig verksamhet på nationell,i regelverk och i tekniska standarder. regional och lokal nivå beslutade reger- ingen i maj 2011 att tillsätta en kommittéBeslutade insatser i form av ett nationellt råd för innovationE-delegationen har arbetat sedan 2009 och kvalitet i offentlig verksamhet (dir.med att genomföra handlingsplanen för 2011:42). Rådet ska stödja och stimulerae-förvaltning och engagerar i dag nästan innovations- och förändringsarbete i200 personer från framför allt offentlig offentlig verksamhet som kan resultera isektor genom sina olika arbetsgrupper betydande förbättringar för medborgareoch utskott. Delegationen har lyckats och företag och effektivisering av befint-skapa en stor förändringskraft på kort tid liga processer. Rådet ska bl.a. identifieraoch resultaten syns nu i form av strategis- områden, tjänster och ärendeprocesserka utvecklingsprojekt, vägledningar och som utifrån ett medborgar- och företagar-riktlinjer. Delegationen ska slutredovisa perspektiv bedöms som särskilt viktiga attuppdraget senast den 31 december 2014. utveckla. E-legitimationsnämnden bildades den 1januari 2011 med uppgiften att stödja och Åtgärdersamordna offentliga sektorns behov av Ett antal strategiska e-förvaltningsprojektsäkra metoder för elektronisk identifie- kommer att fortsätta bedrivas. Projektenring och signering (dir. 2010:69). ska förenkla vardagen för medborgare och företagare samtidigt som de ska leda till Regeringen har gett en särskild utredare besparingar för staten som helhet. Deti uppdrag att förbereda inrättandet av handlar särskilt om förvaltningsgemen-ett myndighetsgemensamt servicecenter samma tjänster och tjänster kopplademed uppdrag att erbjuda tjänster inom till kärnverksamheten. Exempel på eni första hand ekonomi- och personal- myndighetsgemensam informations- ochadministration till statliga myndigheter vägledningstjänst riktad till blivande och(dir. 2010:117). Syftet är att genom ökad befintliga företagare är verksamt.se.koncentration av administrativ stödverk-samhet öka effektiviteten och sänka En effektivare offentlig verksamhetadministrationskostnaderna i staten. ger rätt service till lägre kostnad och medUtredaren överlämnade den 15 april 2011 ökad tillgänglighet. Detta åstadkomsbetänkandet Ett myndighetsgemensamt genom effektivt utnyttjande, delning ochservicecenter med förslag till hur ett servi- återanvändning av information, genomcecenter för tjänster inom administrativt smartare verksamhetsutveckling där pro-stöd bör utformas11. I betänkandet föreslås cesser, regelverk och it-lösningar samver-att servicecentret inrättas som en egen kar. Standardiserade tjänster och gräns-myndighet och finansieras med avgiftsin- snitt i förvaltningen skapar möjlighetertäkter med krav på full kostnadstäckning. för såväl privata som offentliga aktörer attVidare föreslås att servicecentrets tjänste- utveckla nya tjänster.utbud initialt ska omfatta ekonomi- ochpersonaladministration samt stöd för Entreprenörskap oche-beställningar och att ekonomienheten företagsutvecklinginom Skatteverkets verksamhetsstödsamt lämpliga delar av Försäkringskassans It:s potential ska tillvaratas för att ökaverksamhetsstöd ska utgöra grund för företagens tillväxt, konkurrenskraft ochservicecentret. Utredningen uppskattar handel.besparingspotentialen till 55 miljoner kro-nor per år vid en anslutningsgrad om 26 Strategiska utmaningarmyndigheter, motsvarande 25 procent av It har en central roll i de allra flestade statligt anställda. Det skulle motsvara företag: för att förenkla och effektiviseraen produktivitetsökning med 33 procent. verksamheten samt göra den mer öppen11 SOU 2011:38. 27
    • och tillgänglig för kunder och leverantö- hög grad av digitalisering. En ökad grad av rer. It kan också fungera som motor för samordning kan ge en effektivare försörj- att utveckla nya processer, produkter och ning av it-tjänster. Molntjänster13 skulle tjänster. Olika digitala tjänster som ger också kunna driva tillväxt i it-industrin information och vägledning kan underlät- samtidigt som förvaltningskostnaderna ta att starta och driva företag. Dessutom kan pressas. kan små och medelstora företag nå ut Ett fortsatt prioriterat arbete är att internationellt. Det är av stor vikt att det förenkla för företagen. Genom exempelvis myndighetsarbete som påbörjats för att förenklat och minskat uppgiftslämnande förenkla för och öka servicen till företa- kan företagare ägna tid och resurser åt gare t.ex. genom verksamt.se fortsätter att att driva och utveckla sin verksamhet. vidareutvecklas. Digitala lösningar är ett viktigt redskap i Användningen av it bland företag är detta arbete. generellt hög, men samtidigt finns det Övergången till elektronisk upphand- studier som visar att särskilt småföre- ling bör påskyndas. E-upphandling bidrar tag inte utnyttjar den potential som it till ökad effektivitet inom den offentliga erbjuder och att it-användningen varierar sektorn och ger tidsvinster och en enk- beroende på var företaget är lokaliserat lare hantering. E-upphandling är även ett och i vilken bransch det verkar. Många av viktigt redskap för att underlätta och ef- dessa företag skulle kunna utveckla sin fektivisera de anbudslämnande företagens verksamhet och förenkla sin vardag med processer. Det kan bl.a. leda till sänkta hjälp av it och internet12. De innovativa offertkostnader, minskade ledtider och möjligheter som it ger kan stimulera före- minskad risk för fel i anbuden. Inte minst tagande kopplat till bland annat vård och är e-upphandling centralt för att öka den omsorg, miljö och förvaltning. gränsöverskridande upphandling på den Vad gäller kulturella och kreativa europeiska inre marknaden. näringar är det ett område där it kan bidra till att skapa nya marknader för När gäller den gränsöverskridande han- affärer och entreprenörskap. Konstnärlig deln arbetar regeringen aktivt för att se kompetens i kombination med teknik till att ett antal åtgärder vidtas på EU-nivå. och it skapar helt nya förutsättningar för Man bör bl.a. se över nuvarande lagstift- både konst och kultur i sig, men också ning och rekommendation av kvalificera- för att utveckla kulturella och kreativa de signaturer inom e-upphandling efter- näringar. Regeringens handlingsplan för som det saknas lösningar för att underlätta kulturella och kreativa näringar syftar ömsesidigt erkännande av elektroniska bl.a. till att stärka entreprenörskap och signaturer och legitimationer. företagande inom kulturområdet samt att Det är även viktigt att fortsätta det på- främja kulturell och kreativ kompetens i gående arbete på EU-nivå med att utveck- näringslivet för ökad konkurrenskraft och la enklare lösningar med användarnamn innovationsförmåga. och lösenord, självdeklarationer och/eller Det är viktigt att förbättra förutsätt- kvalificering enbart av vinnande anbudsgi- ningarna för vidareutnyttjande av vare. Det är vidare viktigt att följa tillämp- offentlig information från myndigheter ningen av olika direktiv på EU-nivå för för både kommersiella och ideella ända- att undvika bristande harmonisering och mål. Europeiska kommissionen bedömde anpassning till de nya förutsättningar som 2006 att det kommersiella värdet av of- en digital tjänstemarknad innebär. fentlig information uppgick till fyra gång- Den offentliga sektorn i Sverige är en er värdet av EU-marknaden för mobila stor beställare av olika former av it-rela- roamingtjänster. Den svenska marknaden terade produkter och tjänster och kan i värderades till mellan 226 och 614 miljoner vissa sammanhang visa på möjligheter och euro. Sveriges position på den växande användning av ny innovativ teknik som marknaden är sannolikt relativt stark ef- bl.a. bidrar till förbättringar av offentliga tersom Sverige både har en stor mängd of- tjänster. En förbättrad samordning av sta- fentlig information av god kvalitet och en tens, kommuners och landstings upphand- 12 Se t.ex. Barriers to information and communication technology adoption in small firms, Parida et al, 2010 (http://entreprenorskapsforum.se/swe/wp-content/uploads/2010/09/WP_Barriers_to_ICT_adoption.pdf). 13 Cloud Computing karaktäriseras av två viktiga egenskaper; upplevt oändliga resurser och betalning per28 resursförbrukning. Den tjänst som erbjuds av molnet kallas Utility Computing, vilket närmast kan jämföras med resursförbrukning av t.ex. el och vatten. (IASA – Sveriges IT arkitekter).
    • ling av it kan främja den utvecklingen. Tillväxtverket har utarbetat en lösningRegeringen anser därför att det är viktigt som möjliggör äkthetskontroll av elektro-att den offentliga sektorn stimulerar niska underskrifter av olika utländska e-innovation och entreprenörskap genom signaturer. Lösningen bör kunna användasupphandling och standardisering. när myndigheter handlägger utländska För att små- och medelstora företag ska ärenden, exempelvis vid digital offentligkunna etableras och utvecklas på lands- upphandling men även vid annan ärende-bygden krävs en god tillgång till internet hantering.med hög hastighet. Landsbygdsföretagen För att långsiktigt stärka förutsättning-är spridda över landet och tillgången till arna för kulturella och kreativa näringarbredband med hög hastighet kan vara en har regeringen i juni 2010 tillsatt ett Rådförutsättning att nå sina kunder. för kulturella och kreativa näringar. Detta är ett led i regeringens nationella sats-Beslutade insatser ning på sådana näringar under periodenRegeringen beslutade i september 2009 2009–2012.om en nationell handlingsplan för kultu-rella och kreativa näringar. Handlingspla- It-användning i små och medelstoranen syftar till att stärka entreprenörskap företag bör öka för att stärka tillväxt-och företagande inom kulturella och krea- potential och öka marknadsmöjlighetertiva näringar samt att främja kulturell och såväl nationellt som internationellt.kreativ kompetens i näringslivet för ökad Regeringen har därför tillsatt en utred-konkurrenskraft och innovationsförmåga. ning som ska föreslå åtgärder för att öka småföretagens it-användning (dir. 2011:54). I enlighet med regeringens proposition Utredningen ska redovisa sina förslag denOffentlig förvaltning för demokrati, del- 1 oktober 2012 med en delredovisning iaktighet och tillväxt (prop. 2009/10:175) mars 2012.har riksdagen beslutat om en lagen(2010:566) om vidareutnyttjande av hand- En rad åtgärder behövs för att få enlingar från den offentliga förvaltningen. väl fungerande digital inre marknad. DetEnligt lagen ska offentlig information finns många orsaker till olika hinder i dag,göras tillgänglig för vidareutnyttjande bland annat lågt förtroende för internet,på villkor som skapar förutsättningar för kulturella skillnader avseende t.ex. språken god konkurrens, för utveckling av nya samt hinder av mer rättslig natur. Påtjänster och tillämpningar samt för mark- mervärdesskatteområdet skapar bristandenadstillträde för fler. Lagen syftar till att harmonisering i fråga om moms mellanfrämja utvecklingen av en informations- EU:s olika medlemsstater problem förmarknad genom att underlätta enskildas företag som erbjuder digitala tjänster.användning av handlingar som tillhanda- Det är därför centralt med harmoniseradehålls av myndigheter. regelverk, icke-diskriminering samt kor- rekt och enhetlig tillämpning av beslutadÅtgärder lagstiftning så att svenska företag inteTillgång till ett brett och kostnadsmäs- missgynnas i den internationella konkur-sigt attraktivt utbud av it-produkter är en rensen. Det är också viktigt med samladförutsättning för ökad it-användning och och lättillgänglig information om vilkaelektronisk handel. Regeringen arbetar regler och bestämmelser som gäller imed att undanröja handelshinder inter- respektive EU-medlemsland. En annannationellt på it-området, inklusive genom viktig del är att främja och möjliggöra enen utvidgning av informationsteknikav- ökad användning av e-upphandlingen,talet ITA. bl.a. genom ett aktivt arbete på EU-nivå. Regeringen avser att fortsätta arbetet Etablerade små och medelstora företagmed att förenkla för företagen. En am- står för en stor del av det svenska nä-bition är att genom att använda digitala ringslivet. Dessa har också behov av attlösningar förenkla uppgiftslämnandet så förnya sig, bli mer konkurrenskraftiga,att företag kan undvika all form av dub- kunna växa på flera affärsområden ochbelrapportering. exportera. Regeringen har därför tillsatt 29
    • en kommitté som ska se över företags- att ge vägledning i rättsliga frågor, avgifter beskattningen. Kommittén ska bland eller att utarbeta standardvillkor. annat undersöka olika möjligheter att minska beskattningen av riskkapital i Vård och omsorg bolagssektorn och göra villkoren mer lika för finansiering med eget kapital och med Det nationella arbetet inom eHälsa in- lån. Dessutom omfattar uppdraget att se riktas på att skapa synliga och konkreta över regler för skatteincitament för forsk- förbättringar för tre huvudsakliga mål- ning och utveckling (dir. 2011:1). grupper: individen, vård- och omsorgsper- sonal samt beslutsfattare inom hälso- och För att ytterligare stärka företagens sjukvården och socialtjänsten. utvecklingsmöjligheter föreslår reger- ingen att avdragsrätten för forskning och Strategiska utmaningar utvecklingen utökas. Nuvarande tillämp- ning av reglerna är för strikt och framöver Regeringens arbete drivs sedan 2006 till- ska det räcka med att forskningen är av sammans med en bred grupp av nationella rimligt intresse för verksamheten för att aktörer genom Nationell eHälsa – strate- avdrag ska vara möjligt. gin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. En gemensam I arbetet med att främja den svenska samsyn har skapats och flera initiativ har exporten är det viktigt att regeringen tagits. Landsting och kommuner har, i sin arbetar på bred front för att främja e- egenskap av att vara ansvariga för verk- handel. Sverige har unika förutsättningar samheterna, tillsammans med de natio- för att vara ledande inom elektronisk nella aktörerna en central roll i införandet handel och det finns en stor outnyttjad av strategin. Flera delar inom strategin är i potential, såväl nationellt som interna- dag i ett införandeskede eller i drift. tionellt. För att undanröja hinder och Befolkningen åldras vilket ställer stora skapa en väl fungerande inre marknad för krav – inte minst på välfärdssystemen. Ny den elektroniska handeln kommer det, teknik samt nya och utvecklade processer, inom ramen för Utrikesdepartementets strukturer och tillämpningsmöjligheter arbete, att presenteras en åtgärdslista med förändrar hur vård- och omsorgsverksam- konkreta initiativ. Arbetet som involverar het kan bedrivas. Möjligheten att tillhan- såväl företag som myndigheter har som dahålla hälsorelevant information och ambitionen att Sverige ska skapa Euro- kunna erbjuda tjänster till den enskilde pas mest attraktiva förutsättningar för ökar, men samtidigt kan en växande infor- elektronisk handel så att den gränsöver- mation skapa risker vad gäller säkerhet skridande elektroniska handeln kan nå sin och integritet. Rätt information vid rätt fulla potential. tillfälle är en viktig del i arbetet med att E-delegationen har regeringens upp- utveckla den förebyggande vården och ge drag att främja och samordna myndig- individen möjligheter att bättre styra sin heternas arbete med att förbättra för- egen situation. utsättningarna för vidareutnyttjande av Individen ska i sin roll som invånare, handlingar. I detta ingår bl.a. att särskilt patient, brukare och anhörig ha tillgång uppmärksamma förutsättningarna för till lättillgänglig och kvalitetssäkrad mindre och nyetablerade företag att få information om sin hälsa samt åtkomst tillträde till marknaden för offentlig till dokumentation från tidigare insatser information. och behandlingar. Hon eller han ska er- Regeringen avser att noga följa hur bjudas individuellt anpassad service samt lagen om vidareutnyttjande av handlingar interaktiva och informativa tjänster för från den offentliga förvaltningen tilläm- att kunna göras delaktig och självbestäm- pas. En fråga som särskilt uppmärksam- mande utifrån sina egna förutsättningar. mas är om någon myndighet bör ges i Personalen inom vård och omsorg ska uppgift att övervaka lagens efterlevnad ha tillgång till väl fungerande och sam- och att stödja myndigheterna i deras verkande elektroniska beslutsstöd som arbete. Det kan exempelvis vara fråga om säkerställer en hög kvalitet och säkerhet30
    • samtidigt som det underlättar deras dag- kan stimulera gemensamma lösningar.liga arbete. Nödvändig och strukturerad Sveriges internationellt goda positioninformation ska finnas tillgänglig som un- och arbetet inom eHälsoområdet skaparderlag för beslut om insatser och behand- grogrund för innovation och gynnsammalingar. Det finns även stora behov av att förutsättningar för företagande. Det ärdessa system, bl.a. i form av besluts- och angeläget att stärka incitamenten tillprocesstöd, i större utsträckning fungerar samverkan i utveckling och införande avverksamhetsoberoende och utvecklas it-stöd och andra former av teknik somefter användarens behov. förbättrar medborgarens välfärd. Ett steg i att nå målen i strategin En strukturerad och entydig informa-Nationell eHälsa kräver åtgärder för att tion om insatser inom hälso- och sjukvår-öka kunskapen hos personal i vård och den och socialtjänsten, behöver säkerstäl-omsorg om användande av it. Personalen las genom att använda och vidareutvecklai vård och omsorg måste ha god kunskap framtagna informationsstrukturer, natio-om användning av it, både för det dagliga nellt fackspråk samt nationella och inter-arbetet och för utvecklingsmöjligheter. nationella standarder. Den tekniska ochDetta kräver förändringar och större sats- strukturella utvecklingen måste samverkaningar inom grundutbildningarna. med de föreskrifter och riktlinjer som är styrande för hälso- och sjukvårdens och Beslutsfattare inom hälso- och sjukvård socialtjänstens verksamheter. Regelverkenoch socialtjänst ska ha ändamålsenligt måste även vid behov ses över och revi-stöd för att fortlöpande följa upp verk- deras för att balansera behoven av säker-samheternas kvalitet och säkerhet samt het, effektivitet och informationsflödefå ett aktuellt och heltäckande beslutsun- i verksamheten mot dataskydd och denderlag för verksamhetsstyrning, planering enskildes integritet och rättigheter. Enoch resursfördelning. Det krävs även annan fråga som är kopplad till individensinsatser runt kunskapsstyrning, lärande integritet är forskningens behov av dataoch innovation. Kunskap och engage- av hög kvalitet som ett led i arbetet medmang behöver öka regionalt och lokalt förbättring och utveckling.för att driva utvecklingen av eHälsa inomhälso- och sjukvård men framförallt inom Beslutade insatsersocialtjänsten. I annat fall fördröjs imple- En nationell IT-strategi för vård ochmentering av it-lösningar och e-tjänster omsorg fastställdes av riksdagen 2006 (skr.som har stor potential att bidra till effek- 2005/06:139, bet. SoU30. rskr. 281). Dennativiseringar och kvalitetsförbättringar. strategi reviderades 2010 och benämns Under 2000-talet har användningen sedan dess Nationell eHälsa - strategin förav it inom hälso- och sjukvården och tillgänglig och säker information inomsocialtjänsten ökat. I takt med att förut- vård och omsorg. De aktörer som tillsam-sättningarna förbättras och de digitala mans står bakom strategin är regeringen,inslagen i samhället blir allt mer vanliga, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner ochväxer också it-användningen. Arbetet Landsting, Vårdföretagarna och bransch-inom nationell eHälsa har under åren gått organisationen Famna. I den uppdateradefrån att omfatta it- och teknikutveckling strategin från 2010 tar regeringen yt-till att fokusera på att utveckla sådana terligare steg inom en rad områden. Härprocesser och stöd hos verksamheterna beskrivs ett antal aktuella insatser.som krävs för att säkra individens hälsa, Regeringen har gett Socialstyrelsen ivälbefinnande och livskvalitet. Därmed uppdrag att ta ett nationellt samordnings-ökar graden av komplexitet och behovet ansvar för en ändamålsenlig och struktu-av struktur i verksamheterna. rerad dokumentation i svensk hälso- och För att realisera de nyttor som tekni- sjukvård och socialtjänst, samt att un-ken och utvecklingen medför krävs ökad derlätta för vårdgivare och utförare inomsamverkan inom och mellan kommuner socialtjänsten att införa och använda enoch landsting. En viktig faktor i detta är nationell informationsstruktur och etten stärkt svensk innovationsförmåga som nationellt fackspråk, bl.a. genom en sats- 31
    • ning på utbildning på lokal nivå. Social- från offentlig och privat sektor, ska bidra styrelsen ska även etablera och driftsätta med kunskap, erfarenheter och konkreta en organisation för långsiktig förvaltning förslag på vad som kan förbättra förut- och löpande vidareutveckling. Med detta sättningarna för valfrihet, mångfald och följer behovet av att se över nuvarande tillgänglighet inom vård och omsorg. regler kring dokumentation. Rådet har möjlighet att ta upp frågeställ- För att etablera en nationell ordina- ningar som berör it, t.ex. utveckling av tionsdatabas samt påskynda införandet av kvalitetsregister. bl.a. elektroniska förskrivarstöd inom hela hälso- och sjukvården och berörda delar Åtgärder av socialtjänsten har en styrgrupp inrät- Regeringen stödjer utvecklingen av nya tats under ledning av Socialdepartemen- interaktiva tjänster som ska ge indivi- tet. Styrgruppen ska under 2011 utarbeta der bred tillgång till enkla och säkra en handlingsplan för planerade insatser. e-tjänster för att kunna planera sin egen Regeringen har gett Verket för innova- vård och behandling. Det kan handla om tionssystem (Vinnova) i uppdrag att ge- tillgång till den egna journalen via en sä- nom testbäddar underlätta för innovatörer ker webblösning, Mina vårdkontakter och att utveckla och demonstrera innovativa 1177 för interaktion med vården, informa- lösningar inom bl.a. hälso-och sjukvården. tion och rådgivning eller en Hälsodagbok där patienten själv kan dokumentera och Regeringen har beslutat om medel till följa sin hälsoutveckling och få personlig att implementera stöd för behörighets- rådgivning. Dessa e-tjänster är beroende hantering och säkerhet i informationsut- av verksamheternas möjligheter att kom- bytet mellan kommuner, landsting, pri- municera informationen till individen på vata utförare och individer. Medel utgår ett tydligt och förståeligt sätt. under 2011 till regionala utvecklingsledare I dag saknas ett nationellt stöd för att som ska bidra till erfarenhetsutbyte och följa och förebygga vårdrelaterade infek- samarbete mellan kommuner och lands- tioner. Regeringen har i september 2011 ting. Inom området informationssäkerhet beslutat att ekonomiskt stödja Sveriges driver Myndigheten för samhällsskydd Kommuner och Landstings arbete med att och beredskap (MSB) privat-offentliga färdigutveckla ett nationellt elektroniskt forum inom bland annat hälso- och sjuk- beslutsstöd i form av ett infektionsverktyg. vård. Syftet är att förbättra informations- Arbetet innebär en utveckling och pilot- säkerheten inom området. test av ett it-stöd för uppföljning av infek- En översyn har gjorts av de nationella tioner – ett nationellt infektionsverktyg. kvalitetsregistren, i syfte att öka nyttan Arbetet under de kommande åren och användbarheten med uppgifterna i kommer att fokusera på att leverera nyt- registren samt för att förbättra inrappor- toeffekterna av olika e-hälsotjänster, att teringen och kvaliteten på de uppgifter leverera fler personliga e-tjänster för alla som rapporteras in till registren. Reger- invånare, ökad samordning och utveckling ingen har därefter beslutat tillsätta en av eHälsa i kommunal hälso- och sjukvård nationell samordnare för utveckling av de och socialtjänst samt ett ökat samspel nationella kvalitetsregistren. med näraliggande nationella och interna- Regeringen har inrättat E-legitima- tionella reformprocesser och initiativ. tionsnämnden för att stödja och samord- Regeringen bedömer att det finns be- na elektronisk identifiering och styrning. hov av att tydliggöra vilken information En väl fungerande e-legitimationslösning som får utbytas över huvudmanna-, orga- är avgörande för säkerheten, användbar- nisations- och professionsgränser utifrån heten och införandet av eHälsa och dess gällande regelverk. Socialstyrelsen har lösningar. därför i juni 2011 fått i uppdrag att ta fram Välfärdsutvecklingsrådet tillsattes 2010 en handbok för att tydliggöra rättsläget av regeringen och ska verka till december när det gäller informationsutbyte inom 2012. Rådet, som består av experter både vården och omsorgen om äldre.32
    • Skola och undervisning nya kursplaner och en ny läroplan för Sve- riges grundskolor setts över och förtyd-Elever ska och lärare bör ha tillgång till ligats. Även gymnasieskolan har fått nyamoderna lärverktyg som behövs för en ämnesplaner, vidare har en ny examensbe-tidsenlig utbildning. skrivning för lärar- och förskollärarutbild- Varje elev ska efter genomgången ningarna införts. De nya författningarnagrundskola kunna använda modern tek- bedöms ge förutsättningar för bättrenik som ett verktyg för kunskapssökande, digital kompetens hos lärare, elever ochkommunikation, skapande och lärande. studenter. Hur kunskapskraven är formu- lerade utifrån fastställda kurs- och ämnes-Strategiska utmaningar planer är avgörande för hur dessa kompe-Enligt läroplanen för grundskolan ansva- tenser ska tillgodoses, liksom för lärarnasrar skolan för att varje elev efter genom- genomförande av undervisningen.gången grundskola kan använda modern Inom ramen för kommissionens med-teknik som ett verktyg för kunskaps- delande Digital agenda för Europa finnssökande, kommunikation, skapande och förslag kring e-lärande som riktar sig tilllärande. Motsvarande läroplansmål finns medlemsländerna. Förslaget syftar till attäven för gymnasieskolan. Detta innebär respektive medlemsland bör ”inkluderaatt eleverna ska erhålla den digitala kom- e-lärande i nationella politiska strategierpetens som behövs i dagens samhälle. för modernisering av utbildning, inklu- Ansvaret för frågor som rör it inom sive läroplaner, bedömning av resultatenskolområdet åligger de kommunala och och vidareutbildning av lärare och andrafristående skolhuvudmännen. Frågan om utbildare”. Begreppet e-lärande beskrivsdigitala lärverktyg och läromedel är såle- inte närmare i kommissionens meddelan-des en fråga för skolhuvudmännen och de och saknar vedertagen definition vilketden kommersiella läromedelsmarknaden. gör det svårt att ta ställning till kom- It används i många skolor och i de missionens rekommendation. I Sverigeflesta elevers vardag och Sverige hör till uttrycker grundskolans kursplaner ochde länder som har flest elever med till- gymnasieskolans ämnesplaner vilka kun-gång till dator i hemmet14. Medan svenska skaper som ska förmedlas men anger inteelever presterar bra i digital läsning är hur undervisningen ska utföras. Skolananvändning av datorer i skolan och elevers ska enligt skollagen använda de lärverktygförmåga att använda datorer placerade på som behövs för en tidsenlig utbildningett medelvärde bland OECD-länderna. men lärare och skolhuvudmän beslutarRapporten LearnIT15 visar att it-använd- själva hur undervisningen ska bedrivas,ningen inom lärarutbildningen i början av inklusive val av lärverktyg och hur de ska2000-talet var låg. användas i undervisningen. It kommer till användning i skolansom lärverktyg för elever och lärare. En Beslutade insatserstrategisk utmaning är frågan om elevers Mellan åren 2005 och 2010 har regeringentillgång till datorer och hur de kommer anvisat särskilda medel för utveckling avtill användning i undervisningen. Men användning av it i undervisningen. Sam-det är också viktigt att förstå vikten av manlagt rör det sig om 39 miljoner kronoratt lärarna har kompetens och förståelse varav 10 miljoner kronor för 2010. Medlenför de nya möjligheter som erbjuds unga anvisades tidigare till dåvarande Myn-i dagens medieverklighet samt tillgång digheten för skolutveckling och sedantill datorer för sitt arbete och för kom- 2008 till Skolverket som bl.a. använt dessamunikation med föräldrar. Ytterligare en medel för PIM, Praktisk it- och medie-strategisk fråga gäller användning av it kompetens.som hjälpmedel för en effektiv adminis- Hösten 2011 tas de första eleverna emottration av skolan. i den reformerade gymnasieskolan. Som Under 2010 och 2011 har skolans styrdo- en del i reformen har nya ämnesplanerkument i form av en ny skollag (2010:800), tagits fram för samtliga ämnen och kurser14 OECD PISA 2009.15 KK-stiftelsen 2004. 33
    • i gymnasieskolan. Skolverket beslutar har förlängts fram till den 1 januari 2011. om ämnesplanerna med undantag för Uppdraget har vidare ändrats på så sätt de gymnasiegemensamma ämnena som att Skolverket i en begränsad studie ska ingår i alla program i gymnasieskolan och utveckla samtliga delar i de it-baserade som regeringen beslutar om. Regeringen proven i sfi. Skolverket ska även se över beslutade den 2 december 2010 om äm- frågan om tekniska lösningar kopplade nesplaner för de gymnasiegemensamma till it-baserade prov, bl.a. säkerhetslös- ämnen som ska tillämpas på utbildning ningar, och testa proven i ett urval av som påbörjas efter den 1 juli 2011 (Förord- kommuner. ning [SKOLFS 2010:261] om ämnesplaner Skolans huvudmän – kommuner och för de gymnasiegemensamma ämnena). I fristående aktörer – har ansvar för att syftet för ämnena historia, samhällskun- läroplaner med kurs- respektive ämnes- skap, matematik respektive naturkunskap planer följs, vilka bland annat syftar till omnämns it, kunskaper att kunna an- målet att eleverna ska erhålla den digitala vända modern informationsteknik, digital kompetens som behövs i dagens samhälle. teknik, digitala medier etc. för att kunna Regeringen ser därför positivt på att sko- söka och uppnå kunskaper liksom att lans huvudmän tillsammans med andra söka och tolka källmaterial. Dessa skriv- berörda aktörer samverkar så att målet ningar följs upp i det centrala innehål- nås med god kvalitet i hela landet. let för berörda kurser där det anges att Ett sätt att stärka den digitala kom- undervisningen ska ge eleverna förmåga petensen hos skolväsendets personal är att utnyttja informationstekniken, och att vid kompetensutveckling, när det är återkommer sedan i kunskapskraven för lämpligt, utnyttja it som en plattform. de olika betygsstegen som i stegrande grad anger krav på elevernas förmåga att använda olika verktyg. Demokrati Skolverket ska enligt uppdrag i regle- It ska vara ett stöd för medborgardialog ringsbrevet kontinuerligt följa upp barns, samt bidra till att öka medborgarnas elevers och lärares it-användning och it- kunskap, samhällsengagemang, insyn och kompetens i förskola, skola och vuxenut- inflytande. bildning. Uppföljningen ska ske i enlighet En levande demokrati där individer har med myndighetens förslag i redovisningen möjlighet att påverka beslut som rör den av uppdraget att utarbeta en plan för för- egna vardagen är målet för demokratipo- bättrad uppföljning av it-användning och litiken. Inom ramen för arbetet med att it-kompetens i förskola, skola och vuxen- stärka demokratin är prioriterade frågor utbildning. Uppföljningen ska även avse goda möjligheter till insyn och inflytande, skolornas administrativa it-användning, lokal- och kommunal demokrati, förstärk- liksom deras åtgärder för att med hjälp av ta möjligheter till inflytande i den demo- it kommunicera skolans och verksamhe- kratiska processen samt vidgat inflytande tens arbete med hemmen. Uppdraget ska med hjälp av e-verktyg. Därför är det redovisas till Regeringskansliet (Utbild- positivt om it är ett stöd för medborgardi- ningsdepartementet) vart tredje år, nästa alog samt bidrar till att öka medborgarnas gång senast den 15 april 2013. kunskap, samhällsengagemang, insyn och It är ett av skolans lärverktyg, som inflytande. behövs för att nå skolans mål. Strategiska utmaningar Åtgärder It och internet spelar en viktig roll i Regeringen beslutade i februari 2008 om utvecklandet av såväl den nationella, som ett uppdrag till Skolverket om mål och den regionala och lokala demokratin. slutprov på varje studieväg i svenskunder- Regeringen förespråkar ett ökat medbor- visning för invandrare (sfi). Uppdraget gerligt deltagande även mellan valen och har sedan i regleringsbrev ändrats på så här kan internet fylla en viktig funktion sätt att övergångstiden för hur länge de särskilt med tanke på den stora andelen prov som inte är it-baserade får användas av Sveriges befolkning som i dag har34
    • tillgång till internet. Med internet möjlig- Information från Sveriges Kommuner ochgörs ökad tillgång till information, insyn i Landsting visar att det finns ett ökandeden offentliga verksamheten, och därmed intresse bland kommuner och landstingockså möjligheter till deltagande i de för att använda sig av dialogverktyg.demokratiska processerna, något som rättutnyttjat kan stärka demokratin. Demo- Åtgärderkrati och it i kombination gör det möjligt Under de kommande åren är det en ge-att påverka politiska beslut även för dem mensam utmaning för stat, kommun ochsom inte deltar i traditionella möten. landsting att utveckla användningen av Samhällets alla nivåer står inför den it som stöd i dialogen med medborgarna.demokratiska utmaning som den digi- Detta bör ske på ett sätt som stärkertala utvecklingen innebär. Strategier för demokratin genom att utveckla en trans-information, kommunikation och dialog parent demokrati och ge medborgarnabehöver kompletteras och utvecklas. Det ökad möjlighet att utöva inflytande i deär också viktigt att fundera över ett för- demokratiska beslutsprocesserna . Reger-hållningssätt till den nya tekniken och de ingen stödjer därför bl.a. fortsatt Sveri-möjligheter den ger. ges Kommuner och Landstings projekt Medborgardialog med stöd av it som skaBeslutade insatser pågå till 2013.Under de senaste åren har ett flertal digi-tala demokratiförsök inletts. Som ett led i Tillgång till kulturarbetet med att öka möjligheter till insynoch inflytande för medborgarna, har Kulturella verksamheter, samlingar ochregeringen sedan 2006 beviljat Sveriges arkiv ska i ökad utsträckning bevarasKommuner och Landsting totalt 6 100 000 digitalt och tillgängliggöras elektronisktkronor för att driva projektet Medborgar- för allmänheten. Alla statliga institutio-dialog med stöd av it. ner som samlar, bevarar och tillgängliggör kulturarvsmaterial och kulturarvsinfor- Målsättningen för projektet är att göra mation ska ha en plan för digitaliseringpolitiska beslutsprocesser mer transparan- och tillgänglighet.ta och tillgängliga samt att öka medbor-garnas inflytande genom användande av Strategiska utmaningarit-lösningar för medborgardialoger. Därförstödjer regeringen och landets kommuner Ett av de nationella kulturpolitiska målenoch landsting i deras arbete med att stärka är att främja ett levande kulturarv somden medborgerliga förankringen genom bevaras, används och utvecklas. Denit-verktyg och innovativa metoder för digitala utvecklingen ger kulturmyndig-medborgardialog. Individer ges härigenom heter, institutioner och programföretagenbättre möjlighet att vara informerade, i allmänhetens tjänst helt nya möjligheterdelaktiga och att kunna påverka den poli- att ge medborgare, näringsliv och forskaretiska processen. tillgång till kultur och kulturarvet. De nya sätten att producera, distribuera och till- Tyngdpunkten i arbetet har hittills godogöra bl.a. musik, film och litteraturvarit att komplettera de traditionella ökar möjligheterna att nå en större ochkanalerna med it-baserade verktyg för vidare publik.dialog. Verktygen har hela tiden tagits Kulturellt innehåll – konstnärliga ochfram med medborgaren och användbarhe- kreativa yttringar i alla dess former –ten i centrum, och prövas nu i praktiken i spelar en stor social och ekonomisk roll ilandets kommuner och landsting. samhället. Efterfrågan på digitala versio- Erfarenheter från de olika delprojek- ner finns såväl bland medborgarna ochten visar att delaktigheten ökar genom näringslivet som inom forskarsamhället.att involvera enskilda medborgare i de Digitalisering och digitalt bevarande avpolitiska beslutsprocesserna. Projektet samt elektronisk tillgång till det svenskasyftar därför även till att öka kunskapen kulturarvet kan främja kreativitet ochom nya metoder för politiskt deltagande. innovation och företagsamhet samt stödja 35
    • verksamhet inom andra sektorer, som entreprenörskap för många olika grupper exempelvis kulturturism. Samverkan i samhället. mellan aktörer och verksamheter inom Den 23 juni 2010 gav regeringen området behövs för att åstadkomma goda Talboks- och punktskriftsbiblioteket och nytänkande synergier och kostnadsef- och Post- och telestyrelsen i uppdrag att fektiva lösningar. intensifiera utvecklings- och förändrings- Produktionen av kulturellt innehåll arbetet av den statligt finansierade taltid- ställs inför nya möjligheter och utma- ningsverksamheten. I en delrapport från ningar till följd av digitaliseringen. I mars 2011 lämnas förslag om övergång från kulturpropositionen Tid för kultur (prop. inlästa taltidningar till s.k. talsyntestid- 2009/2010:3) slår regeringen fast att det ningar. En andra delrapport redovisades är angeläget med ett fortsatt balanserat i september 2011 med bl.a. uppdateringar förhållande där de upphovsrättsliga re- när det gäller utvecklingen av nya format gelverket säkrar de grundläggande förut- för digitala taltidningar. Övergången sättningarna för innehållsproduktion och föreslås vara genomförd senast 2015. Ut- respekt för de upphovsrättsliga grund- gångspunkten är att öka tillgängligheten principerna samtidigt som informations- för brukarna och att kostnadseffektivisera samhällets möjligheter till utveckling av verksamheten. Uppdraget ska slutredovi- nya idéer, produkter och tjänster tillvara- sas senast den 1 mars 2013. tas. Se även avsnitt om upphovsrätt. Regeringen har genomfört föränd- ringar i bidragsbestämmelserna på Beslutade insatser litteratur- och tidskriftsförordningarna I propositionen Tid för kultur betonar som bl.a. innebär att stödet framöver ska regeringen behovet av att finna gemen- vara teknikneutralt och inte kopplat till samma lösningar för att driva arbetet med en särskild distributionsform. Vidare har digitalisering, digitalt bevarande samt den pågående Litteraturutredningen i digital förmedling vidare. uppdrag att analysera hur den svenska bokmarknaden har utvecklats över tid På europeisk nivå har det tagits initiativ bl.a. när det gäller mångfald i utgivningen för att inrätta ett europeiskt digitalt bib- (dir. 2011:24). Särskilt avseende ska fästas liotek – Europeana – för digitalt material vid den digitala utvecklingen och dess be- från hela Europa (böcker, tidningar, fo- tydelse för produktion, distribution och tografier, film, audiovisuella verk, arkiv- försäljning. Utredningen ska redovisa sitt handlingar, museiföremål, monument och uppdrag senast den 1 september 2012. arkeologiskt kulturarv). I budgetpropositionen för 2011 slog Åtgärder regeringen fast att det ska inrättas ett Det övergripande målet är att senast 2015 samordningssekretariat för digitalisering, ska kulturella verksamheter, samlingar digitalt bevarande och digitalt tillgänglig- och arkiv i ökad utsträckning bevaras görande av kulturarvet vid Riksarkivet för digitalt och tillgängliggöras elektroniskt att möta behovet av ett fortsatt utveck- för allmänheten. Alla statliga institutio- lingsarbete. ner som samlar, bevarar och tillgängliggör I budgetpropositionen för 2011 beräk- kulturarvsmaterial och kulturarvsinfor- nade regeringen att 15 miljoner kronor mation ska ha en plan för digitalisering årligen skulle avsättas för en satsning på och tillgänglighet. Regeringen söker nya digitalisering av biografer åren 2012–2015. användarvänliga lösningar och ett gemen- Utvecklingen inom området har dock samt förhållningssätt för att medborgarna skett i snabbare takt än väntat. Reger- ska få bättre tillgång till kulturarvet i ingen har därför i ändringsbudgeten för den digitala miljön. Regeringen avser 2011 aviserat att satsningen tidigareläggs att formulera en nationell strategi för och genomförs 2011–2014. Satsningen på digitalisering av kulturarvet, baserat på digitalisering av biografer gynnar hållbar förslag som kommit fram i redovisningen tillväxt i hela landet samt innovation och av uppdrag om digitalisering, elektronisk36
    • tillgång och digitalt bevarande. digitala sändningar så att föreställningarna Ett viktigt utvecklingsarbete är det kan möta en mångfaldigt större publik.projekt som presenterades i centralmu- Regeringen beslutade i augusti 2011 attseernas samarbetsråds uppdragsrapport överlämna en remiss till Lagrådet gäl-om en standardiserad och gemensam lande elektronisk leveransplikt. Förslagetplattform, sverige.museum, där de statliga innebär att elektroniska pliktexemplarmuseernas samlingar samlat finns digita- (E-plikt) av digitala publikationer skaliserade, strukturerade och tillgängliga. inlämnas till Kungl. Biblioteket.Regeringen anser att samordningssekreta-riatet för digitalisering, digitalt bevarandeoch digitalt tillgängliggörande av kultur-arvet vid Riksarkivet kan vara en viktigpart i detta utvecklingsarbete. En ny arbetsmarknadssatsning – Kul-turarvslyftet – genomförs under åren2012–2014. Satsningen kan bl.a. ge myn-digheter, institutioner, organisationersamt ideella aktörer inom kulturarvsom-rådet stora möjligheter att genomföranödvändiga och efterlängtade insatser föratt digitalisera, digitalt bevara och digi-talt tillgängliggöra samlingar, arkiv ochbibliotek. Regeringen gav i april 2011 Institutetför språk och språkminnen i uppdrag atti samråd med berörda aktörer utvecklaformerna för drift och samordning av ennationell språkdatabank. Det långsiktigaetablerandet av en nationell språkbankmed språkdatabaser främjar utvecklingenav teknik vilket gagnar språken i Sverigeoch ökar tillgängligheten till informationför alla. Hos programföretagen i allmänhetentjänst, Sveriges Radio AB, Sveriges Tele-vision AB och Sveriges UtbildningsradioAB, finns ett rikt kulturarv bestående avradio- och tv-program från flera decen-nier som i huvudsak har producerats medmedel från radio- och tv-avgiften. Det ärönskvärt att materialet i större utsträck-ning kan göras tillgängligt för allmänhe-ten. Den 1 april 2011 trädde ändringar iupphovsrättslagen (1960:729) i kraft somger förenklade möjligheter att klarerarättigheter till upphovsrättsligt skyddatmaterial i radio- och tv-företagens arkiv.Det blir därmed lättare för företagenatt göra sådant material tillgängligt förallmänheten, t.ex. via internet. Nationalscenerna Operan och Dramatenhar sedan 2008 i uppdrag att genomföra 37
    • Det behövs infrastruktur För att det ska vara möjligt att använda både för att främja företagande, innova- och erbjuda digitala tjänster krävs ett tion och konkurrens men också för att flertal förutsättningar är uppfyllda. Det den enskilde ska kunna nå och sprida är bl.a. fråga om att det ska finnas en information, utnyttja sin yttrandefrihet god tillgång till fysisk infrastruktur för och kunna vara delaktig i informations- telefoni och bredband runt om i landet samhället. Tack vare ett antal drivande samt att denna är robust och kan motstå svenska pionjärer samt ett tidigt offentligt påfrestningar utan allvarliga driftavbrott, engagemang finns det anledning att vara internet som bärare av tjänster är tillgäng- stolta över internetutvecklingen i Sverige. ligt och stabilt samt att den information Det behövs dock fortsatta insatser för att som skickas över nätet behandlas säkert internet i Sverige ska vara öppet, robust, och tillförlitligt. stabilt och tillgängligt. Internet är dock Det är i första hand marknadsaktörerna ett världsomspännande kommunika- som har ansvaret för och gör investeringar tionsnät med en utveckling som drivs av i kommunikationsnäten. Andra viktiga många olika aktörer. Sverige måste även aktörer för en gynnsam utveckling är fortsättningsvis engagera sig internatio- kommuner, landsting, samverkansorgan nellt, samarbeta med branschen och med och statliga myndigheter, t.ex. läns- andra länder för att bibehålla internet styrelserna. Statens roll är att se till att som en öppen decentraliserad plattform marknaden fungerar effektivt och att för kommunikation. Internets utveckling tillsammans med andra offentliga aktörer ska karaktäriseras av öppenhet, frihet och ge företagen förutsättningar att driva sin säkerhet, till gagn för medborgare, före- verksamhet. Men staten har också ett an- tag, organisationer och offentlig sektor. svar att, tillsammans med privata aktörer, Se också avsnitten om robust elektronisk se till att kommunikationstjänster och kommunikation och frihet på nätet. internet fungerar tillförlitligt och drift- säkert. Frågor som blir allt mer viktiga Internet i Sverige i takt med samhällets ökade beroende Till internets kritiska resurser hör till- av kommunikationstjänster. En central gången till IP-adresser och domännamns- uppgift för staten är också att säkerställa systemet. För att försäkra alla medborgares tillgång till geografisk information av god tillgång till e-tjänster på internet, inte kvalitet, vilket är viktigt för tjänster som minst vid en utveckling av offentliga är beroende av lägesbunden information. e-tjänster, är det viktigt att beakta utveck- lingen av teknik och säkerhet. Internet Internet i Sverige och globalt Protocol version 4, (IPv4) är den version av internetprotokollet (IP) som internet i dag Sverige ska verka för ett tillgängligt, öppet huvudsak baseras på. En av de viktiga frå- och robust internet i Sverige och globalt. gor som behöver hanteras är införandet av en ny version av internetprotokollet (IPv6). Strategiska utmaningar Alla resterade adresser för IPv4 är slut Kommunikation är en nödvändighet på central nivå, och i nära framtid ut- i ett modernt demokratiskt samhälle, delade till operatörerna. Nya användare38
    • kommer därför att till övervägande del en stor fördel i att behålla och utvecklaenbart kunna kommunicera via IPv6. Det den modell för flerpartssamverkan somär därför viktigt att både privata och of- tillämpas inom ICANN.fentliga aktörer börjar använda IPv6. Regeringarnas mellanstatliga rådgi- En viktig åtgärd för att lägga en god vande kommittée till ICANN:s styrelsegrund för säkerhet är att myndigheterna är Governmental Advisory Committeeanvänder domännamnssystemet DNSSEC16 (GAC) där Sverige är en aktiv medlem.inte minst för att myndigheternas kommu- Regeringen anser att GAC:s roll som råd-nikation ska vara säker och tillförlitlig. givare till ICANN är en bra modell. För att stärka transparensen och öka Internet Governance Forum (IGF) ärrörlighet på marknaden måste konsumen- den enda öppna globala plattformen förterna kunna göra medvetna och välin- diskussioner kring internet och internetsformerade val. Det behöver också finnas utveckling som finns i dag. IGF-proces-verktyg för konsumenter och leverantörer sen har lett till ökat erfarenhetsutbyteatt mäta, jämföra och verifiera internetan- och dialog mellan olika aktörer, inteslutningar. I dag finns t.ex. Bredbandskol- minst vad gäller de mänskliga rättighe-len som konsumenter kan använda för att terna. En av de stora fördelarna är attmäta bandbredden hos olika internetan- IGF är ett icke bindande och icke beslu-slutningar men det behöver också finnas tande organ. Erfarenhets- och kunskaps-verktyg för att kunna mäta andra parame- utbytet inom IGF är viktiga underlagtrar och därigenom kunna testa, verifiera inför beslut rörande internet och dessoch jämföra sin internetanslutning17. utveckling hos de olika aktörerna som deltar i IGF. IGF är därför viktigt för att Ett grundläggande samhälleligt intresse bibehålla ett globalt och robust internetär att upprätthålla ett öppet internet och som präglas av frihet och öppenhet.principen om öppna nät och tjänster, ävenkallat nätneutralitet. Användaren ska iprincip fritt kunna ta emot och skicka Beslutade insatserinnehåll samt fritt använda innehålls- E-delegationen har i uppdrag att ta framtjänster som inte skadar nätverket. Om en strategi för hur den offentliga sektornsdet visar sig att konsumenterna får svårt utveckling av e-tjänster bör stödja över-att teckna abonnemang utan blockering- gången till ny teknik som t.ex. övergång-ar, eller att det uppstår faktiska problem en till IPv6.med nedprioriterad trafik, så kan Post– Regeringen uppdrog i december 2010 åtoch telestyrelsen (PTS) med stöd av lagen PTS att beskriva hur IPv6 kan införas påom elektronisk kommunikation meddela myndighetsnivå med avseende på till-en föreskrift om så kallad lägsta tjänste- gänglighet, säkerhet och ekonomi. Syftetkvalitet vilket tvingar samtliga operatörer med beskrivningen är att den ska kunnapå marknaden att erbjuda abonnemang fungera som stöd till myndigheter, kom-utan blockeringar. Hittills har PTS gjort muner och andra organisationer i offentligbedömningen att det inte finns skäl att sektor i deras införande av IPv6.använda sig av denna möjlighet. Regeringen uppdrog i september 2010 åt PTS att genomföra informationsinsat-Internet globalt ser för ökad öppenhet för bredbands- ochIP-adresser och domännamnssystemet internetuppkopplingar. Regeringen över-förvaltas av fem olika Regional Internet väger fortsatta insatser inom området.Registries och på global nivå av organisa- Regeringen har tillsatt en särskildtionen Internet Corporation for Assigned utredare med uppdrag att se över det be-Names and Numbers (ICANN). fintliga stödet till konsumenter i form av Regeringens inställning är att ICANN information och vägledning samt föreslåäven fortsättningsvis bör vara den organi- hur det bör organiseras och bedrivas försation som ansvarar för domännamn och att bli mer ändamålsenligt, effektivt ochIP-adresser samt policyutveckling relate- likvärdigt för alla konsumenter i landet.rat till detta. Regeringen anser att det är (dir. 2011:38). Uppdraget ska redovisas16 Med DNSSEC säkras användning av domännamnssystemet (DNS) genom att elek-troniska signaturer används. Det innebär att den som frågar vet att svaret verkligenkommer från rätt källa och inte har ändrats, och det är grunden för att minimera riskenatt man kommit till fel webbplats. 3917 Utvecklad av Post-och telestyrelsen men hanteras av .SE.
    • senast 31 mars 2012. Målen för samhällets informationssä- Lagen (2003:389) om elektronisk kerhet är att18 kommunikation anger att det tydligt ska • säkra samhällets funktionalitet, framgå vad som gäller i fråga om be- effektivitet och kvalitet, gränsningar när konsumenter köper eller • bidra till samhällets brottsbekämp- upphandlar en uppkoppling mot internet. ning, Dessutom är regelverket ändrat så att • stärka samhällets förmåga att det ges en möjlighet för PTS att, om så förebygga och hantera allvarliga är nödvändigt, meddela föreskrifter om störningar och kriser, lägsta tjänstekvalitet. • främja näringslivets tillväxt, Åtgärder • värna medborgares fri- och rättig- För att få en säkrare kommunikation för heter och personliga integritet, och myndigheter behövs underlag till en in- • öka medborgares och verksamhe- ternetspecifikation som kan användas vid ters kunskap om och förtroende myndigheters upphandling av internetan- för informationshantering och slutning. Senast 2013 ska det därför finnas it-system. en gemensam internetspecifikation med olika robust- och säkerhetskrav (typfall) Strategiska utmaningar framtagen för myndigheter. Dessutom bör alla myndigheter senast 2013 använda I dag betraktar de flesta länder infor- sig av DNSSEC och vara nåbara med mationssäkerhet som en stor nationell IPv6. Regeringen avser att lämna uppdrag utmaning och informationssäkerhet anses avseende dessa frågor till PTS, Myndighe- vara av strategisk, utrikespolitisk och ten för samhällsskydd och beredskap och säkerhetspolitisk betydelse. En storskalig andra berörda myndigheter. it-incident bedöms kunna få allvarliga konsekvenser för samhällsviktiga verk- Regeringen följer PTS arbete med upp- samheter och kritisk infrastruktur. draget att genomföra informationsinsatser för ökad öppenhet för bredbands- och I skrivelsen Samhällets krisberedskap – internetuppkopplingar. Senast 2013 ska det stärkt samverkan för ökad säkerhet pekar finnas verktyg för både konsumenter och regeringen på vikten av samverkan och leverantörer att kunna mäta och jämföra samordning inom alla samhällssektorer internetanslutningar. Regeringen övervä- och ansvarsnivåer. ger fortsatta insatser inom området. Den nationella handlingsplanen för in- Sverige ska vara aktiva internationellt formationssäkerhet som Myndigheten för för att få gehör för sina ståndpunkter samhällsskydd och beredskap (MSB) har kring ett stabilt, öppet, robust och globalt tagit fram omfattar ett antal insatsområ- internet. Sverige ska främja och stärka den: informationssäkerhet i verksamheter, flerpartssamverkan både nationellt, regio- kompetensförsörjning, informationsdel- nalt och globalt. Sverige ska vara fortsatt ning, samverkan och respons, kommuni- engagerade, bl.a. genom GAC (ICANN) kationssäkerhet samt säkerhet i produkter och IGF. Detta engagemang ska ske i och system. samverkan med andra berörda aktörer och Exempel på andra viktiga områden att andra länder. I dessa forum ska Sverige arbeta vidare med är bl.a. krisövningar på fortsätta att driva bl.a. frågor om respekt alla nivåer i samhället, säkerhet i styr-och för mänskliga rättigheter på internet. kontrollsystem (SCADA) i samhällsviktig verksamhet, standardisering och använd- Samhällets informationssäkerhet ning av standarder, t.ex. ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) och an- Privata och offentliga informationssystem vändning av krypto. ska säkras i syfte att värna olika värden i samhället såsom demokrati, personlig Det är viktigt att det offentliga vet integritet, tillväxt samt ekonomisk och hur man upphandlar lösningar för säker politisk stabilitet. informationshantering och därmed sät- 18 Skr. 2009/10:124 Samhällets krisberedskap – stärkt samverkan för ökad säkerhet.40
    • ter standarder för informationssäkerhet. gesbilden och skapa möjlighet till förvar-Arbetet med informationssäkerhet måste ning, uppdragit åt Försvarets radioanstaltockså ske i samverkan mellan offentliga (FRA) att i samråd med de myndigheteroch privata aktörer. Det är därför ange- som ingår i samverkansgruppen för infor-läget att även privata aktörer ställer sig mationssäkerhet (Samfi) lämna förslag påbakom de mål som regeringen ställer upp hur ett detekterings- och varningssystemoch vid behov formulerar egna. för samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur kan utformas och införas.Beslutade insatser Vidare har MSB fått i uppdrag att utifrånRegeringen har under de senaste åren analyser av förmågebedömningar, genom-tagit flera initiativ för att Sverige ska bli förda risk- och sårbarhetsanalyser samtbättre på att utnyttja modern teknik för bedömningar av beroendeförhållandenatt förenkla, öka effektiviteten och den kunna föreslå enskilda myndigheter attkonkreta nyttan för medborgare, företag anlita Försvarets radioanstalt för it-säker-och anställda, inte minst för regeringens hetsanalyser. Detta ska ske i samråd medoch myndigheternas eget arbete. MSB tillsynsmyndigheterna enligt säkerhets-har i samarbete med övriga ansvariga skyddsförordningen (1996:633).myndigheter på regeringens uppdrag tagit I de EU direktiv om elektroniska kom-fram en strategi för samhällets informa- munikationer som nyligen genomförtstionssäkerhet. Strategin, som lades fram genom ändringarna i lagen (2003:389) om2010, gäller för perioden 2010–2015 och elektronisk kommunikation (LEK) upp-riktar sig till hela samhället – från statliga daterades kraven på driftssäkerhet och enmyndigheter, kommuner och landsting, skyldighet för operatörer att rapporteraföretag, organisationer till privatpersoner. driftstörningar och integritetsincidenterDen handlingsplan för samhällets infor- till Post- och telestyrelsen infördes.mationssäkerhet som efter regeringens E-delegationen ger stöd till myndighe-beslut förvaltas och utvecklas av MSB terna i deras förvaltningsutveckling, in-tillsammans med berörda aktörer är ett klusive arbete med informationssäkerhet.annat betydelsefullt initiativ. ComputerEmergency Response Team (CERT-SE ), MSB har föreskriftsrätt avseendetidigare Sveriges it-incident centrum (Si- statliga myndigheters informationssäker-tic), som då fanns inom Post- och telesty- hetsarbete. I enlighet med detta har MSBrelsen (PTS) har flyttats till MSB från den t.ex. föreskrivit att statliga myndigheter1 januari 2011. ska tillämpa ett standardiserat lednings- system för informationssäkerhet (ISO Regeringen beslutade den 14 april 2010 27000-serien).om fem uppdrag till MSB på informa-tionssäkerhetsområdet. Uppdragen syftartill att stärka samhällets informations- Åtgärdersäkerhet och förmåga att förebygga och Enligt regeringens skrivelse Samhälletshantera it-incidenter. Det handlar bl.a. om krisberedskap – stärkt samverkan föratt utreda hur en säker digital informa- ökad säkerhet ska det inrättas en nationelltions- och kommunikationsinfrastruktur samverkansfunktion för informations-för offentlig sektor kan skapas. Vidare säkerhet. MSB bör årligen redovisa enuppdrogs åt myndigheten att ta fram en lägesbedömning på informationssäker-nationell plan som klargör hur allvar- hetsområdet avseende hot, sårbarheterliga it-incidenter ska hanteras, samt hur och risker på samhällsnivå. Sveriges med-tekniska kompetensnätverk av experter verkan i internationella samarbeten inomkan skapas för att stödja samhället vid informationssäkerhetsområdet bör vidareallvarliga it-incidenter och skapa en ökad stödjas och utvecklas.förmåga till respons. Myndigheten ska MSB och FRA har i enlighet med olikaockså utreda hur ett system för obligato- regeringsuppdrag lämnat ett antal förslagrisk incidenthantering för statliga myn- (se ovan). Förslagen bereds inom Reger-digheter kan utformas. Regeringen har ingskansliet.dessutom, som ett bidrag till att stärka lä- Se även avsnittet om vardagssäkerhet 41
    • Mjuk infrastruktur procent av de standarder som i dag finns i Sverige är identiska med motsvarande För att digitaliseringens möjligheter ska standarder på EU- respektive global nivå. kunna användas fullt ut behövs en fung- Inom kommissionen pågår nu en över- erande mjuk infrastruktur. syn av den europeiska standardiseringspo- litiken19. Översynen motiveras bl.a. av att Strategiska utmaningar tjänster behöver omfattas av regelverket Vid sidan om den hårda infrastruktu- och att standarder som utvecklats av icke ren, t.ex. kommunikationsnät, så behövs officiella globala forum och konsortier resurser i form av tillgängliggjord in- blir allt vanligare och har fått allt större formation, grundläggande tjänster och betydelse. Kommissionen föreslår att funktioner. Den mjuka infrastruktu- sådana standarder också kan användas ren utgör ett fundament för att uppnå i lagstiftning och upphandling. Sverige interoperabilitet, dvs. att få system, deltar aktivt i arbetet för att kunna över- organisationer eller verksamhetsproces- föra resultaten till svenska förhållanden. ser att fungera tillsammans och kunna Detta är inte minst viktigt inom e-för- kommunicera med varandra genom att valtningsområdet bl.a. för att uppnå en överenskomna regler följs. Ordningar för ökad interoperabilitet och för att stödja oberoende bedömningar av egenskaper upphandlingsarbetet. eller kravnivåer utgör också en del av den Sektorsspecifikt standardiseringsarbete mjuka infrastrukturen, t.ex. certifiering på it-området pågår i samverkan mellan av ledningssystem för it-säkerhet. aktörer med syftet att skapa gemensamma Standarder är frivilliga och i samför- informations-, tjänste- och kommunika- stånd framtagna gemensamma lösningar tionsstrukturer. Sådant samarbete pågår på ofta återkommande problem. Stan- t.ex. inom sjukvården och inom geogra- dardisering främjar samarbete mel- fisk information. Denna typ av samverkan lan offentlig och privat sektor och är bör inledas eller fördjupas även inom ett ett viktigt horisontellt instrument för antal andra sektorer samt tillsammans konkurrenskraft med stor betydelse för med den kommunala sektorn. Inom exempelvis produktsäkerhet och infor- ramen för E-delegationens uppdrag pågår mationssäkerhet. Detta har bekräftats standardiseringsinsatser som omfattar bl.a. i Europa 2020-strategin för smart och sektorsgemensamma strukturer, resurser hållbar tillväxt för alla och i flaggskeppsi- och funktioner på it-området. Det gäller nitiativet om en digital agenda för Europa. bl.a. för förvaltningsgemensam informa- Delaktighet och inflytande i arbetet med tion och gemensamma begrepp. att ta fram standarder är nödvändigt för Många standardiserade funktioner om- att samhällets krav på säkerhet, effekti- fattar både de offentliga aktörerna och det vitet och hållbar utveckling skall kunna privata näringslivet. Det gäller exempel- tillgodoses. vis e-faktura, e-arkiv och e-legitimation. Staten har ett särskilt ansvar att med- Inom ramen för standardiseringsarbetet verka vid framtagandet av it-standarder samverkar offentlig och privat sektor som berör skydd av samhällsviktig verk- med näringslivet i denna typ av frågor. samhet och kritisk infrastruktur. Statens Även det s.k. PSI-direktivet20, som ger särskilda kompetens inom området bör möjlighet för privata och ideella aktörer användas för att bidra till utveckling inom att vidareutnyttja offentlig information, området och tillse att nationella behov pekar på behovet av samverkan i standar- tillgodoses av sådana standarder. diseringsfrågor mellan offentlig och privat Det finns många standarder inom it- sektor. För att användare av ovan nämnda området som inte på ett enkelt sätt låter e-tjänster ska kunna känna förtroende för sig delas in i kategorier. Ett exempel är dem krävs att tjänsterna följer gällande standardiseringsarbetena inom s.k. Cloud säkerhetsföreskrifter. I och med att staten Computing (molntjänster) som berör bl.a. stödjer tjänsterna är det angeläget att säkerhet, datautbyte och avtal. Ungefär 98 statens expertresurser för informationssä- 19 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk standardisering, KOM (2011) 315 och Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, En strategisk vision för europeiska standarder: bättre och snabbare hållbar42 tillväxt i den europeiska ekonomin före 2020, KOM (2011) 311. 20 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn.
    • kerhet, tillsammans med relevanta privata centrala i ett systematiskt informationssä-företrädare, tillvaratas i arbetet med att ta kerhetsarbete. De anger krav och rikt-fram och driva sådana tjänster. linjer som är användbara för alla typer av organisationer. Verksamheter kan därmed Ett sätt för staten att påverka använd- arbeta utifrån beprövade erfarenheterningen av standarder på it-området sker och då enklare skapa förutsättningar förbl.a. genom rollen som stor it-upphand- bättre säkerhet. Standarder har mångalare. Denna roll inom stat, kommun och fördelar, bland annat ökar deltagande ilandsting är omfattande både sett till kost- standardiseringsarbete och användning avnader samt komplexitet. Det faktum att standarder transparensen mellan olika or-upphandling i dessa sektorer sällan är sam- ganisationer, vilket underlättar kravställ-ordnad eller sker efter gängse föreskrifter ning och bedömning av säkerhetsnivåer iär både fördyrande samt innebär risker för produkter, system och hela verksamheter.informationssäkerheten i verksamheterna. Statens resurser vad gäller bedömning av Ett annat sätt att påverka använd- säkerhet i it-produkter återfinns fram-ningen av standarder är EU:s ramverk för förallt inom Försvarsmakten, Försvaretsreglering av produkters egenskaper. Där radioanstalt och Sveriges certifierings-används en lagstiftningsmetod som går organ för it-säkerhet (CSEC), lokaliseratut på att lagstiftningen är generell och inom Försvarets materielverk. Inomstandardreceptiv, dvs. hänvisar till stan- ramen för Samverkansgruppen för infor-darder avseende detaljkrav på produktens mationssäkerhet, SAMFI, utvecklar MSBegenskaper i stället för att detaljkraven i samarbete med berörda myndigheterframgår direkt i lagstiftningen. Stan- skyddsprofiler enligt Common Criteriadardreceptiv lagstiftning kan användas på för prioriterade produktkategorier21.en rad områden för att göra lagstiftningenmer flexibel. I april 2008 överlämnade regeringen en skrivelse till riksdagen om standardise-Beslutade åtgärder ringens betydelse i en globaliserad värld där bl.a it-standardisering behandlas (skr.Staten har genom myndigheternas delta- 2008 2007/08:140). I skrivelsen framhållsgande i standardiseringsarbetet ett ansvar behovet av en fastare struktur för sam-för standardisering inom ramen för varje ordning av standardiseringen som kanmyndighets generella ansvar att bedriva utgöra stöd för en analys av vilka strate-sin verksamhet på ett effektivt och säkert giska frågor Sverige bör satsa på avseendesätt. Medlemskapet i EU innebär att sta- standardisering.ten har ett ansvar för att föreskrifter är ut-formade så att de möjliggör ett fritt flöde I samråd med Sveriges standardiserings-av varor och tjänster mellan länderna. råd (SSR) inrättades 2010 det s.k. Standar- diseringsprojektet. Projektet syftar bl.a. till Staten bidrar årligen via anslag till Sveri- att bistå departementen så att de mer ef-ges standardiseringsråds verksamhet. Där- fektivt kan identifiera strategiska områdenutöver deltar och bidrar statliga myndighe- för standardisering och därmed bidra tillter samt landstings- och kommunsektorn att i ett globalt perspektiv stärka Sverigesmed resurser till de tekniska kommitteér konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt.som bedriver standardiseringsarbetet. Inom ramen för E-delegationens Geografisk informationverksamhet har ett it-standardiseringsrådinrättats för att underlätta delegationens Det offentliga Sverige ska använda geogra-beredningsprocess kring it-standardise- fisk information som är beskriven i natio-ringsfrågor. Delegationen tar också fram nellt bestämda referenssystem och som byg-ett nationellt ramverk för interoperabili- ger på internationella överenskommelser.tet och en strategi för införandet. Baseratpå ramverkets principer utvecklas riktlin- Strategiska utmaningarjer för offentlig sektor. Geografisk information används i alla Internationella standarder är även delar av samhället. Geografisk informa-21 Se informationssakerhet.se. 43
    • tion beskriver företeelser som kan visas att EU:s miljöpolitik ska kunna utformas på en karta med hjälp av koordinater och genomföras effektivt. Det praktiska eller annan lägesangivelse, som t.ex. en genomförandet av direktivet kommer att adress. Andra liknande begrepp är rumslig pågå i olika steg under ett antal år framåt. information och geodata. Inom statlig Detta sker inom ramen för arbetet med och kommunal förvaltning får geografisk den nationella geodatastrategin, i samver- information en allt större betydelse som kan mellan Lantmäteriet, Geodatarådet, medel för att effektivisera planering, kommunerna och ett 20-tal myndigheter. beslut och uppföljning. Näringslivet Den svenska noden för Inspire utgörs av efterfrågar information och tjänster för internetportalen geodata.se. användning inom affärsutveckling, trans- Inom arbetet med geodatastrategin har portsektorn, media, turism och fritid. en ny modell för att förse samhället med Geografisk information används t.ex. som geodata tagits fram. Den innefattar bl.a. grund för ärendehantering, ledning av ett utökat partnersamarbete, datadelning räddningstjänstsinsatser, miljöövervak- med andra myndigheter och kommuner, ning, positionering, trafikledning, pla- nya sök- och visningstjänster samt direkt- nering och byggande och inte minst som leverans till slutanvändare. För att genom- grund för tjänsteutveckling. föra den nationella geodatastrategin har Infrastruktur för geografisk informa- Lantmäteriet tillsammans med andra par- tion kan beskrivas som en sammanhäng- ter tagit fram nya modeller för samverkan. ande helhet av information tillsammans Den nya formen för geodatasamverkan med olika förutsättningar för att göra gäller från och med 1 januari 2011. informationen tillgänglig och användbar, Lantmäteriet är ansvarig för den t.ex. regelverk, tjänster för att söka, hitta nationella geodetiska infrastrukturen, och använda informationen samt sys- som är basen för den grundläggande tem för samverkan mellan olika aktörer. informationen och som används för att Strukturerad hantering av informatio- bestämma var något finns på markytan. nen är en förutsättning för att utveckla Denna består av de nationella och över e-tjänster inom samhället. Samtidigt som tiden hållbara referenssystemen i såväl 3D geografisk information används av många som plan, höjd och tyngdkraft samt det olika aktörer för vitt skilda tillämpningar nationella nätet av permanenta referens- så produceras och förvaltas den av många stationer för positionering23. Ett enhetligt olika organ. Detta ställer krav på att det referenssystem förenklar produktion, finns en grundläggande struktur för infra- bearbetning och användning av geodata strukturen som klargör för parterna hur genom att sammanställning av data från olika frågor av gemensamt intresse bör olika aktörer underlättas. Detta är ett hanteras. prioriterat arbete inom ramen för den nationella geodatastrategin. Den stora utmaningen är att kunna uppdatera och ansluta stora mängder be- fintlig information till moderna referens- Åtgärder system. Som ett led i arbetet med klimatanpass- ning arbetar Lantmäteriet med uppbygg- Beslutade åtgärder naden av en ny nationell höjdmodell. Höjdmodellen framställs med hjälp av Den 1 januari 2011 trädde lagen (2010:1767) laserskanning från flygplan. Med bra om geografisk miljöinformation och höjdinformation ökar möjligheterna att förordningen (2010:1770) om geografisk ange riskområden för bl.a. översvämningar miljöinformation i kraft. I och med detta och skred och därmed exempelvis undvika är Inspiredirektivet22 genomfört i svensk bebyggelse i sådana områden. I budget- rätt. Syftet är att skapa en infrastruktur propositionen för 2012 föreslår regeringen för elektronisk geografisk information fortsatta satsningar för perioden 2012–2015 så att förändringar i miljön ska kunna på området klimatanpassningar. Förstärk- följas, för att naturolyckor ska kunna ningen innebär att ytterligare resurser kan förutses, förebyggas och hanteras och för avsättas för höjdmodellen och att denna 22 Europarlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG om upprättande av en44 infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire). 23 GNSS (GPS/GLONASS ), Swepos®.
    • kan färdigställas under perioden. öka kunskapen om hur myndigheterna Lantmäteriet ska efter samråd med kan arbeta tillsammans med olika sam-Sveriges Kommuner och Landsting hällsviktiga aktörer.genomföra en övergång till rikstäckande Lagen om (2003:389) elektronisk kom-digital registerkarta i enlighet med reger- munikation ställer vissa grundläggandeingens bedömning i propositionen Ett krav på operatörerna men omfattar intesammanhängande system för geografisk alla robusthets insatser som krävs förmiljöinformation (2009/10:224). Över- minskad sårbarhet. Det gäller t.ex. de in-gången ska vara genomförd senast den 31 satser som behövs för vitala delar av näten,december 2017. bergrum och liknande, och som enskilda Se även avsnittet om e-tjänster och operatörer inte ensamt ansvarar för.information som grund för innovativa I takt med samhällets allt ökandetjänster. beroende av internet och telefoni minskar acceptansen för avbrott. Avbrott i inter-Robust elektronisk net- och teletrafiken kan få allt allvarligare följder för samhället. Ett effektivt arbetekommunikation med kontinuerliga robusthetshöjandeRobust elektronisk kommunikation åtgärder som ger optimal utdelning kräverinnebär att kommunikationerna ska vara fortsatt samarbete mellan offentligauppbyggda på ett driftssäkert sätt. aktörer och marknadens aktörer samt stabil finansiering av verksamheten. DetStrategiska utmaningar bidrar även till framtida minskade kostna-Målet för politiken för informationssam- der för samhället till följd av färre avbrotthället är säkra, robusta och lättillgängliga och driftsäkrare nät för tele- och internet-kommunikationer som i första hand till- trafik.handahålls genom effektivt fungerandemarknader. Merparten av alla insatser för Beslutade insatserrobust elektronisk kommunikation sköts PTS kommer under 2011 att utarbeta enav marknaden själv, men eftersom aktö- ny strategi för området robust elektroniskrerna inte ansvarar för helheten behövs kommunikation för åren 2012–2014. Un-även robusthetshöjande åtgärder som är der 2011 kommer PTS att genomföra andranödvändiga ur ett samhällsperspektiv. Det viktiga insatser såsom en samverkans- ochkan exempelvis vara fråga om att bygga krisledningsövning inom sektorn förförbindelser i glesbygd som är särskilt vik- elektronisk kommunikation, (Telö11).tigt för att minska driftavbrott på grund Myndigheten kommer också att införaav avgrävda ledningar eller underhåll av ett system för utbyte av driftinformationcentrala noder t.ex. bergrum som inrym- mellan operatörer och genomföra utbild-mer vital teknisk utrustning där ingen ningar i driftsäkerhet för stadsnät samttar ansvar för helheten. Därför arbetar utbildning i att bygga robusta byanät.Post- och telestyrelsen (PTS) löpande med PTS arbetar också med att ta framrobust elektronisk kommunikation i sam- ett system för att skapa ett gemensamtarbete med marknadens aktörer, Myndig- standardiserat sätt att presentera drifts-heten för samhällsskydd och beredskap störningsinformation inom sektorn(MSB) och andra statliga myndigheter, elektronisk kommunikation. Konceptetkommuner och länsstyrelser. Detta arbete heter Gemensam lägesuppfattning (GLU)ha varit nödvändigt för att vidmakthålla och informerar om stora störningar ochden stabilitet och säkerhet i internet och störningar som påverkar användningenteletrafiken som i allt högre omfattning av 112-numret inom ett område. Systemetutgör en mycket viktig samhällsinfra- omfattar teleoperatörer samt SOS alarmstruktur. MSB arbetar med utvecklingen och ska driftsättas under 2011.av grundläggande säkerhetsnivåer för att PTS finansierar tillsammans med Af-skapa förutsättningar för en tillräcklig färsverket Svenska kraftnät och Trafikver-robusthet i olika samhällsviktiga verksam- ket Ledningskollen.se som syftar till attheter. MSB ska driva på utvecklingen och 45
    • minska risken för grävskador genom att lokal konkurrenskraft. En hög använd- ge information om var ledningar och ning av elektroniska kommunikationer kablar finns. Regeringen har i september bland hushåll och företag stimulerar till 2011 uppdragit åt PTS i uppdrag att un- utveckling av nya och bättre tjänster och derlätta användningen av Ledningskollen. andra innovationer som möjliggörs av se genom att ta fram en applikation för digitaliseringen. mobiltelefon för ändamålet. I storstäder och i många större tätorter Åtgärder finns i dag ett stort urval av bredbandso- peratörer att välja mellan, inte sällan med För att uppnå målet om att elektroniska konkurrerande it-infrastrukturer. I min- kommunikationer ska vara uppbyggda på dre orter och i gles- och landsbygder ser ett driftssäkert sätt ska PTS genom sina det dock ofta annorlunda ut med ett min- insatser bidra till att antalet driftsstör- dre urval av möjliga konkurrerade opera- ningar inom elektronisk kommunikation törer. Det finns också områden som t.ex. minskar. PTS insatser ska också bidra ligger utanför mobilnätens täckningsom- till att aktörerna inom sektorn stärker råde, i radioskugga eller långt borta från sin förmåga att hantera allvarliga drifts- en telestation där det i praktiken kan vara störningar i såväl tätorter som i gles- och omöjligt att få ett fungerande bredband. landsbygdsområden. Vissa glest befolkade delar av landet Andra åtgärder som vidtas är bl.a. re- saknar dessutom helt tillgång till en dundans24 i ortssammanbindande fibernät, fungerande it-infrastruktur. I ett alltmer underhåll av bergrum där operatörerna digitaliserat samhälle förändras de digi- ställer sin vitala utrustning, kompetens- tala tjänsterna ständigt och nya tjänster höjande åtgärder, spridning av mobila växer fram vilket gör att efterfrågan på kommunikationsnät, nationella samar- överföringskapacitet är stark. För att möta betsprojekt kring t.ex. lägesbeskrivningar efterfrågan på bredband med hög kvalitet och informationsdatabaser samt återkom- finns det behov av stora investeringar i ny mande övningar med uppföljning som infrastruktur och effektivare teknik. underlag för framtida satsningar. Ett av riksdagen fastställt it-politiskt Bredband mål är att Sverige ska ha bredband i världsklass och att alla hushåll och företag Målet för bredbandspolitiken är att bör ha goda möjligheter att använda sig Sverige ska ha bredband i världsklass. Alla av elektroniska samhällstjänster och hushåll och företag bör ha goda möjlighe- service via bredband. Målet ska i för- ter att använda sig av elektroniska sam- sta hand uppnås genom väl fungerande hällstjänster och service via bredband. marknader. Detta innebär att 40 procent Detta innebär att 90 procent av alla av alla hushåll och företag ska ha tillgång hushåll och fasta verksamhetsställen bör till bredband 2015. Motsvarande siffra ha tillgång till 100 Mbit/s senast 2020. År för 2020 är 90 procent. En kartläggning 2015 bör 40 procent av hushållen och de av marknaden visar att målet för 2015 fasta verksamhetsställena ha tillgång till redan är uppnått och att 44 procent hade 100 Mbit/s. tillgång till 100 Mbit/s vid årsskiftet 2010/2011. Utbyggnaden har i huvudsak Strategiska utmaningar gjorts i marknadens regi, men de tydliga Tillgång till it-infrastruktur och bredband politiska målen med en hög ambition har en avgörande betydelse för möjlighe- har bidragit till att driva utvecklingen ten att driva och utveckla företag i alla framåt. Marknadens investeringar tillsam- delar av landet. Det är också en förutsätt- mans med regeringens arbete för en väl ning för att bo, leva och ha en fungerande fungerande marknad har bidragit till den vardag, att kunna göra ärenden, hålla positiva utvecklingen. Även regeringens kontakt med familj och vänner och ta del insatser för utbyggnad av bredband har av underhållning. En väl utbyggd it-infra- bidragit positivt. struktur bidrar till en stärkt regional och För att nå detta mål är det viktigt att 24 Fysiskt separat nät som säkerställer att den elektroniska kommunikationen46 kan ta en annan väg vid kabelavbrott etc.
    • skapa goda förutsättningar för inves- samtidigt som annan infrastruktur byggs.teringar så att marknadens aktörer vill År 2010 uppgick kanalisationsstödet tillbygga ut it-infrastruktur i hela landet. Det 95 miljoner kronor. Dessutom har reger-handlar bl.a. om att det ska finnas stabila ingen beslutat om satsningar på bredbandspelregler och att marknaden ska känne- inom ramen för landsbygdsprogrammettecknas av god konkurrens. Utmaningen för Sverige 2007–2013 med syftet att ökaär att ha en väl avvägd reglering som både tillgången till bredband i områden därfrämjar investeringar i ny infrastruktur kommersiella aktörer inte bedöms byggaoch samtidigt beaktar effektiv konkur- ut inom rimlig tid. Bredbandssatsningarrens. Kommuner, landsting, samverkans- inom ramen för landsbygdsprogrammetorgan och länsstyrelser, spelar också en omfattade 250 miljoner kronor. Reger-viktig roll för att främja utbyggnaden av ingen satsade därutöver drygt 100 miljo-it-infrastruktur. En utmaning är att öka ner kronor på åtgärder för driftsäkra ochkunskapen om vad en utbyggd it-infra- robusta elektroniska kommunikationer.struktur kan bidra med på regional och Till detta kommer andra offentliga in-lokal nivå. Samtidigt är förutsättningar vesteringar i bredband som planeras ochför att bygga ut infrastruktur sämre i de genomförs av kommuner, landsting ochglest befolkade delarna av Sverige. För att samverkansorgan.hushåll och företag i dessa delar av landet I mars 2010 beslutade regeringen attska få liknande möjligheter finns det be- inrätta Bredbandsforum med uppgift atthov av riktade insatser. Inte minst handlar främja utbyggnaden av bredband i heladet om att ta tillvara alla de goda, lokala landet. Syftet med Bredbandsforum är attkrafter som finns, t.ex. byalag. vara en mötesplats för dialog och sam- En utmaning är att säkerställa att det verkan mellan regeringen, myndigheter,finns tillräcklig mängd frekvensutrymme organisationer t.ex. Sveriges Kommunertillgängligt för marknaden för att möta och Landsting och företag som verkar påanvändningen av och efterfrågan på tråd- den svenska bredbandsmarknaden.löst bredband. Ytterligare en viktig pusselbit för att nåBeslutade insatser målen i regeringens bredbandsstrategi är användningen av mobila eller andra tråd-I november 2009 presenterade regeringen lösa lösningar. Tillgången till frekvenser ären bredbandsstrategi för Sverige. I denna en viktig förutsättning för trådlösa tjäns-strategi presenteras ett tidsatt mål. Näm- ter. Genom att alla frekvenser som öppna-ligen att år 2020 bör 90 procent av alla des för användning av mobila tjänster snarthushåll och företag ha tillgång till bred- är tilldelade på ett teknik- och tjänste-band om minst 100 Mbit/s. Ett delmål neutralt sätt så har marknaden fått godaformulerades som att 2015 bör 40 procent förutsättningar för att öka täckningen ochav hushållen och företagen ska ha tillgång hastigheten för trådlös kommunikation.till bredband med den hastigheten. Stra-tegin innehöll också förslag på åtgärder Vid Post- och telestyrelsens (PTS)inom fem olika insatsområden som redan tilldelning av tillstånd för 800 MHz-nu i huvudsak är genomförda. bandet fastställdes för ett nationellt tillstånd att vinnaren åtar sig att se till att För att ge förutsättningar för en bra de hushåll och företag som idag saknarkonkurrens har riksdagen efter förslag bredbandstäckning om minst 1 Mbit/sekfrån regeringen beslutat om förändringar får det. Tillståndshavaren har åtagit sigi lagen om elektronisk kommunikation att använda 300 miljoner kronor för att(LEK) som bygger på EU:s s.k. telekompa- bygga ut så att de stadigvarande bostäderket25. Det har också införts en förändrad och fasta verksamhetsställen som i dagmodell för radiofrekvensförvaltning26. saknar bredband med denna definition får Regeringen har även beslutat om olika tillgång till detta innan utgången av 2014.stöd för investeringar i bredband. Det Genom den nämnda ändringen i lagenhandlar om ett kanalisationsstöd, som om elektronisk kommunikation ska till-kan användas till att lägga kanalisation stånd att använda radiosändare som hu-25 Prop. 2010/11:11526 Prop. 2009/10:193 47
    • vudregel vara teknik- och tjänsteneutrala. Detta ger tillståndshavarna möjlighet att använda sina tillstånd för det ändamål som deras kunder efterfrågar. PTS har efter utredning minskat det frekvensutrymme som Försvarsmakten får disponera och frigjort en stor mängd frekvensutrymme för civila användare. En del av detta utrymme kan användas för bl.a. trådlöst bredband. Åtgärder Arbetet inom Bredbandsforum är fram- gångsrikt och har bidragit till en ökad dialog mellan marknadens olika parter samt konkreta förslag på åtgärder som kan främja tillgången till bredband. Re- geringen avser därför att förlänga forum- ets uppdrag. I budgetpropositionen för 2012 föreslår regeringen att stödet till kanalisation ska förlängas genom att avsätta 120 miljoner kronor under perioden 2012–2014. Vidare föreslår regeringen att landsbygdspro- grammet tillförs 300 miljoner kronor för bredbandsutbyggnad och att 75 miljoner kronor under perioden 2012–2014 för med- finansiering av bredbandsåtgärder.48
    • It:s roll församhällsutvecklingenIt genomsyrar hela samhället, påverkar ningsnationer. Men det går inte att byggade mest skiftande samhällsprocesser och framtidens framgångar på gårdagens me-driver på samhällsutvecklingen både riter – utmaningen är givetvis att behållanationellt och globalt. Utvecklingen och denna position. En viktig fråga för denanvändningen av it är ofta avgörande fak- framtida konkurrenskraften är att digitaltorer för pågående samhällsförändringar, information och digitala verktyg finns attbåde positiva och ibland negativa. tillgå för forskningsaktörer, allmänheten I detta avsnitt behandlas ett flertal och näringslivet i bl.a. forsknings- ocholika, processer och områden i samhäl- innovationsverksamhet.let där en strategisk användning av it har Svensk it-forskning och en lång teknik-en viktig roll för samhällsutvecklingen. tradition har gett landet en stark ställningOm Sverige som internationell aktör ska inom it och telekommunikationsområdet.förbli en strategiskt ledande it-nation som I och med globaliseringen förändras förut-använder digitaliseringens möjligheter för sättningarna för utveckling och konkur-positiv samhällsutveckling på både natio- renskraft på detta område. Forskning ochnell och global nivå krävs fortsatt fokus utveckling av hög kvalitet är avgörandepå bl.a. forskning och innovation, it för för att nya framgångsrika varor och tjäns-miljön och för global utveckling, frihet på ter ska skapas. Detta gäller dels forskningnätet och en ökad öppenhet i biståndets driven av inspiration och nyfikenhet, delsgenomförande m.m. forskning med en nytto- eller behovs- motiverad utvecklingsansats. Det behövsForskning och innovation ett långsiktigt arbete för att säkerställa kunskap, expertis och teknikutveckling.I forskningsverksamhet och innovations- Den behovsorienterade forskningenprocesser ska digital information och digi- måste utgå från användningen av it ochtala verktyg användas i ökad utsträckning. den privat respektive offentliga sektors behov och användningsområden. It möj-Strategiska utmaningar liggör sökande och bearbetning av storaNär it används i människans tjänst skapas datamängder som kan ge ökad förståelsenya möjligheter för informations- och av komplicerade processer och vara ettkunskapsanvändning liksom behov av viktigt redskap för forskningen.kunskap. Tvärvetenskaplig forskning mel- It är både en drivkraft och möjliggörarelan exempelvis beteendevetenskap och för innovation. Den ökande efterfråganmedicin kan möta de utmaningar som på digitala lösningar – mjukvara, systemmänniskor möts av på jobb och fritid till etc. – skapar förutsättningar för fortsattföljd av den ökade digitaliseringen. tillväxt inom it- och telekomföretag. De Det bidrag it ger till tillväxten och sam- lösningar som dessa företag levererarhällsutveckling är betydande. Sveriges it- öppnar i sin tur möjligheter för nya ellerrelaterade branscher står sig starka i den bättre erbjudanden från företag ellerglobala konkurrensen i hög grad genom organisationer i alla delar av samhället.sin starka innovationsförmåga. Sverige Det kan vara fråga om att använda it somär också en av världens ledande forsk- en ny marknadsföringskanal eller nya sätt 49
    • att beställa och leverera välfärdstjänster. tionssystem (Vinnova) fått i uppdrag att Med innovation menas införandet eller samordna och sammankalla ett forum om genomförandet av en ny eller väsentligt framtidens internet. Forumet ska etablera förbättrad vara, tjänst eller process, nya en bred dialog och sprida erfarenheter, marknadsföringsmetoder eller nya sätt att främja samverkan och identifiera priorite- organisera affärsverksamhet, arbetsorgani- rade områden. sation eller externa relationer. Den svenska offentliga sektorn är en Åtgärder stor beställare och användare av olika Regeringen har uppdragit åt Vinnova i former av it-relaterade varor och tjänster uppdrag att bygga upp och stärka test- och kan i många sammanhang fungera bäddar inom hälso- och sjukvården och som draglok och visa på möjligheter med äldreomsorgen. Med testbädd menas en ny teknik och nya digitala tjänster. Inom gemensam miljö eller struktur för att it-området är det speciellt viktigt att utveckla och demonstrera nya koncept. skapa möjligheter och stabilitet för små Satsningen ska underlätta för innovatörer och medelstora företag. att utveckla, pröva och demonstrera po- Upphandling och standardisering bör tentialen av innovativa lösningar genom därför kunna bidra till att stimulera inno- ett nära samarbete med användare. It vation. spelar tillsammans med gemensamma strukturer och processer en central roll Ett innovations- och utvecklingsarbete för innovationer inom framtidens hälsa. mellan olika aktörer, sektorer, erfarenhe- ter och branscher kan bidra till att såväl Regeringen avser att under 2012 utar- långsiktigt arbete som pilotprojekt såväl beta en proposition om forskning och som långsiktigt strategiskt arbete utifrån innovation. olika samhälleliga utmaningar exempelvis Som aviserades i regeringsförklaringen klimat miljö eller en åldrande befolkning. 2010 har ett arbete med att utarbeta en Detta kan ge effekter på investeringar och nationell innovationsstrategi påbörjats. insatser. En viktig del är att etablera klus- I arbetet med strategin kommer frågan ter och offentlig-privata partnerskap där om en ökad samordning av innovations- man kan samlas kring olika samhällsutma- politiken med andra politikområden att ningar. Det är viktigt att utnyttja använda- behandlas. Ett innovations- och närings- res kunskap, engagemang och innovatio- livsklimat som stärker Sveriges konkur- nerna ska svara mot verkliga behov. rens- och attraktionskraft förutsätter insatser inom många olika politikområ- Beslutade insatser den, bl.a. it-området. Genom propositionen Ett lyft för forsk- ning och innovation (prop. 2008/09:50) It för miljön stärktes forskningsmedlen till universitet It ska bidra till ett miljöanpassat samhälle. och högskolor. Samtidigt introducerades satsningar på områden som angavs vara Strategiska utmaningar strategiskt viktiga för det svenska sam- Samhället står inför stora klimat- och hället och näringslivet. Flera av dessa är miljöutmaningar. För att möta dessa relevanta för Digital agenda för Sverige. utmaningar har EU fastställt klimat- och Regeringen beslutade i juli 2010 om en energipolitiska mål till 2020 att utsläp- tjänsteinnovationsstrategi. Tjänsteinnova- pen av växthusgaser ska minska med 20 tioner är innovationer där värdet uppstår procent jämfört med 1990, förbrukningen i användandet av tjänsten. Strategin lyfter av primärenergi ska minska med 20 pro- bl.a. fram betydelsen av tillgången till cent och andelen förnybar energi ska öka bredband, kunskapsbehov om digitala till 20 procent. Sveriges mål till 2020 är tjänsteutvecklingsföretag samt internets en 40 procentig minskning av växthusga- betydelse för bl.a. digitala tjänsteinno- serna, i den icke-handlande sektorn, en 20 vationer. Som ett resultat av tjänstein- procentig energieffektivisering och att an- novationsstrategin har Verket för innova- delen förnybar energi ska uppgå till minst50
    • 50 procent av den totala energianvänd- tar. Inom industrin kan it-lösningar förningen27. Vad gäller energieffektivisering i styrning och övervakning av industriellabyggnader så är målet att den totala ener- processer bidra till miljöbesparingar, bl.a.gianvändningen per uppvärmd areaenhet genom kontroll av material-och energiåt-i bostäder och lokaler ska minska med gång samt fjärrstyrning.20 procent till år 2020 i förhållande till För att till fullo kunna utnyttja it:sanvändningen 1995. potential för ett miljöanpassat samhälle It beräknas ha en potential att kunna behövs mer kunskap och dialog mellanminska koldioxidutsläpp inom vissa om- den privata och offentliga sektorn. Detråden, framförallt byggande- och boende-, är viktigt att användningen av it sker såenergi- samt transportområdet, med 15 klimat- och miljöeffektiv som möjligt. It:sprocent28. It är därmed ett viktigt verktyg negativa miljöpåverkan behandlas till vissför att uppnå våra gemensamma klimat- del i regeringens agenda IT för en grönareoch miljömål. förvaltning– agenda för IT för miljön It möjliggör tjänstefiering vilket inne- 2010–2015 , där det också finns en sam-bär att vissa produkter och tjänster, som manställning över de lagar och regler somt.ex. webbtidningar, e-böcker, e-handel gäller området it och miljö. En strategiskm.m. blir digitala. Inte minst viktigt är utmaning inför framtiden är att inhämtadet att ersätta transporter och resor med mer kunskap kring internets miljöpåver-olika it-lösningar, t.ex. videokonferen- kan inte minst med tanke på den ut-ser. Ett annat område är it-lösningar för rustning och energi som används och attbeslutsstöd och miljöövervakning. Det internet används av allt fler.finns exempelvis en ökad efterfråganpå att skapa tjänster som hjälper till vid Beslutade insatserkonsumentval – att handla miljömässigt Agendan IT för en grönare förvaltningrätt, styra sin energikonsumtion eller innehåller mål och rekommendationeratt simulera alternativ och åskådliggöra inom områdena anskaffning, drift ochresultat. It-lösningar som skulle kunna ut- användning samt möten och resor. Mål-vecklas ytterligare är informationsverktyg gruppen är främst statlig förvaltning, i(via EAN-koder eller applikationer) för första hand de ca 180 statliga myndigheteratt sprida information om kemikaliein- som lyder under förordningen (2009:907)nehåll i varor eller miljömärkta produkter om miljöledning i statliga myndigheteri olika produktkategorier. För närvarande (miljöledningsförordningen), men ävenfinns en del av denna information på t.ex. övrig offentlig sektor uppmuntras att följaKemikalieinspektionens, Konsumentver- agendans rekommendationer. Uppfölj-kets eller olika branschorganisationers ningen av agendan sker inom ramen förwebbplatser. myndigheternas årliga miljörapportering Andra intressanta lösningar inom enligt miljöledningsförordningen. Miljö-energiområdet är s.k. smarta elnät där it rapporteringen sammanställs av Natur-används för att möjliggöra smart fram- vårdsverket varje vår.ställning, distribution och användningav energi. För byggande och boende är I samband med beslutet om agendan gavanvändningen av it särskilt intressant vid regeringen Naturvårdsverket i uppdrag attenergieffektivisering i fastigheter. Styrsys- ta fram indikatorer inom området it förtem och sensorer kan hjälpa till att styra miljön, i syfte att bättre kunna följa uppenergiflöden och belysning på ett mil- myndigheternas genomförande av agen-jöeffektivt sätt. Inom transportområdet dan. Uppdraget rapporterades i maj 2011.handlar det främst om att förbättra logis- Regeringen inrättade i juni 2010 etttiken och öka effektiviteten med hjälp av råd för intelligenta transportsystem, ettintelligenta transportsystem (ITS) t.ex. ITS-råd. Syftet är att bättre ta till varagenom effektivare utnyttjande av trafik- möjligheterna att använda informa-signaler, reglering av påfartsramper eller tions- och kommunikationsteknik inomkörfält, kövarningar, tunnelstyrning eller transportsystemet för att nå de trans-variabla meddelanden på digitala skyl- port- och näringspolitiska målen. Rådet27 Sverige har 16 miljömål, se www.miljomal.se.28 SMART 2020: Enabling the low carbon economy in the information age, a report 51by the Climate Group on behalf of the Global eSustainability Initiative (GeSI).
    • ska utveckla former för samarbete mellan mineras vid högre it-utbildningar. Detta myndigheter och näringsliv, ge råd till och trots att en rad projekt har genomförts påskynda Trafikverkets och andra aktörers från 1990-talet och framåt för att öka arbete med att genomföra handlingspla- kvinnors vilja att utbilda sig i it-yrken. nen för intelligenta transportsystem samt Det är därför viktigt att det redan i verka för ett ökat svenskt agerande i EU. grundskolan genomförs insatser för att Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 särskilt uppmuntra och stödja flickors december 2012. intresse för naturvetenskap, matematik och tekniska ämnen. Åtgärder Utifrån statistik från Statistiska cen- Det finns en stor potential för att åstad- tralbyrån avseende 2009 kan det konsta- komma miljöförbättringar i de svenska teras att cirka 140 000 personer i Sverige städerna med stöd av it. Delegationen för hade ett så kallat it-yrke29, av vilka 78 hållbara städer har sedan tidigare reger- procent var män och 22 procent kvinnor. ingens uppdrag att bl.a. lyfta fram hur Männen inom it-området hade 16 procent hållbar utveckling och insatser för att högre lön än kvinnorna. För it-utbild- motverka klimatförändringar kan kom- ningar30 visar statistiken att 79 procent av bineras med främjande av bl.a. it. Denna befolkningen som hade eftergymnasial inriktning bör ytterligare prioriteras. it-utbildning var män. Av elever med it- Inom energiområdet spelar it en viktig relaterad utbildning på gymnasial nivå var roll för utvecklingen av s.k. smarta elnät. 90 procent män. Utifrån dagens samhälle I propositionen Stärkt konsumentroll för kan dock definitionen av it-yrken kännas utvecklad elmarknad och uthålligt energi- alltför snäv. Sett i ett bredare perspektiv system (prop. 2010/11:153) gjorde regering- finns det andra utbildningar och yrken en bedömningen att Sverige ska dra nytta där it är en viktig komponent utan att de av utvecklingen av smarta elnät. I budget- omfattas av definitionen. propositionen 2012 föreslog regeringen att Den är en stor utmaning att engagera 10 miljoner kr avsätts under 2012–2014 för fler kvinnor i it-relaterade utbildningar att etablera en kunskapsplattform med och yrken. För att detta ska vara möjligt tillhörande oberoende samordningsråd krävs att både utbildningsväsendet och som dels ska stärka samverkan mellan företagen lyckas göra it intressant och olika aktörer dels öka kunskaperna om attraktivt så att kvinnor söker sig dit. Det smarta elnät. innebär bl.a. att bättre karriärmöjligheter bör skapas för kvinnor i it-branschen. Det Jämställdhet är också viktigt att jämställdhetsfrågorna integreras i verksamheten, inte enbart i en- Jämställdheten inom it-området ska öka skilda projekt eller i händerna på eldsjälar. kraftigt. Beslutade insatser Strategiska utmaningar På regeringens uppdrag tog Kungl. Tek- Inom området it och jämställdhet finns niska högskolan (KTH) hösten 2007 fram mycket kvar att göra. Det råder en sned ett förslag till handlingsplan, Jämställd könsfördelning bland såväl yrkesverk- it-utveckling för ökad tillväxt, med åt- samma i it-branschen som inom it-ut- gärder för att förändra synen på it-yrken, bildningar vid universitet och högskolor. synliggöra goda förebilder samt att skapa Det finns förhållandevis få kvinnor bland bättre karriärmöjligheter för kvinnor i högre chefer, projektledare samt inom it-branschen. forskning och utveckling. Detta betyder I mars 2009 redovisade dåvarande att potentialen av kvinnors delaktighet Verket för näringslivsutveckling ett och kunskap på it-området inte används uppdrag från regeringen att genomföra en fullt ut. kartläggning av relevanta nationella och Statistik från Högskoleverket visar att regionala initiativ som genomförts i syfte trenden är att allt färre kvinnor utexa- att främja kvinnors delaktighet inom it- 29 It-yrke definieras som it-chefer, Systemerare och programmerare, Övriga dataspecialister, datatekniker samt Dataoperatörer enligt standard för Svensk yrkesklassificering. 30 I it-utbildning ingår följande utbildningsinriktningar: Data, allmän utbildning, Systemvetenskap och programvaruteknik, Datavetenskap och datalogi, Annan utbildning inom datavetenskap och52 systemvetenskap, Datoranvändning, Data, övrig/ospecificerad utbildning, Civilingenjörsutbildning – elektronik, datateknik och automation, Elektronik-, tele- och datatekniskt arbete, Automation / Styr- och reglerteknik, Annan utbildning i elektronik, datateknik och automation.
    • och telekomsektorn31. Några goda exempel Frihet på nätetsom redovisades var Mentorskapsprogram-met Womentor, Digigirlz, Teknikåttan För att stärka friheten på nätet ska Sverigesamt Resurscentra för kvinnor. verka för att de mänskliga rättigheterna respekteras på internet. Delegationen för jämställdhet i skolan,Delegationen för jämställdhet i högsko-lan och Teknikdelegationen är nyligen Strategiska utmaningaravslutade utredningar vilka lägger fram Frihet på nätet är ett uttalat priorite-ett stort antal förslag för att förbättra rat område inom svensk utrikespolitik.jämställdheten inom skola och högskola. Olika regimer ägnar sig idag åt nätcensur, bland annat genom att försöka stoppa I regleringsbreven för budgetåret 2011 oppositionsrörelser genom att begränsaavseende universitet och högskolor anges deras möjligheter att kommunicera medunder målet jämställdhet att regeringen omvärlden. Mobiltrafik och nätanvänd-avser återkomma med mål för att uppnå ning störs eller stängs ned. Det görsen jämn könsfördelning bland professorer. också försök att spåra regimkritiker, och Regeringen gav i april 2010 Tillväxtver- att spionera på dem på nätet, i syfte attket i uppdrag att arrangera en nationell kontrollera utbyte av tankar, åsikter ochkonferens om jämställd it för ökad tillväxt idéer. Resultatet är att ett hundratal s.k.samt föreslå hur arbetet för ökad jäm- cyberdissidenter i dag sitter fängslade iställdhet inom it-området kan fortsätta. olika länder. Detta gör friheten och säker-Konferensen hölls den 8 december 2010 heten på nätet till en av de stora globalaoch ett sjuttiotal aktörer deltog aktivt. framtidsfrågorna. Det berör grundläg-Den 28 februari 2011 redovisades uppdra- gande frågor om frihet, mänskliga rät-get genom rapporten Jämställd it- för tigheter exempelvis i fråga om åsikts- ochökad tillväxt. yttrandefrihet, och om demokratisering. Sverige är med stöd av flera tongivandeÅtgärder länder pådrivande i FN:s arbete för frågorDet behövs fler kvinnor som är med och om mänskliga rättigheter och internet.fattar beslut samt deltar i utvecklingen Sverige har vidare stått värd och kommerav digitaliseringen och dess möjligheter. att stå värd för internationella expertmö-Det är därför viktigt att fler kvinnor väljer ten med FN:s specialrapportör för ytt-att arbeta inom it-relaterade yrken samt randefrihetsfrågor, Frank La Rue. Underatt fler kvinnor går utbildningar med 2011 satsar regeringen 150 miljoner kr påit-inriktning. Ambitionen är att andelen särskilda insatser för demokratisering ochkvinnor i it-relaterade yrken och kvinnor yttrandefrihet.som studerar på utbildningar med it-in- Frihet på nätet är ett utrikespolitisktriktning ska öka kraftigt fram till 2020. initiativ med målsättningen att tydligare Regeringen har i september 2011 beslu- klargöra hur de mänskliga rättigheternatat att ge ett Tillväxtanalys i uppdrag att tillämpas på internet. Det är ett ini-genomföra en uppföljning av de förslag tiativ som också kommer att få bäringsom KTH 2007 lade fram i rapporten på politikutvecklingen i Sverige, då deJämställd it-utveckling för ökad tillväxt. grundläggande principer som ska etab-Förslagen omfattar åtgärder som de tre leras internationellt också förväntas blimålgrupperna it-branschen (näringslivet), implementerade i Sverige. Dessa principeraktörer inom it-utbildningar vid lärosä- förväntas inte skapa nya mänskliga rät-tena samt regeringen via departement och tigheter, utan snarare tydliggöra hur demyndigheter kan genomföra. mänskliga rättigheterna ska tillämpas i internetmiljön. Syftet är att bidra till att stärka det internationella ramverket för mänskliga rättigheter och internet och att svensk internetpolitik ligger i linje med detta internationella ramverk.31 Kvinnors delaktighet på IT- och telekomområdet – övergripande kartlägg-ning av initiativ som främjar kvinnors delaktighet på IT- och telekomområdet, 53mars 2009.
    • Under de senaste åren har mänskliga kopplad till säkerheten vad gäller nätver- rättigheter, i synnerhet frågor om yttran- kens funktion och användarnas integritet. defrihet och rätten till privatliv, fått stort Samtidigt finns det en viktig intresseav- utrymme i diskussionerna kring internets vägning mellan å ena sidan användarnas förvaltning. Det är därför viktigt att som frihet och skyddet för den personliga utgångspunkt slå fast att de mänskliga integriteten och kravet på säkerhet och rättigheterna även gäller på internet. Det kontroll för att bekämpa missbruket å den innebär att endast sådana begränsningar andra. Säkerhets- och kontrollåtgärder av de mänskliga rättigheterna som van- måste dock alltid vidtas med full respekt ligtvis är tillåtna utanför internet kan för de mänskliga rättigheterna. användas på internet. Tyvärr blir det allt vanligare med begränsningar, övervakning, Beslutade insatser kontroll och filtrering på ett sätt som står Sedan 2009 arbetar Sverige särskilt för att i strid med de mänskliga rättigheterna. I stärka yttrandefriheten på internet. Detta vissa länder förekommer det att oliktän- arbete sker i olika forum och på flera kande och personer som arbetar för att olika sätt. En viktig del av detta arbete främja mänskliga rättigheter övervakas är samarbetet med FN:s specialrapportör och även frihetsberövas. Det är i detta för yttrandefrihet som även omfattar bl.a. sammanhang viktigt att betona principen rätten till privatliv samt tillgänglighet till om den ansvarsfrihet för internetleveran- internet ur ett rättighetsperspektiv. Syftet törer vad gäller innehåll som transporteras med samarbetet är att höja profilen för i den trafik som går genom internet, i dessa frågor inom FN:s råd för mänsk- enlighet med e-handelsdirektivet. liga rättigheter. I juni 2011 presenterade Det finns behov att tydliggöra vad specialrapportören för yttrandefrihet en de mänskliga rättigheterna innebär i rapport om yttrandefrihet och internet ett internet-sammanhang. Inom ramen till FN:s råd för mänskliga rättigheter. för Internet Governance Forum (IGF)32 Det hittills viktigaste resultatet av det- arbetar Sverige för att frågor som rör ta arbete är det svenska initiativet till ett de mänskliga rättigheterna ska bli mer tvärregionalt anförande om yttrandefri- synliga och genomsyra samtliga av IGF:s het och internet vid samma session i FN:s kärnområden. På samma sätt är Sverige råd för mänskliga rättigheter. Anförandet aktivt inom FN, Europarådet, UNESCO, tog upp flera av de centrala områdena i OECD och i andra internationella sam- specialrapportörens rapport och fick brett manhang för att de mänskliga rättighe- stöd av 40 länder över hela världen, t.ex. terna ska respekteras på internet. av Brasilien, Indien, Indonesien, Sydafrika Yttrandefriheten är en grundläggande och USA. mänsklig rättighet som skyddas av en rad internationella konventioner. I skyddet Åtgärder ingår att yttrandefriheten gäller oav- För att förbättra friheten på nätet ska Sve- sett genom vilket medium budskapet rige verka för att de mänskliga rättigheter- framförs. Likafullt ses yttrandefriheten na respekteras på internet. Detta innebär av många regeringar, däribland många en ökad internationell uppslutning kring totalitära och auktoritära regimer, som centrala principer för skydd och främjande ett hot mot maktinnehavet. Olika former av mänskliga rättigheter, bl.a. yttrande- av övervakning och nätcensur av internet frihet, på internet. Principerna innehåller har därför blivit en ny och allt vanligare bl.a. minimering av olika former av över- form att försöka kväva eller begränsa vakning och censur av internet. yttrandefriheten. Sådana begränsningar är Sverige kommer under kommande ofta brott mot de mänskliga rättigheterna. sessioner fortsatt att verka för att FN:s råd Den nya informationstekniken utnytt- för mänskliga rättigheter ska behandla jas också för cyberkrigföring och cyber- yttrandefrihet och andra mänskliga rät- spionage. Bristande säkerhet på nätet tigheter på internet. Syftet är att tydlig- utnyttjas för att hota användarnas frihet. göra de mänskliga rättigheternas tillämp- Detta visar att frihet på nätet är starkt ning på internet. 32 Se även avsnittet om Internet i Sverige och globalt.54
    • Vidare kommer Sverige att verka för situationer är vanligt förekommande. Medatt även andra internationella fora på ett väl avvägda licensieringslösningar kan dockeffektivt sätt ska integrera rättighetsper- användning av upphovsrättsligt skyddatspektivet, t.ex. när det gäller internets material underlättas samtidigt som rättig-förvaltning inom ramen för IGF. Det är hetshavarna tillförsäkras ersättning.också viktigt att öka samordning och sam-verkan nationellt och internationellt. Beslutade insatser På EU-nivå har kommissionen i med- delandet en Digital agenda för EuropaUpphovsrätt lyft fram upphovsrättens betydelse förI syfte att främja kreativitet och innova- utvecklingen av en digital inre marknad.tion ska det vara enkelt att sluta avtal om Som ett led i detta arbete, som bl.a. syftarupphovsrätt i den digitala miljön. Förut- till att underlätta tillgången till kreativtsättningarna för dem som vill få tillgång innehåll i digital miljö, föreslås ett antaltill kreativt innehåll bör därför förbättras åtgärder för att förenkla förfarandenasamtidigt som upphovsrätten värnas. för klarering, förvaltning och gränsöver- skridande licenser för upphovsrätt. DetStrategiska utmaningar handlar bl.a. om att lägga fram ett förslagDen digitala tekniken och användningen till instrument om kollektiv rättighetsför-av internet ger fler människor och företag valtning. Vidare lade kommissionen i majmöjlighet att skapa och sprida resultaten 2011 fram ett förslag till direktiv om för-av sitt skapande. Företag har också större äldralösa verk (verk där rättighetshavarenmöjligheter att utveckla och distribu- är okänd eller inte går att nå). Därutöverera kreativt innehåll. Användare kan få har kommissionen i juli 2011 presenterattillgång till bl.a. böcker, musik och film i en grönbok om on-line-distribution avlångt större utsträckning än tidigare. Det audiovisuella verk.finns alltså goda förutsättningar för att Nationellt har en särskild utredareupphovsmän, leverantörer av tjänster och genomfört en översyn av vissa upphovs-material och slutanvändare ska kunna dra rättsliga frågor. Slutbetänkandet En nyfördel av digitaliseringen. upphovsrättslag (SOU 2011:32) lades fram i april 2011. Delbetänkandet Avtalad upp- I ett kunskapsbaserat samhälle är det – hovsrätt (SOU 2010:24) innehåller en radinte minst av ekonomiska skäl – viktigt att förslag som syftar till att göra det lättarestimulera och främja innovation, skapande att träffa upphovsrättsavtal. Utredarenverksamhet och investeringar. Som ett led föreslår bl.a. utvidgade och förenkladei det arbetet måste upphovsrätten värnas bestämmelser om s.k. avtalslicenser.i den digitala miljön. Utvecklingen av den Sådana bestämmelser gör det möjligt attdigitala tekniken öppnar nya möjlighe- träffa avtal om användning av verk medter att använda och distribuera verk. Det en organisation som företräder ett flertalär också angeläget att resultaten av den upphovsmän på området och därigenomskapande verksamheten enkelt kan komma få rätt att använda också verk av upphovs-många till del. Allt detta ställer krav på en män som inte företräds av organisationen.upphovsrättslig lagstiftning som förenklar Förslagen i denna del syftar bl.a. till attförutsättningarna för att få tillgång till skapa förutsättningar för att stora mäng-upphovsrättsligt skyddat material samtidigt der material på ett enklare sätt ska kunnasom rättighetshavarnas intressen tillgodo- tillgängliggöras samtidigt som upphovs-ses. Upphovsrätten är av grundläggande män och andra rättighetshavare får ersätt-betydelse för kulturskaparnas möjlighet att ning för sitt skapande. Förslagen beredsleva på sitt konstnärliga skapande. för närvarande i Regeringskansliet. Ett ökat utbud och förbättrade möjlig-heter att nå ut till ett stort antal användare Åtgärdermedför större krav på en väl fungerande Regeringen ska verka för ett väl avvägtordning för rättighetsklarering. Detta gäller och ändamålsenligt regelverk i fråga ominte minst i digital miljö där massutnytt- licensering av upphovsrätt såväl nationelltjanden och nationsgränsöverskridande som på EU-nivå. 55
    • It för global utveckling Beslutade insatser Användning av it i biståndet ska bidra till Biståndet ska använda it i ett brett per- fattigdomsminskning, demokratisering spektiv inom områden som hälsa och och respekt för de mänskliga rättigheterna. utbildning men också genom ytterligare En effektiv fattigdomsbekämpning främjas förstärkning av särskilda insatser för av en öppenhet i biståndets genomförande. demokratisering och yttrandefrihet. Re- geringen har uppdragit åt Sida att avsätta medel bl.a. för att möjliggöra innovation, Strategiska utmaningar kompetensförsörjning och metod- och Informations- och kommunikations- kapacitetsutveckling inom ICT4D. It teknik för utveckling (ICT4D) är en ska genomgående uppmärksammas i av regeringen högt prioriterad fråga i utvecklingssamarbetet men med särskild utvecklingssamarbetet. Utvecklingen inriktning mot områdena demokratisk inom it kommer inte avstanna utan utveckling och mänskliga rättigheter snarare öka i takt. Samtidigt växer också samt hälsa och utbildning, både genom hoten mot den yttrandefrihet som den riktade insatser och i form av insatser där tekniska utvecklingen medfört. Utma- it används som metod. Sverige stödjer ett ningarna är stora och ligger bl.a. i brist antal insatser inom dessa områden, t.ex. på samverkan och brist på gemensamma med syfte att stärka förändringsaktörer, standarder, både mellan myndigheter och såväl individer som grupper, som verkar internationellt. Tillgängligheten till den för demokratisering och yttrandefrihet. nya tekniken varierar också mellan olika Biståndet ska bidra till ökade möj- länder men också inom länder och mellan ligheter till utveckling, demokrati och olika grupper. Ett effektivt och strategiskt mänskliga rättigheter, ansvarsutkrävande, ICT4D-arbete förutsätter ökad samverkan deltagande, entreprenörskap, tillväxt, med fler och nya aktörer. frihet och kunskap. Det kan handla om Regeringen prioriterar en större öp- att skapa tillgång till it genom att till- penhet i biståndets genomförande. Därför handahålla utbildning, infrastruktur, ska biståndsinformation i ökad utsträck- teknisk utrustning och internetupp- ning göras tillgänglig i digitalt, jämförbart koppling. Kvinnors och flickors tillgång och öppet format för människor i Sverige till användande av ny teknik bör särskilt och samarbetsländer. Detta ökar förut- lyftas fram. Ett annat viktigt perspektiv sättningarna för direkt insyn, granskning är utveckling av nationella, regionala och och effektiv resursanvändning. Detta internationella strategier på området som gäller både i Sverige och i länder med stärker yttrandefrihet och respekten för vilka Sverige bedriver utvecklingssam- de mänskliga rättigheterna. arbete. Öppenheten förväntas dessutom Regeringen har också uppdragit åt Sty- leda till ökat demokratiskt ansvarsutkrä- relsen för internationellt utvecklingssam- vande, dialog om biståndets resultat samt arbete (Sida) och andra myndigheter inom en effektivare fattigdomsbekämpning, utgiftsområde 7 internationellt bistånd förvaltning och resurshantering. Det är att snarast tillgängliggöra biståndsinfor- därför angeläget att systematiskt och utan mation i syfte att genomföra en trans- onödig fördröjning publicera offentlig parensgaranti för det svenska biståndet. biståndsinformation i internationellt Intentionen med garantin är att allmänna jämförbara format. handlingar och övrig offentlig informa- För att få denna öppenhet till stånd tion om biståndet ska göras tillgänglig på behövs ökad samverkan och informa- internet. Som ett led i detta uppdrag ska tionshantering över myndighets-, organi- informationstjänsten www.openaid.se, sations- och landsgränser. Sverige deltar som Utrikesdepartementet har tagit fram därför i flera internationella initiativ för tillsammans med Sida, vidareutvecklas. att förbättra den globala tillgången till ak- Tjänsten ska erbjuda biståndsinformation tuell och jämförbar biståndsinformation. för fri användning i en öppen standard.56
    • Informationen ska anpassas och integrerasmed internationella standarder för publi-cering av biståndsinformation.ÅtgärderDet är viktigt att fortsatt fokusera på ge-nomförande av policyer och strategier påområdet samt att använda lärdomar frånarbetet i ett vidare perspektiv. Sverige skastödja innovativa ansatser och nya arenorliksom nationella och internationellaaktörer avseende kapacitets- och metod-utveckling samt stimulera samverkanmellan nya och mer etablerade aktörer påområdet. Ökad samordning och samver-kan i Sverige, inom EU och globalt börockså eftersträvas. Regeringen prioriterar öppenhet ibiståndets genomförande och avserfortsätta driva frågan om transparensoch biståndseffektivitet i internationellasammanhang. Regeringen och berördamyndigheter ska fortsätta arbetet medatt öka insynen i biståndet bl. a. genomatt genomföra transparensgarantin i linjemed de uppdrag som har beslutats. Iförlängningen ska biståndsinformationäven göras tillgänglig för människor imottagarländerna. Avsikten är att ävenandra svenska myndigheter och aktörer påsikt ska omfattas av transparensgarantin.Sverige ska också verka för ökad trans-parens hos samarbetspartners och andrabiståndsaktörer, inklusive multilateralaorganisationer, privata aktörer och detcivila samhällets organisationer. 57
    • www.regeringen.se/digitalagenda