Skolbiblioteket i Finland:    aktualiteter och utmaningar Pirjo Sinko, undervisningsråd,  Utbildningsstyrelsen  Gun Oker-B...
Koskelan koulu i Uleåborg
<ul><li>Skolan har ett eget bibliotek, sämre eller bättre </li></ul><ul><li>Skolans bibliotek är en filial till det kommun...
Hur ser skolbiblioteken ut- en ärlig bild <ul><li>Skolorna har i allmänhet ett bibliotek, men samlingarna är gamla, utrymm...
Hurdana skolbibliotek i Finland? <ul><li>Stor variation: </li></ul><ul><li>Det finns bibliotek med nya möbler, egen biblio...
Stödet för skolbiblioteken i lagen är svag <ul><li>Endast  Kroatien  och  Danmark  har en lag som säger att alla grundskol...
Skolbibliotekens huvudsakliga uppgift i Finland  <ul><li>Att stödja läsintresset (skolbiblioteken ofta boklager) </li></ul...
De nationella läroplanerna förpliktigar- men uppfylls kraven?  <ul><li>2000-TALETS LÄROPLANER BETONAR INFORMATIONSBEHANDLI...
3.1 Synen på lärande och kunskap, gymnasiet (och grundl. utb.) <ul><li>Som grund för de nationella läroplansgrunderna ligg...
3.2, 3.3 Den pedagogiska miljön och Verksamhetskulturen <ul><li>Lärmiljön skall stödja elevens tillväxt och lärande </li><...
3.2  Den pedagogiska miljön och metoder  <ul><li>-  Lärmiljöerna skall ge den studerande verktyg att ställa upp egna mål o...
Kommunikation och mediekunskap-temaområde, grundläggande utb.  <ul><li>MÅL </li></ul><ul><li>Eleven skall </li></ul><ul><l...
ÅRSKURSERNA 3-5 Informationssökning Centralt innehåll <ul><li>Att använda olika slag av uppslagsverk och ordböcker </li></...
Kriterier för goda kunskaper (8) vid slutbedömningen (åk 9) <ul><li>Kan använda bibliotek, uppslagsverk, och databaser sam...
Lpg 2004: Årskurserna 6-9 Informationssökning Centralt innehåll <ul><li>Att söka information i olika källor och bedöma änd...
Informationssökning i olika ämnen i slutet av åk 9 <ul><li>Geografi: kan tolka fysiska kartor , temakartor, fotografier oc...
Modersmål och litteratur-  mål i gymnasiet <ul><li>Kunna använda informations- och kommunikationsteknik på ett funktionell...
Informationskunskap starkt tema i de bästa lokala läroplanerna <ul><li>skolorna har gjort läroplaner för informationskunsk...
Den nationella utvecklingsverksamheten, de nationella projekten aktiverar <ul><li>Läs och skriv  2001 – 2004 </li></ul><ul...
 
<ul><li>SLNP  was launched in 1996. Its purpose was to install  school libraries in schools of all levels, conceived as mu...
SLNP   is coordinated by the  School Libraries Network Office  in articulation with other services of the Ministry of Educ...
Services offered   <ul><li>The School Libraries Support Services (SLSS) provide: </li></ul><ul><li>Cultural activities </l...
SLNP( School Library Network Program) MINISTRY OF EDUCATION/CULTURE Regional Administration Public Libraries Municipalitie...
Lärmiljöer som stöder inlärning- Den pedagogiska miljön <ul><li>Under de senaste 10 åren har begreppet  den pedagogiska mi...
Synvinklar på den pedagogiska miljön  <ul><li>Fysisk  – miljön granskas som utrymme och byggnad, bakgrundsteori:  arkitekt...
Den pedagogiska miljön ur olika synvinklar
Utbilningsmyndigheternas stöd till skolbiblioteksverksamheten borde vara tydligare <ul><li>UM:s biblioteks-, arkiv- och mu...
Samarbete behövs, men det är inte alltid lätt <ul><li>Samarbete över sektorerna svårt </li></ul><ul><li>Samarbete mellan d...
Hur finansieras skolbiblioteken? Problem: <ul><li>Böcker och material föråldrade </li></ul><ul><li>Lönesättning- gammalmod...
Eleverna kan inte alltid…  (   Karin Gaarsted, DK ) <ul><li>Hittar för mycket information- svårt att sortera i stora mängd...
Lärarnas yrkeskunskap borde uppdateras <ul><li>VILKA ÄR DE TYDLIGASTE BRISTERNA I LÄRARNAS KOMPETENS?  </li></ul><ul><li>L...
VÄCKER OPTIMISM  <ul><li>Fina skolbibliotek byggs och nya modeller kan skönjas </li></ul><ul><li>Nya nätverk </li></ul><ul...
1. LUKUDIPLOMI
En utmaning för skolan i Finland: Skulle skoltrivseln bli bättre om… <ul><li>Om skolorna hade bättre bibliotek...? </li></...
Skulle pojkarnas skrivfärdigheter bli bättre om skolan hade ett bibliotek?  <ul><li>Blir pojkarna bättre skribenter om det...
Skulle skolbiblioteken stöda de specialbegåvades särbehov?  <ul><li>Elever som behöver extra utmaningar kunde fördjupa sin...
När skolor renoveras finns det möjligheter.. Hintan koulu, Uleåborg
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Svensk Version Ppt 97 Skolbibban I Finland 17.9.09

787 views

Published on

Skolbiblioteket i Finland: aktualiteter och utmaningar Pirjo Sinko, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen och Gun Oker-Blom, direktör vid Nordens institut i Finland

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
787
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
2
Actions
Shares
0
Downloads
3
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Svensk Version Ppt 97 Skolbibban I Finland 17.9.09

  1. 1. Skolbiblioteket i Finland: aktualiteter och utmaningar Pirjo Sinko, undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen Gun Oker-Blom, direktör, Nordens institut i Finland 16.9.2009 Hanaholmen, Esbo
  2. 2. Koskelan koulu i Uleåborg
  3. 3. <ul><li>Skolan har ett eget bibliotek, sämre eller bättre </li></ul><ul><li>Skolans bibliotek är en filial till det kommunala biblioteket </li></ul><ul><li>Skolans bibliotek kompletteras av bilioteksbussen </li></ul><ul><li>Biblioteket finns i ett skolkomplex </li></ul><ul><li>Skolan har inget eget bibliotek (20%), servicen ges i det kommunala biblioteket (som kan finnas långt borta) </li></ul>Olika modeller
  4. 4. Hur ser skolbiblioteken ut- en ärlig bild <ul><li>Skolorna har i allmänhet ett bibliotek, men samlingarna är gamla, utrymmena trånga och oändamålsenliga, läraren får några timmar i veckan för att sköta biblioteket </li></ul><ul><li>Biblioteket sköts i allmänhet av modersmålsläraren i de högre årskurserna. I de lägre årskurserna sköter klasslärarna om skolans bibliotek </li></ul><ul><li>Informationssökning lär sig eleverna genom att besöka andra bibliotek </li></ul><ul><li>Det finns ingen uppdaterad utredning över skolbibliotekens tillstånd (har ej funnits intresse för en sådan utredning hos myndigheterna) </li></ul>
  5. 5. Hurdana skolbibliotek i Finland? <ul><li>Stor variation: </li></ul><ul><li>Det finns bibliotek med nya möbler, egen bibliotekarie, tidsenligt material, biblioteket är skolans hjärta och stöder läroplanens mål </li></ul><ul><li>PISA-undersökningen </li></ul><ul><li>Hur kan så goda resultat uppnås i ett land med så dåliga skolbibliotek? </li></ul>
  6. 6. Stödet för skolbiblioteken i lagen är svag <ul><li>Endast Kroatien och Danmark har en lag som säger att alla grundskolor skal ha ett skolbibliotek </li></ul><ul><li>I andra länder : </li></ul><ul><li>Baserat på den enskilda skolans initiativ och engagemang </li></ul><ul><li>I Finland: </li></ul><ul><li>Skollagen möjliggör skolbiblioteksverksamheten </li></ul><ul><li>Läroplanens krav (norm!) </li></ul>
  7. 7. Skolbibliotekens huvudsakliga uppgift i Finland <ul><li>Att stödja läsintresset (skolbiblioteken ofta boklager) </li></ul><ul><li>Att möjliggöra informationsökning och -kunskap (men de är ofta tekniskt dåligt utrustade) </li></ul>
  8. 8. De nationella läroplanerna förpliktigar- men uppfylls kraven? <ul><li>2000-TALETS LÄROPLANER BETONAR INFORMATIONSBEHANDLINGSKOMPETENS/DIGITAL KOMPETENS : </li></ul><ul><li>Nämns i inlärningssynen och i beskrivningen av den pedagogiska miljön </li></ul><ul><li>Temaområdet Kommunikation och mediekunskap – som skall genomsyra all undervisning </li></ul><ul><li>Starkt med i alla ämnen; modersmål och litteratur, historia, samhällslära, naturvetenskaper </li></ul><ul><li>Bibliotekskunskap finns med från åk 1-2 </li></ul>
  9. 9. 3.1 Synen på lärande och kunskap, gymnasiet (och grundl. utb.) <ul><li>Som grund för de nationella läroplansgrunderna ligger den kunskapssyn som ser lärandet som en individuell och social process under vilken kunskaper och färdigheter byggs upp och förändras samtidigt som eleven får intryck av den omgivande kulturen. Lärandet skall ses som en målmedveten studieprocess, som äger rum i olika situationer, både självständigt, under lärarens handledning, tillsammans med andra i gruppen och med läraren. </li></ul>
  10. 10. 3.2, 3.3 Den pedagogiska miljön och Verksamhetskulturen <ul><li>Lärmiljön skall stödja elevens tillväxt och lärande </li></ul><ul><li>Man skall också fästa vikt vid det estetiska i den fysiska pedagogiska miljön </li></ul><ul><li>Lärmiljöerna och läromedlen skall kunna användas flexibelt så att de uppmuntrar till mångsidiga metoder och arbetssätt </li></ul><ul><li>Arbetsredskap, material och bibliotekstjänster skall finnas till den studerandes förfogande så att studierna kan ske både aktivt och självständigt </li></ul><ul><li>Utrustningen i lärmiljön skall stödja eleven i hans eller hennes utveckling till medlem av det moderna informationssamhället och ge möjligheter att använda datorer och annan medieteknik och i mån av möjlighet, datanätverk </li></ul>
  11. 11. 3.2 Den pedagogiska miljön och metoder <ul><li>- Lärmiljöerna skall ge den studerande verktyg att ställa upp egna mål och bedöma sin egen verksamhet. Lärmiljöerna skall också stödja en växelverkan såväl mellan läraren och eleven som mellan eleverna. Den skall främja dialog och leda eleverna att arbeta som medlemmar i en grupp. </li></ul><ul><li>- Arbetsmetoderna skall främja utvecklingen av färdigheter i informations- och kommunikationsteknik. Arbetsmetodernas uppgift är att utveckla förmågan till inlärning, tänkande och problemlösning. I undervisningen skall mångsidiga och ämnesspecifika arbetsmetoder användas med vars hjälp elevens inlärning stöds och styrs. </li></ul>
  12. 12. Kommunikation och mediekunskap-temaområde, grundläggande utb. <ul><li>MÅL </li></ul><ul><li>Eleven skall </li></ul><ul><li>Lära sig att utveckla sin förmåga att hantera information och att jämföra, välja och utnyttja den information som han eller hon sökt fram </li></ul><ul><li>Lära sig att använda olika slag av medier och medieteknik både i informationssökning, informationsförmedling och i olika interaktionssituationer </li></ul><ul><li>INNEHÅLL </li></ul><ul><li>Medietekniska redskap och allsidig användning av dem och webbetik </li></ul>
  13. 13. ÅRSKURSERNA 3-5 Informationssökning Centralt innehåll <ul><li>Att använda olika slag av uppslagsverk och ordböcker </li></ul><ul><li>Att utveckla sin förståelse av faktatexter </li></ul><ul><li>Att öva sig i enkel informationssökning på Internet och handledd informationssökning i flera steg </li></ul>
  14. 14. Kriterier för goda kunskaper (8) vid slutbedömningen (åk 9) <ul><li>Kan använda bibliotek, uppslagsverk, och databaser samt fiktiva texter, saktexter och muntligt förmedlad information som informationskällor </li></ul><ul><li>Kan ta fram väsentlig information ur olika källor och reflektera över deras tillförlitlighet </li></ul><ul><li>Känner till olika arbetsfaser i uppläggningen av muntliga och skriftliga texter och kan tillämpa sina språkkunskaper vid textproduktion </li></ul><ul><li>Kan samla tillräckligt med material för sin presentation samt strukturerar och analyserar detta </li></ul><ul><li>Kan producera sin text både för hand och med ordbehanlingsprogram och även i övrigt utnyttja informationsteknik och medier </li></ul>
  15. 15. Lpg 2004: Årskurserna 6-9 Informationssökning Centralt innehåll <ul><li>Att söka information i olika källor och bedöma ändamålsenligheten hos och tillförlitligheten i olika sakktexter (Mo) </li></ul><ul><li>Att göra anteckningar och öva sig i att ge enkla källhänvisningar (Mo) </li></ul><ul><li>Lära sig att använda olika källor, jämföra dem och utifrån dem bilda sig en egen motiverad åsikt (Hi) </li></ul><ul><li>Lära sig att inhämta och tillämpa information om samhället och näringslivet kritiskt och kunna fungera som en aktiv opinionsbildare (Sl) </li></ul>
  16. 16. Informationssökning i olika ämnen i slutet av åk 9 <ul><li>Geografi: kan tolka fysiska kartor , temakartor, fotografier och statistik och kan utnyttja nyhetskällor och nätbaserad information </li></ul><ul><li>FY + KE: tavoite: lär sig att bedöma tillförlitligheten i information som hämtats ur olika källor </li></ul><ul><li>FY/Goda kunskaper: kan producera småskaliga forskningsrapporter, presentera resultaten t.ex. med hjälp av grafer och och tabeller och tolka dem </li></ul>
  17. 17. Modersmål och litteratur- mål i gymnasiet <ul><li>Kunna använda informations- och kommunikationsteknik på ett funktionellt sätt i sina studier och i olika källor söka information samt bearbeta, reflektera över och värdera denna </li></ul>
  18. 18. Informationskunskap starkt tema i de bästa lokala läroplanerna <ul><li>skolorna har gjort läroplaner för informationskunskap och även genomfört dem i samarbete med biblioteken </li></ul><ul><ul><li>ESBO, VANDA, VILLMANSTRAND . . . I ÖSTERMYRA SOM BILAGA TILL LÄROPLANEN </li></ul></ul><ul><ul><li>INFORMATIONSSÖKNINGENS OLIKA STEG </li></ul></ul>
  19. 19. Den nationella utvecklingsverksamheten, de nationella projekten aktiverar <ul><li>Läs och skriv 2001 – 2004 </li></ul><ul><li>Idag saknas ett stort nationellt projekt i Finland </li></ul><ul><li>Jfr. Portugal, ministeriets skolbiblioteksprojekt </li></ul><ul><li>Starka kommunala projekt: Uleåborg, Esbo </li></ul><ul><li>Utbildningsstyrelsens lärmiljöprojekt – anknyter till informationskunskap: </li></ul><ul><li>Villmanstrand (Tiedon apaja),Vasa (Tie tietoon), Tammerfors (Tieto vie) </li></ul>
  20. 21. <ul><li>SLNP was launched in 1996. Its purpose was to install school libraries in schools of all levels, conceived as multimedia resources centres offering users whatever is necessary to read, to have access, to use and produce information regardless of the format or media, for leisure purposes and to promote reading and information skills. </li></ul>PORTUGAL SLNP School library network program
  21. 22. SLNP is coordinated by the School Libraries Network Office in articulation with other services of the Ministry of Education and with local authorities, in particular through the Public Library, allowing a real mediation, articulation and an integrated resources management. SLNP
  22. 23. Services offered <ul><li>The School Libraries Support Services (SLSS) provide: </li></ul><ul><li>Cultural activities </li></ul><ul><li>Circulation and lending services </li></ul><ul><li>Training in literacy programmes (reading, information, technological...) </li></ul><ul><li>Help and consulting in organisation and management </li></ul>
  23. 24. SLNP( School Library Network Program) MINISTRY OF EDUCATION/CULTURE Regional Administration Public Libraries Municipalities SABE (School Libraries Support Service of PL) Programmes… Portuguese School Libraries A network built in partnership Institutions (funding and training) Regional collaborators Training Centers of School Associations
  24. 25. Lärmiljöer som stöder inlärning- Den pedagogiska miljön <ul><li>Under de senaste 10 åren har begreppet den pedagogiska miljön lyfts fram i litteratur och diskusssion </li></ul><ul><li>Begreppet inte i sig nytt, men det har haft omvälvande betydelse för utbildning, studier och inlärning </li></ul><ul><li>-> ett traditionellt lärar- utbildarcentrerat tänkande har fått ge vika för ett mer elevcentrerat tänkande </li></ul>
  25. 26. Synvinklar på den pedagogiska miljön <ul><li>Fysisk – miljön granskas som utrymme och byggnad, bakgrundsteori: arkitektur, utrymmesplanering </li></ul><ul><li>Social – miljön granskas som dialog, teoribakgrund: socialpsykologi, gruppdynamik, kommunikation </li></ul><ul><li>Teknisk – miljön granskas ur undervisningsteknologins synvinkel, referensramen är IKT i undervisningen </li></ul><ul><li>Lokal – miljön granskas som platser och områden, som lärmiljöer ses även platser utanför skolan ”den verkliga världen”, arbetsplatser, naturen, staden </li></ul><ul><li>Didaktisk – intresset för hur miljön stöder studierna, material, stöd och didaktiska utmaningar i allmänhet </li></ul>
  26. 27. Den pedagogiska miljön ur olika synvinklar
  27. 28. Utbilningsmyndigheternas stöd till skolbiblioteksverksamheten borde vara tydligare <ul><li>UM:s biblioteks-, arkiv- och museigrupp </li></ul><ul><li>Vilken instans ansvarar för skolbiblioteken? </li></ul><ul><li>Lönar det sig idag att ge ansvaret till en tjänsteman? (Skolinspektörerna på Skolstyrelsen förr) </li></ul><ul><li>Nationella utbildningsdagar (UBS) </li></ul><ul><li>Dålig information på nationell nivå </li></ul>
  28. 29. Samarbete behövs, men det är inte alltid lätt <ul><li>Samarbete över sektorerna svårt </li></ul><ul><li>Samarbete mellan de allmänna biblioteken och skolbiblioteken – vilka modeller finns det? </li></ul><ul><li>Kräver planering och klara visioner </li></ul><ul><li>Kräver att skolledningen förbinder sig </li></ul><ul><li>Skolbibliotekarien får inte lämnas ensam- samarbete mellan lärarna och skolbibliotekarien viktigt </li></ul><ul><li>Elevkårens engagemang i verksamheten </li></ul><ul><li>Nätverk för skolbibliotekarier </li></ul>
  29. 30. Hur finansieras skolbiblioteken? Problem: <ul><li>Böcker och material föråldrade </li></ul><ul><li>Lönesättning- gammalmodiga avtal (OAJ) </li></ul><ul><li>Byggnaden, arkitekturen, möblerna, belysningen ofta oändamålsenliga </li></ul><ul><li>Regelbunden verksamhetsbudget saknas </li></ul><ul><li>Inlärd hjälplöshet – man förväntar sig att pengar till böcker kommer någonstans utifrån </li></ul><ul><li>Det har varit svårt att marknadsföra skolbiblioteket bland kommunala beslutsfattare </li></ul>
  30. 31. Eleverna kan inte alltid… ( Karin Gaarsted, DK ) <ul><li>Hittar för mycket information- svårt att sortera i stora mängder info </li></ul><ul><li>Svårt att hitta sökord och navigera samt att återfinna information </li></ul><ul><li>Vill inte fördjupa sig i kritisk läsning – informationens värde och nytta bedöms på ytliga grunder </li></ul><ul><li>Det är trevligare att titta på bilder än läsa </li></ul><ul><li>Kopierar stora mängder text som de utger för att vara deras, utan förståelse för regler kring upphovsrätt etc </li></ul><ul><li>Nöjer sig med att något är ”nästan rätt”- vill hitta svaret i ett litet material </li></ul>
  31. 32. Lärarnas yrkeskunskap borde uppdateras <ul><li>VILKA ÄR DE TYDLIGASTE BRISTERNA I LÄRARNAS KOMPETENS? </li></ul><ul><li>Lärarna kan inte alltid. . . handleda i användandet av olika källor och förbjuder t.ex. ibland användning av wikipedia </li></ul><ul><li>Ansvaret för informationssökningsfärdigheterna flyttas till de kommunala bibliotekarierna </li></ul><ul><li>Läraren behöver IKT –kunskap, bibliotekskunskap och handledning i sitt lärarjobb </li></ul>
  32. 33. VÄCKER OPTIMISM <ul><li>Fina skolbibliotek byggs och nya modeller kan skönjas </li></ul><ul><li>Nya nätverk </li></ul><ul><li>Lärmiljöprojektet har gett goda skolbiblioteksprojekt </li></ul><ul><li>Samarbetet mellan bibliotek blir bättre – arbetsgrupper för samarbetet skola-bibliotek </li></ul><ul><li>Skolbiblioteken finns med i skolornas läroplaner och IKT-strategier </li></ul><ul><li>UBS båtseminarium och studieresa till Danmark var lyckade; Hanaholmens nordiska seminarium i september 2009, De tredje nationella skolbiblioteksdagarna hålls i maj 2010 </li></ul><ul><li>Utbildning ordnas och efterfrågas, även för rektorer. Kuopio stads egen utbildning,länsstyrelsens kurser osv </li></ul>
  33. 34. 1. LUKUDIPLOMI
  34. 35. En utmaning för skolan i Finland: Skulle skoltrivseln bli bättre om… <ul><li>Om skolorna hade bättre bibliotek...? </li></ul><ul><ul><li>Tid och plats att vara tillsammans, i lugn och ro, t.o.m. ha det mysigt (soffor…)? </li></ul></ul><ul><ul><li>En plats att läsa dagens tidning, göra läxor, spela något spel, träffa en vuxen? </li></ul></ul><ul><ul><li>Möjlighet till aktiva workskopar och äkta informationssökning </li></ul></ul><ul><ul><li>OCH en lunchrast på en hel TIMME, DÅ MAN KUNDE HA TID ATT VARA I SKOLBIBLIOTEKET </li></ul></ul>
  35. 36. Skulle pojkarnas skrivfärdigheter bli bättre om skolan hade ett bibliotek? <ul><li>Blir pojkarna bättre skribenter om det finns mer “action” på lektionerna I modersmål och realämnen? </li></ul><ul><li>- informationssökning, -behandling och -förmedling </li></ul><ul><li>- med hjälp av informationsteknik </li></ul><ul><li>- projektarbete i grupp </li></ul><ul><li>Pojkar som intervjuats berättar att de gillar att planera föredrag, då de får jobba i grupp och framträda tillsammans (t.ex. med power point) </li></ul>
  36. 37. Skulle skolbiblioteken stöda de specialbegåvades särbehov? <ul><li>Elever som behöver extra utmaningar kunde fördjupa sina kunskaper och sätta upp individuella mål. </li></ul><ul><li>I Finland har man startat projektet LEO, där man utvecklar en pedagogik som bättre svarar mot de behov de specialbegåvade eleverna har. </li></ul>
  37. 38. När skolor renoveras finns det möjligheter.. Hintan koulu, Uleåborg

×