Skolbiblioteket i Finland: aktualiteter och utmaningar Pirjo Sinko, undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen Gun Oker-Blom, direktör, Nordens institut i Finland 16.9.2009 Hanaholmen, Esbo

Koskelan koulu i Uleåborg

Skolan har ett eget bibliotek, sämre eller bättre Skolans bibliotek är en filial till det kommunala biblioteket Skolans bibliotek kompletteras av bilioteksbussen Biblioteket finns i ett skolkomplex Skolan har inget eget bibliotek (20%), servicen ges i det kommunala biblioteket (som kan finnas långt borta) Olika modeller

Skolan har ett eget bibliotek, sämre eller bättre

Skolans bibliotek är en filial till det kommunala biblioteket

Skolans bibliotek kompletteras av bilioteksbussen

Biblioteket finns i ett skolkomplex

Skolan har inget eget bibliotek (20%), servicen ges i det kommunala biblioteket (som kan finnas långt borta)

Hur ser skolbiblioteken ut- en ärlig bild Skolorna har i allmänhet ett bibliotek, men samlingarna är gamla, utrymmena trånga och oändamålsenliga, läraren får några timmar i veckan för att sköta biblioteket Biblioteket sköts i allmänhet av modersmålsläraren i de högre årskurserna. I de lägre årskurserna sköter klasslärarna om skolans bibliotek Informationssökning lär sig eleverna genom att besöka andra bibliotek Det finns ingen uppdaterad utredning över skolbibliotekens tillstånd (har ej funnits intresse för en sådan utredning hos myndigheterna)

Skolorna har i allmänhet ett bibliotek, men samlingarna är gamla, utrymmena trånga och oändamålsenliga, läraren får några timmar i veckan för att sköta biblioteket

Biblioteket sköts i allmänhet av modersmålsläraren i de högre årskurserna. I de lägre årskurserna sköter klasslärarna om skolans bibliotek

Informationssökning lär sig eleverna genom att besöka andra bibliotek

Det finns ingen uppdaterad utredning över skolbibliotekens tillstånd (har ej funnits intresse för en sådan utredning hos myndigheterna)

Hurdana skolbibliotek i Finland? Stor variation: Det finns bibliotek med nya möbler, egen bibliotekarie, tidsenligt material, biblioteket är skolans hjärta och stöder läroplanens mål PISA-undersökningen Hur kan så goda resultat uppnås i ett land med så dåliga skolbibliotek?

Stor variation:

Det finns bibliotek med nya möbler, egen bibliotekarie, tidsenligt material, biblioteket är skolans hjärta och stöder läroplanens mål

PISA-undersökningen

Hur kan så goda resultat uppnås i ett land med så dåliga skolbibliotek?

Stödet för skolbiblioteken i lagen är svag Endast Kroatien och Danmark har en lag som säger att alla grundskolor skal ha ett skolbibliotek I andra länder : Baserat på den enskilda skolans initiativ och engagemang I Finland: Skollagen möjliggör skolbiblioteksverksamheten Läroplanens krav (norm!)

Endast Kroatien och Danmark har en lag som säger att alla grundskolor skal ha ett skolbibliotek

I andra länder :

Baserat på den enskilda skolans initiativ och engagemang

I Finland:

Skollagen möjliggör skolbiblioteksverksamheten

Läroplanens krav (norm!)

Skolbibliotekens huvudsakliga uppgift i Finland Att stödja läsintresset (skolbiblioteken ofta boklager) Att möjliggöra informationsökning och -kunskap (men de är ofta tekniskt dåligt utrustade)

Att stödja läsintresset (skolbiblioteken ofta boklager)

Att möjliggöra informationsökning och -kunskap (men de är ofta tekniskt dåligt utrustade)

De nationella läroplanerna förpliktigar- men uppfylls kraven? 2000-TALETS LÄROPLANER BETONAR INFORMATIONSBEHANDLINGSKOMPETENS/DIGITAL KOMPETENS : Nämns i inlärningssynen och i beskrivningen av den pedagogiska miljön Temaområdet Kommunikation och mediekunskap – som skall genomsyra all undervisning Starkt med i alla ämnen; modersmål och litteratur, historia, samhällslära, naturvetenskaper Bibliotekskunskap finns med från åk 1-2

2000-TALETS LÄROPLANER BETONAR INFORMATIONSBEHANDLINGSKOMPETENS/DIGITAL KOMPETENS :

Nämns i inlärningssynen och i beskrivningen av den pedagogiska miljön

Temaområdet Kommunikation och mediekunskap – som skall genomsyra all undervisning

Starkt med i alla ämnen; modersmål och litteratur, historia, samhällslära, naturvetenskaper

Bibliotekskunskap finns med från åk 1-2

3.1 Synen på lärande och kunskap, gymnasiet (och grundl. utb.) Som grund för de nationella läroplansgrunderna ligger den kunskapssyn som ser lärandet som en individuell och social process under vilken kunskaper och färdigheter byggs upp och förändras samtidigt som eleven får intryck av den omgivande kulturen. Lärandet skall ses som en målmedveten studieprocess, som äger rum i olika situationer, både självständigt, under lärarens handledning, tillsammans med andra i gruppen och med läraren.

Som grund för de nationella läroplansgrunderna ligger den kunskapssyn som ser lärandet som en individuell och social process under vilken kunskaper och färdigheter byggs upp och förändras samtidigt som eleven får intryck av den omgivande kulturen. Lärandet skall ses som en målmedveten studieprocess, som äger rum i olika situationer, både självständigt, under lärarens handledning, tillsammans med andra i gruppen och med läraren.

3.2, 3.3 Den pedagogiska miljön och Verksamhetskulturen Lärmiljön skall stödja elevens tillväxt och lärande Man skall också fästa vikt vid det estetiska i den fysiska pedagogiska miljön Lärmiljöerna och läromedlen skall kunna användas flexibelt så att de uppmuntrar till mångsidiga metoder och arbetssätt Arbetsredskap, material och bibliotekstjänster skall finnas till den studerandes förfogande så att studierna kan ske både aktivt och självständigt Utrustningen i lärmiljön skall stödja eleven i hans eller hennes utveckling till medlem av det moderna informationssamhället och ge möjligheter att använda datorer och annan medieteknik och i mån av möjlighet, datanätverk

Lärmiljön skall stödja elevens tillväxt och lärande

Man skall också fästa vikt vid det estetiska i den fysiska pedagogiska miljön

Lärmiljöerna och läromedlen skall kunna användas flexibelt så att de uppmuntrar till mångsidiga metoder och arbetssätt

Arbetsredskap, material och bibliotekstjänster skall finnas till den studerandes förfogande så att studierna kan ske både aktivt och självständigt

Utrustningen i lärmiljön skall stödja eleven i hans eller hennes utveckling till medlem av det moderna informationssamhället och ge möjligheter att använda datorer och annan medieteknik och i mån av möjlighet, datanätverk

3.2 Den pedagogiska miljön och metoder - Lärmiljöerna skall ge den studerande verktyg att ställa upp egna mål och bedöma sin egen verksamhet. Lärmiljöerna skall också stödja en växelverkan såväl mellan läraren och eleven som mellan eleverna. Den skall främja dialog och leda eleverna att arbeta som medlemmar i en grupp. - Arbetsmetoderna skall främja utvecklingen av färdigheter i informations- och kommunikationsteknik. Arbetsmetodernas uppgift är att utveckla förmågan till inlärning, tänkande och problemlösning. I undervisningen skall mångsidiga och ämnesspecifika arbetsmetoder användas med vars hjälp elevens inlärning stöds och styrs.

- Lärmiljöerna skall ge den studerande verktyg att ställa upp egna mål och bedöma sin egen verksamhet. Lärmiljöerna skall också stödja en växelverkan såväl mellan läraren och eleven som mellan eleverna. Den skall främja dialog och leda eleverna att arbeta som medlemmar i en grupp.

- Arbetsmetoderna skall främja utvecklingen av färdigheter i informations- och kommunikationsteknik. Arbetsmetodernas uppgift är att utveckla förmågan till inlärning, tänkande och problemlösning. I undervisningen skall mångsidiga och ämnesspecifika arbetsmetoder användas med vars hjälp elevens inlärning stöds och styrs.

Kommunikation och mediekunskap-temaområde, grundläggande utb. MÅL Eleven skall Lära sig att utveckla sin förmåga att hantera information och att jämföra, välja och utnyttja den information som han eller hon sökt fram Lära sig att använda olika slag av medier och medieteknik både i informationssökning, informationsförmedling och i olika interaktionssituationer INNEHÅLL Medietekniska redskap och allsidig användning av dem och webbetik

MÅL

Eleven skall

Lära sig att utveckla sin förmåga att hantera information och att jämföra, välja och utnyttja den information som han eller hon sökt fram

Lära sig att använda olika slag av medier och medieteknik både i informationssökning, informationsförmedling och i olika interaktionssituationer

INNEHÅLL

Medietekniska redskap och allsidig användning av dem och webbetik

ÅRSKURSERNA 3-5 Informationssökning Centralt innehåll Att använda olika slag av uppslagsverk och ordböcker Att utveckla sin förståelse av faktatexter Att öva sig i enkel informationssökning på Internet och handledd informationssökning i flera steg

Att använda olika slag av uppslagsverk och ordböcker

Att utveckla sin förståelse av faktatexter

Att öva sig i enkel informationssökning på Internet och handledd informationssökning i flera steg

Kriterier för goda kunskaper (8) vid slutbedömningen (åk 9) Kan använda bibliotek, uppslagsverk, och databaser samt fiktiva texter, saktexter och muntligt förmedlad information som informationskällor Kan ta fram väsentlig information ur olika källor och reflektera över deras tillförlitlighet Känner till olika arbetsfaser i uppläggningen av muntliga och skriftliga texter och kan tillämpa sina språkkunskaper vid textproduktion Kan samla tillräckligt med material för sin presentation samt strukturerar och analyserar detta Kan producera sin text både för hand och med ordbehanlingsprogram och även i övrigt utnyttja informationsteknik och medier

Kan använda bibliotek, uppslagsverk, och databaser samt fiktiva texter, saktexter och muntligt förmedlad information som informationskällor

Kan ta fram väsentlig information ur olika källor och reflektera över deras tillförlitlighet

Känner till olika arbetsfaser i uppläggningen av muntliga och skriftliga texter och kan tillämpa sina språkkunskaper vid textproduktion

Kan samla tillräckligt med material för sin presentation samt strukturerar och analyserar detta

Kan producera sin text både för hand och med ordbehanlingsprogram och även i övrigt utnyttja informationsteknik och medier

Lpg 2004: Årskurserna 6-9 Informationssökning Centralt innehåll Att söka information i olika källor och bedöma ändamålsenligheten hos och tillförlitligheten i olika sakktexter (Mo) Att göra anteckningar och öva sig i att ge enkla källhänvisningar (Mo) Lära sig att använda olika källor, jämföra dem och utifrån dem bilda sig en egen motiverad åsikt (Hi) Lära sig att inhämta och tillämpa information om samhället och näringslivet kritiskt och kunna fungera som en aktiv opinionsbildare (Sl)

Att söka information i olika källor och bedöma ändamålsenligheten hos och tillförlitligheten i olika sakktexter (Mo)

Att göra anteckningar och öva sig i att ge enkla källhänvisningar (Mo)

Lära sig att använda olika källor, jämföra dem och utifrån dem bilda sig en egen motiverad åsikt (Hi)

Lära sig att inhämta och tillämpa information om samhället och näringslivet kritiskt och kunna fungera som en aktiv opinionsbildare (Sl)

Informationssökning i olika ämnen i slutet av åk 9 Geografi: kan tolka fysiska kartor , temakartor, fotografier och statistik och kan utnyttja nyhetskällor och nätbaserad information FY + KE: tavoite: lär sig att bedöma tillförlitligheten i information som hämtats ur olika källor FY/Goda kunskaper: kan producera småskaliga forskningsrapporter, presentera resultaten t.ex. med hjälp av grafer och och tabeller och tolka dem

Geografi: kan tolka fysiska kartor , temakartor, fotografier och statistik och kan utnyttja nyhetskällor och nätbaserad information

FY + KE: tavoite: lär sig att bedöma tillförlitligheten i information som hämtats ur olika källor

FY/Goda kunskaper: kan producera småskaliga forskningsrapporter, presentera resultaten t.ex. med hjälp av grafer och och tabeller och tolka dem

Modersmål och litteratur- mål i gymnasiet Kunna använda informations- och kommunikationsteknik på ett funktionellt sätt i sina studier och i olika källor söka information samt bearbeta, reflektera över och värdera denna

Kunna använda informations- och kommunikationsteknik på ett funktionellt sätt i sina studier och i olika källor söka information samt bearbeta, reflektera över och värdera denna

Informationskunskap starkt tema i de bästa lokala läroplanerna skolorna har gjort läroplaner för informationskunskap och även genomfört dem i samarbete med biblioteken ESBO, VANDA, VILLMANSTRAND . . . I ÖSTERMYRA SOM BILAGA TILL LÄROPLANEN INFORMATIONSSÖKNINGENS OLIKA STEG

skolorna har gjort läroplaner för informationskunskap och även genomfört dem i samarbete med biblioteken

ESBO, VANDA, VILLMANSTRAND . . . I ÖSTERMYRA SOM BILAGA TILL LÄROPLANEN

INFORMATIONSSÖKNINGENS OLIKA STEG

Den nationella utvecklingsverksamheten, de nationella projekten aktiverar Läs och skriv 2001 – 2004 Idag saknas ett stort nationellt projekt i Finland Jfr. Portugal, ministeriets skolbiblioteksprojekt Starka kommunala projekt: Uleåborg, Esbo Utbildningsstyrelsens lärmiljöprojekt – anknyter till informationskunskap: Villmanstrand (Tiedon apaja),Vasa (Tie tietoon), Tammerfors (Tieto vie)

Läs och skriv 2001 – 2004

Idag saknas ett stort nationellt projekt i Finland

Jfr. Portugal, ministeriets skolbiblioteksprojekt

Starka kommunala projekt: Uleåborg, Esbo

Utbildningsstyrelsens lärmiljöprojekt – anknyter till informationskunskap:

Villmanstrand (Tiedon apaja),Vasa (Tie tietoon), Tammerfors (Tieto vie)

SLNP was launched in 1996. Its purpose was to install school libraries in schools of all levels, conceived as multimedia resources centres offering users whatever is necessary to read, to have access, to use and produce information regardless of the format or media, for leisure purposes and to promote reading and information skills. PORTUGAL SLNP School library network program

SLNP was launched in 1996. Its purpose was to install school libraries in schools of all levels, conceived as multimedia resources centres offering users whatever is necessary to read, to have access, to use and produce information regardless of the format or media, for leisure purposes and to promote reading and information skills.

SLNP is coordinated by the School Libraries Network Office in articulation with other services of the Ministry of Education and with local authorities, in particular through the Public Library, allowing a real mediation, articulation and an integrated resources management. SLNP

Services offered The School Libraries Support Services (SLSS) provide: Cultural activities Circulation and lending services Training in literacy programmes (reading, information, technological...) Help and consulting in organisation and management

The School Libraries Support Services (SLSS) provide:

Cultural activities

Circulation and lending services

Training in literacy programmes (reading, information, technological...)

Help and consulting in organisation and management

SLNP( School Library Network Program) MINISTRY OF EDUCATION/CULTURE Regional Administration Public Libraries Municipalities SABE (School Libraries Support Service of PL) Programmes… Portuguese School Libraries A network built in partnership Institutions (funding and training) Regional collaborators Training Centers of School Associations

Lärmiljöer som stöder inlärning- Den pedagogiska miljön Under de senaste 10 åren har begreppet den pedagogiska miljön lyfts fram i litteratur och diskusssion Begreppet inte i sig nytt, men det har haft omvälvande betydelse för utbildning, studier och inlärning -> ett traditionellt lärar- utbildarcentrerat tänkande har fått ge vika för ett mer elevcentrerat tänkande

Under de senaste 10 åren har begreppet den pedagogiska miljön lyfts fram i litteratur och diskusssion

Begreppet inte i sig nytt, men det har haft omvälvande betydelse för utbildning, studier och inlärning

-> ett traditionellt lärar- utbildarcentrerat tänkande har fått ge vika för ett mer elevcentrerat tänkande

Synvinklar på den pedagogiska miljön Fysisk – miljön granskas som utrymme och byggnad, bakgrundsteori: arkitektur, utrymmesplanering Social – miljön granskas som dialog, teoribakgrund: socialpsykologi, gruppdynamik, kommunikation Teknisk – miljön granskas ur undervisningsteknologins synvinkel, referensramen är IKT i undervisningen Lokal – miljön granskas som platser och områden, som lärmiljöer ses även platser utanför skolan ”den verkliga världen”, arbetsplatser, naturen, staden Didaktisk – intresset för hur miljön stöder studierna, material, stöd och didaktiska utmaningar i allmänhet

Fysisk – miljön granskas som utrymme och byggnad, bakgrundsteori: arkitektur, utrymmesplanering

Social – miljön granskas som dialog, teoribakgrund: socialpsykologi, gruppdynamik, kommunikation

Teknisk – miljön granskas ur undervisningsteknologins synvinkel, referensramen är IKT i undervisningen

Lokal – miljön granskas som platser och områden, som lärmiljöer ses även platser utanför skolan ”den verkliga världen”, arbetsplatser, naturen, staden

Didaktisk – intresset för hur miljön stöder studierna, material, stöd och didaktiska utmaningar i allmänhet

Den pedagogiska miljön ur olika synvinklar

Utbilningsmyndigheternas stöd till skolbiblioteksverksamheten borde vara tydligare UM:s biblioteks-, arkiv- och museigrupp Vilken instans ansvarar för skolbiblioteken? Lönar det sig idag att ge ansvaret till en tjänsteman? (Skolinspektörerna på Skolstyrelsen förr) Nationella utbildningsdagar (UBS) Dålig information på nationell nivå

UM:s biblioteks-, arkiv- och museigrupp

Vilken instans ansvarar för skolbiblioteken?

Lönar det sig idag att ge ansvaret till en tjänsteman? (Skolinspektörerna på Skolstyrelsen förr)

Nationella utbildningsdagar (UBS)

Dålig information på nationell nivå

Samarbete behövs, men det är inte alltid lätt Samarbete över sektorerna svårt Samarbete mellan de allmänna biblioteken och skolbiblioteken – vilka modeller finns det? Kräver planering och klara visioner Kräver att skolledningen förbinder sig Skolbibliotekarien får inte lämnas ensam- samarbete mellan lärarna och skolbibliotekarien viktigt Elevkårens engagemang i verksamheten Nätverk för skolbibliotekarier

Samarbete över sektorerna svårt

Samarbete mellan de allmänna biblioteken och skolbiblioteken – vilka modeller finns det?

Kräver planering och klara visioner

Kräver att skolledningen förbinder sig

Skolbibliotekarien får inte lämnas ensam- samarbete mellan lärarna och skolbibliotekarien viktigt

Elevkårens engagemang i verksamheten

Nätverk för skolbibliotekarier

Hur finansieras skolbiblioteken? Problem: Böcker och material föråldrade Lönesättning- gammalmodiga avtal (OAJ) Byggnaden, arkitekturen, möblerna, belysningen ofta oändamålsenliga Regelbunden verksamhetsbudget saknas Inlärd hjälplöshet – man förväntar sig att pengar till böcker kommer någonstans utifrån Det har varit svårt att marknadsföra skolbiblioteket bland kommunala beslutsfattare

Böcker och material föråldrade

Lönesättning- gammalmodiga avtal (OAJ)

Byggnaden, arkitekturen, möblerna, belysningen ofta oändamålsenliga

Regelbunden verksamhetsbudget saknas

Inlärd hjälplöshet – man förväntar sig att pengar till böcker kommer någonstans utifrån

Det har varit svårt att marknadsföra skolbiblioteket bland kommunala beslutsfattare

Eleverna kan inte alltid… ( Karin Gaarsted, DK ) Hittar för mycket information- svårt att sortera i stora mängder info Svårt att hitta sökord och navigera samt att återfinna information Vill inte fördjupa sig i kritisk läsning – informationens värde och nytta bedöms på ytliga grunder Det är trevligare att titta på bilder än läsa Kopierar stora mängder text som de utger för att vara deras, utan förståelse för regler kring upphovsrätt etc Nöjer sig med att något är ”nästan rätt”- vill hitta svaret i ett litet material

Hittar för mycket information- svårt att sortera i stora mängder info

Svårt att hitta sökord och navigera samt att återfinna information

Vill inte fördjupa sig i kritisk läsning – informationens värde och nytta bedöms på ytliga grunder

Det är trevligare att titta på bilder än läsa

Kopierar stora mängder text som de utger för att vara deras, utan förståelse för regler kring upphovsrätt etc

Nöjer sig med att något är ”nästan rätt”- vill hitta svaret i ett litet material

Lärarnas yrkeskunskap borde uppdateras VILKA ÄR DE TYDLIGASTE BRISTERNA I LÄRARNAS KOMPETENS? Lärarna kan inte alltid. . . handleda i användandet av olika källor och förbjuder t.ex. ibland användning av wikipedia Ansvaret för informationssökningsfärdigheterna flyttas till de kommunala bibliotekarierna Läraren behöver IKT –kunskap, bibliotekskunskap och handledning i sitt lärarjobb

VILKA ÄR DE TYDLIGASTE BRISTERNA I LÄRARNAS KOMPETENS?

Lärarna kan inte alltid. . . handleda i användandet av olika källor och förbjuder t.ex. ibland användning av wikipedia

Ansvaret för informationssökningsfärdigheterna flyttas till de kommunala bibliotekarierna

Läraren behöver IKT –kunskap, bibliotekskunskap och handledning i sitt lärarjobb

VÄCKER OPTIMISM Fina skolbibliotek byggs och nya modeller kan skönjas Nya nätverk Lärmiljöprojektet har gett goda skolbiblioteksprojekt Samarbetet mellan bibliotek blir bättre – arbetsgrupper för samarbetet skola-bibliotek Skolbiblioteken finns med i skolornas läroplaner och IKT-strategier UBS båtseminarium och studieresa till Danmark var lyckade; Hanaholmens nordiska seminarium i september 2009, De tredje nationella skolbiblioteksdagarna hålls i maj 2010 Utbildning ordnas och efterfrågas, även för rektorer. Kuopio stads egen utbildning,länsstyrelsens kurser osv

Fina skolbibliotek byggs och nya modeller kan skönjas

Nya nätverk

Lärmiljöprojektet har gett goda skolbiblioteksprojekt

Samarbetet mellan bibliotek blir bättre – arbetsgrupper för samarbetet skola-bibliotek

Skolbiblioteken finns med i skolornas läroplaner och IKT-strategier

UBS båtseminarium och studieresa till Danmark var lyckade; Hanaholmens nordiska seminarium i september 2009, De tredje nationella skolbiblioteksdagarna hålls i maj 2010

Utbildning ordnas och efterfrågas, även för rektorer. Kuopio stads egen utbildning,länsstyrelsens kurser osv

1. LUKUDIPLOMI

En utmaning för skolan i Finland: Skulle skoltrivseln bli bättre om… Om skolorna hade bättre bibliotek...? Tid och plats att vara tillsammans, i lugn och ro, t.o.m. ha det mysigt (soffor…)? En plats att läsa dagens tidning, göra läxor, spela något spel, träffa en vuxen? Möjlighet till aktiva workskopar och äkta informationssökning OCH en lunchrast på en hel TIMME, DÅ MAN KUNDE HA TID ATT VARA I SKOLBIBLIOTEKET

Om skolorna hade bättre bibliotek...?

Tid och plats att vara tillsammans, i lugn och ro, t.o.m. ha det mysigt (soffor…)?

En plats att läsa dagens tidning, göra läxor, spela något spel, träffa en vuxen?

Möjlighet till aktiva workskopar och äkta informationssökning

OCH en lunchrast på en hel TIMME, DÅ MAN KUNDE HA TID ATT VARA I SKOLBIBLIOTEKET

Skulle pojkarnas skrivfärdigheter bli bättre om skolan hade ett bibliotek? Blir pojkarna bättre skribenter om det finns mer “action” på lektionerna I modersmål och realämnen? - informationssökning, -behandling och -förmedling - med hjälp av informationsteknik - projektarbete i grupp Pojkar som intervjuats berättar att de gillar att planera föredrag, då de får jobba i grupp och framträda tillsammans (t.ex. med power point)

Blir pojkarna bättre skribenter om det finns mer “action” på lektionerna I modersmål och realämnen?

- informationssökning, -behandling och -förmedling

- med hjälp av informationsteknik

- projektarbete i grupp

Pojkar som intervjuats berättar att de gillar att planera föredrag, då de får jobba i grupp och framträda tillsammans (t.ex. med power point)

Skulle skolbiblioteken stöda de specialbegåvades särbehov? Elever som behöver extra utmaningar kunde fördjupa sina kunskaper och sätta upp individuella mål. I Finland har man startat projektet LEO, där man utvecklar en pedagogik som bättre svarar mot de behov de specialbegåvade eleverna har.

Elever som behöver extra utmaningar kunde fördjupa sina kunskaper och sätta upp individuella mål.

I Finland har man startat projektet LEO, där man utvecklar en pedagogik som bättre svarar mot de behov de specialbegåvade eleverna har.

När skolor renoveras finns det möjligheter.. Hintan koulu, Uleåborg