Your SlideShare is downloading. ×
0
Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll
Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll
Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll
Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll
Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll
Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll
Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll
Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll
Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll
Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll
Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll
Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll
Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll
Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll
Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll
Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll
Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll
Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll
Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll
Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll
Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll
Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll
Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll
Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×
Saving this for later? Get the SlideShare app to save on your phone or tablet. Read anywhere, anytime – even offline.
Text the download link to your phone
Standard text messaging rates apply

Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll

397

Published on

Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll. Jonas Åkerman, forskningsledare, KTH

Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll. Jonas Åkerman, forskningsledare, KTH

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
397
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
5
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide
  • Emissions from air travel will exceed those from car travel within 10 years. Red sectors do not pay any CO2-tax at all and no VAT. Yellow pay 80% less CO2-tax than blue sectors.
  • Transcript

    • 1. Transportsystemet och tvågradersmålet– Bilens roll Jonas Åkerman Avdelningen fö miljö r strategisk analys – fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se
    • 2. Utsläpp av växthusgaser från ”svenska” transporter år2005 (CO2-ekvivalenter) Inrikes, direkta utsläpp (20 miljoner ton) Bil, kortväga Lastbil Bil, långv. Flyg, inrikes Övrigt
    • 3. Utsläpp av växthusgaser från ”svenska” transporter år 2005 (CO2-ekvivalenter) Inrikes, direkta utsläppInternationellt, (20 miljoner ton)direkta utsläpp(10.5 miljoner ton) Bil, kortväga Flyg, internationellt Lastbil Bil, långv. Sjötransport, internationellt Flyg, inrikes Övrigt Källa: Åkerman, J., 2011. Transport systems meeting climate targets – A backcasting approach including international aviation. Doctoral Thesis in Infrastructure. Environmental strategies research – fms. KTH, Stockholm.
    • 4. Klimatpåverkan från svenska befolkningens bil- och flygresande (GWP-100)(milj ton CO2-ekvivalenter)16141210 Flyg, Utsläpp +1,5%/år8 Flyg, Utsläpp +3,0%/år6 Bilresande, Utsläpp -0,8%/år420 6 0 7 0 8 0 9 0 0 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6 1 7 1 8 1 9 1 0 2 1 2 2 2 3 2 4 2 5 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2
    • 5. Olika pris på växthusgaser!(vid 10 Euro/ton i handelssystemet)
    • 6. Är elbilar lösningen?Källa: Åkerman, J., 2012. Potential för ny fordonsteknik och förnybara drivmedel inom vägtransportsektorn. Bilaga 3 till Riksrevisionens rapport Infrastrukturplanering – på väg mot klimatmålen? RIR 2012:7http://www.riksrevisionen.se/rapporter/Rapporter/EFF/2012/Infrastrukturpla nering--pa-vag-mot-klimatmalen/
    • 7. Direkta utsläpp vid körning för trebiltyper 2020 (g CO2/km)120100 80 60 40 20 0 Diesel 90 g/km Laddhybrid Batterielbil
    • 8. Livscykelutsläpp av CO2 från tre biltyper ca 2020 (vid 160 g CO2/kWh) (g CO2/km) 200 180 160 140 Tillverkning & UH 120 Bränsleproduktion 100 Körning 80 60 40 20 0 Diesel 90 g/km Laddhybrid BatterielbilKälla: Åkerman, J., 2012. Potential för ny fordonsteknik och förnybara drivmedel inom vägtransportsektorn.Bilaga 3 till Riksrevisionens rapport Infrastrukturplanering – på väg mot klimatmålen? RIR 2012:7
    • 9. Andel elbilar och klimatvinst år 2020Källa: Åkerman, J., 2012. Potential för ny fordonsteknik och förnybara drivmedel inom vägtransportsektorn. Bilaga 3 tillRiksrevisionens rapport Infrastrukturplanering – på väg mot klimatmålen? RIR 2012:7
    • 10. Slutsatser om elfordon• Elfordon är en av flera viktiga komponenter för att nå klimatmålen.• Enligt internationella studier kan elbilar år 2030 utgöra ca 15-35% av bilflottan. Detta skulle då ge 8-18% minskning av bilflottans utsläpp av CO2.
    • 11. Svenskars resande i 5 scenarier för 2050, som alla når -85% växthusgaser (km per person och år) 30 000 25 000 Cykel Kollektivt 20 000 Flyg 15 000 Personbil 10 000 5 000 0 1. Materiell /Bio- 2. Materiell/Bio- 5. Fritid/Bio-låg 4. Tjänster/Bio- 3. Tjänster/Bio- Trend 2050 2005 hög hög låg lågKälla: Naturvårdsverket/KTH (2007), Tvågradersmålet i sikte? - Scenarier för detsvenska energi- och transportsystemet till år 2050. Naturvårdsverket rapport 5754.
    • 12. Om styrmedel för att nå klimatmålen• Bränslepriset för vägtrafiken kommer sannolikt att behöva höjas.• MEN, det innebär problem för boende på landsbygden som är starkt beroende av bilen Därför viktigt att utnyttja andra styrmedel så långt det går, t ex:Stadsspecifika styrmedel: - Stadsplanering för korta avstånd och attraktiv cykel- och kollektivtrafik. - Hög prioritet för investeringar i kollektivtrafik i städer, mycket restriktivt för väginvesteringar - Ökad användning av trängsel- och miljöavgifter i stadsområden - P-avgifter som avspeglar markvärdetTa bort undantag i beskattningen för flyget och lastbilstrafiken: - Temporära styrmedel motsvarande klimatskatt och moms på flygresande (se t ex Storbritanniens ”Air Passenger Duty”) - Internalisering av lastbilars miljöpåverkan och vägslitage (se t ex Schweiz och Tyskland system)
    • 13. Om styrmedel för att nå klimatmålen (forts)• Det krävs en kombination av bättre klimatvänliga transportalternativ och ekonomiska styrmedel
    • 14. Klimatåtgärder ger i många fall positiva synergieffekter Välfärdssjukdomar pga för lite fysisk aktivitetOljan blir allt dyrare
    • 15. Utsläpp av växthusgaser i Teknikscenario för 2050 90 80 70 (milj ton CO2-e) 60 50 40 30 20 10 0 2005 Teknikscenario 2050 Målnivå 2050Källa: Åkerman, J, Isaksson, K, Johansson, J, Hedberg, L (2007),Tvågradersmålet i sikte? - Scenarier för det svenska energi- och transportsystemet till år 2050.Naturvårdsverket rapport 5754.
    • 16. Finns ingen ”Quick fix” för stadens transporter – Mångaolika åtgärder för yteffektiva och klimatsmarta transporter
    • 17. Räcker det med effektivare fordon ochalternativa drivmedel för att nåtvågradersmålet?
    • 18. Prognoser för andel laddhybrider ochbatterielbilar i nybilsförsäljningen 2020 (Andel elbilar i nybilsförs. 2020) 50% 45% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 20% 16% 15% 10% 10% 6% 7% 5% 5% 3% 0%
    • 19. Alla samhällssektorer vill minska just sina utsläpp med bioenergi..... • Produktiv mark behövs för produktion av mat, fiber, byggnadsmaterial och ekosystemtjänster. • Uppodling av naturmark för att producera biobränslen kan ge ökade CO2-utsläpp under de första decennierna. • Skogsavfall är en bättre resursbas (när 2:a gen. blir mogen), men inte heller det ger nollutsläpp av CO2. • Betydligt högre klimatnytta om man använder bioenergi till att ersätta kol i kraftverk istället för att producera drivmedel för transportsektorn. (Men olika beskattning...) • Sverige bör kunna bli nettoexportör av bioenergi. Bra för klimatet och Sveriges ekonomi! • Slutsats: Bara rimligt ersätta en begränsad del av de svenska transporternas bränslen med biobränsle.Källor: Searchinger, T. et al.., 2008. Use of U.S. Croplands for Biofuels Increases Greenhouse Gases Through Emissions from Land Use Change.www.sciencexpress.org / 7 February 2008 / Page 1 / 10.1126/science.1151861. Fargione et al 2008. Land Clearing and the Biofuel Carbon Debt.www.sciencexpress.org / 7 February 2008 / Page 1 / 10.1126/science.1152747. Holmgren, K. et al. 2007. Biofuels and climate neutrality.
    • 20. Livscykelutsläpp av CO2 från tre biltyper ca 2020 (vid 600 g CO2/kWh)(g CO2/km)200180160140 Tillverkning & UH120 Bränsleproduktion100 Körning 80 60 40 20 0 Diesel 90 g/km Laddhybrid Batterielbil
    • 21. Några slutsatser om tvågradersmåletska nås• I städer kan, och behöver, bilresandet minska, medan bilen fortsatt kommer dominera på landsbygden.• Flygets utsläpp - en gökunge.• Biobränslen räcker inte till alla sektorers önskemål...• Elbilar/laddhybrider är en viktig byggsten, men potentialen är överskattad• Investeringar i infrastruktur behöver konsekvent inriktas mot IT-lösningar, cykel, kollektivtrafik och intermodala godstransporter.
    • 22. Utsläpp av växthusgaser från ”svenska” transporter år 2005 (CO2-ekvivalenter) Inrikes, direkta utsläpp Indirekta utsläppInternationellt, (20 miljoner ton) (4-10 miljoner ton)direkta utsläpp(10,5 miljoner ton) Bil, kortväga Flyg, internationellt Bränsleproduktion Lastbil Bil, Fordon, tillverkning & uh långv. Sjötransport, Flyg, inrikes internationellt Infrastruktur Övrigt Källa: Åkerman, J., 2011. Transport systems meeting climate targets – A backcasting approach including international aviation. Doctoral Thesis in Infrastructure. Environmental strategies research – fms. KTH, Stockholm.

    ×