Your SlideShare is downloading. ×
Svante Axelsson plenum Hur gör vi då?
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×

Introducing the official SlideShare app

Stunning, full-screen experience for iPhone and Android

Text the download link to your phone

Standard text messaging rates apply

Svante Axelsson plenum Hur gör vi då?

473
views

Published on

Hur gör vi då? - ekonomin, klimatet och framtiden är titeln på Naturskyddsföreningens stora årliga konferens den 23/11 2012. Den här presentationen var en del av en heldag med förhoppningen att komma …

Hur gör vi då? - ekonomin, klimatet och framtiden är titeln på Naturskyddsföreningens stora årliga konferens den 23/11 2012. Den här presentationen var en del av en heldag med förhoppningen att komma ett steg närmare lösningen på frågan om hur vi tar oss ur både klimatkris och ekonomisk kris. Se livesändningen på http://naturskyddsforeningen.se/live

Published in: News & Politics

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
473
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
13
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide
  • Idag är ju samhällsutvecklingen fokuserad på att öka våra inkomster. Det är dock väl belagt att inkomstökningar inte nämnvärt bidrar till välbefinnandeökningar. Här är stigande kurvor för BNP i USA, Storbritannien och Japan. De horisontella linjerna visar att välbefinnandet ligger kvar på samma nivå. Över en viss nivå finns det inget samband mellan inkomst och välbefinnande. positionell konsumtion – jobbigare om alla ska stå på tå än om ingen gör det.
  • Även oron för miljön i Sverige är betydligt lägre idag än för 25 år sedan, och ”klimathajpen” runt 2007 verkar ha ebbat ut... Källa: http://www.som.gu.se/digitalAssets/1384/1384743_svenska-trender-1986-2011.pdf
  • När förändring väl har genomförts är vi människor dock i regel snabba att anpassa oss till ”det nya normala”. Analysen ovan visar till exempel att en stor del av invånarna i Stockholm blivit mer positiva till permanent trängselskatt. Inför Stockholmförsöket var inställningen till trängselskatt negativ, för att sedan öka till svagt positiv under själva försöket. I undersökningen från 2007, när det permanenta trängselskattesystemet införts, var attityden ännu något mer positiv. (Trängselskatterna 2009 – Fullständig rapport – Stockholms stad) Källa: http://www.stockholmsforsoket.se/upload/Rapporter/Kunskap-attityd/Under/Attityder%20och%20kunskaper%2021%20juni%202006%20slutrapport.pdf
  • Fram till och med 70-talet drevs konsumtionsökningen i Sverige framförallt av en ökad offentlig konsumtion. Från och med 90-talet är det istället den privata konsumtionen som ökar. Men medan den offentliga konsumtionen framförallt består av välfärdstjänster som skola, vård och omsorg samt infrastruktur, består den privata konsumtionen, förutom boende och mat, till största delen av resor och ”shopping” (se rapporten XXX). Men är det där vi egentligen vill lägga våra pengar om vi tänker efter? Baumol-effekten och välfärdstjänsternas höga inkomstelasticitet indikerar att det inte är det. Vi skulle egentligen vilja konsumera mer välfärdtjänster, men vi vet inte riktigt hur det ska gå till. Vilket bland annat resulterar i de paradoxala effekterna på följande sidor.
  • Bilden ger en illustration av den så kallade Baumols sjuka, som innebär ständigt ökade relativa priser på personligt utförda tjänster. Fenomenet är väl belagt både teoretiskt och empiriskt. Innebörden är att i takt med att produktiviteten ökar i den del av ekonomin som producerar varor, samt tjänster som kan effektiviseras, ökar den relativa kostnaden för tjänster som inte kan effektiviseras. Om valet igår stod mellan en TV-apparat och en veckas omsorg, står valet idag mellan en TV och en dator och en jacuzzi i badrummet, eller samma vecka omsorg. Detta eftersom de tre prylarna nu kan tillverkas mycket effektivare, medan någon motsvarande effektivisering av den personliga omsorgen inte kan ske. Vi behöver inte nöja oss med en lägre materiell levnadsstandard i absoluta tal, men Baumol-effekten gör att en allt större andel av samhällets samlade resurser måste gå till personliga tjänster: Eftersom den skattefinansierade verksamheten (vård, skola, omsorg) har ett större inslag av personliga tjänster som är svårare att effektivisera än den privat finansierade delen av ekonomin, innebär detta att en allt större andel av samhällets samlade resurser måste allokeras till dessa tjänster, även om ambitionen bara är att behålla samma offentliga utbud som idag (och förmodligen nöjer vi oss inte med det!).
  • Transcript

    • 1. Hur svårt kan det va ?
    • 2. Inkomst ochvälbefinnande Sources: Capitalism As If the World Matters, 2005; Life Satisfaction, 2002; Happiness and Economics, 2002
    • 3. Svenskarna är mest oroliga övermiljöförstöringen o klimatet
    • 4. 1,5-gradersmål P = 20 % P = 50 % P = 80 %
    • 5. Kumulativ emissionsbudgetWBGU, 2009
    • 6. En snabb minskning till nära noll 2030Mton CO2-e Minus 9 procent per år 6
    • 7. Klimatarbetet har gått bättre änvad många vågat tro ? Miljömålen 1990-2010 •Kyotoavtalet +4% •Olof Johansson utredning - 2% •Svenska miljömålet - 4% • 2010 -9% 7
    • 8. 8
    • 9. Förnybar energi har störstapotentialen att bli billigare 9
    • 10. Snabb anpassning:Trängselskatt i Stockholm
    • 11. Från offentlig konsumtion tillprivat konsumtion. Prognos Källa: Per Borg, Den långsiktiga finansieringen: Välfärdspolitikens klimatfråga. ESO 2009:1 12
    • 12. “Baumols sjuka”: Relativpriset på tjänster ökar 1970:Kronor Idag:Kronor Källa: SKL: Framtidens utmaning
    • 13. Skattesystemet är inte neutralt 14
    • 14. 425 miljarders växling 15
    • 15. Ny kriskommission ? 16
    • 16. Näringslivet är också otåligt