• Save
Skogens mångfald - hotad men möjlig att rädda short
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

Like this? Share it with your network

Share

Skogens mångfald - hotad men möjlig att rädda short

on

  • 770 views

En presentation av Tomas Hallingbäck på artdatabanken om ett stort problem med utddöende arter, om behovet av att skydda mer och bruka mindre.

En presentation av Tomas Hallingbäck på artdatabanken om ett stort problem med utddöende arter, om behovet av att skydda mer och bruka mindre.

Statistics

Views

Total Views
770
Views on SlideShare
769
Embed Views
1

Actions

Likes
0
Downloads
0
Comments
0

1 Embed 1

http://www.linkedin.com 1

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Microsoft PowerPoint

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment
  • Hela VMF med skyddade områden Kontrat mot ”för mycket skyddat”
  • Fokusområde för våra visningar. Representativt för resten av området nedan skyddad skog efter fjällets kant
  • Skog icke skog…. Allt grönt ”k skog” 1958
  • Avverkningar 1958 -1973 Mindre grönt
  • Avverknigar 1958 -1986
  • Averkningar 1958 - 2000
  • Averkningar 1958 - 2004

Skogens mångfald - hotad men möjlig att rädda short Presentation Transcript

  • 1. Om problem och behovet att skydda mer och bruka mindre Tomas Hallingbäck ArtDatabanken www.artdata.slu.se Skogens mångfald – hotad men möjlig att rädda
  • 2. Forskare Miljöövervakning Myndigheter Allmänheten ArtDatabanken Näringar Amatörer
  • 3. Innehåll
    • Skogen och Rödlistan
    • Positiva trender
    • Problem & Negativa trender
    • Möjliga åtgärder
    • Kan var och en bidra?
  • 4. Varför bry sig om Skogen? Art Databanken Drygt 50% av Sveriges yta täcks av skog Skogen innehåller långt mer än 50% av Sveriges arter Likaså är drygt 50% av Rödlistans arter knutna till skogslandskapet.
  • 5. ArtDatabanken Men skogen förändras.... - i ökande grad p g a av människan - Skogsskötsel… gammal skog gamla träd grov död ved fragmentering Modern skogsskötsel … Naturligt …
  • 6. Nyttan med arter En stor artrikedom är grunden för människans överlevnad
  • 7.
    • Ekosystemtjänster
    • Ekosystemtjänster kallas de gratistjänster naturen gör som är till nytta för oss människor, direkt eller indirekt. T.ex:
    • växternas fotosyntes ger oss syre att andas
    • insekter pollinerar våra grödor
    • fåglar äter upp skadedjur
    • våtmarker renar vatten
    • klimatet hålls stabilt
    • vattnets kretslopp fungerar
  • 8. 4127 arter rödlistade i Sverige baserat på risken för utdöende i landet livskraftiga ej bedömda rödlistade 2100 100% 2000 CR VU EN Tid
  • 9. Vad visar de rödlistade arterna?
    • Rödlistan är som en feber-termometer!
    • Finns arterna kvar och fortplantar sig = gynnsam status i naturen
    • Minskar vissa arter i populationsstorlek och/eller utbredning. Kan det vara tecken på skadlig mänsklig påverkan
  • 10. Rödlistan – inte bara ovanliga arter Vanliga arter (> 20 000 ind.) Ovanliga arter (2 000-20 000 ind.) Mycket ovanliga arter (< 2 000 ind.) Populations storlek
  • 11. Rödlistade arter förekommer framförallt i gammal skog 80 % av skogmarksarealen Antal rödlistade arter Skogsålder ArtDatabanken Sveriges Lantbruksuniversitet
  • 12. Antal boreala lavarter vid olika skogsåldrar Foto Henrik Hedenäs Alla arter Rödlistade arter garnlav ArtDatabanken Sveriges Lantbruksuniversitet
  • 13. Av rödlistans skogsarter.. ..är ca 1000 knutna till ved varav ca 500 till barrträdsved ..nästan alla associerade med grov död ved
  • 14.
    • Arealen skyddad skog (reservat) har ökat
    • Många nyckelbiotoper med rödlistade arter har skyddats
    Positiva trender 1
  • 15.
    • En NY strategi för fortsatt reservatsbildning (  )
    • En generell naturhänsyn i skogsbruket finns
    Positiva trender 2
  • 16. prioriterade skogstrakter Tall Gran Ädellöv Prioriterade trakter är utpekade Positiva trender 3
  • 17.
    • Högstubbar skapas och s k evighetsträd lämnas
    • Ekologisk landskapsplanering och gröna skogsbruksplaner
    Positiva trender 4
  • 18.
    • Miljömålet &quot;Levande skogar&quot; lovar att skydda MYCKET skogsmark fram till 2010
    Sveriges Miljömål Positiva trender 5
  • 19. Vi har aldrig haft så mycket skog som nu!
    • Men... de barrskogar som planteras på kalhyggen eller jordbruksmark är biologiskt fattiga
    • Här är mängden död ved liten och det saknas torrakor, äldre lövträd, senvuxna träd och andra strukturer att spara som naturhänsyn vid stundande avverkningar
  • 20. Det har blivit bättre - fast ändå sämre total skogsmarkareal skog som inte kalavverkats skyddad skogsmark frivilliga avsättningar ? 2020 foto Hans Sundström
  • 21. Trots förbättringar och ”mer” skog är situationen för vissa arter i skogen INTE bättre än år 2005
  • 22. Problemen i Skogen
    • 1. Kalhuggning
    • 2. Destruktiv markberedning
    • 3. För lite död ved och för få gamla träd lämnas
    • 3. Fragmentering
    • 4. Ingen skogsbrand
    Brist på död ved Intensiv markbearbetning Ingen skogsbrand
  • 23. Trakthyggesbruket
    • Dagens sätt att bruka skogen är en onarturlig störning etc. En historisk storskalig omvandling skedde efter 1950 (trakthyggesbruket) och resultatet slår igenom FÖRST efter 2010!
    Problem & Negativa trender 1
  • 24.
    • Den produktiva skogen i Sverige har fått en kortare omloppstid, blivit tätare och är mer trädslagsren än naturskogen
    • Marken har fått ett tjockare humuslager
    Problem & Negativa trender 2
  • 25.
    • För att höja skogsproduktionen vill man utöka skogsgödslingen
    • I kombination med luftburet kvävenedfall kan detta få negativa konsekvenser för florans sammansättning, bl.a. för vissa mykorrhizasvampar
    Problem & Negativa trender 3
  • 26.
    • Många av de rödlistade arternas förekomster är idag isolerade (rester av tidigare större sammanhängande utbredningar)
    Fragmentering Problem & Negativa trender 4
  • 27.
    • Studier pekar på att det behövs 10-30 % av mängden ursprungligt habitat för att arter inte påtagligt ska drabbas av fragmentering. Det är därför viktigt att spara de värdekärnor (t.ex. nyckelbiotoper) som alltjämt finns kvar
    Långt mellan värdekärnor Problem & Negativa trender 5
  • 28.
    • När enskilda populationer av olika orsaker dör ut finns ingen möjlighet till återkolonisation och risken är överhängande att arterna successivt kommer att försvinna, det vill säga de ingår i en så kallad utdöendeskuld
    Isolering & Utdöendeskuld Problem & Negativa trender 6
  • 29.
    • Arealen skogsmark som årligen avverkas har ökat kraftigt sedan år 2000 till följd av ökad efterfrågan på timmer
    Problem & Negativa trender 7 Detta drabbar alla arter som inte tål en kalhyggesfas
  • 30.
    • I norra Sverige handlar det till största delen om skog som aldrig tidigare kalavverkats, s.k. kontinuitetsskog (K-skog)
    • K-skog är skogsmark som oavbrutet varit beskogad sedan 1700-talet
    Problem & Negativa trender 8
  • 31.
    • Med nuvarande avverkningstakt beräknar vi att arealen produktiv kontinuitetsskog kommer att minska med >25 % under de kommande 10 åren
    Skoglig kontinuitet viktig
  • 32. Vilhelmina kommun Historiska avverkningar i Vilhelmina baserad på satellitbilder Från Sandström & Svensson 2005
  • 33. 66 % uppvuxen Skog
  • 34. 1958
  • 35. 1973
  • 36. 1986
  • 37. 2000
  • 38. 2004
  • 39.
    • Vad som lämnas vid slutavverkningen är en sak, vad som långsiktigt sparas är något helt annan
    Ideal och verklighet Problem & Negativa trender 9
  • 40.
    • I naturskogar finns som regel minst 10 gånger så mycket död ved som i brukade skogar
    • Man kommer att behöva skapa mer död ved
    Brist på död ved Problem & Negativa trender 11
  • 41. Alm- och Askskottsjukan
    • Almsjukan har redan kraftigt drabbat organismer som är beroende av alm som värdträd
    • Askskottssjukan är relativt ny men på hastig frammarch. Även ask är viktig för många arter.
    Problem & Negativa trender 12
  • 42. Skötsel av lövskog är viktig Genom aktiv skötsel av t ex ekhagar kan många arter bevaras!! Problem & Negativa trender 13
  • 43. I Norrland är betestryck från viltet ett problem
    • Störst är nedgången av mängden gamla lövträd i norra Sverige
    • Fler aspar sparas vid slutavverkning, men betestrycket från älg och rådjur är mkt stor så att återväxten av asp, sälg och rönn är dålig
    Problem & Negativa trender 14
  • 44. Barrskog behöver fri utveckling men även brand ! Ett påtagligt problem i Norrland är avsaknaden av nya lövbrännor Problem & Negativa trender 15
  • 45. Naturvårdsbränning Flera skogsbolag har visat ett intresse för naturvårdsbränningar Ännu så länge i mycket liten omfattning.
  • 46. Djur, växter & svampar i skog har utvecklats under många miljoner år
  • 47. 2000 1500 Storskalig mänsklig påverkan på skogen är sentida naturskog
  • 48. ArtDatabanken Vi omvandlar det här…
  • 49. ArtDatabanken … till det här
  • 50. Skogar ändras… och artinnehållet Andel äldre skog, > 160 år i Västerbotten
  • 51. Vilken mångfald skall vi ha i framtiden? Var kan den finnas? Rödlistan en hjälp att identifiera och prioritera hotade livsmiljöer
  • 52. Skogsbruk – naturvård kommunicerande kärl Områdesskydd Förstärkt naturvårdshänsyn Produktionsskog med generell hänsyn
  • 53. Vi kan planera för de arter och den mångfald vi vill ha ? Skansen …. eller kvar i naturen?
  • 54. Naturvårdsarbetet i skogen måste bedrivas i varje län om alla röd listade skogsarter ska kunna omfattas Skåne Norrbotten ” Länsunika”
  • 55. Naturvårdshänsynen är på rätt väg men kan avsevärt förbättras Skydd av skogsmark innebär att utarmningstakten bromsas och avsättning av skogsmark måste fortsätta De rödlistade arterna visar att även en viss restaurering krävs för att rädda biodiversiteten i skogen, särskilt i lövskog
  • 56. Flora- och Faunaväktarna är ett ideellt nätverk av naturintresserade personer som vakar över våra hotade växter - unga som gamla - med ett intresse för att skydda och bevara en biologisk mångfald. Floraväkteri & Faunaväkteri Kan du och jag bidra?
  • 57. Faunaväkteri
    • Kunskapsuppbyggnad om utbredning och populationstrender på nationell nivå ger möjlighet till analyser, skötselåtgärder och andra bevarandeåtgärder.
  • 58.
    • Du följer din eller ”dina” arters utveckling från år till år genom återupprepade besök på en eller flera lokaler.
    • Återbesöken möjliggör att artens tillstånd kan följas samtidigt som hot mot lokalen uppmärksammas.
    Utförande
  • 59. Fauna- & Floraväkteri vem kontaktar jag?
    • ArtDatabanken är nationell koordinator för Faunaväkteriet
    • Svenska Botaniska Föreningen ansvarar för samordningen av floraväkteriet
  • 60.
    • Nära Hotad (NT)
    • I skogar med ost ö rt markskikt och intakt hydrologi
    • Klarar inte produktions-skogsbruk
    • En del lokaler avverkas fortfarande (oftast av misstag)
    • En floraväktare skulle behövas
    Skogsfru ( Epigogium aphyllum) en art i behov av floraväkteri Art Databanken Exempel
  • 61. Intresserad?
    • Ni som är intresserade av att bidra i din hemtrakt - eller vill veta mer om Floraväkteriet - skriv en rad till: [email_address]
    • Ni som är intresserade av Faunaväkteriet
    • Läs mer på Artportalen!
    • http://artportalen.se/bugs/Faunavakteri_info.asp
    • eller Kontakta Åsa Hedin på ArtDatabanken
    • 018-67 23 27; asa.hedin@artdata.slu.se
  • 62. Tack för visat intresse!