ÄLDRE PERSONERSKÄNSLA AV TRYGGHET –YTTRE OCH INRE KÄLLOR                 Lisbeth FagerströmProfessor i sykepleievitenskap,...
Vad är trygghet?                   2
Trygghet som begrepp o. fenomenYttre trygghet                          Inre trygghet•   Säker omgivning i hemmet          ...
Botnia Antlanticahttp://gerda.novia.fi                             4
GERDA projektet 2004-2006• Projektets huvudsyfte är att genom forskning och utveckling  fördjupa den medicinska, vård- och...
Gerda projektet 2004-2006• Gerda-projektet utförde 2005 en enkätstudie bland  65- och 75-åringar i Kvarkenregionen.• Hembe...
Teoretisk referensram för studien                       External and                     inner sources of                 ...
Studiens syfte• Syfte med studien: Att utforska möjliga yttre  (ekonomi, sociala nätverk) och inre, egna  källor/faktorer ...
65- o 75-åringars erfarenheter av      trygghet i KvarkenregionenDatainsamling:• GERDA enkäten utskickades under hösten 20...
Upplever Du Ditt liv i dag otryggt eller tryggt?Total antal svar N=3316Svarsalternativ:Mycket otryggt            2,7%Gansk...
Frequencies for variables in the analysis (N=3370)       _________________________________________________________________...
Parameter estimates of the final model                                                       Insecure                     ...
Påverkande faktorerFör mera trygga personer            För otrygga personer• Bedömer sin ekonomiska            • Tilliten ...
Resultat•   Var personen lever inverkar på upplevelsen av trygghet – personer i    Västerbotten upplever sig mera trygga ä...
Konklusioner och implikationer          för klinisk praxisÄldre personer som upplever trygghet och upplever sig kunna   ha...
Trygghet           16
Trygghet och tillit                      17
Tack för uppmärksamheten!                            18
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Nfhk2011 lisbeth fagerström_parallel7

222

Published on

Äldre personers känsla av trygghet – yttre och inre källor. Lisbeth Fagerström, Høgskolen i Buskerud.

Published in: Health & Medicine
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
222
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
1
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Nfhk2011 lisbeth fagerström_parallel7

  1. 1. ÄLDRE PERSONERSKÄNSLA AV TRYGGHET –YTTRE OCH INRE KÄLLOR Lisbeth FagerströmProfessor i sykepleievitenskap, Høgskolen i Buskerud Docent i vårdvetenskap, Åbo Akademi 1
  2. 2. Vad är trygghet? 2
  3. 3. Trygghet som begrepp o. fenomenYttre trygghet Inre trygghet• Säker omgivning i hemmet • Tillit till sig själv och egen• Tryggt att röra sig ensam ute förmåga (sense of mastery)• Icke utsatt för våld • Att uppleva sig trygg trots yttre• Icke utsatt för terrordåd osäkerhet• Icke utsatt för övergrepp • Att känna att livet är hanterbart (känsla av sammanhang)• Ren miljö • Att uppleva en viss kontroll i• Ekonomisk trygghet livet• Tillit till institutioner som ger • Ontologisk, grundläggande trygghet (hälso- och tillit socialvård, polisväsendet mm) Maslow (1964): säkerhet, stabilitet o. frihet från rädsla i kaotisk värld. 3
  4. 4. Botnia Antlanticahttp://gerda.novia.fi 4
  5. 5. GERDA projektet 2004-2006• Projektets huvudsyfte är att genom forskning och utveckling fördjupa den medicinska, vård- och omsorgsinriktade samt samhällsvetenskapliga kunskapen om vad ett gott åldrande och gott liv för äldre människor innebär.• Gerda Botnia är ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt med fokus på äldres livsvillkor. Forskningssamarbete sedan 2000.• Projektparter är Yrkeshögskolan Novia, Åbo Akademi och Umeå universitet.• Inom ramen för projektets har etablerats Resurscentrum GERDA, som koordinerar de fysiska och virtuella möten samt förvaltar databasen GERDA• GERDA Botnia är finansierat av Interreg, Österbottens förbund, Umeå kommun och deltagande högskolor/universitet. 5
  6. 6. Gerda projektet 2004-2006• Gerda-projektet utförde 2005 en enkätstudie bland 65- och 75-åringar i Kvarkenregionen.• Hembesöksstudien genomfördes under 2005-2006 till de allra äldsta 85-åringar, 90-åringar och 95+-åringar har som syfte att kartlägga de allra äldstas upplevelser av sin hälsa och livssituation i ett brett perspektiv (30-tal instrument)• Forts GERDA Botnia 2009-06.2012: Ny enkätstudien till ca 10 000 äldre + hembesök till de äldsta 6
  7. 7. Teoretisk referensram för studien External and inner sources of security (e.g. sense of mastery, functional ability, economic security, social network) Subjective sense of security Background variable (e.g. sex and region) 7
  8. 8. Studiens syfte• Syfte med studien: Att utforska möjliga yttre (ekonomi, sociala nätverk) och inre, egna källor/faktorer (funktionsförmåga, sense of mastery), som har samband med känslan av trygghet/otrygghet.Fagerström, L., Lillbacka, R., Gustafson, Y., Johansson, S., Jakobsson, G. & Vartiainen P. 2011. The sense of security among 65- and 75-years old – an exploratory study of possible external and internal sources of security. Journal of Advanced Nursing, 67(6):1305-16. 8
  9. 9. 65- o 75-åringars erfarenheter av trygghet i KvarkenregionenDatainsamling:• GERDA enkäten utskickades under hösten 2005• Enkäten (totalt 75 frågor) uppbyggd utgående från en helhetssyn och tvärvetenskapligt perspektiv – faktorer för ett gott åldrandeMaterial:• 3370 svarade (68,4 %)• Västerbotten – 15 kommuner• Österbotten – 18 kommuner• Tre språkgrupper: rikssvenskar (54%), finlandssvenskar (28%) och finskspråkiga (18%)Metod för dataanalys:• Stegvis regressionsanalys (inkl. nominal stepwise regressions) 9
  10. 10. Upplever Du Ditt liv i dag otryggt eller tryggt?Total antal svar N=3316Svarsalternativ:Mycket otryggt 2,7%Ganska otryggt 8,1%Svårt att säga 10,0%Ganska tryggt 59,7%Mycket tryggt 19,5% 10
  11. 11. Frequencies for variables in the analysis (N=3370) _________________________________________________________________ Functional capacity Good Poor (72.5%) (27.5%) Economic security Good Poor (63.9%) (36.1%) Life is meaningful Meaningful Less meaningful (24.9%) (75.1%) Yes No Frequent social contact (49.7%) (50.3%) Trust family (93.8%) (6.2%) Trust friends or neighbors (59.5%) (40.5%) Trust “others” (47.3%) (52.7%) Confidence in political institutions (49.0%) (51.0%) Confidence in economic institutions (40.4%) (59.6%) Confidence in service and health care (48.0%) (52.0%) Recent crisis (48.5%) (51.5%) World is expected to be chaotic (43.0%) (57.0%) Mastery of crises (43.7%) (56.3%) Religious beliefs (68.1%) (31.9%) ___________________________________________________________________________ 11
  12. 12. Parameter estimates of the final model Insecure Very secure B p eB (O.R.) B p eB (O.R.) Constant .219 n.s. -3.955 .000 Trust family -.633 .000 .531 .051 n.s. 1.052 Trust friends or neighbors -.228 .033 .796 .108 n.s. 1.114 Trust “others” -.171 n.s. .843 .207 n.s. 1.230 Confidence in financial institutions -.137 n.s. .872 .350 .003 1.420 Functional ability -.434 .003 .648 -.133 n.s. .875 Economic security -.445 .000 .641 .689 .000 1.992 Recent crisis -.472 .000 .624 .449 .000 1.566 World is expected to be chaotic -1.435 .000 .238 .363 n.s. 1.438 12 Mastery of crises -.110 n.s. .896 .466 .000 1.594
  13. 13. Påverkande faktorerFör mera trygga personer För otrygga personer• Bedömer sin ekonomiska • Tilliten till familj, vänner och situation som säker (OR 2.0) grannar är mindre (OR 0.5;• Litar på ekonomiska 0.8) institutioner (OR 1.4) • Skattar sin funktionsförmåga• Upplever att de kan hantera sämre (OR 0.6) kriser (och sitt liv) (OR 1.6) • Bedömer sin ekonomiska• Upplever livet mera situation som mindre säker meningsfullt (OR 9.3) (OR 0.6) • Förväntar sig att omvärlden ärKänslan av att kunna hantera mindre kaotisk (OR 0.2) kriser – viktigt för upplevelse • Har inte nyligen upplevt kriser av trygghet. (OR 0.6) 13
  14. 14. Resultat• Var personen lever inverkar på upplevelsen av trygghet – personer i Västerbotten upplever sig mera trygga än i Österbotten (både finsk- och svenskspråkiga).• Män upplever sig mera trygga än kvinnor.• Finlandssvenskar som upplever livet mera kaotiskt är mera benägna att känna sig mycket trygga.• Äldre personer som upplever sitt liv som tryggt har mera tillit till sociala nätverk.• Trygga personer upplever sitt liv mera meningsfullt och anser sig kunna hantera livskriser.• Sambandet mellan fysisk funktionsförmåga och upplevelse av otrygghet är oklar. För trygga personer inget samband, men för otrygga manliga personer inverkar en sämre funktionsförmåga negativt.• Källor till trygghet är olika för trygga respektive otrygga personer. 14
  15. 15. Konklusioner och implikationer för klinisk praxisÄldre personer som upplever trygghet och upplever sig kunna hantera sitt liv – har en tillit till sig själv och sin egen förmåga efter ett långt liv, trots externa o/el interna hot = inre hälsoresurs.• Välfungerande institutioner ger en större trygghet för de otrygga.• Starka sociala nätverk medverkar till trygghet.• Hur stärka upplevelsen av trygghet i eget hem? En trygg och säker omgivning är viktig. Relationer och gemenskap kan inge trygghet. Genom att stöda meningsfullheten i livet kan tryggheten stärkas. Fungerande hälso- och sjukvård inger trygghetEn central fråga - Hur kan vi stärka den äldres tillit till sig själv? 15
  16. 16. Trygghet 16
  17. 17. Trygghet och tillit 17
  18. 18. Tack för uppmärksamheten! 18
  1. A particular slide catching your eye?

    Clipping is a handy way to collect important slides you want to go back to later.

×