Loading…

Flash Player 9 (or above) is needed to view presentations.
We have detected that you do not have it on your computer. To install it, go here.

Like this presentation? Why not share!

Nfhk2011 staffan berglund_parallel3

on

  • 349 views

Delaktighet och hälsa - mot hållbara strategier för ökad egenmakt, livskvalitet och jämlikhet i hälsa

Delaktighet och hälsa - mot hållbara strategier för ökad egenmakt, livskvalitet och jämlikhet i hälsa

Statistics

Views

Total Views
349
Views on SlideShare
349
Embed Views
0

Actions

Likes
0
Downloads
0
Comments
0

0 Embeds 0

No embeds

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Adobe PDF

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

Nfhk2011 staffan berglund_parallel3 Nfhk2011 staffan berglund_parallel3 Presentation Transcript

  • Delaktighet och hälsamot hållbara strategier för ökad egenmakt, livskvalitet och jämlikhet i hälsa
  • DELAKTIGHET OCH HÄLSA• En pilotstudie med ungdomar och beslutsfattare i Simrishamn mot hållbara strategier för ökad egenmakt, livskvalitet och jämlikhet i hälsa.• Samverkan Malmö stad• Swedish Participatory Action Research Consortium (SPARC)
  • En pilotstudie som, med ekonomiskt stödfrån Region Skåne/Centrum förlivsstilsforskning (CFL) och Fakulteten förHälsa och samhälle, Malmö högskola, hargenomförts i Simrishamn under periodenseptember 2009 – mars 2010
  • Delrapport 1 Utgångspunkter för en deltagarbaserad aktionsforskningsansats• Staffan Berglund, Oscar Andersson, Ingrid Kihlsten, Per-Anders Tengland, Magnus Wemme• Enheten för folkhälsovetenskap, Fakulteten för Hälsa och samhälle, Malmö högskola 2010-08-18
  • Pilotstudie/delrapport 2 Delaktighet och hälsa - Kyrkans och det religiösa engagemangets roll• Magdalena Nordin IMER/Religionsvetenskap• Jutta Halldin Lärarutbildningen/Etnologi• Staffan Berglund Hälsa och samhälle/FHV
  • PROBLEMET• Fortlevnaden av unga människors ohälsa• Trots… kanske särskilt de senaste 20 åren, på varandra följande, insatser hälsostrategier, interventioner, kampanjer och projekt som överlappar och avlöser varandra.• Vad beror detta på?• Hur omsätta samhällets ”goda vilja” i tillämpade insatser och aktioner som kan främja ungas hälsa på ett hållbart sätt (genom deltagande).
  • Vi vet… en massa… bl.a. om:• Ohälsans fördelning, omfattning innehåll och dess orsaker• Ojämlikheten i ohälsa och dess orsaker
  • Ingen större akademisk oenighet om varesig att blockerande faktorer ochmekanismer i väldigt hög grad har medstrukturella förhållanden ochresursfördelning att göra……eller att folkhälsa inte går att frikopplafrån dess politiska förtecken.
  • … att det är bristen på lika villkorekonomiskt och socialt som i hög gradligger bakom ojämlikheter i hälsa (apropåSOU 1999:137 ”Hälsa på lika villkor”).… och att det finns orsaker bakomorsakerna
  • Folkhälsa handlar om vilka teoretiska,oftast omedvetna, grundvalar på vilka mansom beslutsfattare förstår orsaker ochformulerar lösningar.
  • Vi vet mindre, ehuru en hel del, om…Vad är det som blockerar den goda viljansrealiserande i hållbara förändrings-processer mot hållbar välfärd för alla(hälsa på lika villkor)?… trots att vi är medvetna om problem ochbehov, och har kunskap, resurser ochvilja.
  • SystemforskningBehov av att på nära håll, deltagarbaseratsåväl som etnografiskt, följa och studerabesluts- och verkställandeprocesser, inklsamordning och rutiner inom och mellan olikaorganisationer, institutioner, aktörer, såvälhorisontellt som vertikalt.Samspel/interaktion mellan olika variabler påolika nivåer.
  • Vad är det som händer från det attproblemet identifierats… organisationenssätt att ta till sig och handskas medärendet … mot beslut ochverkställande/realiserade/rivaliserandeaktiviteter?
  • Simrishamnsstudien bekräftar bl.a:• påtaglig ojämlikhet i välbefinnande bland ungdomar• korrelationen mellan socioekonomiska villkor och hur man mår, d.v.s. korrelationen mellan ojämlika livsvillkor och ojämlikhet i hälsa• behovet av ökat vuxenstöd i ungdomsmiljöer
  • • Ett nyckel problem är brist på vuxna tillgängliga för unga, på de ungas villkor, såväl i hemmen som i skolan, i förskole- och fritidsverksamhet och på gator och torg.• Den förebyggande betydelsen av ungas mötesplatser på de ungas villkor är i detta sammanhang klart underskattad.
  • Vår studie visar att många ungdomar villha och behöver ha relativtförutsättningslös tillgång till vuxenstödmen har ofta dåliga erfarenheter vad gällerbemötande och maktutövning
  • • Välfärdssamhället måste med andra ord bli bättre på att bygga och trygga strukturer som erbjuder engagemang, stöd, kärlek och värme. Det är ju alltid skönt att ha en vuxen person som man kan umgås med som vilken annan… Det är ju jätteskönt (Sune).
  • Strategiska nyckelbegrepp är:• vuxenstöd• socialt stöd• Skyddsnät• samverkan mellan olika verksamheter, huvudmän, myndigheter och vårdorganisationer Som skyddsnät nämns familj och vänner men dit hör överhuvudtaget det civila samhällets olika institutioner t.ex. skolan, föreningen, kyrkan, fritidsgården med dess fältassistenter o.s.v.
  • fundamenten för ackumulation av social makt/egenmakt Jämlikhet i hälsa är kopplad till tillgång till fundamenten för ackumulation av social makt/egenmakt• socialt, ekonomiskt, kulturellt kapital• trygga uppväxtförhållanden• sociala nätverk och skyddsnät• personlig säkerhet• social och politisk organisering• samhällsinformation• utbildning• arenor för dialog, personlig och kollektiv utveckling [inte minst i form av medlemskap och deltagande i föreningsliv, organisationer och frivilliga gruppgemenskaper, t.ex. i form av religiöst engagemang] Allt detta korrelerar positivt med god hälsa
  • Alla dessa fundament utgör också olikasätt att vara delaktig, att höra till, vara delav ett sammanhang, att känna tillhörighet,att få bekräftelse och uppleva kontroll.
  • Simrishamnsstudien bekräftar vidare att delaktighet bl.a… …handlar om tillgång till, och interaktionen mellan, fundamenten för ackumulation av social makt/egenmakt t.ex:• trygga uppväxtförhållanden• sociala nätverk och skyddsnät,• ekonomiska tillgångar,• social, organisering,• utbildning och hälsa,• samhällsinformation,• personlig säkerhet• arenor för dialog, personlig och kollektiv utveckling
  • …och att…• Det viktigaste som påverkar och avgör människors/ungdomars möjligheter att ta hand om sin hälsa är en livssituation som erbjuder tillit och KASAM, d.v.s. känsla av sammanhang (Antonovsky 1991).
  • • Detta innebär en livssituation som är begriplig, hanterbar och meningsfull, bl.a. i meningen i vilken grad man upplever att det står resurser till ens förfogande med vilkas hjälp man kan påverka sin situation, t.ex. i meningen delaktig som medverkande i de processer som avgör ens framtida livsöde.
  • Hur jobbar man med det? Från…• Inordnande praktik: vuxna som övervakare, som talar till ungdomar Till…• Utvidgande praktik: med vuxna som coacher, som talar med ungdomar• (KEKS 2010, Kultur och fritid, Mölndal)
  • Från kunskap till förändrande praktikSamverkan mellan olika aktörer: forskare– beslutsfattare – tjänstemän – praktiker –ungdomar genomDeltagarbaserad aktionsforskning……en intervention i sig
  • Generellt angelägna forskningsområden• Skolverket (2004, s 8, 10) efterlyser generellt mer kunskap om olika insatsers effekt på barns- och ungdomars psykiska hälsa.• Barnombudsmannen (2004, s 6-7) efterlyser, förutom mer resurser till basverksamheter, föräldrastöd, elevhälsan, bl.a. en översyn av skolan fysiska och psykosociala arbetsmiljö och samverkan mellan olika aktörer. Där vill vi bidra med vår PAR-ansats.
  • Det är enligt Socialstyrelsen (2009, s 96)oklart hur vilka ändrade levnadsvillkor,t.ex. att man inte ”har ngt att göra” eftergrundskola/gymnasium, jämte förändringarav samhälleliga och individuellavärderingar, påverkar ungdomars psykiskahälsa.
  • Problemet med det begränsade elevinflytandesom konstateras både av oss, Hagquist/Starrin(1977 b), och deras källor. Trots åratal avofficiella proklamationer om vikten av ökatelevinflytande (s 69) verkar det inte ha häntmycket i denna fråga. Varför? Detta är en viktigPAR-fråga. Vidare präglas, i linje med detta,hälsoarbetet i skolan av ett vuxenperspektiv ochbrist på deltagarorientering (op.cit., s 68).
  • Hur kris, arbetslöshet, ekonomisk stressdrabbar familjen som institution och hurdetta påverkar ungdomars hälsa är ännuså länge alltför sparsamt belyst enligtHagquist och Starrin (1997 b, s 71).
  • • Orsakerna bakom, och effekterna i olika bemärkelser av, den uppenbarligen ökade användningen av såväl alkohol som illegala droger bland vissa ungdomsgrupper, en process som beläggs i SOU 2006:77 (s 18, 207 ff.) och kvalitativt finner stöd i våra data från Simrishamn, är också en angelägen folkhälsoproblematik där vi behöver fördjupa vår kunskap
  • grundteman för en deltagarbaserad aktionsforskningsansats• Samverkan mellan aktörer som arbetar med ungdomar• Vuxenstöd i ungdomsmiljöer• Deltagarcentrerad verksamhet i offentliga och frivilliga organisationer
  • • För Simrishamns kommun gäller det att fortsätta med det man redan påbörjat vad gäller satsning på ungdom. Detta innebär bl.a. att utveckla bättre instrument för att kunna lyssna på olika ungdomsgrupper och bygga vidare på sitt förtroende och sin lyhördhet för ungdomars initiativ att ”coacha” varandra, samt naturligtvis investera i kommunens ungdomar genom att satsa pengar på ställföreträdande ”hem” och positiva rollmodeller för utsatta ungdomar som annars söker sig till varandra och mer lättillgängliga, mer eller mindre destruktiva, sociala gemenskaper. I föreliggande delprojekt strävar vi efter att försöka förstå kyrkans roll och möjligheter att bidra till ungdomars makt över sin livssituation och välbefinnande.