Nfhk2011 staffan berglund_parallel3

303 views
249 views

Published on

Delaktighet och hälsa - mot hållbara strategier för ökad egenmakt, livskvalitet och jämlikhet i hälsa

Published in: Health & Medicine
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
303
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
2
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Nfhk2011 staffan berglund_parallel3

  1. 1. Delaktighet och hälsa mot hållbara strategier för ökad egenmakt, livskvalitet och jämlikhet i hälsa
  2. 2. DELAKTIGHET OCH HÄLSA • En pilotstudie med ungdomar och beslutsfattare i Simrishamn mot hållbara strategier för ökad egenmakt, livskvalitet och jämlikhet i hälsa. • Samverkan Malmö stad • Swedish Participatory Action Research Consortium (SPARC)
  3. 3. En pilotstudie som, med ekonomiskt stöd från Region Skåne/Centrum för livsstilsforskning (CFL) och Fakulteten för Hälsa och samhälle, Malmö högskola, har genomförts i Simrishamn under perioden september 2009 – mars 2010
  4. 4. Delrapport 1 Utgångspunkter för en deltagarbaserad aktionsforskningsansats • Staffan Berglund, Oscar Andersson, Ingrid Kihlsten, Per-Anders Tengland, Magnus Wemme • Enheten för folkhälsovetenskap, Fakulteten för Hälsa och samhälle, Malmö högskola 2010-08-18
  5. 5. Pilotstudie/delrapport 2 Delaktighet och hälsa - Kyrkans och det religiösa engagemangets roll • Magdalena Nordin IMER/Religionsvetenskap • Jutta Halldin Lärarutbildningen/Etnologi • Staffan Berglund Hälsa och samhälle/FHV
  6. 6. PROBLEMET • Fortlevnaden av unga människors ohälsa • Trots… kanske särskilt de senaste 20 åren, på varandra följande, insatser hälsostrategier, interventioner, kampanjer och projekt som överlappar och avlöser varandra. • Vad beror detta på? • Hur omsätta samhällets ”goda vilja” i tillämpade insatser och aktioner som kan främja ungas hälsa på ett hållbart sätt (genom deltagande).
  7. 7. Vi vet… en massa… bl.a. om: • Ohälsans fördelning, omfattning innehåll och dess orsaker • Ojämlikheten i ohälsa och dess orsaker
  8. 8. Ingen större akademisk oenighet om vare sig att blockerande faktorer och mekanismer i väldigt hög grad har med strukturella förhållanden och resursfördelning att göra… …eller att folkhälsa inte går att frikoppla från dess politiska förtecken.
  9. 9. … att det är bristen på lika villkor ekonomiskt och socialt som i hög grad ligger bakom ojämlikheter i hälsa (apropå SOU 1999:137 ”Hälsa på lika villkor”). … och att det finns orsaker bakom orsakerna
  10. 10. Folkhälsa handlar om vilka teoretiska, oftast omedvetna, grundvalar på vilka man som beslutsfattare förstår orsaker och formulerar lösningar.
  11. 11. Vi vet mindre, ehuru en hel del, om… Vad är det som blockerar den goda viljans realiserande i hållbara förändrings- processer mot hållbar välfärd för alla (hälsa på lika villkor)? … trots att vi är medvetna om problem och behov, och har kunskap, resurser och vilja.
  12. 12. Systemforskning Behov av att på nära håll, deltagarbaserat såväl som etnografiskt, följa och studera besluts- och verkställandeprocesser, inkl samordning och rutiner inom och mellan olika organisationer, institutioner, aktörer, såväl horisontellt som vertikalt. Samspel/interaktion mellan olika variabler på olika nivåer.
  13. 13. Vad är det som händer från det att problemet identifierats… organisationens sätt att ta till sig och handskas med ärendet … mot beslut och verkställande/realiserade/rivaliserande aktiviteter?
  14. 14. Simrishamnsstudien bekräftar bl.a: • påtaglig ojämlikhet i välbefinnande bland ungdomar • korrelationen mellan socioekonomiska villkor och hur man mår, d.v.s. korrelationen mellan ojämlika livsvillkor och ojämlikhet i hälsa • behovet av ökat vuxenstöd i ungdomsmiljöer
  15. 15. • Ett nyckel problem är brist på vuxna tillgängliga för unga, på de ungas villkor, såväl i hemmen som i skolan, i förskole- och fritidsverksamhet och på gator och torg. • Den förebyggande betydelsen av ungas mötesplatser på de ungas villkor är i detta sammanhang klart underskattad.
  16. 16. Vår studie visar att många ungdomar vill ha och behöver ha relativt förutsättningslös tillgång till vuxenstöd men har ofta dåliga erfarenheter vad gäller bemötande och maktutövning
  17. 17. • Välfärdssamhället måste med andra ord bli bättre på att bygga och trygga strukturer som erbjuder engagemang, stöd, kärlek och värme. Det är ju alltid skönt att ha en vuxen person som man kan umgås med som vilken annan… Det är ju jätteskönt (Sune).
  18. 18. Strategiska nyckelbegrepp är: • vuxenstöd • socialt stöd • Skyddsnät • samverkan mellan olika verksamheter, huvudmän, myndigheter och vårdorganisationer Som skyddsnät nämns familj och vänner men dit hör överhuvudtaget det civila samhällets olika institutioner t.ex. skolan, föreningen, kyrkan, fritidsgården med dess fältassistenter o.s.v.
  19. 19. fundamenten för ackumulation av social makt/egenmakt Jämlikhet i hälsa är kopplad till tillgång till fundamenten för ackumulation av social makt/egenmakt • socialt, ekonomiskt, kulturellt kapital • trygga uppväxtförhållanden • sociala nätverk och skyddsnät • personlig säkerhet • social och politisk organisering • samhällsinformation • utbildning • arenor för dialog, personlig och kollektiv utveckling [inte minst i form av medlemskap och deltagande i föreningsliv, organisationer och frivilliga gruppgemenskaper, t.ex. i form av religiöst engagemang] Allt detta korrelerar positivt med god hälsa
  20. 20. Alla dessa fundament utgör också olika sätt att vara delaktig, att höra till, vara del av ett sammanhang, att känna tillhörighet, att få bekräftelse och uppleva kontroll.
  21. 21. Simrishamnsstudien bekräftar vidare att delaktighet bl.a… …handlar om tillgång till, och interaktionen mellan, fundamenten för ackumulation av social makt/egenmakt t.ex: • trygga uppväxtförhållanden • sociala nätverk och skyddsnät, • ekonomiska tillgångar, • social, organisering, • utbildning och hälsa, • samhällsinformation, • personlig säkerhet • arenor för dialog, personlig och kollektiv utveckling
  22. 22. …och att… • Det viktigaste som påverkar och avgör människors/ungdomars möjligheter att ta hand om sin hälsa är en livssituation som erbjuder tillit och KASAM, d.v.s. känsla av sammanhang (Antonovsky 1991).
  23. 23. • Detta innebär en livssituation som är begriplig, hanterbar och meningsfull, bl.a. i meningen i vilken grad man upplever att det står resurser till ens förfogande med vilkas hjälp man kan påverka sin situation, t.ex. i meningen delaktig som medverkande i de processer som avgör ens framtida livsöde.
  24. 24. Hur jobbar man med det? Från… • Inordnande praktik: vuxna som övervakare, som talar till ungdomar Till… • Utvidgande praktik: med vuxna som coacher, som talar med ungdomar • (KEKS 2010, Kultur och fritid, Mölndal)
  25. 25. Från kunskap till förändrande praktik Samverkan mellan olika aktörer: forskare – beslutsfattare – tjänstemän – praktiker – ungdomar genom Deltagarbaserad aktionsforskning… …en intervention i sig
  26. 26. Generellt angelägna forskningsområden • Skolverket (2004, s 8, 10) efterlyser generellt mer kunskap om olika insatsers effekt på barns- och ungdomars psykiska hälsa. • Barnombudsmannen (2004, s 6-7) efterlyser, förutom mer resurser till basverksamheter, föräldrastöd, elevhälsan, bl.a. en översyn av skolan fysiska och psykosociala arbetsmiljö och samverkan mellan olika aktörer. Där vill vi bidra med vår PAR-ansats.
  27. 27. Det är enligt Socialstyrelsen (2009, s 96) oklart hur vilka ändrade levnadsvillkor, t.ex. att man inte ”har ngt att göra” efter grundskola/gymnasium, jämte förändringar av samhälleliga och individuella värderingar, påverkar ungdomars psykiska hälsa.
  28. 28. Problemet med det begränsade elevinflytande som konstateras både av oss, Hagquist/Starrin (1977 b), och deras källor. Trots åratal av officiella proklamationer om vikten av ökat elevinflytande (s 69) verkar det inte ha hänt mycket i denna fråga. Varför? Detta är en viktig PAR-fråga. Vidare präglas, i linje med detta, hälsoarbetet i skolan av ett vuxenperspektiv och brist på deltagarorientering (op.cit., s 68).
  29. 29. Hur kris, arbetslöshet, ekonomisk stress drabbar familjen som institution och hur detta påverkar ungdomars hälsa är ännu så länge alltför sparsamt belyst enligt Hagquist och Starrin (1997 b, s 71).
  30. 30. • Orsakerna bakom, och effekterna i olika bemärkelser av, den uppenbarligen ökade användningen av såväl alkohol som illegala droger bland vissa ungdomsgrupper, en process som beläggs i SOU 2006:77 (s 18, 207 ff.) och kvalitativt finner stöd i våra data från Simrishamn, är också en angelägen folkhälsoproblematik där vi behöver fördjupa vår kunskap
  31. 31. grundteman för en deltagarbaserad aktionsforskningsansats • Samverkan mellan aktörer som arbetar med ungdomar • Vuxenstöd i ungdomsmiljöer • Deltagarcentrerad verksamhet i offentliga och frivilliga organisationer
  32. 32. • För Simrishamns kommun gäller det att fortsätta med det man redan påbörjat vad gäller satsning på ungdom. Detta innebär bl.a. att utveckla bättre instrument för att kunna lyssna på olika ungdomsgrupper och bygga vidare på sitt förtroende och sin lyhördhet för ungdomars initiativ att ”coacha” varandra, samt naturligtvis investera i kommunens ungdomar genom att satsa pengar på ställföreträdande ”hem” och positiva rollmodeller för utsatta ungdomar som annars söker sig till varandra och mer lättillgängliga, mer eller mindre destruktiva, sociala gemenskaper. I föreliggande delprojekt strävar vi efter att försöka förstå kyrkans roll och möjligheter att bidra till ungdomars makt över sin livssituation och välbefinnande.

×