Skolverket brev
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

Skolverket brev

on

  • 685 views

 

Statistics

Views

Total Views
685
Views on SlideShare
685
Embed Views
0

Actions

Likes
0
Downloads
1
Comments
0

0 Embeds 0

No embeds

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Microsoft Word

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

Skolverket brev Skolverket brev Document Transcript

  • Till berörda parter,med anledning av årets nationella prov i svenska 1 (SVESVE01) vill vi, svensklärare påPauli gymnasium i Malmö, härmed ge en vidare respons än den som ryms i det allmännalärarformuläret för utvärdering.Vi menar att årets prov har varit djupt problematiskt på många sätt, vilket har inneburitmissvisande resultat. Detta kommer också leda till en större diskrepans mellan betygenpå nationella provet och elevernas slutbetyg i svenska 1.Del A av provet testar elevernas förmåga att hålla ett muntligt framförande. Vårupplevelse av uppgiften är att den förvisso testade flertalet muntliga kunskapskrav.Däremot var kraven i bedömningsmatrisen i vår mening på alltför låg nivå. Vi menar attdet inte är rimligt att det exempelvis ska bedömas som C-nivå att ha någon kontakt medsina åhörare. Detta borde ligga på E-nivå. Dessutom blir det orimligt att detta skajämställas med de andra delmomenten i provet, där kraven var mycket hårdare.Del B testade elevernas läsförmåga. Denna del var också den del som vi reagerat starkastmot. Inledningsvis menar vi att provet, i linje med den autenticitet som efterfrågas ikursplanerna, så lite som möjligt ska testa elevers läshastighet. Förmågan att läsa fort ärinte samma sak som förmågan att förstå vad man har läst. De elever som inte har en högläshastighet missgynnas av att ha en tidsram på provet.Där kraven på det muntliga framförandet var, i vårt tycke, alltför låga fann vi oss här i ensituation där flera svensklärare menade att de själva inte hade uppnått A. Vi hade mångaelever som nådde C men oväntat få som lyckades nå B och A. Genom att A-nivå endastkunde uppnås på två frågor gavs eleverna ingen möjlighet att misslyckas på någon frågaoch ändå nå de högre betygen. Våra elever föll på fråga 4 och där tycker vi att det svarsom bedömdes som korrekt för A-nivå var märkligt. När några av lärarna på skolangjorde provet innebar förväntningarna på fråga 4 att dessa lärare inte nådde A påläsförståelsen. Det är inte rimligt att ställa krav på eleverna som inte ens deras lärareklarar av. Många elever kom med utvecklade och intelligenta svar som definitivtmotsvarar A-nivå i tankarna kring hur man har förstått, tagit till sig och kan användatexter men som inte matchar de krav som ställts i bedömningsanvisningarna.Samtidigt som det var mycket svårt att nå de högsta betygsstegen så anser vi också attdet var för lätt att nå C. E-nivån på provet låg på 9 poäng av 30. I vårt tycke motsvararinte en så liten mängd korrekta svar en fungerande läsförmåga. Att uppnå E påläsförståelsen är långt ifrån att uppnå E i slutbetyg, inte minst genom att många E-poänggavs genom flervalsfrågor. Det fanns möjlighet för eleverna att nå ett godkänt betyg påprovdelen utan att ett enda egenformulerat svar var korrekt. Det tycker vi inte ärrimligt. Vidare var situationen likadan för C. Genom att gissa på flervalsfrågor kundeeleverna nå både D och C utan att med egen text formulera svar på dessa nivåer. Dettager eleverna en felaktig bild av vad läsförmåga faktiskt är.Vidare ifrågasätter vi vilka kunskapskrav som motsvarar C-frågorna i läsförståelsen.Enligt bedömningsanvisningarna testas förmågan att lyfta fram huvudtanken i det lästa.Problemet är att kunskapskravet i sin helhet lyder ”De egna texterna lyfter framhuvudtanken i det lästa”. Att svara på en flervalsfråga motsvarar inte att producera egna
  • texter utifrån det som lästs. Skolverket har tidigare poängterat att vi inte bör bryta utmoment ur de nya kunskapskraven. Därför ställer vi oss frågande till varför detta görs idet nationella provet. Vilka kunskapskrav testas egentligen?Vi efterfrågar ett nytt sätt att bedöma läsförståelsen. Det ultimata hade varit att frångåpoängsystemet och istället bedöma på en mer kvalitativ nivå. Vi menar att ettpoängsystem inte går ihop med det arbetssätt vi normalt har i svenskämnet där fokusligger på process och formativ bedömning.I fråga om uppsatsen var det inte utformningen av själva provet som var problematiskutan förarbete och den efterföljande bedömningen. Vi menar att man bör eftersträva enså autentisk skrivsituation som möjligt och att detta inte går ihop med det faktum atteleverna inte får förbereda sig på ett rimligt sätt. Att eleverna inte får tillgång tilluppsatsämnena i förtid skapar en konstlad situation där eleven på väldigt kort tid skaplanera sin framställning. Detta leder till att många elever inte kommer till sin rätta.Dessutom bör eleverna få tillgång till kunskapskraven innan och i samband med provetså att de vet vad som förväntas för de olika betygsstegen. Det är dock orimligt attkunskapsmatrisen för nationella provet inte överensstämmer med de kunskapskravsom gäller för kursen och som är de krav som vi annars bedömer utifrån i all annanexamination. Vi upplever också en skillnad mellan vad som står i vårabedömningsmatriser och vad som skrivs ut i uppgifterna som eleverna får. Detta gällerframförallt i fråga om texthäftets användning i uppsatserna. Vi har flera exempel påtexter som ligger på en hög nivå men som betygsmässigt fallit på att de inte tillräckligtväl använt texterna i häftet i sin egen produktion. Varken elev eller lärare har haftmöjlighet att veta hur detta skulle bedömas förrän efter uppsatsen var skriven.Nationella provet är ett viktigt verktyg för att säkerställa en likvärdig bedömning och föratt klargöra vad som förväntas av eleverna på den nivå de befinner sig. Årets prov varextra viktigt i dessa avseenden eftersom svenska 1 är en kurs som är ny för både lärareoch elever. Tyvärr har nationella provet i år inte varit ett tillräckligt bra verktyg för vårbedömning av elevernas kunskaper eller kunskapsnivån på kursen. Detta kan medförastor diskrepans mellan elevernas betyg på provet och elevernas betyg på kursen vilketinnebär en förlust i legitimitet för nationella provet alternativt bristande förtroende förlärares professionella bedömning. Med vänliga hälsningar My Zetterman Katarina Trobäck representanter för svensklärarna på Pauli gymnasium, Malmö