Metodny6 2013

1,310 views

Published on

Not updated in all details but maybe useful. From Mindmap

Published in: Education
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
1,310
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
4
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Metodny6 2013

  1. 1. Metodhandbok som tankekarta , M LeDuc, februari 2007, koncept version 0.7Välkommen till material om metod föruppsatserMichaël Le Duc, Universitetslektor i företagsekonomi och informatik Mälardalens högskola,michael.le.duc@mdh.se,MdH WebInledning...................................................................................................................................................... 16Om tankekartan....................................................................................................................................... 17Tankekartan läses medurs................................................................................................................... 18
  2. 2. Skriv korta meningar!.......................................................................................................................... 18När det gäller noderna i kartan så bör man nog fatta sig kort medan text som ligger under nodernakan vara längre dock inte för lång....................................................................................................... 18Är det lätt att följa redovisningen? ..................................................................................................... 18Det vill jag gärna ha synpunkter på!.................................................................................................... 18Lätt att få en överblick m h a MindMap teknik? ................................................................................. 18Jämför med MS Powerpoint, Word, PDF osv...................................................................................... 18Syfte......................................................................................................................................................... 18Denna handbok har som främsta mål att stödja studenter i informatik, IT-Ekonomi och närliggandeämnen med att skriva akademiska uppsatser, företrädesvis på C- och D-nivå. ................................. 18Handboken bygger bl a på Wiedersheim-Paul & Erikssons (1997) samt Lundequist (1995).................. 18Stycken som börjar med ”#” är sidhänvisningar till olika böcker eventuellt med korta kommentarer. 18Metodhandböcker är bra att ha till hands vid planering och genomförande av utredningar................ 18Metodskrifter läss målstyrt, inte i detalj från pärm till pärm.............................................................. 18Kunskap hämtas med fördel från olika böcker och andra publikationer, inklusive nätet. ................. 18Under en utrednings genomförande måste man ofta, speciellt som oerfaren utredare eller forskare,gå tillbaka till metodskrifter för att läsa någon övergripande diskussion eller en enskild detalj. ...... 18Ämne påverkar metodval och inriktning................................................................................................. 18Min erfarenhet som handledare är att det ämnesområde som uppsatsen skrivs inom påverkarmetodval samt andra centrala frågor som typen av referensram som används................................ 18Visst observerar vi människor inom informatikområdet, vilket förknippas i metodlitteraturen medobservation, men lika viktigt är att observera användargränssnitt och andra artefakter.................. 18Referensramen är central för en utredning från början till slutet av utredningsarbetet, inklusive metod................................................................................................................................................................. 18Referensramen erbjuder bl a det språk som behövs för att formulera frågor på ett precist sätt somär väl förankrad i tidigare kunskap och forskning. .............................................................................. 19Min metodhandbok är ett sätt att strukturera och reflektera samt ev. bidra till en mycket omfattandemetodlitteratur som kan vara svår att hitta i och förstå......................................................................... 19Föreliggande skrift är också ett sätt för mig att strukturera viktiga delar av det omfattande och oftamotsägelsefulla kunskapsmaterial som finns i metodlitteraturen samt den praxis som förespråkas avolika handledare. Min version är inte nödvändigtvis den rätta.......................................................... 19Det finns också praktiska tips och råd som baseras på min erfarenhet som forskare, utredare ochhandledare .............................................................................................................................................. 19Kom dock ihåg att ett examensarbete eller en uppsats är ett självständigt arbete............................... 19
  3. 3. Ibland blir studenter förvirrade av att olika lärare även inom samma institution, som studenternauppfattar det, motsäger varandra....................................................................................................... 19Olika handledare behöver inte vara överens i olika frågor!................................................................ 19Kom då ihåg att grundregeln är att studenterna ansvarar för att självständigt ta ställning i olikafrågor, givetvis med giltiga argument, och att lärarna är ett stöd i denna process............................ 19Att lärarna dessutom har en examinatorroll kan kännas som att vi har ett ”facit” som gäller för alltidvilket är ett missförstånd..................................................................................................................... 19Personligen tycker jag det är viktigare att en student visat att hon eller han tänkt till i olikaväsentliga frågor än att alla ”rätta” kunskapsteoretiska begrepp och metodtermerna definieras imetodkapitlet...................................................................................................................................... 19Kan man bli fullärd inom "metod"?......................................................................................................... 19Ibland hör jag frågan ”vi har ju redan läst metodböcker, varför ska vi behöva göra det igen?”........ 19Metodfrågor är svåra, t ex, med tanke på alla detaljer som dyker upp vid genomförandet av enutredning............................................................................................................................................. 19Varje projekt kan innehålla nya utmaningar för utredaren ................................................................ 19Grundläggande synsätt på kunskap och lärande ........................................................................................ 19Hur vi ser på kunskapens uppbyggnad samt hur vi lär oss ny kunskap finns det olika uppfattningar om,olika skolbildningar.................................................................................................................................. 21Behaviorismen......................................................................................................................................... 21Enligt behaviorismen kan man förenklat se läraren som en person som överför kunskap tillelever/studenter. ................................................................................................................................ 21Det är läraren som är i centrum.......................................................................................................... 21Det individuella lärandet ligger i fokus................................................................................................ 21Behaviourismen är speciellt tillämplig på abstrakt kunskap. (Hult, 2001).......................................... 21Konstruktivism......................................................................................................................................... 21Enligt konstruktivismen är det individen som är i fokus. .................................................................... 21Hur individien bygger stegvis upp sin kunskap genom att erfarenheten jämförs med tidigare kunskapär i blickfånget..................................................................................................................................... 21I ett sammanhang jämförs information med tidigare kunskap. När kunskapen överensstämmer medden aktuella erfarenheten assimileras informationen........................................................................ 21När informationen inte stämmer med tidigare kunskap kan en lärprocess innebära attaccomodation sker, d v s kunskapen omstruktureras. (Le Duc, 1996)................................................ 21Med en konstruktivistsk syn på pedagogik utgår man från studenten, lärande i grupp och kunskap isitt sammanhang (Hult, 2001)............................................................................................................. 21
  4. 4. En intressant fråga därvid är om sociala system är stjälvständiga entiteter eller enbartkonstruktioner hos de individer som ingår i ett socialt system. ......................................................... 21Alternativ 1 - Individen i fokus: Enligt Jean Piaget måste man utgå från individens gradvisakonstruktion av kunskap. .................................................................................................................... 21Alternativ 2- Social konstruktivism: Enligt Lev Vygotski bör man utgå från den sociala dimensionenför att förstå individens lärande.......................................................................................................... 21Informatik med systemvetenskap som disciplin......................................................................................... 21Informatik enligt Göran Goldkuhl............................................................................................................ 22Enligt Göran Goldkuhl (1996) handlar informatik inte längre bara om datorteknik utansammansmältningen av datorteknik, telekommunikation och video och audioteknik , d v sinformationsteknik (IT)........................................................................................................................ 22Administrativ databehandling (ADB) räcker inte längre som benämning inominformationssystemområdet............................................................................................................... 22Dessutom är organisationsfrågor mer centrala än på 50- och 60-talet.............................................. 22Tillämpnings- och organisationsutveckling måste kombineras........................................................... 22Goldkuhl föreslår följande sammanfattande definition av informatik: .............................................. 22”Informatik innebär studier av och kunskap om människors arbete med utveckling, användning ochförändring av informationssystem (informationstekniska tillämpningar) i verksamheter” ............... 22Informatik enligt Bo Dahlbom................................................................................................................. 22Dahlbom (1996) understryker vikten av att studera och hantera användning av informationsteknik.............................................................................................................................................................. 22Inom informatik räcker det således inte att förstå informationsteknik isolerat från mänskliga, socialaoch organisatoriska dimensioner........................................................................................................ 22Informatik enligt Michaël Le Duc ............................................................................................................ 22Uppsatsarbete - forskning eller utredning? ................................................................................................ 23”Professionellt arbete har … oftast vetenskapliga inslag… ..................................................................... 24Det gemensamma för både professionellt och vetenskapligt arbete är de krav som ställs på bådegenomförande och resultat:................................................................................................................ 24att arbetet skall göras planerat och systematiskt ............................................................................... 24att både arbetsprocess och arbetsresultat skall dokumenteras......................................................... 24att resultat och metoder skall vara åtkomliga för kritisk granskning”................................................ 24Lundequist (sid. 9-10).......................................................................................................................... 24Grundforskning, tillämpad forskning, utredning..................................................................................... 24
  5. 5. Med grundforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, utan någon bestämd tillämpningav denna kunskap som mål. ................................................................................................................ 24Med tillämpad forskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, med någon bestämdtillämpning av denna kunskap som mål.............................................................................................. 24Med utvecklingsarbete menas det metodiska sökandet efter kunskap, antingen för att åstadkommaen ny produkt eller process, eller för att förbättra en existerande produkt eller process. ................ 24Med utredning menas det metodiska sökandet efter kunskap, med en bestämd tillämpning avdenna kunskap som mål - ofta efter direktiv från en uppdragsgivare som vill få fram ettbeslutsunderlag................................................................................................................................... 24Med aktionsforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, där sökprocessen i sig avsesförändra det som undersöks. .............................................................................................................. 24Med framtidsforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap om någon möjlig aspekt påframtiden, som underlag för planering............................................................................................... 24Med utvärdering menas det metodiska sökandet efter kunskap, med tillkomst avbedömningskriterier för undersökningsobjektet som mål. ................................................................ 24Med fallstudier menas det metodiska sökandet efter kunskap om enstaka fall, medproblemprecisering och begreppsutveckling som mål. ...................................................................... 24Listan bygger på Carlsson (1984)......................................................................................................... 24# Lundequist (1995 sid 8-9) tar upp definitioner av grundforskning, tillämpad forskning, utredning mm.......................................................................................................................................................... 24Det är mer en gradskillnad än en artskillnad mellan forskning och utredningsverksamhet. ................. 24# För ytterligare en jämförelse mellan forskning och utredning se Wiedersheim-Paul & Eriksson(1991, sid 13-14; 1997, sid 17-18). Bl a nämns att det mer är en gradskillnad än en artskillnad mellanforskning och utredningsverksamhet.................................................................................................. 25Disposition för en akademisk uppsats......................................................................................................... 25Utredningsrapporter och utredningar kan se ut på många olika sätt. Ofta behandlas följande moment,varav vissa delar kan ske underförstått................................................................................................... 25Utredningar i yrkeslivet kan vara mindre strukturerade. Vidare brukar inte akademiska moment somproblematisering, teorianknytning och metodfrågor behandlas utförligt.............................................. 25Givetvis finns professionella utredningar som är mer vetenskapliga än andra, t ex enkätundersökningarsom ska användas till att skriva en marknadsplan.................................................................................. 25De olika delarna i dispositionen behandlas i följande kapitel................................................................. 25Sammanfattning...................................................................................................................................... 25Sammanfattningen bör ta upp på en cirka en A4 sida de väsentligaste punkterna som frågeställning,syfte, referensram, metod, resultat och slutsatser............................................................................. 25Bakgrund ................................................................................................................................................. 25
  6. 6. I bakgrunden sätts utredningens frågeställning/frågeställningar i sitt sammanhang på ett logiskt sättsom dessutom bör skapa intresse....................................................................................................... 25Problematisering ..................................................................................................................................... 25se separat avsnitt nedan ..................................................................................................................... 25bör förankras i tidigare studier/referensram...................................................................................... 25Syfte......................................................................................................................................................... 25ska kunna stämmas av i slutet av rapporten....................................................................................... 25Avgränsning............................................................................................................................................. 25behövs endast i början av projektet.................................................................................................... 25Teori/referensram/tidigare studier......................................................................................................... 25mycket viktigt att kapitlet är genomarbetat ....................................................................................... 25Metod...................................................................................................................................................... 26vilka val har gjorts och varför? ............................................................................................................ 26Genomförande och empiri - Bra att behandla så att läsaren kan bedöma resultat ........................... 26Metodkritik viktigt att ha med för att visa medvetenhet om bristerna i det egna arbetet................ 26Resultat.................................................................................................................................................... 26Analys ...................................................................................................................................................... 26I vissa sammanhang slås resultat och analys ihop till ett kapitel........................................................ 26Slutsatser, inklusive förslag till fortsatta studier..................................................................................... 26Praktiska råd och tips .................................................................................................................................. 26Intern arbetsplan..................................................................................................................................... 26När problem, syfte och metod har klarnat i en utredningsgrupp bör en plan läggas upp för när ochhur gruppens resurser ska fördelas..................................................................................................... 26Syftet med en plan är inte att kunna förutsäga framtiden utan att göra en avvägning mellan allaförmodade ingående aktiviteter givet tillgängliga resurser över tiden. ............................................. 26Vid större avvikelser från planen bör den uppdateras. Väsentliga erfarenheter härvid rapporteras iutredningsrapporten........................................................................................................................... 26Om det exempelvis i en jämförande fallstudie blir svårt att hinna med en jämförelse mellan tvåorganisationer studeras den ena djupare, t ex genom att studera fler perspektiv eller personer inomvald organisation................................................................................................................................. 26Rapporten ska diskutera skälen till de viktiga besluten i projektet. ................................................... 26# Gör gärna ett GANTT schema som i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid 20) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid 28). ............................................................................................................ 26
  7. 7. Arbetsdokumentation ............................................................................................................................. 26Spara alla arbetsdokument, hur oviktiga de än kan te sig!................................................................. 26Skriv datum på allt material som saknar det. Även författarnas egna skisser, noter, intervjuer, m mdateras................................................................................................................................................. 26På så sätt kan vägen utredaren vandrat lättare analyseras................................................................ 26En förteckning över dokumentationen underlättar både för att hitta information och för attbearbeta materialet. ........................................................................................................................... 27Hur utredaren organiserar sin dokumentation görs enligt egna överväganden, bara det görssystematiskt. Det egna systemet bör redovisas i uppsatsen under metodavsnittet.......................... 27Jag har en pärm för varje projekt inom min verksamhet där jag lägger in viktiga dokument ikronologisk ordning............................................................................................................................. 27För ett lite större projekt kan det handla om flera pärmar................................................................. 27Det blir som en analog databas........................................................................................................... 27Varje dokument får vidare ett datum och ett unikt nummer............................................................. 27Tidigare hade jag kopior på viktiga dokument i hängmappar med olika teman................................. 27Sedan några år tillbaka scannar jag viktiga dokument och sorterar i datorns mappar samt skapar ettdigitalt index........................................................................................................................................ 27Det har underlättats m h a en scanner med arkmatare...................................................................... 27Pärmsystem............................................................................................................................................. 27# Pärmsystem rekommenderas även av Wiedersheim-Paul & Eriksson (1991, sid. 20; 1997, sid. 27)............................................................................................................................................................. 27Den dagliga planeringen.......................................................................................................................... 27Lägg upp den dagliga arbetstiden så att svåra uppgifter som att skriva rapporttext utförs när energinär som högst medan lättare uppgifter som att söka litteratur och sortera material utförs närkoncentrationsförmågan är nedsatt. .................................................................................................. 27När dessa resp. perioder infaller på dygnet skiljer sig mellan individer men det gemensamma för allaskribenter oavsett erfarenhetsnivå är risken att hamna i skrivkrampens träsk av ostrukturerathattande som alla skribenter riskerar hamna i. .................................................................................. 27Utredningsområden som man ofta underskattar tidsåtgången för enligt WPE ..................................... 27# Se vilka utredningsområden som man ofta underskattar tidsåtgången för i (Wiedersheim-Paul &Eriksson, 1991, sid 21-22) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid 29-30)...................................... 27Förankringsprocessen ......................................................................................................................... 27Beroende av svar, t ex vid intervjuer och enkäter .............................................................................. 27Otillräckliga förkunskaper inom utredningsområdet.......................................................................... 27
  8. 8. Att organisera utredningen................................................................................................................. 28Den slutliga rapportutformningen ...................................................................................................... 28Skrivtips ................................................................................................................................................... 28Inom journalistkretsar används uttrycket "kill your darlings" för att uppmana skribenten att strykade slående formuleringar som han eller hon blivit alltför förälskad i................................................. 28Problematisering ......................................................................................................................................... 28Generellt kan ett problem ses som skillnaden mellan ett tillstånd och ett annat tillstånd, varav det enaofta är icke önskat................................................................................................................................... 28Vi kanske vill ha mer kunskap än idag inom ett område eller effektivisera en teknisk funktion,exempelvis en beslutsmodell implementerad i ett datorprogram......................................................... 28Underförstått syftar en problemformulering till någon form av förändring. ......................................... 28Strategi .................................................................................................................................................... 28Problem ses här synonymt med frågor. En problematisering är en uppsättning logisktsammanhängande frågor som bör vara kopplade till lämplig litteratur där....................................... 28- man börjar med att diskutera allmänna frågor inom utredningsområdet....................................... 28- för att stegvis snäva in diskussionen till vad som faktiskt kommer att undersökas, varken mer ellermindre. Det kan formuleras som att ”Givet frågeställningarna ovan kommer utredningen/uppsatsenatt undersöka närmare …”. ................................................................................................................. 28Läsaren får på så vis klart för sig att utredningsproblemet är både genomtänkt och lätt attidentifiera i problematiseringen.......................................................................................................... 28"Child-Hammer" metaforen.................................................................................................................... 28När man nyligen lärt sig en färdighet finns risken att man ser större potential än det senare visar signär ett antal tillämpningar gjorts. ....................................................................................................... 29Så småningom får man en realistisk uppfattning om färdighetens möjligheter och begränsningar.. 29Olika typer av problem............................................................................................................................ 29Komplexa problem......................................................................................................................... 29Ackoffs "mess management" .................................................................................................................. 29(1) Man kan blunda för röran......................................................................................................... 30(2) Man kan försöka komma fram till den minst dåliga lösningen på röran.................................. 30(3) Det vetenskapliga sättet att angripa röran är att lösa problem (optimize, research approach)............................................................................................................................................................. 30(4) Enligt Ackoff är det möjligt att lösa upp röran (dissolve) genom en total förändring avproblemkomplexets kontext (redesign) - När kan detta tillämpas? ................................................... 30Problemformulering kontra problematisering........................................................................................ 30
  9. 9. Man skiljer sålunda i en uppsats på problemformulering som kan vara tämligen kort och utanförankring i ett större teoretiskt sammanhang och problematisering som dels anknyterutredningsproblemet till större frågeställningar, dels diskuterar problemets olika aspekter inomramen för ett teoretiskt område......................................................................................................... 30Referensramen/tidigare studier – vad är kunskapsläget inom området för uppsatsen?........................... 30Referensramen behandlar vilken teoretisk kunskap som är relevant inom uppsatsens område. Den kaninnehålla en modell som används i undersökningen.............................................................................. 30Referensram/tidigare forskning har samband med olika möjliga och lämpliga metoder inom ett projekt................................................................................................................................................................. 30Exempel................................................................................................................................................... 30Adoption av innovationer.................................................................................................................... 30Diffusion av innovationer.................................................................................................................... 31Implementering av IT och organisationsförändringar......................................................................... 31Design och användbarhet för IKT produkter och tjänster................................................................... 31Att definiera begrepp.................................................................................................................................. 31# Av särskilt intresse för uppsatser och utredningar är den operationella definitionen (Lundequist,1995, sid. 29). Behandlas även i (Wiedersheim- Paul & Eriksson, 1991, sid. 60). [Har utgått i(Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997)?].................................................................................................. 31Klara begrepp är viktiga........................................................................................................................... 31Skilj på begrepp och term........................................................................................................................ 32Skilj på syntax och semantik.................................................................................................................... 32Språkets ytstruktur och djupstruktur...................................................................................................... 32Intentionsdjup enligt Arne Naess............................................................................................................ 32Den norske filosofen Arne Naess i sin bok ”Empirisk semantik” (1992) skiljer därutöver på novisensoch expertens olika intentionsdjup..................................................................................................... 32När experten uttrycker ett begrepp genom en term lägger han eller hon en djupare mening i termenän vad novisen kan, trots att samma term används, enligt min tolkning av Naess............................ 32Eftersom experter behöver omdefiniera allmänna begrepp så att de blir mer komplicerade ochskapa nya begrepp för att hantera alla nyanser inom deras professioner uppstår fackspråk............ 32Det medför risken för en kognitiv klyfta mellan profession och icke- profession. ............................. 32Ostensiv definition .................................................................................................................................. 32Teorier och modeller - teorianknytning ...................................................................................................... 32Vad är teorier och modeller? .................................................................................................................. 33en ordnad mängd av begrepp och påståenden .................................................................................. 33
  10. 10. ett system av inbördes relaterade begrepp........................................................................................ 33Olika typer av teorier............................................................................................................................... 33Till vardags...................................................................................................................................... 34Inom forskning ............................................................................................................................... 34Inte så farligt............................................................................................................................................ 34Karlén: skillnaden mellan en nyligen myntad teori och en tumsliten teori................................... 34Exempel: Systemteori.............................................................................................................................. 34Vad är ett system?............................................................................................................................... 34Emergence........................................................................................................................................... 35Suboptimering..................................................................................................................................... 35Metod - översikt.......................................................................................................................................... 35Vad är en metod?.................................................................................................................................... 36En undersöknings metod svarar på hur problem och syfte behandlas ......................................... 36Det görs på ett antal nivåer och i flera faser.................................................................................. 36Läsaren ska kunna ta del av motiveringar till de val som görs i en utredning bland alla möjligaalternativa metodkomponenter.......................................................................................................... 36Hur omfattande metodkapitel ?.............................................................................................................. 36Min ståndpunkt är att metodfrågor som är avgörande för arbetets resultat, generaliserbarhetoch konsekvenser behandlas tillräckligt.............................................................................................. 37Det handlar inte om att citera eller referera metodböcker i stor omfattning utan det är bättre attskriva med egna ord............................................................................................................................ 37Man behöver heller inte förklara vedertagna begrepp. ................................................................ 37Metodkapitlet är ofta svårt att skriva men det ingår som jag och andra ser det i examinationenäven om allt inte kan förväntas bli helt felfritt.................................................................................... 37Välj metod efter omständigheterna........................................................................................................ 37Bachelard (1934)............................................................................................................................ 37”en diskurs om metoden alltid är en diskurs om omständigheter”............................................... 37Patton (1990) ................................................................................................................................. 37"…methodological appropriateness … *is+ the primary criterion for judging methodologicalquality". ............................................................................................................................................... 37Välj med omsorg och diskutera valen ..................................................................................................... 37Tids- och resursbrist bör dock inte upprepas för mycket ................................................................... 38
  11. 11. Ett smörgåsbord av metoder ............................................................................................................. 38Översikt enligt Holme och Solvang .................................................................................................... 38Metodfrågor av allmän art.......................................................................................................................... 39Epistemologi, ontologi och etik – delar av filosofin ................................................................................ 39Mätteori .................................................................................................................................................. 40Nominalskalan................................................................................................................................ 41Ordinalskalan.................................................................................................................................. 41Intervallskalan................................................................................................................................ 41Kvotskalan...................................................................................................................................... 41Induktion, deduktion och abduktion.................................................................................................. 41Validitet och reliabilitet........................................................................................................................... 42Inre validitet - Inre validitet handlar om överensstämmelsen mellan begrepp och de operationella(mätbara) definitionerna av dem........................................................................................................ 43Yttre validitet - Yttre validitet har att göra med överensstämmelsen mellan det mätvärde man fårnär man använder en operationell definition och verkligheten ......................................................... 43Relaterade begrepp till validitet följer nedan ..................................................................................... 43Metodologisk triangulering - Metodologisk triangulering innebär att information insamlas med flerametoder för att söka så giltig kunskap som möjligt. Notera att detta bör noga och medvetetövervägas............................................................................................................................................. 43Bra sekundärkällor och källkritik - Sekundärkällor kan styrka undersökningens validitet. Källkritikenbidrar till att använda källorna på lämpligt sätt i den aktuella undersökningen. ............................... 43Metoddesign, t ex urval/val av respondenter - Hur metoden är utformad, beskriven och diskuteradkan påverka ......................................................................................................................................... 43Samtidig validitet - Samtidig validitet handlar om att man i anslutning till en mätning bedömermaterialet. Därför bör man skriva ut en intervju i nära anslutning till intervjutillfället ..................... 43Omedelbar upplevd validitet (eng. face validity) - Omedelbar upplevd validitet kan vi tala om t exnär kunniga personer inom ett område bedömer att ett frågeformulär eller instrument passar ihopmed frågeställningar och syfte. Det kan t ex uppnås med att någon expert konsulteras, t ex enhandledare som kan det aktuella området eller en kunnig yrkesman/-kvinna.................................. 43Kvantitativ och kvalitativ metod ........................................................................................................ 43Skilj på mätning och tolkning .................................................................................................................. 45Viktigt därför med redaktionella frågor .............................................................................................. 45Triangulering ........................................................................................................................................... 45
  12. 12. Data................................................................................................................................................ 46Utredare......................................................................................................................................... 46Teori ............................................................................................................................................... 46Metod............................................................................................................................................. 46Obs. att triangulering av metoder har för- och nackdelar .................................................................. 46Urval ........................................................................................................................................................ 46Slumpmässigt urval (kvantitativ metod) ................................................................................................. 48Population ........................................................................................................................................... 49Slumpmässigt urval - enkelt eller stratifierat...................................................................................... 49Målstyrt urval (kvalitativ metod)............................................................................................................. 49Extremfall ............................................................................................................................................ 49Intensitet ............................................................................................................................................. 49Maximal variation................................................................................................................................ 49Homogent urval................................................................................................................................... 49Val av typiska fall................................................................................................................................. 49Stratifierat målstyrt urval.................................................................................................................... 49Val av kritiska fall................................................................................................................................. 49Snöbolls- eller kedjeurval .................................................................................................................... 49Kriterieurval......................................................................................................................................... 49Urval baserat på teori eller operationaliserade begrepp.................................................................... 49Bekräftande eller förkastande urval.................................................................................................... 49Möjligheternas urval ........................................................................................................................... 49Slumpmässigt målstyrt urval ............................................................................................................... 49Val av politiskt viktiga fall.................................................................................................................... 49Bekvämlighetsurval ............................................................................................................................. 49Kombinationsurval .............................................................................................................................. 49Statistik.................................................................................................................................................... 49Om kreativitet ......................................................................................................................................... 50context of discovery....................................................................................................................... 52context of justification - där berörs validitet och reliabilitet......................................................... 52behöver tränas............................................................................................................................... 52
  13. 13. för lite beskrivet i metodlitteraturen............................................................................................. 52Descartes upptäckt av den analytiska geometrin exempel på kreativitet..................................... 52Exemplet med sportskosulor ......................................................................................................... 52Metoder - Intervjuer och enkäter ............................................................................................................... 52Det finns mycket litteratur om intervju- och enkätteknik så jag lyfter fram endast några aspekterdärvid....................................................................................................................................................... 56Gemensamt för intervjuer och enkäter är att ett frågeformulär normalt används. ......................... 56Utarbetandet av ett frågeformulär måste vara en avvägning mellan forskarens behov avinformation och hur mycket tid och engagemang han kan påräkna frän respondentens sida.............. 56Man ska inte inleda med kontroversiella frågor................................................................................ 56strukturera formuläret så att det stämmer så bra som möjligt med de teoretiska utgångspunkteroch resonemang som ligger till grund för arbetet .................................................................................. 56formuläret är en operationalisering.................................................................................................... 56alla respondenter så långt som möjligt bör få samma innebörd och samma associationer utifrånfrågeställningen....................................................................................................................................... 56Intervjutips .............................................................................................................................................. 56Respondenten måste känna sig trygg ................................................................................................. 56Ge därför en bakrund till intervjun: uppdragsgivare, syfte, uppskattad tid, redovisning, spridning, etc............................................................................................................................................................. 56Respondenten bör få läsa och godkänna intervjun i renskrivet skick................................................. 56Börja med enkla frågor, så att respondenten hinner slappna av! ...................................................... 56En bra början kan vara att låta respondenten berätta om sig själv och sin plats i sammanhanget. .. 56Var inte rädd för de tystnader som kan uppstå, utan ge respondenten tid att svara!....................... 56Ge diskret respons (ej för ljudligt när bandspelare används) ............................................................. 56Använd gärna bandspelare eller videokamera för att dokumentera intervjun, men gör dessutomegna anteckningar - för att snabbt hitta fram till väsentligheterna i det som sägs............................ 56Intervjuaren bör själv skriva ut intervjuprotokollet, helst direkt efter intervjun................................ 56Punkterna ovan härstammar främst från Lundequist (1988, sid. 22)................................................. 57Patton - Variations in Interview Instrumentation.............................................................................. 57(1) Informal conversational interview............................................................................................ 57(2) Interview guide approach......................................................................................................... 57(3) Standardized open-ended interview ........................................................................................ 57
  14. 14. (4) Closed, fixed response interview............................................................................................. 57Patton - kategorier av frågor.............................................................................................................. 57Använd bandspelare .......................................................................................................................... 57Skriv ut de inspelade intervjuerna i sin helhet?...................................................................................... 57Jag behandlar inte hur intervjusvar bearbetas utan hänvisar till fördjupningslitteratur på områdeteftersom det finns många alternativ att välja på.................................................................................... 57Metoder - Observation................................................................................................................................ 57Individer kan observeras i olika situationer ............................................................................................ 59Grupper kan observeras i olika situationer............................................................................................. 59Hur människor interagerar med teknik kan observeras ......................................................................... 59osv. .......................................................................................................................................................... 59Observationsprotokoll rekommenderas t ex vid utvärdering av användbarhet..................................... 59Lundquist 1988 :................................................................................................................................. 59Man bör skilja mellan direkt (via observatörens sinnen) och indirekt (via instrument för mätningoch registrering) observation.................................................................................................................. 59skilj mellan olika typer av påverkan mellan observatör och det som observeras............................. 59skilj mellan systematiska och osystematiska observationer.............................................................. 59Data som kommer fram via observation bör klassificeras efter kategorier som är .......................... 59- tydliga,.......................................................................................................................................... 59- uttömmande ................................................................................................................................ 59- och inbördes uteslutande ............................................................................................................ 59Metoder - Fallstudier................................................................................................................................... 59man studerar ett fåtal objekt (patienter, företag, branscher, beslutssituationer) i en mängdavseenden, WPE...................................................................................................................................... 62According to Yin a case study is an empirical inquiry that:................................................................ 62investigates a contemporary phenomenon within its real-life context; when.............................. 62the boundaries between phenomenon and context are not clearly evident; and in which ......... 62multiple sources of evidence are used .......................................................................................... 62All the Presidents Men...................................................................................................................... 62Gunter Wallraff .................................................................................................................................. 62Följande fallstudier............................................................................................................................. 62
  15. 15. Retrospektiva fallstudier.................................................................................................................... 62analytisk generalisering...................................................................................................................... 62statistisk generalisering...................................................................................................................... 62Metoder - Aktionsforskning ................................................................................................................... 62Gummesson ....................................................................................................................................... 65Metoder - Utvärderingsforskning................................................................................................................ 65viktigt med kriterier och systematik (Lundequist, 1995) ........................................................................ 65En utvärdering av ett projekt kan omfatta följande (Lundequist, 1995, s 43-44)................................... 65En begreppsanalys, där centrala begrepp inom projektet diskuteras. ............................................... 65En insatsanalys, där gjorda insatser jämförs med planerade insatser................................................ 65En resultatanalys, där slutresultatet och dess effekter beskrivs......................................................... 65En processanalys, där projektets genomförande beskrivs.................................................................. 65En måluppfyllelseanalys, dar de ursprungliga målen för projektet jämförs med slutresultatet. ....... 65En orsaksanalys, där de faktorer som orsakat slutresultatet granskas (de faktorer somgynnade/hindrade målen från att förverkligas).................................................................................. 65En effektivitetsanalys, där en "kostnad" i termer av tid, pengar och arbetsinsatser jämförs med en"vinst" som beräknats på motsva-rande sätt. Kunde man uppnått slutresultaten på ett annat ochbättre sätt?.......................................................................................................................................... 65När det gäller design och användbarhet finns olika typer av utvärdering med eller utan användare... 65Laboratorieexperiment med användare ............................................................................................. 66"Think aloud"....................................................................................................................................... 66Heuristisk utvärdering......................................................................................................................... 66Metoder - Framtidsstudier.......................................................................................................................... 66Prognoser. Det är den vanligaste formen av framtidsstudier inom informatik................................. 66Delfimetoden ..................................................................................................................................... 66Scenarioteknik.................................................................................................................................... 66Att skriva en rapport ................................................................................................................................... 66Språkbehandling...................................................................................................................................... 67Det förutsätts på universitetsnivå att en tillräckligt hög nivå på skriftlig framställning erhållitstidigare. ............................................................................................................................................... 67En grundbult för varje utredare och forskare är att kunna uttrycka sig i tal och skrift på ett stringentoch stilistiskt tilltalande sätt................................................................................................................ 67
  16. 16. Handledningen ansvarar för att en direkt felaktig användning av språket identifieras, men ej fördetaljerade redaktionella frågor (rättelser, tillägg, att korta ned, etc)............................................... 67# (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid. 98-103) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid. 122-127) om allmän språkbehandling........................................................................................................ 67# (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid.104-105) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid. 127-129) Några skrivråd - en checklista som inte behöver följas till punkt och pricka.............................. 67Teknisk utformning.................................................................................................................................. 67Källhänvisningar och fotnoter ................................................................................................................. 67De delar i en rapport som grundar sig på källor ska vara lätta att identifiera med källhänvisningar tillcitat eller referat.................................................................................................................................. 68Det ska tydligt gå att skilja mellan rapportförfattarnas egna tankar och material som kommer frånprimära och sekundära källor.............................................................................................................. 68Källförteckning......................................................................................................................................... 68Publicerade källor................................................................................................................................ 68Opublicerade källor ............................................................................................................................. 69Skrivhantverket ....................................................................................................................................... 69Planera!.......................................................................................................................................... 70Skriv kontinuerligt .......................................................................................................................... 70Håll bestämda arbetstider.............................................................................................................. 70Granskning och bearbetning kräver lika lång tid som skrivandet!................................................. 70Källförteckning............................................................................................................................................. 70InledningDenna e-handbok bygger på ett Word dokument som har omvandlats, bearbetats och utökats medMindjet MindManager samt kompletterande verktyg, bl a för att testa de pedagogiska möjligheterna. Jaghar i ett projekt om nätbaserat lärande utvärderat olika lärplattformar (Learning Management Systems),verktyg för att producera innehåll som Macromedia Flash, pedagogik m m.Handboken, som användes första gången i samband med C- uppsatskursen i informatik vårterminen1997, är ett material som ändras och utvecklas med erfarenheterna från dess användning. Kom därförgärna med synpunkter.
  17. 17. Om tankekartanI Mindjet Manager är det mycket smidigt att arbeta med att skapa, samla in och strukturerainformation. Dock vid föreläsningar och andra presentationer samt i andra avseenden bör verktygetnoga utvärderas, bl a i jämförelse med Microsoft PowerPoint som är ett populärt verktyg bland lärare.
  18. 18. Tankekartan läses medursSkriv korta meningar!När det gäller noderna i kartan så bör man nog fatta sig kort medan text som ligger undernoderna kan vara längre dock inte för lång.Är det lätt att följa redovisningen?Det vill jag gärna ha synpunkter på!Lätt att få en överblick m h a MindMap teknik?Jämför med MS Powerpoint, Word, PDF osv.SyfteDenna handbok har som främsta mål att stödja studenter i informatik, IT-Ekonomi ochnärliggande ämnen med att skriva akademiska uppsatser, företrädesvis på C- och D-nivå.Handboken bygger bl a på Wiedersheim-Paul & Erikssons (1997) samtLundequist (1995)Stycken som börjar med ”#” är sidhänvisningar till olika böcker eventuelltmed korta kommentarer.Metodhandböcker är bra att ha till hands vid planering och genomförande avutredningarMetodskrifter läss målstyrt, inte i detalj från pärm till pärm.Kunskap hämtas med fördel från olika böcker och andra publikationer, inklusive nätet.Under en utrednings genomförande måste man ofta, speciellt som oerfaren utredare ellerforskare, gå tillbaka till metodskrifter för att läsa någon övergripande diskussion eller enenskild detalj.Ämne påverkar metodval och inriktningMin erfarenhet som handledare är att det ämnesområde som uppsatsen skrivs inompåverkar metodval samt andra centrala frågor som typen av referensram som används.Visst observerar vi människor inom informatikområdet, vilket förknippas imetodlitteraturen med observation, men lika viktigt är att observera användargränssnittoch andra artefakter.Referensramen är central för en utredning från början till slutet avutredningsarbetet, inklusive metod
  19. 19. Referensramen erbjuder bl a det språk som behövs för att formulera frågor på ett precistsätt som är väl förankrad i tidigare kunskap och forskning.Min metodhandbok är ett sätt att strukturera och reflektera samt ev. bidratill en mycket omfattande metodlitteratur som kan vara svår att hitta i ochförståFöreliggande skrift är också ett sätt för mig att strukturera viktiga delar av detomfattande och ofta motsägelsefulla kunskapsmaterial som finns i metodlitteraturensamt den praxis som förespråkas av olika handledare. Min version är inte nödvändigtvisden rätta.Det finns också praktiska tips och råd som baseras på min erfarenhet somforskare, utredare och handledareKom dock ihåg att ett examensarbete eller en uppsats är ett självständigtarbeteIbland blir studenter förvirrade av att olika lärare även inom samma institution, somstudenterna uppfattar det, motsäger varandra.Olika handledare behöver inte vara överens i olika frågor!Kom då ihåg att grundregeln är att studenterna ansvarar för att självständigt ta ställning iolika frågor, givetvis med giltiga argument, och att lärarna är ett stöd i denna process.Att lärarna dessutom har en examinatorroll kan kännas som att vi har ett ”facit” somgäller för alltid vilket är ett missförstånd.Personligen tycker jag det är viktigare att en student visat att hon eller han tänkt till iolika väsentliga frågor än att alla ”rätta” kunskapsteoretiska begrepp ochmetodtermerna definieras i metodkapitlet.Kan man bli fullärd inom "metod"?Ibland hör jag frågan ”vi har ju redan läst metodböcker, varför ska vi behöva göra detigen?”Metodfrågor är svåra, t ex, med tanke på alla detaljer som dyker upp vid genomförandetav en utredning.Varje projekt kan innehålla nya utmaningar för utredarenGrundläggande synsätt på kunskap och lärande
  20. 20. Jag behandlar kort två grundläggande synsätt på kunskap, behaviorism och konstruktivism. Den valdagrundsynen påverkar metodfrågor och även den pedagogik som används i utbildningssammanhang. Närman arbetar som ekonom eller systemutvecklare kan det finnas anledning att reflekter över den egnagrundsynen. Notera att synsätten är inte uteslutande.
  21. 21. Hur vi ser på kunskapens uppbyggnad samt hur vi lär oss ny kunskap finnsdet olika uppfattningar om, olika skolbildningar.BehaviorismenEnligt behaviorismen kan man förenklat se läraren som en person som överför kunskaptill elever/studenter.Det är läraren som är i centrum.Det individuella lärandet ligger i fokus.Behaviourismen är speciellt tillämplig på abstrakt kunskap. (Hult, 2001)KonstruktivismEnligt konstruktivismen är det individen som är i fokus.Hur individien bygger stegvis upp sin kunskap genom att erfarenheten jämförs medtidigare kunskap är i blickfånget.I ett sammanhang jämförs information med tidigare kunskap. När kunskapenöverensstämmer med den aktuella erfarenheten assimileras informationen.När informationen inte stämmer med tidigare kunskap kan en lärprocess innebära attaccomodation sker, d v s kunskapen omstruktureras. (Le Duc, 1996)Med en konstruktivistsk syn på pedagogik utgår man från studenten, lärande i grupp ochkunskap i sitt sammanhang (Hult, 2001).En intressant fråga därvid är om sociala system är stjälvständiga entiteter eller enbartkonstruktioner hos de individer som ingår i ett socialt system.Alternativ 1 - Individen i fokus: Enligt Jean Piaget måste man utgå från individensgradvisa konstruktion av kunskap.Alternativ 2- Social konstruktivism: Enligt Lev Vygotski bör man utgå från den socialadimensionen för att förstå individens lärande.Informatik med systemvetenskap som disciplinEn akademisk uppsats skrivs inom en viss disciplin som har gemensamt med andra ämnen, men äveninnefattar särskiljande drag. Inom forskning har ett ideal varit vetenskapernas enhetlighet (the unity ofscience).Det har dock visat sig vara just ett ideal snarare än en fungerande princip. Specialisering har visat signödvändig i takt med att forskningen vuxit i omfattning dramatiskt de senaste hundra åren.
  22. 22. En disciplin innefattar både en gren av ”kunskapens träd” och ett socialt system där studenter och lärare,noviser och experter, söker former för utveckling och förvaltning av disciplinens kunskapsstoff (Le Duc,1996, sid. 255).En relativt ny tvärvetenskaplig disciplin som informatik är inte lika väldefinierad, d v s avgränsad, somäldre ämnesområden men arbetsdefinitioner behövs på vägen till disciplinens mognad. Begreppetdefinition betyder etymologiskt ”att skära ut”, d v s att uttrycka det som ingår och det som inte ingår i ettbegrepp.Definitionerna får konsekvenser för vilka teoretiska utgångspunkter och metoder som kan vara relevantai samband med uppsastarbeten.Notera att definitionsarbete är svårt och kräver ofta lång erfarenhet inom berörda område. Lägg intened för mycket arbete på att själv definiera olika nyckeltermer. Använd hellre definitioner frånsekundärkällor.Informatik enligt Göran GoldkuhlEnligt Göran Goldkuhl (1996) handlar informatik inte längre bara om datorteknik utansammansmältningen av datorteknik, telekommunikation och video och audioteknik , d vs informationsteknik (IT).Administrativ databehandling (ADB) räcker inte längre som benämning inominformationssystemområdet.Dessutom är organisationsfrågor mer centrala än på 50- och 60-talet.Tillämpnings- och organisationsutveckling måste kombineras.Goldkuhl föreslår följande sammanfattande definition av informatik:”Informatik innebär studier av och kunskap om människors arbete med utveckling,användning och förändring av informationssystem (informationstekniska tillämpningar)i verksamheter”Informatik enligt Bo DahlbomDahlbom (1996) understryker vikten av att studera och hantera användning avinformationsteknik.Inom informatik räcker det således inte att förstå informationsteknik isolerat frånmänskliga, sociala och organisatoriska dimensioner.Informatik enligt Michaël Le DucFöljande arbetsdefinition av området informatik föreslås vidare av Le Duc (1996, sid. 97).”…Informatics is the discipline concerned with information technology and its use. Informationtechnology per se is not exclusively in focus in the field of informatics. The boundary of
  23. 23. informatics is wider, namely a combination of knowledge on IT design with knowledge on theuse of IT. Informatics requires thus both technical knowledge and knowledge of the humanuse of technology. Furthermore, informatics is not only descriptive - it has a normativedimension comprising heuristic rules of thumb on how to design and adapt informationsystems with the most appropriate technology for a given user context. ”Enligt definitionen ovan kombinerar informatik teknisk kompetens med samhällsvetenskaplig kunskapsom organisationsteori, psykologi och pedagogik. Även humanistiska ämnen som filosofi och lingvistikär relevanta. Med kompetens menas en effektiv användning av kunskap. Informatik innehåller vidareinslag av skapande tänkande, inte enbart analytiskt tänkande.Uppsatsarbete - forskning eller utredning?I följande avsnitt relateras forskning och utredningsarbete översiktligt.Finns det några skillnader mellan vad en professionell systemutvecklare gör och forskaren? Är t exkunden eller beställaren beredd att betala i ett systemutvecklingsprojekt för en fullständigdokumentation enligt konstens alla regler? Tummas det inte ibland på användbarheten för ett systemeftersom det kan vara kostsamt att grundligt undersöka användbarhetsproblem för samtligaanvändargrupper?En professionell utredning för ett uppsatsarbete kan i princip använda en vetenskaplig metod men medlägre krav än i forskningsprojekt. Till exempel behöver inte det internationella kunskapsläget förutredningsfrågan inventeras lika grundligt.De metodologiska grunderna för vetenskaplig utredning är gemensamma på alla akademiska nivåermen givetvis används enklare metoder och mindre data på C-nivå än på doktorandnivå. Uppsatsarbeteinom grundutbildningen är vidare avsett som ett träningsmoment utan att ett fullständigtprofessionellt eller vetenskapligt stlutresultat kan förväntas. Dessutom krävs inte ett teoretiskt bidragsom i forskningsarbete. Det kan räcka att tillämpa en befintlig teoribildning eller modell.Inom informatiklärargruppen på Ekonomihögskolan, MdH, har vi diskuterat i termer av en ökad”disciplinerad autonomi” ju mer en student har läst informatik. Första året kräver mer detaljeradhandledning än tredje året med andra ord.
  24. 24. ”Professionellt arbete har … oftast vetenskapliga inslag…Det gemensamma för både professionellt och vetenskapligt arbete är de krav som ställspå både genomförande och resultat:att arbetet skall göras planerat och systematisktatt både arbetsprocess och arbetsresultat skall dokumenterasatt resultat och metoder skall vara åtkomliga för kritisk granskning”Lundequist (sid. 9-10)Grundforskning, tillämpad forskning, utredningMed grundforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, utan någon bestämdtillämpning av denna kunskap som mål.Med tillämpad forskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, med någonbestämd tillämpning av denna kunskap som mål.Med utvecklingsarbete menas det metodiska sökandet efter kunskap, antingen för attåstadkomma en ny produkt eller process, eller för att förbättra en existerande produkteller process.Med utredning menas det metodiska sökandet efter kunskap, med en bestämdtillämpning av denna kunskap som mål - ofta efter direktiv från en uppdragsgivare somvill få fram ett beslutsunderlag.Med aktionsforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap, där sökprocessen isig avses förändra det som undersöks.Med framtidsforskning menas det metodiska sökandet efter kunskap om någon möjligaspekt på framtiden, som underlag för planering.Med utvärdering menas det metodiska sökandet efter kunskap, med tillkomst avbedömningskriterier för undersökningsobjektet som mål.Med fallstudier menas det metodiska sökandet efter kunskap om enstaka fall, medproblemprecisering och begreppsutveckling som mål.Listan bygger på Carlsson (1984)# Lundequist (1995 sid 8-9) tar upp definitioner av grundforskning, tillämpad forskning,utredning m m.Det är mer en gradskillnad än en artskillnad mellan forskning ochutredningsverksamhet.
  25. 25. # För ytterligare en jämförelse mellan forskning och utredning se Wiedersheim-Paul &Eriksson (1991, sid 13-14; 1997, sid 17-18). Bl a nämns att det mer är en gradskillnad änen artskillnad mellan forskning och utredningsverksamhet.Disposition för en akademisk uppsatsUtredningsrapporter och utredningar kan se ut på många olika sätt. Oftabehandlas följande moment, varav vissa delar kan ske underförstått.Utredningar i yrkeslivet kan vara mindre strukturerade. Vidare brukar inteakademiska moment som problematisering, teorianknytning ochmetodfrågor behandlas utförligt.Givetvis finns professionella utredningar som är mer vetenskapliga än andra,t ex enkätundersökningar som ska användas till att skriva en marknadsplan.De olika delarna i dispositionen behandlas i följande kapitel.SammanfattningSammanfattningen bör ta upp på en cirka en A4 sida de väsentligaste punkterna somfrågeställning, syfte, referensram, metod, resultat och slutsatserBakgrundI bakgrunden sätts utredningens frågeställning/frågeställningar i sitt sammanhang på ettlogiskt sätt som dessutom bör skapa intresseProblematiseringse separat avsnitt nedanbör förankras i tidigare studier/referensramSyfteska kunna stämmas av i slutet av rapportenAvgränsningbehövs endast i början av projektetTeori/referensram/tidigare studiermycket viktigt att kapitlet är genomarbetat
  26. 26. Metodvilka val har gjorts och varför?Genomförande och empiri - Bra att behandla så att läsaren kan bedöma resultatMetodkritik viktigt att ha med för att visa medvetenhet om bristerna i det egna arbetetResultatAnalysI vissa sammanhang slås resultat och analys ihop till ett kapitelSlutsatser, inklusive förslag till fortsatta studierPraktiska råd och tipsIntern arbetsplanNär problem, syfte och metod har klarnat i en utredningsgrupp bör en plan läggas upp förnär och hur gruppens resurser ska fördelas.Syftet med en plan är inte att kunna förutsäga framtiden utan att göra en avvägningmellan alla förmodade ingående aktiviteter givet tillgängliga resurser över tiden.Vid större avvikelser från planen bör den uppdateras. Väsentliga erfarenheter härvidrapporteras i utredningsrapporten.Om det exempelvis i en jämförande fallstudie blir svårt att hinna med en jämförelsemellan två organisationer studeras den ena djupare, t ex genom att studera flerperspektiv eller personer inom vald organisation.Rapporten ska diskutera skälen till de viktiga besluten i projektet.# Gör gärna ett GANTT schema som i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid 20)(Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997, sid 28).ArbetsdokumentationSpara alla arbetsdokument, hur oviktiga de än kan te sig!Skriv datum på allt material som saknar det. Även författarnas egna skisser, noter,intervjuer, m m dateras.På så sätt kan vägen utredaren vandrat lättare analyseras.
  27. 27. En förteckning över dokumentationen underlättar både för att hitta information och föratt bearbeta materialet.Hur utredaren organiserar sin dokumentation görs enligt egna överväganden, bara detgörs systematiskt. Det egna systemet bör redovisas i uppsatsen under metodavsnittet.Jag har en pärm för varje projekt inom min verksamhet där jag lägger in viktigadokument i kronologisk ordning.För ett lite större projekt kan det handla om flera pärmar.Det blir som en analog databas.Varje dokument får vidare ett datum och ett unikt nummer.Tidigare hade jag kopior på viktiga dokument i hängmappar med olika temanSedan några år tillbaka scannar jag viktiga dokument och sorterar i datorns mappar samtskapar ett digitalt indexDet har underlättats m h a en scanner med arkmatare.Pärmsystem# Pärmsystem rekommenderas även av Wiedersheim-Paul & Eriksson (1991, sid. 20;1997, sid. 27)Den dagliga planeringenLägg upp den dagliga arbetstiden så att svåra uppgifter som att skriva rapporttext utförsnär energin är som högst medan lättare uppgifter som att söka litteratur och sorteramaterial utförs när koncentrationsförmågan är nedsatt.När dessa resp. perioder infaller på dygnet skiljer sig mellan individer men detgemensamma för alla skribenter oavsett erfarenhetsnivå är risken att hamna iskrivkrampens träsk av ostrukturerat hattande som alla skribenter riskerar hamna i.Utredningsområden som man ofta underskattar tidsåtgången för enligt WPE# Se vilka utredningsområden som man ofta underskattar tidsåtgången för i(Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid 21-22) (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1997,sid 29-30)FörankringsprocessenBeroende av svar, t ex vid intervjuer och enkäterOtillräckliga förkunskaper inom utredningsområdet
  28. 28. Att organisera utredningenDen slutliga rapportutformningenSkrivtipsInom journalistkretsar används uttrycket "kill your darlings" för att uppmana skribentenatt stryka de slående formuleringar som han eller hon blivit alltför förälskad i.ProblematiseringI och med att informatikämnets bredd inrymmer tekniskt kunnande och samhällsvetenskapliga inslag börfrågor och problem i en uppsats relateras till ett större sammanhang. Dessutom ska en grundligdiskussion göras under utredningsarbetets första fas om vad som är det egentliga problemet. Det ärsällan som ett utredningsprojekts frågeställningar är givna på förhand eller lättformulerade. Ofta kan enproblemdefinition förändras i och med att både uppdragsgivare, inklusive högskolan, och projektgruppfår ökad kunskap om projektets förutsättningar. Det är inte ovanligt att användare och beställareinledningsvis inte vet vad utredningsproblemet är tillräcklig precist.Generellt kan ett problem ses som skillnaden mellan ett tillstånd och ettannat tillstånd, varav det ena ofta är icke önskat.Vi kanske vill ha mer kunskap än idag inom ett område eller effektivisera enteknisk funktion, exempelvis en beslutsmodell implementerad i ettdatorprogram.Underförstått syftar en problemformulering till någon form av förändring.StrategiProblem ses här synonymt med frågor. En problematisering är en uppsättning logisktsammanhängande frågor som bör vara kopplade till lämplig litteratur där- man börjar med att diskutera allmänna frågor inom utredningsområdet.- för att stegvis snäva in diskussionen till vad som faktiskt kommer att undersökas,varken mer eller mindre. Det kan formuleras som att ”Givet frågeställningarna ovankommer utredningen/uppsatsen att undersöka närmare …”.Läsaren får på så vis klart för sig att utredningsproblemet är både genomtänkt och lätt attidentifiera i problematiseringen."Child-Hammer" metaforenInom operationsanalysen kom man till insikt under sjuttiotalet om att dess verktyg ofta användes påfel problem. Risken finns att våra verktyg styr hur vi ser på verkligheten och påverkar
  29. 29. problemdefinitionen i en utredning när det omvända ska gälla, d v s att problem och förutsättningarska styra valet av metod och tekniker. Inom operationsanalysen har man ställt sig frågan varför intesamma metoder som användes för de omfattande rymdprogrammen i USA på sextiotalet inteoproblematiskt kunde tillämpas på sociala problem. Den s k ”moon-ghetto” metaforen fyller sammafunktion som ”child-hammer” metaforen i detta sammanhang.När man nyligen lärt sig en färdighet finns risken att man ser större potential än detsenare visar sig när ett antal tillämpningar gjorts.Så småningom får man en realistisk uppfattning om färdighetens möjligheter ochbegränsningar.Olika typer av problemInom systerrörelser till operationsanalysen, främst systemvetenskaperna, talade man om komplexaproblem som blev olämpligt förenklade för att passa de företrädesvis matematiska(besluts)modellerna. Ett antal synonymer förekommer i litteraturen:“…it is helpful to postulate that complex problems are a class, distinct from normal problems. Some ofour most outstanding scholars have coined distinctive names for them, such as "double-loopproblems" (Argyris, 1982), "horizontal problems" (Cleveland, 1973), "immensely complex problems"(Kemeny, 1980), "messes" (Ackoff, 1979b), "unprogrammable decisions" (Simon, 1960), and "wickedproblems" (Rittel and Webber, 1972).”(Warfield, 1982, sid. 9)”Komplexa problemAckoffs "mess management"Operationsanalytikern och systemvetaren Russel L. Ackoff har myntat begreppet ”messmanagement”(Ackoff, 1986, sid 101) vilket har väckt intresse och insikt hos många utredare ochbeslutsfattare. Enligt Ackoff är en ”mess” ett system av problem. Det kan hanteras på flera olika sätt.(1) Man kan blunda för röran (absolution) vilket är ganska vanligt. Ofta försöker man lösa delproblem iröran för att komma något steg på vägen med risk för suboptimering. (2) Man kan försöka kommafram till den minst dåliga lösningen på röran med hänvisning till att det ändå inte går att formulera enoptimal helhetslösning (resolution, satisficing, clinical approach). Så kan ske inom politik och andrakonfliktfyllda beslutssituationer. Ett aktuellt exempel är svårigheterna med hållbar utveckling. (3) Detvetenskapliga sättet att angripa röran är att lösa problem (optimize, research approach) vilket kanreducera röran till en spik som passar ens tillgängliga hammare. Exempelvis artificiell intelligens (AI)var ett försök att formalisera komplexa tankeprocesser men har hittills resulterat i förhållandevis enklaprogram i jämförelse med det mänskliga nervsystemet. Men för väl avgränsade och lämpliga problemfyller optimering och problemlösning naturligtvis en betydelsefull uppgift. (4) Enligt Ackoff är detmöjligt att lösa upp röran (dissolve) genom en total förändring av problemkomplexets kontext(redesign). Till exempel har en organisation ofta tendens att skapa regelbundna beteendemönster(standard operating procedures, SOPs, se Linstone, 1984) som är nödvändiga en viss tid men riskeraratt halka efter omvärldens förändringar. Ackoff menar att en total översyn (redesign) behövs i vissasammanhang för att lösa upp den röra som uppstår i komplexa sociala sammanhang. Därför behövs
  30. 30. omorganiseringar inom adekvata (men ej regelbundna) tidsintervall i större organisationer. Chefsbytenbrukar vara ett sätt att få in nya synsätt och därmed omorganiseringar. Ett klassiskt svenskt exempelpå en misslyckad anpassning i grunden till omvärldens förändringar är FACIT som inte i tid gick överfrån mekaniska räknemaskiner till elektroniska motsvarigheter.(1) Man kan blunda för röran(2) Man kan försöka komma fram till den minst dåliga lösningen på röran(3) Det vetenskapliga sättet att angripa röran är att lösa problem (optimize, researchapproach)(4) Enligt Ackoff är det möjligt att lösa upp röran (dissolve) genom en total förändringav problemkomplexets kontext (redesign) - När kan detta tillämpas?Problemformulering kontra problematiseringMan skiljer sålunda i en uppsats på problemformulering som kan vara tämligen kort och utanförankring i ett större teoretiskt sammanhang och problematisering som dels anknyterutredningsproblemet till större frågeställningar, dels diskuterar problemets olika aspekter inom ramenför ett teoretiskt område.Man skiljer sålunda i en uppsats på problemformulering som kan vara tämligen kortoch utan förankring i ett större teoretiskt sammanhang och problematisering som delsanknyter utredningsproblemet till större frågeställningar, dels diskuterar problemetsolika aspekter inom ramen för ett teoretiskt områdeReferensramen/tidigare studier – vad är kunskapsläget inom områdetför uppsatsen?Referensramen behandlar vilken teoretisk kunskap som är relevant inomuppsatsens område. Den kan innehålla en modell som används iundersökningen.Referensram/tidigare forskning har samband med olika möjliga ochlämpliga metoder inom ett projektExempelAdoption av innovationerKan studeras genom intervjuer, fallstudier, observation, aktionsforskning, osv. Organisationer,grupper och individer kan studeras.
  31. 31. Diffusion av innovationerGäller mer ett makroperspektiv jämfört med adoption av innovationer.Implementering av IT och organisationsförändringarMånga metoder kan vara relevanta.Design och användbarhet för IKT produkter och tjänsterHär kan förutom de metoder som nämts ovan observation vara relevant, t ex medblickriktningssensor tillsammans med andra tekniker/metoder för att registrera användarebeteende.Att definiera begreppDefinitionsdiskussioner är centrala inom de flesta kvalificerade områden eftersom begreppen ärväsentliga byggstenar för tänkande och medvetet handlande. De olika typer av definitioner som beskrivsi Lundequist (1995, sid. 28-30).Den vanligaste formen av definition är kontextuell, eller implicit. Genom att använda en term i ettspråkligt sammanhang definieras dess betydelse. Principen bygger på att begreppens definitioner ärvedertagna och allmänt accepterade inom språkets målgrupp eller används på ett nytt men begripligtsätt i sitt språkliga sammanhang. Det skulle vara praktiskt omöjligt och skapa en oläslig text om manbehövde definiera varje term eftersom en text kräver någon form av förkunskaper. Iforskningssammanhang talar man om förförståelse.# Av särskilt intresse för uppsatser och utredningar är den operationelladefinitionen (Lundequist, 1995, sid. 29). Behandlas även i (Wiedersheim-Paul & Eriksson, 1991, sid. 60). [Har utgått i (Wiedersheim-Paul & Eriksson,1997)?].Klara begrepp är viktigaSom nämnts tidigare betyder begreppet definition ”att skära ut” vad som ingår i ett begrepp ochuttryckligen eller underförstått vad som inte ingår. Definitionsarbete kan således ses som ettutmejslingshantverk där begrepp klargörs och relateras till varandra.Det är särskilt viktigt i ämnet informatik att tydligt utföra definitionsarbete eftersom ständigt nyafenomen och begrepp dyker upp. Det är inte ovanligt att nya begrepp egentligen inte behöver helt nyatermer utan kan knytas till etablerad kunskap som en variant av ett etablerat begrepp.De centrala begreppen i en studie är viktiga instrument. Som för kirurgen ska instrumenten varaslipade inför operationen (Ackoff, 1971, p. 671):”A consequence *of scientists neglecting concept definition+...is often research carried out like surgeryperformed with dull instruments. The surgeon has to work harder, the patient has to suffer more, andthe chances for success are decreased.”
  32. 32. Skilj på begrepp och termMan bör skilja på begrepp och ord/termer enligt Lundequist (1995, sid. 26). ”Begreppen är redskap förtänkandet. Ord och termer är begreppens språkliga uttryck, och kan kombineras till språkliga satsersom uttrycker påståenden”.Skilj på syntax och semantikMan skiljer vidare på syntax och semantik.Språkets ytstruktur och djupstrukturLingvisterna skiljer på liknande sätt mellan språkets ytstruktur och dess djupstruktur.Intentionsdjup enligt Arne NaessDen norske filosofen Arne Naess i sin bok ”Empirisk semantik” (1992) skiljer därutöverpå novisens och expertens olika intentionsdjup.När experten uttrycker ett begrepp genom en term lägger han eller hon en djuparemening i termen än vad novisen kan, trots att samma term används, enligt min tolkningav Naess.Eftersom experter behöver omdefiniera allmänna begrepp så att de blir merkomplicerade och skapa nya begrepp för att hantera alla nyanser inom derasprofessioner uppstår fackspråk.Det medför risken för en kognitiv klyfta mellan profession och icke- profession.Ostensiv definitionUndvik den ostensiva definitionen, d v s att för ett begrepp bokstavligt talat peka ut exempel på dessfenomen. Att en person pekar ut något och namnger det för en annan person betyder ingalunda att demed säkerhet delar en upplevelse eller innebörden av ett begrepp. Använd i stället andra typer avdefinitioner.Teorier och modeller - teorianknytningDe centrala begreppen i en studie, förutom att vara väldefinierade, bör hänga samman på ettstrukturerat sätt, antigen i form av en modell eller en teori. Modeller är mer konkreta och beroende avsitt sammanhang medan teorier ska vara en precis sammansättning av begrepp med en högre grad avallmängiltighet än modeller.I början av en akademisk uppsats kan det allmänna kunskapsläget inventeras för det aktuellauppsatsämnet. För en professionell eller vetenskaplig utredning krävs det nämligen att man inte”uppfinner hjulet på nytt”. Det egna arbetet i en akademisk uppsats ska relateras tillEn allmän teori- och modellvärld, främst tagen från vetenskapliga källor
  33. 33. Specifika studier med anknytning till uppsatsämnet både inom Sverige ochinternationellt, t ex litteratur om användardeltagande i systemutvecklingsprojektI praktiken innebär detta att en utredning sällan kommer fram till revolutionerande slutsatser utanbygger vidare på tidigare kunskap, t ex genom att förkasta, bekräfta, tillämpa, bredda, fördjupa ellersprida kunskap.Förhoppningen är att en utredning ska utgå från ett allmänt kunskapsläge vid dess start och i någon månha flyttat fram läget efter utredningens avslutande. Om en uppsats kopplas genomgående till envetenskaplig teori eller modell kallar man detta för teorianknytning.Vid granskning av vetenskapliga artiklar brukar teorianknytningen kontrolleras extra noga. I en uppsatspå grundutbildningsnivå är kraven givetvis inte desamma, men de som lyckas göra en brateorianknytning betraktas positivt.Vad är teorier och modeller?en ordnad mängd av begrepp och påståenden# Enligt Lundequist (1995, sid. 27) är ”en teori … en ordnad mängd av begrepp och påståenden, d v sen tankekonstruktion med vars hjälp forskarna försöker ordna sitt vetande inom ett visst område. …En stringent teori är ett system, där en mängd av begrepp och påståenden har ordnatssystematiskt.” Ordning och organisation är synonyma härvid.ett system av inbördes relaterade begreppPatel och Davidsson (1994, sid. 20) föreslår följande definition som är något vidare än Lundequists:“En teori är ett system av inbördes relaterade begrepp som tillsammans ger en bild av en företeelse.Den uttalar sig om hur begreppen är relaterade till varandra så att det går att förklara och förutsägaföreteelsen eller förståinnebörden av den”Olika typer av teorierVetenskapliga teorier är en delmängd av alla teorier. Vardagsspråket består t ex av begrepp ochpåståenden som ordnats enligt ett socialt accepterat regelverk, t ex grammatik. I vår vardag användervi många olika teorier och modeller. Vi använder en modell för att handla mat och en annan för attspela schack. Det finns en skala från vardagsteorier, genom förvetenskapliga teorier (pre- scientificknowledge) till vetenskapligt prövade teorier.Dessutom finns teoretisk kunskap De vetenskapliga teorierna har ofta tagit sitt ursprung i de vardagligateorierna (man talar om förvetenskap eller på engelska protoscience). Det som skiljer teorierna åt är ivilken utsträckning vetenskapliga metoder har använts för att bygga upp dem och hantera derasgiltighet (validitet).På ett filosofiskt plan skiljer sig den vetenskapliga teorin från vardagsteorin genom graden avreflektion, d v s teorin inte bara används utan en systematisk diskussion förs om teorin.”Sunt förnuft” i dagens samhälle bygger i stor utsträckning på kunskap som skapats i en historiskprocess av några få vetenskapsmän eller en liten krets intellektuella och sedan spridit sig. Begreppet
  34. 34. feedback har exempelvis utvecklats från en teknisk term inom fackområdet reglerteknik till ett allmäntanvänt begrepp.Till vardagsInom forskningInte så farligtEnligt Karlén (1988, sid. 88) bör teorier avdramatiseras: ”Teori är inget märkvärdigt. Vi lär tidigt i livetatt använda teori. Teori är alltså något för alla, inte bara för forskare. Churchland påvisarteoribildningens allmängiltighet som en allmän mänsklig förmåga och aktivitet. Churchland hävdar attman inte kan tala om en tvåfaldighet mellan det som är teoretiskt och det som inte är teoretiskt. Manbör i stället tala om skillnaden mellan en nyligen myntad teori och en tumsliten teori.”Hegel tar upp exemplet med begreppet frukt (Le Duc, 1996, sid. 20). Alla vet vad en frukt är, d v s vadden har för egenskaper i allmänhet. Man kan dock aldrig hitta frukt i sig i en affär utan endast konkretaexempel på frukt såsom gröna äpplen. ”Frukt” är ett abstrakt eller teoretiskt begrepp som kanobserveras endast via begrepp som ligger närmare observerbara fenomen. Det är helt naturligt för ossatt tänka i olika abstraktionsnivåer.Karlén: skillnaden mellan en nyligen myntad teori och en tumsliten teoriExempel: SystemteoriTermerna systemvetare och systemutvecklare anknyter till systemteorin, eller snarare systemteoriernaeftersom det många olika systemteorier.Vad är ett system?I en uppsats på grundutbildningsnivå krävs inte ingående kunskap om området i vetenskapligbemärkelse men en kännedom om grundbegreppen bör vara relevant för en professionellsystemvetare. Första frågan är naturligtvis: vad är ett system?“The concept of system has … relations to other concepts that help understand the natureof systems. A system is composed of parts or componentsthat have relationships betweeneach other to attain the purpose and objectives of the system. Thus there are at least twolevels in a system constituting the part- whole relationship between the components and thesystem. The power of the concept system lies in working on at least two levels ofabstraction, which generates novel patterns compared to studying a single level ofabstraction. "Subsystem" is seen here in its general sense, i.e. as a "selection of system partsand/or relations from one purposeful perspective". Systems have different degrees ofopenness, i.e. interaction with their environment. The degree of openness is defined by thelevel of interaction. A systems’ environment is composed of all the components that thesystem interacts with but which do not belong to the system. Thus a system has an identity.The observer defines a system entirely. A number of observers can agree upon a systemdefinition and model but systems as such do not exist outside human minds. One heuristic

×