Sweden
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Like this? Share it with your network

Share
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Be the first to comment
    Be the first to like this
No Downloads

Views

Total Views
820
On Slideshare
819
From Embeds
1
Number of Embeds
1

Actions

Shares
Downloads
1
Comments
0
Likes
0

Embeds 1

http://www.slideshare.net 1

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
    No notes for slide

Transcript

  • 1. Rapport 2010:2Miljörelaterade skatter,subventioner ochutsläppsrätter
  • 2. Rapport 2010:2Miljörelaterade skatter, subventioneroch utsläppsrätterStatistiska centralbyrån2010
  • 3. Environmental accountsEnvironmentally related taxes, subsidies and emission permitsProducent SCB, RM/MNProducer Avdelningen för regioner och miljö Box 24300 SE-104 51 StockholmFörfrågningar Maja Cederlund, MiljöräkenskaperInquiries tel: +46 (0)8 506 947 12, maja.cederlund@scb.se Hanna Brolinson, Miljöräkenskaper tel: +46 (0)8-506 943 13, hanna.brolinson@scb.se© 2010 Statistiska centralbyrånISSN 1654-6822 (online)URN:NBN:SE:SCB-2010-MI71BR1002_pdf (pdf) 2 2
  • 4. FörordMiljöräkenskaper är ett system som syftar till att beskriva samband enm ellan m iljön och ekonom in. Miljöräkenskapssystem et gör d et genom attm äta bid rag från miljön till ekonom in (t.ex. använd ning av råm aterial,vatten, energi och m ark) och påverkan på miljön från ekonomin (utsläpptill luft och vatten sam t avfall). Miljöräkenskapssystem et visar även d em iljörelevanta transaktioner som finns i nationalräkenskapssystem et.SCB fick år 1993 tillsamm ans m ed Konjunkturinstitutet och N aturvård s-verket i uppd rag av regeringen att skapa ett system för att beskrivasam banden m ellan ekonom i, m iljö och naturresurser. På SCB innebär d etatt utveckla m iljö- och naturresursstatistik som kan kopplas till d e bransch -, varugrupps- och sektorsind elningar som använd s inomnationalräkenskaperna.Miljöräkenskapssystem et beskrevs första gången år 1994 i en handbokutgiven av Eurostat, European System for Collection of Economic Inform a-tions on the Environment (SERIEE). Därefter följde en rad handböcker ochm anualer till stöd för länd erna att införa exem pelvis m iljöskyd d skostna d er.Inom FN har m an också utarbetat en hand bok om m iljöräkenskaperH and book of N ational Accounting – Integrated Environm ental andEconom ic Accounting 2003 (SEEA 2003).Enligt FN ska ett miljöräkenskapssystem täcka in: flöd en av m aterial i ekonom in ekonom iska variabler av m iljöintresse naturresurser och stockar (förråd eller lager)Miljöekonom iska styrm ed el är exem pel på ekonom iska variabler avm iljöintresse. Denna rapport beskriver m iljörelaterad e skatter ochsubventioner samt utsläppsrätter.Rapporten är fram tagen av Maja Ced erlund och H anna Brolinson m ed stödfrån Viveka Palm , alla på Statistiska centralbyrån.Statistiska centralbyrån i d ecem ber 2010Inger EklundAvd elningschef,Regioner och m iljö Viveka Palm Enhetschef, Miljöekonom i och naturresurser
  • 5. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter InnehållInnehållFörord ......................................................................................................... 41 Sammanfattning ................................................................................... 72 Introduktion ........................................................................................ 112.1 Miljöekonomiska styrmedel ............................................................. 112.2 Miljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskaperna ........................... 122.3 Syfte ............................................................................................... 123 Definitioner, metod och källor ........................................................... 143.1 Översikt .......................................................................................... 143.2 Miljörelaterade skatter .................................................................... 14 3.2.1 Definition ...............................................................................................15 3.2.2 Datakällor för m iljörelaterad e skatter ................................................15 3.2.3 Metod för m iljörelaterad e skatter .......................................................163.3 Miljörelaterade subventioner ........................................................... 16 3.3.1 Definitioner ............................................................................................17 3.3.2 Datakällor för m iljörelaterad e subventioner ....................................19 3.3.3 Metod för m iljörelaterad e subventioner ...........................................193.4 Utsläppsrätter ................................................................................. 22 3.4.1 Definition ...............................................................................................22 3.4.2 Metod och datakällor ...........................................................................224 Resultat för miljörelaterade skatter .................................................... 234.1 Totala miljörelaterade skatter ......................................................... 23 4.1.1 Skatt på energi .......................................................................................25 4.1.2 Skatt på föroreningar ...........................................................................25 4.1.3 Skatt på transport .................................................................................25 4.1.4 Skatt på naturresurser ..........................................................................264.2 Miljörelaterade skatter för olika branscher ...................................... 264.3 Miljöskatter och utsläpp .................................................................. 27 4.3.1 Utsläpp och skatt på kold ioxid ...........................................................27 4.3.2 Utsläpp och skatt på svaveld ioxid .....................................................285 Resultat för miljömotiverade subventioner ...................................... 315.1 Totala miljömotiverade subventioner i Sverige................................ 31 5.1.1 Resursrelaterad e subventioner ...........................................................33 5.1.2 Energirelaterad e subventioner ...........................................................33 5.1.3 Klim atrelaterad e subventioner ...........................................................33 5.1.4 Transportrelaterad e subventioner ......................................................34 5.1.5 Miljörelaterat bistånd ...........................................................................345.2 Miljömotiverade subventioner för konsumtion och investering ........ 345.3 Totala subventioner i Sverige ......................................................... 355.4 Miljömotiverade subventioner fördelat på bransch .......................... 37 5.4.1 Branschanalys per m iljöom råd e .........................................................386 Resultat för potentiellt miljöskadliga subventioner ......................... 426.1 Bakgrund ........................................................................................ 426.2 Totala potentiellt miljöskadliga subventioner ................................... 43 6.2.1 Resursrelaterad e potentiellt m iljöskadliga subventioner ...............43 6.2.2 Transportrelaterad e potentiellt m iljöskad liga subventioner ..........446.3 Potentiellt miljöskadliga subventioner fördelat på bransch .............. 447 Resultat för utsläppsrätter ................................................................. 45Statistiska centralbyrån 5
  • 6. Innehåll M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter7.1 Bakgrund ....................................................................................... 45 7.1.1 Tilld elning av utsläppsrätter och faktiska utsläpp .......................... 45 7.1.2 Pris på utsläppsrätter ........................................................................... 467.2 Utsläppsrätter fördelat på bransch ................................................. 477.3 Handel inom handelssystemet ....................................................... 497.4 Koldioxidutsläpp inom och utanför handelssystemet ...................... 507.5 Hur betrakta styrmedlet utsläppsrätter? ......................................... 518 Analys ekonomiska styrmedel .......................................................... 528.1 Miljörelaterade skatter och miljömotiverade subventioner .............. 528.2 Koldioxidskatt och utsläppsrätter för koldioxid ................................ 538.3 Ekonomiska styrmedelsprofiler ...................................................... 548.4 Miljöekonomiska profiler ................................................................ 579 Referenser .......................................................................................... 5910 Bilagor ................................................................................................ 6110.1 Bilaga 1 Miljörelaterade skattebaser .............................................. 6110.2 Bilaga 2 Miljörelaterade skatter och dess kod hosnationalräkenskaperna ............................................................................. 6210.3 Bilaga 3 Statsanslag vilka de miljömotiverade subventionernahar sitt ursprung i...................................................................................... 6310.4 Bilaga 4 Lämnade bidrag för konsumtion och investering .............. 6610.5 Bilaga 5 Utgiftsområden i statsbudgeten ........................................ 6710.6 Bilaga 6 Naturvårdsverkets branschgruppering förutsläppsrätter, 2007.................................................................................. 686 Statistiska centralbyrån
  • 7. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Sammanfattning1 SammanfattningMiljöekonom iska styrm ed el ses som en viktig kom ponent på vägen m ot etthållbart samhälle. I Prop. 2009/ 10:155 Svenska miljöm ål - för ett effektivarem iljöarbete skriver miljöd epartem entet att ”Vi ska d ärför verka för attförbättra prissignaler genom att internalisera externa m iljökostnad er ochöka användningen av ekonom iska styrm ed el i miljöpolitiken.” På SCB harm an nu för första gången kvantifierat d e miljörelaterad e ekonomiskastyrm ed len, d els för sig d els ihop. Dessutom har resultatet förd elats påbransch och för d e flesta kan tid sserier presenteras. Resultatet av dettaarbete presenteras i d enna rapport.En sam lad kvantifierad bild över m iljöekonom iska styrm ed el saknas, ochsyftet m ed d etta projekt har varit att red ovisa en såd an. Det finns m ångaolika typer av ekonom iska styrm ed el, i den här stud ien beskrivsm iljörelaterad e skatter, subventioner och utsläppsrätter. De förd elas påbransch och sektorer och jäm förs m ed utsläpp och ekonomiska variablersom exem pelvis föräd lingsvärd et för en specifik bransch.Internationellt arbeteI m iljöräkenskapssystemet beskrivs ekonom iska transfereringar som harrelevans för m iljön. Inom EU rapporterar flera länd er m iljörelater ad eskatter, vilket beskrivs i en rapport som nyligen släppts inom Eurostat 1. Engem ensam m etod och harm oniserat arbetssätt är en förutsättning för atterhålla internationellt jäm förbara d ata. SCB är aktiva d els i en expertgruppinom Eurostat, d els i en FN -baserad arbetsgrupp d är också m etod frågord iskuteras. Metod en d iskuteras också i en expertgrupp inom Eurostat föratt resultera i en m anual vilken troligen blir klar år 2012.Miljörelaterade skatterI d efinitionen för d e miljörelaterad e skatterna är d et skattebasen som styrom skatten är m iljörelaterad . Det finns en lista över skattebaser som mankom m it överens om inom arbetsgruppen inom Eurostat som ärm iljörelaterad e. Datakällan för d e miljörelaterad e skatterna ärnationalräkenskaperna inom SCB. Beträffand e branschförd elningen så görsd en främ st av nationalräkenskaperna på SCB och en m ind re d el förd elas avm iljöräkenskaperna på SCB.Intäkterna från d e miljörelaterad e skatterna har i Sverige ökat m ed 34procent m ellan åren 2000 och 2009. År 2009 uppgick intäkterna från d em iljörelaterad e skatterna till 83 m iljard er kronor. Till största d elen ärm iljöskatterna energirelaterad e, m en d et finns även transport -, naturresurs-och föroreningsrelaterade m iljöskatter. Det är d e transportrelaterad em iljöskatterna, följt av de energirelaterad e, som ökat m est und er period en.De totala miljörelaterad e skatterna har under tid speriod en legat ganskajäm nt runt knappa 3 procent av BN P. Miljöskatterna som and el av d e totalaskatterna har d ock ökat und er sam m a period från ca 7,5 till ca 9 procent.1 Eu rostat 2010. Environm ental statistics and accounts in Eu rope.
  • 8. Sammanfattning M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätterDe m iljörelaterad e skatterna belastar m ånga olika sektorer i sam hället,såväl privata konsum tionen som ind ustrins använd ning av insatsvaror. Dåm an stud erar branschförd elningen av miljöskatterna för d en tillgängligatid sserien, 2000-2007, ser m an att d et är d en privata konsum tionen som stårför nästan hälften av d e totala m iljöskatterna följt av transportsektorn .Då m an stud erar m iljörelaterad e skatter och utsläpp per bransch ih op serm an att för kold ioxid betalar privata konsum tionen en större and elkold ioxid skatt än d e direkta utsläpp som d en sektorn orsakar m ed antillverkningsind ustrin står för en större and el utsläpp av kold ioxid än andelm iljöskatt d en branschen står för. Generellt kan man säga att d å and elenutsläpp är högre än and elen miljörelaterad skatt råd er und antag frånskatten.Miljömotiverade subventionerI d efinitionen för miljömotiverad e subventioner är d et bakom liggand em otivet som styr om subventionen är m iljöm otiverad . Metod en bygger påatt stud era anslagen i statsbud geten och välja ut dem som har som m otivatt öka aktiviteter som minskar utsläpp och använ d ning av resurser.Datakällan baseras på statsbud getens utfall och kom m er frånEkonom istyrningsverket. Branschförd elningen görs d els genom attanvänd a branschförd elningen som görs av nationalräkenskaperna på SCBoch kom pletteras m ed att m iljöräkenskaperna på SCB branschfö rd elaråterståend e transfereringar genom att kartlägga mottagarna av anslagen .Utbetalningarna från statskassan i form av m iljömotiverad e subventionerhar ökat m ed 50 procent und er period en 2000 till 2009. År 2009 uppgickutbetalningarna till knapp 9 m iljard er kronor. Den största d elen består avresursrelaterad e subventioner m en d et finns även en ergi-, klimat-,transport- och bistånd srelaterad e m iljöm otiverad e subventioner.De totala miljöm otiverade subventionerna har legat runt 1,5 procent av d etotala subventionerna och övriga transfereringar i Sverige und ertid speriod en, förutom senaste året i tid sserien d å and elen gick upp tilld rygt 2 procent. Sveriges totala subventioner beräknas efter sam m a m etodsom använd s för d e m iljöm otiverad e subventioner och består av ett urvaltransfereringar, båd e transfereringar för konsum tion som investeringarinklud eras.Då m an stud erar vilka branscher som tar em ot de m iljöm otiverad esubventionerna ser m an att d e största m ottagarna år 2009 ärjord brukssektorn och internationella m ottagare, som står för d rygt2 m iljard er och knappt 3 m iljard er kronor vard era. Offen tlig sektor är ocksåen stor m ottagare med drygt 1,3 m iljard er kronor. Under tid speriod en ärd et d e internationella m ottagarna som ökat m est i faktisk utbetalning, m edca 1,5 m iljard er kronor, m ed an energibranschen står för d en störstam inskningen.Potentiellt miljöskadliga subventionerI d efinitionen för d e potentiellt m iljöskad liga subventionerna är d et d enförväntad e effekten av subventionen som styr om subventionen ärpotentiellt m iljöskad lig. Dessutom ska subventionen betalas ut till enbransch som har högre utsläppsintensitet än genom snittet i Sverige, för attbetecknas som potentiellt m iljöskad lig. Metod en utgår, liksom för d em iljöm otiverad e subventionerna, från att stud era anslagen i statsbud geten.8 Statistiska centralbyrån
  • 9. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter SammanfattningDatakällan är också d ensam m a som för d e miljömotiverad esubventionerna, statsbud getens utfall från Ekonom istyrningsverket. Vidbranschförd elningen inhäm tas branschförd elning frånnationalräkenskaperna från SCB och kom pletteras m ed att stud eram ottagarna av subventionerna i d e fall nationalräkenskaperna inte gjortnågon branschförd elning för berörd transferering.Utbetalningarna från statskassan i form av potentiellt m iljöskadligasubventioner uppgick år 2007 till knappt 9 m iljarder kronor. Av d ennasum m a har knappt 6,6 miljard er kronor betalats ut från anslaget gård sstödoch djurbid rag och d rygt en m iljard kronor för upprustning och byggand eav vägar, från anslaget väghållning och statsbid rag. Vid enbranschförd elning av d e potentiellt m iljöskad liga subventionerna ser m anjust att d et är jord brukssektorn som är d en största m ottagaren varpåtransportsektorn följer.UtsläppsrätterMed utsläppsrätter avses här utsläppsrätter inom EU:s hand elssystem förkold ioxid . Data om tilldelning av rätter, utsläpp från anläggningar sam thandel inom system et häm tas från Energim yndigheten ochN aturvård sverket. Branschförd elningen som presenteras i d en härrapporten har gjorts genom att lägga på organisationsnum m er och d ärefterbranschkodning från företagsregistret. H and eln m ed utsläppsrätterom fattar d rygt 730 svenska anläggningar inom svensk ind ustri- ochenergiprod uktion och i hela EU berörs ca 13 000 anläggningar, eller 40procent av d e totala utsläppen av koldioxid inom EU.Då m an jäm för d e faktiska kold ioxid utsläppen från d e anläggningar somberörs av hand elssystemet i Sverige kan m an se att utsläppen minskatund er första handelsperiod en (2005-2009) från knapp t 20 m iljoner tonkold ioxid till d rygt 17 miljoner ton kold ioxid . Antalet tilld eladeutsläppsrätter överstiger utsläppen under hela period en vilket visar på atten för stor m ängd utsläppsrätter d elats ut.Vid en branschförd elning av utsläppsrätterna ser m an att d et ärstålbranschen som har fått d en största tilld elningen följt av energisektorn.Stålbranschen står för d rygt 30 procent av utsläppen inom system et ochenergibranschen för 20 procent av utsläppen.En samlad analysDå m an erhåller en kvantifiering av flera ekonomiska styrm ed el kan mansätta d essa styrm ed el och utsläpp invid varand ra och jäm föra olikabranscher. En såd an m iljöprofil visas i Figur 1. I figuren visas and elar avolika ekonom iska styrm ed el tillsam m ans m ed utsläpp för branschen stål-och m etallfram ställning (SN I 27). Det m an kan se när m an jämförkold ioxid skatt m ed utsläpp av kold ioxid är att stålbranschen släpper ut enstörre and el kold ioxid än vad d en betalar kold ioxid skatt. För d ennabransch råd er såled es und antag i skattelagstiftningen. Stålbranschen stårför 7 procent av Sveriges export och 10 procent av d e totalakold ioxid utsläppen i Sverige. Det ekonomiska styrm ed el som främ stanvänd s är hand el m ed utsläppsrätter.
  • 10. Sammanfattning M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätterFigur 1Miljöekonomisk profil för stål och metallframställningsbranschen (SNI 27),andel av totala ekonomin, år 2007* *Export gäller d ock för 2006 ProcentOm m an ser till alla branschers tilld elad e utsläppsrätter jämfört m edand elen av utsläppen inom och utanför handelssystem et, som i Figur 2ned an, syns d et tyd ligt att för stålbranschen (SN I 27) ingår allakold ioxid utsläpp inom hand elssystem et m ed an för energibranschen (SN I40) sker ungefär hälften av utsläppen utanför hand elssystem et och berörsalltså inte av d et ekonomiska styrm ed let utsläppsrätter .Figur 2Totala utsläpp av koldioxid i Sverige i miljoner ton samt hur stor del av dessasom ingår i handelssystemet fördelat på bransch angivet i SNI 2002, år 2007*SNI 10-37, exklusive SNI 10-14, 21, 26 och 27. tusental ton*SNI 41-99, exklusive SNI 45 och 60-64.10 Statistiska centralbyrån
  • 11. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Introduktion2 IntroduktionDet finns en m ängd olika styrm ed el på m iljöom råd et: förbud , skatter,kvoter, utsläppsrätter, pantsystem , avgifter, gröna certifikat, m ärkning,subventioner och så vid are. Miljöekonomiska styrm ed el ses som en viktigkom ponent på vägen m ot ett hållbart samhälle. I prop ositionen m ed 2namnet Svenska m iljöm ål - för ett effektivare m iljöarbete skriverm iljöd epartem entet: ”Vi ska d ärför verka för att förbättra prissignalergenom att internalisera externa m iljökostnad er och öka använd ningen avekonom iska styrm ed el i m iljöpolitiken.”Det finns m ånga exem pel på införd a styrm ed el av olika typer i svenskm iljöpolitik, kväveavgiften, svavelskatten, utsläppsrätter för kold ioxid ochand ra. Det finns argum ent för att en mix av styrm ed el är d et m est effektiva 3för att få effekt på ett visst m iljöproblem . Detta förord as även av Thom asSterner, professor i miljöekonom i vid H and elshögskolan i Göteborg som 4tror på att en hybrid av avgifter och utsläppsrättigheter kan vara effektiv .N ågot som d et talas m ycket om internationellt för att uppnå en effektivm iljöpolitik är att m inska d e potentiellt m iljöskad liga subventionerna. PåN aturvård sverkets hem sid a skriver m an att d et finns subventioner som 5led er till att m iljöproblem en ökar .Det saknas id ag en samlad bild över d e m iljöekon om iska styrm ed len ochhur stora utgifter respektive intäkter d et rör sig om för staten respektive förekonom iska sektorer. SCB:s m iljöräkenskaper har i d enna rapport sam latd efinitioner, beskrivning av m etod och resultat av m iljörelaterad e skatter,m iljöm otiverad e subventioner, potentiellt m iljöskad liga subventioner samthandel m ed utsläppsrätter. I rapporten visas d els styrm ed len var för sig itid sserier, d els branschförd elad e sam t tillsamm ans m ed and ra variabler im iljöekonom iska profiler.2.1 Miljöekonomiska styrmedelDe verktyg staten har för att påverka ekonom ins aktörer är olika typer avstyrm ed el. De kan d elas in på olika sätt, N aturvård sverket gör i en genom -gång av styrm ed el inom m iljöpolitiken följand e ind elning: ekonom iska,regleringar (eller adm inistrativa), inform ation och forskning, se Tabell 16.2 Prop. 2009/ 10:1553 OECD, 20074 Sterner, 20035 Se N aturvård sverkets hem sida och gå in på Lagar-och-and ra-styrm ed el/ Styrm ed el-for-m iljovanliga-val/ Olika-typer-av-styrm ed el/ Om -ekonom iska-styrm ed el/ Skattelattnad er-bid rag-och-stod /6 N aturvård sverket, 2006
  • 12. Introduktion M iljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskapernaTabell 1Olika typer av styrmedel (Naturvårdsverket, 2006)Ekonomiska Regleringar Information Forskning Skatter Gränsvärden för Upplysning Forskning utsläpp Skatteavdrag Krav på Rådgivning Utveckling bränsleval och energieffektivitet Avgifter Långsiktiga avtal Opinionsbildning Demonstration Bidrag Miljöklassning (Teknikupphandling) Subventioner Pant Handel med utsläppsrätter Handel med certifikatDe m iljöekonom iska styrm ed el som d enna rapport går närm are in på är: m iljörelaterad e skatter m iljörelaterad e subventioner utsläppsrätter.2.2 Miljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskapernaMiljörelaterad e skatter ingår i m iljöräkenskaperna sed an år 2000 och ärofficiell statistik. Data om m iljöskatter rapporteras till EU och publicerasårligen.Miljöm otiverad e subventioner ingår i miljöräkenskaperna sed an 2003 ochär officiell statistik. För potentiellt miljöskad liga subventioner finns id agingen regelbund en d ata fram ställning och arbetet är fortfarand e i enutvecklingsfas.Utsläppsrätter har tid igare inte red ovisats av SCB på branschnivå m en harnu inklud erats genom att vissa d elar från hand elssystem et förd elats påbransch inom ram arna för d enna rapport.Eurostat och OECD publicerad e 2001 en manual som innehåller m etod enför att ta fram m iljörelaterad e skatter 7. För m iljörelaterad e subventionerfinns ingen liknand e manual. Då allt fler länd er inom EU är intresserad eoch arbetar aktivt på områd et har en expertgrupp inom Eurostat startatsund er 2010 m ed syfte att uppd atera d els nuvarand e m anual förm iljörelaterad e skatter m en även inklud era miljörelaterad e subventioner(m iljöm otiverad e och potentiellt miljöskad liga). Den uppd aterad em anualen är planerad att publiceras 2012.2.3 SyfteH uvud syftet med rapporten är att beskriva d e ekonom iska styrm ed el somingår i miljöräkenskap ssystem et på SCB, en sam lad kvantifierad bild överd essa har saknats tid igare. Det finns m ånga olika typer av ekonom iskastyrm ed el, i d en här studien beskrivs miljörelaterad e skatter, subventioner7 Eu rostat, 200112 Statistiska centralbyrån
  • 13. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Introduktionoch utsläppsrätter. De förd elas på bransch och sektorer och jäm förs m edutsläpp och ekonom iska variabler som exem pelvis föräd lingsvärd et för enspecifik bransch.
  • 14. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter3 Definitioner, metod och källorDetta kapitel innehåller d efinition er, beskrivning av m etod er ochd atakällor för m iljöskatter, m iljöm otiverad e subventioner, poten tielltm iljöskad liga subventioner och utsläppsrätter.3.1 ÖversiktDe m iljörelaterad e transfereringarna som beskrivs i rapporten är Miljörelaterad e skatter Miljörelaterad e subventioner UtsläppsrätterDe m iljörelaterad e subventionerna delas in i m iljöm otiverad e subventioner Miljörelaterade transfereringaroch potentiellt m iljöskadliga subventioner, d etta illustreras i Figur 3. Dennauppd elning och d essa benämningar använd s gemensam t inom Eurostat inom miljöräkenskapernaoch FN 8 och kom m er att beskrivas i d en komm and e m anualen överm iljörelaterad e skatter och subventioner 9.Figur 3Miljörelaterade transfereringar i denna rapport Miljörelaterade transfereringar inom miljöräkenskapssystemet Miljörelaterade subventioner Miljörelaterade Utsläpps- skatter rätter Miljömoti- Potentiellt verade miljöskadligaUnd er 2010-2011 pågår ett arbete i en expertgrupp inom Eurostat d är m antar fram en klassificering för d e m iljöm otiverad e subventionerna sam tuppd aterar befintlig manual för miljörelaterad e skatter. Resultatet kom m erbli en m anual för att ta fram statistik över m iljörelaterad e subventioner ochm iljörelaterad e skatter.3.2 Miljörelaterade skatterBranschförd elade d ata för m iljöskatter finns för 2000–2007 och totala m iljö- 10skatted ata för 2000–2009 .Miljöskatter syftar till att styra användningen av d e varor och tjänster sombeskattas. Miljöskatter gör i någon m ån kostnad en för m iljöpåverkan synligför sam hällets aktörer och fungerar som ett incitam ent att indirekt väga in8 Lond ongruppen, en av FN -baserad arbetsgrupp som sam ord nar d et internatio nella arbetetm ed m iljöräkenskaper.9 En ny m anual som kom m er ersätta d en nuvarand e som finns för m iljöskatter kom m erinnefatta såväl m iljörelaterad e skatter som subventioner. Den planeras att publiceras 2012.10 Tid sserien för m iljöskatter går d ock tillbaks till 1993 och d essa d ata kan häm tas från SCB:shem sid a eller från SSD, statistikd atabasen.14 Statistiska centralbyrån
  • 15. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Definitioner, metod och källorm iljöaspekter i sitt agerand e. I praktiken görs d ock avvägningar m ot and raintresseom råd en såsom exem pelvis konkurrenskraft, regionalpolitik ochsysselsättning.För m iljöskatter gäller att d e har två effekter, d els påverkas använd ningenav prod u kten vars pris ökats av skatten, dels resulterar d et ökad e prisetökad e intäkter för staten. Intäkterna från en skatt går in i statsbud geten ochtill skillnad från en avgift led er inte intäkterna till en m otprestation avstaten. Avgifter ses, till skillnad från skatter, som en avgift för en tjänst,intäkterna från avgifter är såled es öronm ärkta för ett specifikt syfte.3.2.1 DefinitionDen positiva m iljöeffekten av en m iljörelaterad skatt orsakas främst genomatt d en ökar priset på prod ukter och aktiviteter som kan m edföra ennegativ m iljöpåverkan. Det är d en potentiella effekten av skatten, på envaras pris eller kostnad, som utgör grund en i d efinitionen av enm iljörelaterad skatt. Det är såled es skattebasen som avgör om skatten ärm iljörelaterad . Om skattebasen är m iljörelaterad är skatten enm iljörelaterad skatt, oavsett syftet med skatten. Ty en skatt som sätts på envara för att minska utsläppen från varan, har samm a effekt på varans prissom en skatt som satts för att öka statens intäkter.Följand e d efinition använd s för miljöskatter:“A tax whose tax base is a physical unit (or a proxy of it) of something that has aproven, specific negative impact on the environment.” 11Skattebasen (”tax base” i d efinitionen ovan) är d en prod ukt, aktivitet ellerd et äm ne som skattesatsen grund as på. Bilaga 1 visar d e skattebaser som ärm iljörelaterad e enligt Eurostat. Ett antal miljörelaterad e skattebaser harid entifierats näm ligen: utsläpp till luft och vatten, äm nen som påverkarozonlagret, avfall, naturresurser, buller, energiprod ukter (bränslen ochelektricitet), sam t transportsektorn. Mom s har tidigare inte ingått id efinitionen m en i d en kom m and e revideringen av m anualen kom mervissa typer av m om s att inklud eras. Miljörelaterad e skatter består tillstörsta d elen av ind irekta punktskatter som läggs på en specifik vara ellerett m iljöskad ligt ämne 12.3.2.2 Datakällor för miljörelaterade skatterSCB:s d ata för statens inkom ster och utgifter ligger till grund förberäkningen av d e totala m iljöskatterna. Det är nationalräkenskaperna påSCB som gör d essa beräkningar m ed d ata från Ekonom istyrningsverket(ESV). Vid beräkning av d en totala skatteintäkten sum m erasskattebetalningen från olika branscher, ind elat enligt Stand ard för SvenskN äringsgrens ind elning (SN I).De energirelaterad e skatterna (energi-, kold ioxid - och svavelskatten)förd elas på bransch av nationalräkenskaperna, liksom ford onsskatten. Förenergiskatterna är d et i huvud sak energistatistiken och skatteinform ationfrån Skatteverket och Ekonom istyrningsverket som ligger till grund förbranschförd elningen . För ford onsskatten är d et Vägverkets bilregister och11 Eu rostat, 2001. Environm ental taxes. A statistical guid e.12 Med indirekt avses här att d en som t ex den som saluför prod ukten betalar in skattenm ed an d et är köparen som står för den ökad e kostnad en.
  • 16. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätterförd elningen av skatten på olika typer av ford on som ligger till grund förbranschförd elningen .3.2.3 Metod för miljörelaterade skatterDe skatter som räknas som m iljöskatter inom d et svenska skattesystem etfinns listad e i Bilaga 2. Listan baseras på d e skattebaser som ärm iljörelaterad e enligt Eurostat (se Bilaga 1).N ed an följer en beskrivning av m etod en som använd s för att kvantifiera detotala och d e branschförd elad e m iljöskatterna.3.2.3.1 Totala miljöskatterFör att välja ut d e skatter som är m iljörelaterad e från d e totala skatterna iSverige använd s d en lista över m iljörelaterad e skattebaser m an kom m itöverens om inom Eurostat. Det är såled es skatter m ed d essa skattebasersom utgör m iljörelaterade skatter. Denna inform ation kan behövakom pletteras m ed ytterligare inform ation om skattelagstiftningen för attsäkerställa om skatten ska räknas som en miljöskatt eller inte.För att kunna presentera m iljöskatterna på ett överskåd ligt sätt d elas d e in ifyra om råd en: skatt på energi, skatt på vissa substanser, skatt på transportoch skatt på naturresurser. Denna ind elning använd s för miljöskatter inomEurostat vilket gör d ata jäm förbart m ellan länd er.3.2.3.2 Branschfördelade miljöskatterMiljöskatterna branschförd elas på SCB till viss d el avnationalräkenskaperna och till viss d el av m iljöräkenskaperna.N ationalräkenskaperna branschförd elar d e energirelaterad e skatterna ochford onskatterna. De energirelaterad e skatterna är kold ioxid skatt,energiskatt på bränslen, energiskatt på el, svavelskatt sam tprod uktionsskatter på el. Branschförd elningen av d essa skatter baseras påanvänd ningen av bränsle och el sam t skattesatser för olika branscher ochbränslen. För ford onsskatten använd s inform ation från bilregistret för attförd ela ut skatten på branscher och typ av ford on. Ford onsskatten består aven d el prod uktskatt sam t en d el inkomstskatt.Övriga m iljörelaterad e skatter branschförd elas av m iljöräkenskaperna. Deskatter som i huvud sak belastar en bransch är skatt på inrikes flyg, skatt påbekäm pningsm edel, skatt på hand elsgöd sel, skatt på avfall, avgift tillbatterifond en och naturgrusskatt och d essa läggs m anuellt till d enbranschen. Övriga miljöskatter, d .v.s. d e som belastar m ånga olikabranscher läggs som oförd elat, d e är m iljöskyd dsavgift, trängselskatt,kilom eterskatt och avgift till bilskrotningsfond en.3.3 Miljörelaterade subventionerEn subvention gör att priset för att prod ucera eller konsum era blir lägre änd et had e varit utan subventionen. Kostnad en för en statlig subvention synsi statsbud geten som en utgift. Miljörelaterad e subventioner är ett begreppsom innefattar olika form er av subventioner m ed relevans för m iljön. Dem iljörelaterad e subventionerna d elas i d enna rapport in i miljöm otiverad esubventioner och potentiellt m iljöskadliga subventioner.Data för m iljöm otiverade subventioner finns för 2000–2009.Branschförd elade m iljörelaterad e subventioner finns för närvarand e end astför år 2007.16 Statistiska centralbyrån
  • 17. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Definitioner, metod och källor3.3.1 DefinitionerI d etta avsnitt d iskuteras först begreppet subvention och olika d efinitionersom finns, d ärefter d efinieras en miljörelaterad subvention .3.3.1.1 D efinition subventionDet finns ingen enhetlig d efinition av en subvention. Det existerar i principtre olika typer av d efinitioner av begreppet subvention för att tillgod ose 13följand e syften : Räkenskaper/ Miljöräkenskaper (statistik) H and el (WTO) Policyanalyser och forskning (OECD)Miljöräkenskaperna har und er flera år arbetat m ed att utveckla en d efini-tion som fungerar för att tillgod ose statistikbehovet. En sådan d efinition ären grund läggand e förutsättning för att prod ucera jäm förbar internationellstatistik, baserat på ett ekonom iskt system som red an existerar.Följand e d efinition av en subvention använd s i statistiksam m anhang:”En subvention inom miljöräkenskapssystemet är budgetbaserade transfereringarvilka går från staten, via utbetalande myndigheter, till företag, statliga bolag,kommunala bolag, statliga affärsverk, individer, organisationer, ideellaorganisation, kommuner och landsting liksom transfereringar till EU och tillövriga världen.” 14End ast d irekta och bud getbaserad e subventioner avses i d enna rapport .Miljöräkenskaperna är ett satellitsystem till nationalräkenskaperna ochsträvar efter att använda sam m a d efinitioner som d e gör så långt d et ärm öjligt. För att få relevanta d ata om m iljörelaterade subventioner utvid gasd ock d efinitionen för en subvention som nationalräkenskaperna inom SCBanvänd er sig av. N ationalräkenskapernas d efinition kan enkelt uttrycktsägas om fatta end ast stöd till inhem ska prod ucenter 15. Miljöräkenskapernasd efinition om fattar fler m ottagare i ekonom in. I Tabell 2 visas d e typer avtransfereringar inom nationalräkenskaperna som ingår im iljöräkenskapernas d efinition av en subvention.13 OECD, 200614 En d irekt subvention har som syfte att påverka prod uktionsnivåerna och priserna, vilketen indirekt inte har. En bud getbaserad subvention utgår från statsbud geten.15 N R:s d efinition: Subventioner är löpand e, ensid iga betalningar som d en offentliga sektorneller Eu ropeiska unionens institutioner gör till inhemska producenter m ed syftet attpåverka prod uktionsnivåerna, priserna eller ersättningen till prod uktionsfaktorerna. (EN S, §4.3).
  • 18. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätterTabell 2Transfereringar som ingår i miljöräkenskapernas definition av enmiljörelaterad subventionTyp av transferering Transaktions- postLöpande transferingar:Subventioner D3Produktsubventioner D31Övriga subventioner på produktion D39Övriga löpande transfereringar D7Kapitaltransferingar: D9Investeringssubvention D92Övriga kapitaltransfereringar D993.3.1.2 D efinition av miljömotiverad subventionEn m iljöm otiverad subvention har som m otiv att stöd ja aktiviteter somm inskar eller elim inerar utsläpp eller syftar till att m inska uttaget av 16naturresurser. Såväl Eurostat som FN står bakom d efinitionen sombaseras på ett miljöm otiv. Det är även d en d efinition som använd s iOECD:s d atabas över ekonom iska styrm ed el 17.Så här lyd er m iljöräkenskapernas d efinition av en m iljöm otiveradsubvention:En miljömotiverad subvention bestäms av det huvudsakliga motivet bakomsubventionen. M otivet föreligger antingen i budgetpropositionen där anslagetbeskrivs eller i likvärdig skrift som berör den specifika subventionen.Såled es skiljer sig d efinitionen av miljöm otiverade subventioner frånd efinitionen av miljörelaterad e skatter d är ju utgångspunkten ärskattebasen snarare än syftet m ed skatten som är avgörand e för om skattend efinieras som miljörelaterad eller inte. Miljöm otiverad e subventioner går ilinje m ed d efinitionen bakom m iljöskyd dskostnad er d är m otivet är d etstyrand e för klassificeringen 18.3.3.1.3 D efinition potentiellt miljöskadlig subventionN ed anståend e d efinition av en potentiellt miljöskad lig subvention kankom m a att m od ifieras som en följd av d et harm oniseringsarbete som görsför att ta fram internationell statistik.Så här lyd er m iljöräkenskapernas d efinition av en potentiellt m iljöskadligsubvention:”En subvention definieras som potentiellt miljöskadlig då den genom att betalas utbedöms kunna orsaka ett ökat uttag av naturresurser eller orsaka ökade utsläpp,samt att den inte har utformats eller motiveras för ett miljösyfte. I första handräknas de subventioner som betalas ut till utsläppsintensiva branscher.”16 Den s k Lond ongruppen för m iljöräkenskaper, en arbetsgrupp inom FN , skapad 1993.17 OECD:s d atabas över ekonom iska styrm ed el:http:/ / w w w 2.oecd .org/ ecoinst/ queries/ ind ex.htm18 Förutom Miljöskyd dskostnader inom m iljöräkenskaperna så använd er även m anualen förm iljöföretag (EGSS, Environm ental Good s and Services Sector) d et bakom liggand e m otivetsom klassificering.18 Statistiska centralbyrån
  • 19. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Definitioner, metod och källorOavsett subventionens ursprungliga syfte så har en potentiellt m iljöskadligsubvention en m öjlig negativ effekt på miljön genom att ge incitam ent iekonom in som ökar aktiviteter som leder till negativ m iljöpåverkan . Id efinitionen för potentiellt m iljöskad liga subventioner väger m an alltså in,till skillnad från fallet m ed m iljöm otiverad e subventioner, d en förväntad eeffekten av subventionen.OECD har sed an tidigt 2000-tal aktivt arbetat m ed att ta fram enfungerand e arbetsm etod för att red ovisa potentiellt m iljöskad liga 19subventioner och använd er följand e d efinition :”In general, a subsid y is harm ful to the environment if it lead s to higherlevels of w aste and em issions, includ ing those in the earlier stages ofprod uction and consum ption, than w hat w ould be the case w ithout thesupport m easure”.OECD har i sina stud ier av m iljöskad liga subventioner främ st fokuserat påolika sektorer, som jord bruk, fiske, energi och trafik, och inte på ekonom insom helhet.3.3.2 Datakällor för miljörelaterade subventionerDen d atakälla som använd s är Ekonomistyrningsverkets (ESV) årligared ovisning av statsbud getens utfall20. ESV ansvarar för d en ekonom iskastyrningen för regering, regeringskansliet och and ra statliga m yndighetersam t gör analyser och prognoser av statens ekonom i. Datam aterialetinnehåller statens anslag och är baserat på anslagens kassam ässiga utfall,d .v.s. när utbetalning av anslaget har skett. Varje berörd m ynd ighet skam ånad svis red ovisa d et ekonom iska utfallet statsred ovisningen. Efterbud getårets slut publiceras d et prelim inära och slutgiltiga utfallet för året,sam t en realekonomisk förd elning av statsbud geten.And ra d atakällor kan vara aktuella i vissa fall, vid förd elningen av d em iljöm otiverad e subventionerna till branscher. H är har t.ex. d ata frånTillväxtverket (för transportstöd et) och Energim ynd igheten (fö renergiforskningen) använts.3.3.2.1 Begränsningar i datamaterialetDe m iljöm otiverad e subventionerna inklud erar inte subventioner frånand ra länd er p.g.a. begränsningar i d atamaterialet. End ast d å europeiskasubventioner betalas genom d en svenska bud geten, som t.ex. d el avm iljöersättningarna till jord bruket, kom m er d en m ed i statistiken.Subventioner som betalas ut d irekt till m ottagarna, som t.ex. EU:s m iljöstödLIFE, kom m er d ärm ed inte m ed . Eventuella komm unala subventioner tasheller inte m ed genom nuvarand e d atakälla.3.3.3 Metod för miljörelaterade subventionerMetod en ned an beskriver inledningsvis hur m an tar fram d ata försubventioner och d ärefter hur m an urskiljer d e m iljörelaterad esubventionerna. För en fortsatt analys branschförd elas d e m iljörelaterad esubventionerna.19 OECD, 200520 Ekonom istyrningsverkets (ESV) årliga red ovisning av statsbud getens utfall. Se m er påw w w .esv.se
  • 20. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter3.3.3.1 Totala miljömotiverade subventionerDe transfereringar som tas ut från datakällan benäm ns läm nade bid rag förkonsumtion och lämnade bid rag för investeringar i d atam aterialet.Det är lämnad e bid rag till följand e m ottagare som tas ut frånd atam aterialet 21: Enskilda personer Internationell verksamhet Företag, statliga bolag, kom m unala bolag och statliga affärsverk Kom m un och land sting Organisationer och ideella föreningar.Därefter urskiljs d e m iljöm otiverad e subventionerna, d .v.s. d e som har d ethuvud sakliga syftet att främ ja aktiviteter som led er till att begränsa utsläppeller att minska uttaget av naturresurser. De anslag som inklud eras i sinhelhet eller d elvis som miljöm otiverad e subventioner visas i Bilaga 3.Vissa anslag är enbart d elvis m iljöm otiverad e och d å har en uppskattadeller beräknad and el av d e utbetalad e subventionerna tagits med , exem -pelvis för m iljöersättningarna i miljö- och land sbygd sprogram m et sam t förand el miljöbistånd av d et totala bistånd et.I ett fall använd s inte d et kassam ässiga utfallet som d atam aterialetinnehåller och d et är för m iljöersättningarna till jord bruket. För d essaanvänd s ett period iserat utfall som häm tas d irekt från Jord bruksverket föratt und vika bud getorsakad e hopp i tid sserien.Då d et är d et huvud sakliga syftet m ed subventionen som styr, finns d etexem pel på subventioner som är intressanta ur m iljöperspektiv m en sominte inklud eras. Exem pel på såd ana är subventioner för järnväg ochkollektivtrafik, vilka inte är m ed tagna här, d å deras huvud syfte inte ärm iljöm otivet utan transport.De m iljöm otiverad e subventionerna d elas in i grupper för att und erlättajäm förelser. Varje m iljöm otiverad subvention klassificeras som antingenenergirelaterad , resursrelaterad , transportrelaterad eller (direkt) klim at-relaterad subvention.3.3.3.2 Branschfördelning av miljömotiverade subventionerI d et d atam aterial som använd s för subventioner finns m ottagaren angivenoch för m erparten av subventionerna kan d e fördelas till branscher baseratpå d enna inform ation. Bilaga 4 listar d e m ottagare som finns m ed id atam aterialet. Varje subvention har endast förd elats till en bransch.Källorna som använts för att förd ela ut d e totala subventionerna tillbranscher, hushållen icke-vinstd rivand e organisationer (H IO) sam toffentlig och privat konsum tion har varit Ekonom istyrningsverket,N ationalräkenskaperna, d irekta kontakter m ed mynd igheter sam t övrigakällor i ett fåtal fall.Enskilda personer klassificeras som privat konsum tion, kom m un ochland sting klassificeras som offentlig verksamhet och organisationer ochid eella föreningar klassificeras i huvud sak som hushållens icke-21 Läm nad e bid rag för åld erspensionssystem et inklud eras inte som en subvention .20 Statistiska centralbyrån
  • 21. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Definitioner, metod och källorvinstd rivand e organisationer (H IO). I vissa fall har vi änd rat från H IO tillen specifik bransch om såd an inform ation erhållits. Internationellam ottagare (t.ex. EU-länder, internationell verksam het) klassificeras sominternationell verksamhet.De transfereringar som branschförd elas av N ationalräkenskaperna vid SCButgörs av d e som utbetalas till företag, statliga bolag, kom m unala bolageller till statliga affärsverk. Dessa utbetalning utgjord e knappt hälften avd en totala sum m an av subventionerna i datam aterialet år 2009.N ationalräkenskaperna förd elar vissa subventioner på bransch, m en intealla eftersom m iljöräkenskapernas d efinition är ett vid are begrepp ochand ra transaktionsposter ingår. I d e fall d et finns inform ation frånnationalräkenskaperna om m ottagand e bransch använd s d en bran schenom utbetalningen skett från sam m a anslag. I flera fall, d etta gäller främ stför energirelaterad e anslag, har d et varit nöd vänd igt att ta kontakt m edd en m ynd ighet som ansvarar för stöd et och fördela utifrån d en branschsom d om inerar enligt faktiska utbetalningar. En m ind re d el avsubventionerna till företag har förd elats ut genom att läsa ibud getpropositionen eller på hem sid or.3.3.3.3 Potentiellt miljöskadliga subventionerFör att id entifiera potentiellt m iljöskadliga d efinitioner har d enna stud ieutgått från tid igare arbeten p å om råd et, främ st följand e två stud ier, båd a 22publicerad e av SCB: Miljöskatter och miljöskad liga subventioner och 23Miljöekonom iska ind ikatorer i statsbud geten 1995-2006 . Alla subventionersom i d e stud ierna togs m ed som potentiellt m iljöskad liga är m ed tagn a id enna analys, om d e fortfarand e betalad es ut år 2007 och betalad es ut tillen utsläppsintensiv bransch.En utsläppsintensiv bransch d efinieras här som en bransch som släpper utm er kold ioxid än genomsnittet i Sverige, relaterat till branschensföräd lingsvärd e. Genomsnittet beräknas och alla branscher m ed utsläppöver genom snittet räknas som utsläppsintensiva branscher.I ett nästa steg har alla subventioner (enligt m iljöräkenskapernas d efinition)i statsbud geten för år 2007 granskats, m ed särskild tyng d punkt på d eutgiftsom råd en inom vilka m an tid igare identifierat potentielltm iljöskad liga subventioner, för att finna ytterligare potentielltm iljöskad liga subventioner. De subventioner har valts ut som bed öm skunna öka utsläpp eller uttag av naturresurser, sam tid igt som d e går till enutsläppsintensiv bransch.3.3.3.4 Branschfördelning av potentiellt miljöskadliga subventionerDe flesta potentiellt m iljöskad liga subventioner betalas i huvud sak tillenskild a branscher. Det gäller alla d e potentiellt m iljöskad ligasubventionerna utom d e som betalas ut från anslagen ’transportbid raget’och ’väghållning och statsbid rag’. Branschförd elningen av anslaget’transportbid raget’ görs av nationalräkenskaperna på SCB m ed an för’väghållning och statsbidrag’ har inform ation om m ottagare förutbetalningarna erhållits d irekt från Trafikverket som är d en m ynd ighetsom ad m inistrerar hela anslaget.22 SCB rapport 2000:323 SCB rapport 2007:2
  • 22. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter3.4 UtsläppsrätterUtsläppsrätter är d et hand elssystem m ed utsläppsrätter för kold ioxid somfinns inom EU sed an 2005. Inform ation om tilld eln ing av rätter sam tutsläpp per anläggning finns för 2005 till 2009 m en d et är end ast för år 2007som d enna inform ation branschförd elats och d ärm ed kan jäm föras m edövrig inform ation inom m iljöräkenskaperna.3.4.1 DefinitionDen utsläppsrätt som avses i d enna rapport är hand el m ed utsläppsrätter 24för kold ioxid som finns inom EU sed an 2005 .3.4.2 Metod och datakällorData över tilld elningen av utsläppsrätter sam t utsläppen har häm tats frånN aturvård sverkets hem sid a. Där kan m an hämta hem inform ation omutsläpp och tilld elning av utsläppsrätter för d e anläggningar som är m ed iutsläppssystem et.Inform ation om transaktionerna inom system et är sekretesskyd d ad e i 5 årinom EU, vilket innebär att d ata för 2005 först år 2010 är tillgängligt atthäm ta från EU:s hem sida. Från d en så kallad e Com m unity TransactionLog 25 är d et m öjligt att ta ut inform ation om specifika länd er . Dennad atabas är em ellertid svåranvänd i d agsläget och istället har vissa utd ragfrån d et svenska registret för utsläppsrätter gjorts för år 2005 gälland ehandeln inom system et. Det svenska registret heter SUS och det är till d ettaregister som d e svenska företagen löpand e red ovisar sina transaktioner ochd it d e årligen överläm nar utsläppsrätter. Energimynd igheten ansvarar förSUS.3.4.2.1 Branschfördelning av utsläppsrätterDen branschkod ning av utd elad e utsläppsrätter som N aturvård sverket görbaseras på branschkod er som inte är jämförbara m ed d en stand ard iserad ebranschind elning SCB gör. För att i d enna rapport kunna jämförabranschförd elad e ekonom iska styrm ed el har även tilld elningen avutsläppsrätter gjorts, m ed en egen m etod . Detta har gjorts för år 2007genom att ett organisationsnum m er lagts till varje anläggning som finnsm ed i d et svenska registret för utsläppsrätter, SUS. Sed an har enbranschkod enligt Svensk näringsgrensind elning (SN I) kopplats på. Dennam etod innebär d ock att det är själva företagets branschkod som tilld elatsanläggningen. Det kan finnas fall när anläggningen har en egenbranschkod som skiljer sig från.24 Läs m er om system et på w w w .utslappshand el.se/25 Webbsid a: http:/ / ec.europa.eu/ environm ent/ ets/22 Statistiska centralbyrån
  • 23. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Definitioner, metod och källor 4 Resultat för miljörelaterade skatter Detta kapitel innehåller resultat för m iljörelaterade skatter för åren 2000 till 2009. Resultatet visas även branschförd elat, sam t vissa m iljörelaterad e skatter tillsam m ans m ed utsläpp. Data om m iljörelaterad e skatter kan även 26 häm tas från SCB:s hemsid a sam t från m iljöräkenskapernas analysverktyg . 4.1 Totala miljörelaterade skatter De m iljörelaterad e skatterna, i miljoner kronor, förd elad e på huvud grupperna skatt på energi (inklusive kold ioxid skatt), skatt på transport, skatt på föroreningar och skatt på naturresurser visas i Tabell 3. Intäkterna från m iljörelaterad e skatter har i Sverige ökat m ed 34 procent m ellan år 2000 och 2009. År 2009 uppgick intäkterna till d rygt 83 m iljard er kronor vilka till största delen bestod a v intäkter från energirelaterad e skatter. Tabell 3 Miljörelaterade skatter i Sverige i miljoner kronor år 2000 till 2009 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008* 2009*Skatt på energi 52 839 55 987 59 553 61 983 63 947 65 580 66 896 67 634 69 107 70 423Energiskatt (total) 38 332 36 422 37 189 36 454 34 947 37 412 38 024 38 288 38 842 40 099varav: bränsleskatt 27 032 23 858 23 214 20 797 17 880 19 461 19 276 19 457 19 760 20 224elskatt 11 300 12 564 13 975 15 657 17 069 17 951 18 748 18 831 19 082 19 875Övriga prod.skatter på elkraft 2 345 2 592 2 434 2 288 2 508 2 483 4 127 4 219 4 626 4 240varav: vattenkraftsskatt - - - - - - - - - -kärnkraftsskatt 1 708 1 862 1 789 1 829 1 863 1 794 3 198 3 238 3 976 3 394avgift/skatt för nedrustning& förvaring 637 730 645 459 645 959 929 981 650 846Koldioxidskatt 12 162 16 973 19 930 23 241 26 490 25 685 24 745 25 127 25 639 26 084Skatt på föroreningar 1 838 1 669 1 692 1 708 1 416 1 355 1 188 1 129 883 532Svavelskatt 89 100 156 199 131 121 81 56 20 39Skatt på inrikes flyg - - - - - - - - - -Skatt på bekämpningsmedel 58 59 44 67 61 77 81 81 89 71Skatt på handelsgödsel 357 369 356 340 303 329 295 306 365 178Skatt på avfall 1 085 899 906 892 729 735 646 608 333 230Miljöskyddsavgift 116 119 109 109 108 - - - - -Avgift till batterifonden 133 123 121 101 84 93 85 78 76 14Skatt på transport 7 294 7 218 7 686 7 956 8 337 10 518 11 080 10 713 11 724 12 160Fordonsskatt 6 847 7 014 7 428 7 686 8 062 10 247 10 519 10 349 11 306 11 683Försäljningsskatt på motor-fordon 194 -22 15 - - - - - - -Trängselskatt - - - - - - 291 209 418 477Kilometerskatt - - - - - - - - - -Avgift till bilskrotningsfonden 253 226 243 270 275 271 270 155 0 0Skatt på naturresurser 125 123 117 193 202 200 254 261 254 167Naturgrusskatt 125 123 117 193 202 200 254 261 254 167Totalt 62 096 64 997 69 048 71 840 73 902 77 923 79 418 79 737 81 968 83 282Procent av BNP i Sverige 2,8% 2,8% 2,9% 2,9% 2,8% 2,8% 2,7% 2,6% 2,6% 2,7%Procent av totala skatter iSverige 7,6% 8,2% 8,9% 8,9% 8,7% 8,5% 8,3% 8,0% 8,5% 9,1% * Värden för 2008 och 2009 är preliminära. De totala miljörelaterad e skatterna som andel av BN P har legat på knappt 3 procent und er hela period en 2000-2009. Utvecklingen av d e m iljörelaterad e skatterna, förd elad e på de fyra huvud grupperna, und er åren 2000 till 2009 26 w w w .scb.se/ m iljorakenskaperna sam t w w w .m ird ata.scb.se
  • 24. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrättervisas i Figur 4. Man kan se att skatten på energi varit d om inerand e und erhela tid sserien och att de transportrelaterad e skatterna ökar något m otslutet. Grupperna analyseras m er i d etalj i följande avsnitt.Figur 4Fördelningen av miljörelaterade skatter i miljoner kronor år 2000–2009Miljoner kronorOm m an ser d e miljörelaterad e skatterna som and el av d e totala skatternasam t socialförsäkring i Sverige kan m an se att d e år 2009 uppgår tillungefär 9 procent av d em , se Figur 5. Und er period en har d enna and el ökatfrån 7,5 procent till 9 procent. Skatten på energi har störst an d el, d rygt 7,5procent år 2009.Figur 5Andel miljörelaterade skatter av de totala skatterna i Sverige i procent år2000–2009Procent24 Statistiska centralbyrån
  • 25. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Definitioner, metod och källor4.1.1 Skatt på energiGruppen energirelaterade m iljöskatter består av energiskatt (bränsleskatt 27och elskatt), prod uktionsskatter på elkraft (kärnkraftskatt sam t skatt förned rustning och förvaring) sam t koldioxid skatt.De energirelaterad e skatterna har ökat från d rygt 50 m iljard er kronor tilld rygt 70 m iljard er kronor m ellan år 2000 och 2009, vilket m otsvaras avd rygt 30 procent. Inom gruppen står kold ioxid skatten för d en störstaökningen med ungefär 115 procent m edan bränsleskatten m inskat m ed25 procent.Den största skatten i gruppen är energiskatten, den uppgick år 2009 tilld rygt 40 m iljard er kronor och består av bränsleskatt sam t elskatt som bådauppgick till ungefär 20 m iljard er kronor vard era. Kold ioxid skatten är d ennäst största skatten i gruppen. Prod uktionsskatterna på energi är relativtsm å i jäm förelse.4.1.2 Skatt på föroreningarGruppen m ed föroreningsrelaterad e m iljöskatter består av svavelskatt,skatt på bekäm pningsm ed el, hand elsgöd sel, avfall, m iljöskyd d savgift samtavgift till batterifond en. Beträffand e m iljöskyd dsavgiften har d en tid igareregistrerats på ett sådant sätt i vår d atakälla så att d en räknats som en skatt,namnet till trots, m en från och m ed år 2005 registreras d en på ett såd antsätt att d en inte längre räknas som en skatt.Intäkterna från gruppen av skatter på föroreningar har m inskat från knappt2 m iljard er kronor till d rygt 0,5 m iljard er kronor und er tid speriod en vilketm otsvaras av en m inskning på d rygt 70 procent.Den största intäkten i grupp en kom m er från skatten på avfall som uppgicktill d ryg 200 m iljard er kronor år 2009. Intäkterna har d ock m inskat m ednästan 80 procent und er period en. Den end a skatten som står för en ökningav intäkterna är skatten på bekäm pningsm ed el som ökat m ed d rygt20 procent.4.1.3 Skatt på transportI d et svenska skattesystem et har d et und er tid speriod en 2000 till 2009funnits fyra transportrelaterad e m iljöskatter; ford onsskatt, försäljningsskattpå m otorford on, trängselskatt, och avgift till bilskrotningsfond en. Av d ess aär d et end ast ford onsskatten och trängselskatten som finns kvar år 2009.Intäkterna från gruppen har, trots att flera av skatterna avvecklats, ökatfrån d rygt 7 miljard er kronor till d rygt 12 m iljarder kronor und er period envilket m otsvaras av en ökning på knappt 70 procent.Intäkterna från ford onsskatten är störst och uppgick år 2009 till d rygt11,5 m iljard er kronor. Intäkterna från trängselskatten uppgick år 2009 tillknappt 0,5 miljard er kronor.27 Den rörliga skatten på elkraft upphörd e d en 1 juli 2000 och ersattes av en skatt på d en term iskaeffekten i en kärnkraftsreaktor (vilken också är klassificerad som en m iljöskatt och redovisas somkärnkraftsskatt likväl i resultatet).
  • 26. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter4.1.4 Skatt på naturresurserInom gruppen finns en skatt, skatt på naturgrus. Intäkterna har från d ennaskatt pendlat runt 200 m iljoner kronor und er tidsperiod en, och ökat m edd rygt 30 procent und er period en.4.2 Miljörelaterade skatter för olika branscherMiljöskatterna belastar m ånga olika sektorer i sam hället, såväl d en privatakonsum tionen som företagens användning av insatsvaror. Genom attm iljöräkenskaperna red ovisar m iljöskatter per sektor eller bransch är d etm öjligt att se på d e totala skatteintäkterna från respektive bransch över tid.Branschförd elade m iljöskatter finns för åren 2000 till 2007 och visas i Tabell4 och i Figur 6.Tabell 4Branschfördelade miljöskatter i miljoner kronor löpande priser år 2000 till2007 branschtillhörighet angivet i SNI 2002SNI (2002) 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007Jordbruk, skogsbruk, fiske(01-05) 2 627 2 481 2 663 2 679 2 662 2 931 2 985 3 449Gruvor ochmineralutvinning (10-14) 266 262 248 331 351 168 426 454Tillverkningsindustri(15-37) 3 181 2 887 2 905 3 001 3 383 3 662 3 264 3 320El, gas, värme (40) 2 614 3 976 4 240 4 449 4 329 3 911 5 515 5 566Vatten och avlopp (41 +90.010) 177 190 213 236 251 260 273 266Byggindustri (45) 2 226 2 410 2 699 2 782 2 895 3 211 3 353 3 496Handel (50-52) 3 818 3 745 3 987 4 275 4 290 4 643 4 705 4 721Hotellverksamhet (55) 356 372 407 439 455 491 508 512Transport- ochkommunikation (60-64) 6 278 6 311 6 867 7 168 7 245 8 053 8 325 8 607Finansiella företag (65-67) 203 235 249 265 276 306 299 307Fastigh., off adm,uthyrning osv (70-99) 4 621 4 610 4 926 5 071 5 241 5 826 5 857 5 926Hushållens icke-vinstdrivande org. (HIO) 355 351 380 405 400 374 325 323Privat Konsumtion (PK) 32 513 34 220 36 205 37 457 38 598 40 596 39 937 39 296Offentlig konsumtion(OFF) 2 279 2 587 2 671 2 889 3 119 2 988 3 069 3 115Export 20 38 23 16 22 31 18 15Ofördelat* 563 323 367 378 384 471 561 364Totalt 62 096 64 997 69 048 71 840 73 902 77 923 79 418 79 737* Ofördelade skatter är miljöskyddsavgift, försäljningsskatt fordon, trängselskatt, kilometerskatt,bilskrotningPrivata konsum tionen (PK) är d en sektor som belastats till störst d el und erperiod en, d rygt hälften av d e totala miljöskatterna betalas genom denprivata konsum tionen vilket visas i Figur 6. Totalt sett har miljöskatternaökat m ed 25 procent under period en. Den sektor som ökat m est ä r d enoffentliga sektorn (OFF) inklusive export. Lägst ökning har branschernaMineralutvinning, tillverkningsind ustri (SN I 10-37) på ungefär 10 procent.26 Statistiska centralbyrån
  • 27. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Definitioner, metod och källorFigur 6Branschfördelade miljöskatter i miljoner kronor år 2000-2007Miljoner kronor4.3 Miljöskatter och utsläppEn grund princip vid utform ningen av ekonomiska styrm ed el är attförorenaren ska betala för sin m iljöpåverkan 28. De utsläpp som här jäm försm ed m otsvarande skatter är kold ioxid och svaveld ioxid . Utsläppen ärd irekt kopplad e till branschernas bränsleanvändning och beräknas utifrånd en m ed hjälp av fastställd a em issionskoefficienter. Det är viktigt att noteraatt d e utsläpp som visas är inhem ska utsläpp, d .v.s. utsläpp som sker iSverige.4.3.1 Utsläpp och skatt på koldioxidKold ioxid är en av växthusgaserna, and ra viktiga växthusgaser är m etanoch lustgas. Koldioxid bild as vid förbränning av kolhaltiga ämnen. Enökning av atm osfärens halt av koldioxid orsakas av förbränning av fossilabränslen. Utsläppen av kold ioxid förd elat på bransch som visas här är d esom beräknas enligt en fastställd m etod och rapporteras enligtinternationell stand ard 29.I Tabell 5 visas kold ioxidutsläpp i ton och kold ioxid skatt i miljoner kronorlöpand e priser år 2007. Den största mängd en utsläpp är från Tillverknings -ind ustrin (SN I 15-37) och sed an kom m er Transport- och kom m unikation(SN I 60-64). Kold ioxid skatten betalas till störst d el av pr ivatakonsum tionen (PK), sed an följer Transport- och kom m unikation (SN I60-64).28 Miljöaktuellt 11, 2010 och Pressm ed d eland e från Finansd epartem entet, 2009.29 Eu rostat, 2009
  • 28. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätterTabell 5Koldioxidutsläpp i ton och koldioxidskatt i miljoner kronor fördelade påbranscher angivet i SNI 2002 år 2007SNI (2002) Koldioxid- Koldioxidskatt utsläpp (ton) (miljoner SEK)Jordbruk, skogsbruk, fiske (01-05) 2 683 298 1 660Gruvor och mineralutvinning (10-14) 590 818 120Tillverkningsindustri (15-37) 17 675 397 1 816El, gas, värme (40) 8 096 840 936Vatten och avlopp (41 + 90.010) 1 553 12Byggindustri (45) 2 228 843 1 780Handel (50-52) 1 926 778 1 303Hotellverksamhet (55) 94 456 54Transport- och kommunikation (60-64) 14 580 066 5 238Finansiella företag (65-67) 72 404 73Fastigh., off adm, uthyrning osv (70-99) 2 268 662 1 523Hushållens intresseorganisationer (HIO) 54 229 91Privat Konsumtion (PK) 10 892 230 9 975Offentlig konsumtion (OFF) 1 029 444 546Total 62 195 018 25 127Då m an jäm för and elen i procent av totala utsläppen m ed and elen i procentav totala skatten, se Figur 7, kan m an se att tillverkningsind ustrin står förnästan 30 procent av utsläppen m en knappt 10 procent av skatten. Privatakonsum tionen står för nästan 40 procent av kold ioxid skatten, m en end astknappt 20 procent av utsläppen. Generellt kan m an säga att d är d enm örkare stapeln är högre än d en ljusare stapeln råd er und antag frånskatten. Skatteund antag finns av olika skäl m en analyseras inte närm are id en här rapporten.Figur 7Procent av koldioxidutsläpp och procent av koldioxidskatt per branschangivet i SNI 2002 år 2007 Procent4.3.2 Utsläpp och skatt på svaveldioxidSvaveld ioxid bild as vid förbränning av svavelhaltiga ämnen, som fossilabränslen. Svaveld ioxid bild as även naturligt, exem pelvis vid d en processd å biologiskt m aterial bryts ner. Den största naturliga källan till28 Statistiska centralbyrån
  • 29. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Definitioner, metod och källorsvaveld ioxid är vulkanutbrott. I kontakt m ed vatten löser sig gasen ochbild ar en syra. Svaveld ioxid utsläpp bid rar såled es till försurning.Utsläppen av svavel beräknas via bränsleanvändningen förd elat på olikabranscher. Det är d essa utsläpp som rapporter as enligt en internationellt 30fastställd m etod och rapporteras enligt internationell stand ard .I Tabell 6 visas svaveld ioxid utsläpp i ton och svavelskatt i m iljoner kronorlöpand e priser år 2007 förd elat på bransch. Den största m ängd en utsläppkom m er från transport- och kom m unikationsbranschen och näst störstakom m er från tillverkningsind ustrin. Svavelskatten betalas till största d elenav branschen El, gas, värm e (SN I 40) den näst största betalaren avsvavelskatt är Tillverkningsind ustrin (SN I 15-37).Tabell 6Svaveldioxidutsläpp i ton och svavelskatt i miljoner kronor fördelade påbransch angivet i SNI 2002 år 2007SNI (2002) Svaveldioxid- Svavelskatt utsläpp (ton) (miljoner SEK)Jordbruk, skogsbruk, fiske (01-05) 664 0Gruvor och mineralutvinning (10-14) 549 3Tillverkningsindustri (15-37) 20 382 15El, gas, värme (40) 8 048 35Vatten och avlopp (41 + 90.010) 0 0Byggindustri (45) 65 0Handel (50-52) 12 0Hotellverksamhet (55) 3 0Transport- och kommunikation (60-64) 58 871 0Finansiella företag (65-67) 1 0Fastigh., off adm, uthyrning osv (70-99) 50 2Hushållens intresseorganisationer (HIO) 11 0Privat Konsumtion (PK) 769 0Offentlig konsumtion (OFF) 175 0Total 89 600 56Då m an jäm för and elen i procent av totala utsläppen m ed and elen i procentav totala skatten, se Figur 8, kan m an se att transportsektorn står för nästan70 procent av utsläppen m en är helt und antagna från skatten.Energisektorn står för ungefär 60 procent av svavelutsläppen, m en end astför 9 procent av utsläppen. Generellt kan man säga att d är d en m örkarestapeln är högre än d en ljusare stapeln råd er undantag från skatten.Skatteund antag finns av olika skäl m en analyseras inte närm are i d en härrapporten.30 Eu rostat, 2009
  • 30. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätterFigur 8Procent av totala svaveldioxidutsläpp och procent av svavelskatt fördelat påbransch angivet i SNI 2002 år 2007 Procent30 Statistiska centralbyrån
  • 31. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter M iljömotiverade subventioner5 Resultat för miljömotiverade subventionerDetta kapitel innehåller resultat för m iljöm otiverad e subventioner för åren2000 till 2009, uppd elat på olika m iljöom råd en och förd elat på b ransch.Kapitlet innehåller även en jäm förelse m ed d e totala subventionerna ocholika utgiftsom råd en i den svenska statsbud geten. Data om 31m iljöm otiverad e subventioner kan häm tas från SCB:s hem sid a .5.1 Totala miljömotiverade subventioner i SverigeDe totala miljöm otiverade subventionerna i Sverige visas i Tabell 7 på nästasid a. De har ökat m ed 50 procent und er period en 2000 till 2009. År 2009betalad es knappt 9 m iljard er kronor ut som m iljöm otiverad e subventioneroch största delen bestod av resursrelaterad e sub ventioner, d ärm iljöersättningar till jordbruket ingår. Drygt 2 m iljard er kronor betalad esut som m iljöersättningar år 2009. N äst största subventionen är d etm iljörelaterad e bistånd et.För att göra red ovisningen av miljöm otiverad e subventioner översiktligföljs sam m a klassificering som Eurostat använd er när d e kategoriserarm iljöskatterna så långt möjligt, nämligen energirelaterad e,transportrelaterad e, resursrelaterad e sam t klim atrelaterad e 32 subventioner.En ytterligare grupp har skapats för att göra skilja m iljöbistånd från d eresursrelaterad e, nämligen m iljörelaterat bistånd .31 w w w .scb.se/ m iljorakenskaperna32 Klim atrelaterad e ersätter d en grupp som benäm ns skatt på föroreningar förm iljöskatterna.
  • 32. M iljömotiverade subventioner M iljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskapernaTabell 7Totala miljömotiverade subventioner i miljoner kronor i Sverige år 2000–2009. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Resursrelaterade subventioner 3 635 4 254 4 226 3 695 3 734 4 306 4 222 3 324 3 087 3 205Bidrag till bostadsinvesteringar somfrämjar ekologisk hållbarhet - 5 15 47 28 24 15 6 0 0Bidrag till miljömärkning av produkter 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4Fiskevård 2 3 4 9 4 8 7 18 18 21Internationellt miljösamarbete 27 34 34 60 65 67 66 36 33 37Investeringsbidrag för främjande avomställning i ek hållbar riktning 37 15 12 6 - - - - - -Miljöersättningar inom jordbruket 2 427 2 395 2 557 2 204 2 103 2 349 2 383 2 173 2 129 2 138Miljöforskning (Formas, SEI m.m.) 138 195 97 95 97 148 152 421 121 152Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 13 22 26 24 14 37 37 24 20 20Miljöinsatser i Östersjöregionen 21 6 21 - - - - - - -Sanering och återställning avförorenade områden 19 108 414 163 448 432 603 93 77 94Stöd för havsmiljö - - - - - - - - 31 103Stöd för kalkning och skyddad natur 336 332 344 403 509 868 902 331 423 401Stöd till lokala investeringsprogram förekologisk hållbarhet 595 1 114 623 427 187 63 -46 0 -17 -Återföring av skatt på handelsgödseloch bekämpningsmedel m.m. - - 61 235 251 266 64 168 190 184Övrigt (för miljömål, övervakning m.m.) 17 21 14 20 25 40 35 49 56 52Energirelaterade subventioner 1 047 1 239 1 526 1 039 973 632 593 1 292 1 252 2 076Bidrag för att minska elanvändning 115 70 174 170 111 39 - - - -Bidrag till investeringar i elproduktionfrån förnybara energikällor 173 222 167 54 146 - - - - -Energiforskning 304 263 292 248 163 166 292 330 385 688Stöd för effektivare energianvändning 59 60 58 92 86 112 121 94 102 111Stöd för energiinvesteringar i offentligalokaler - - - - - - - 562 394 690Stöd för energiteknik/energieffektivise-ring 147 306 376 322 406 252 120 62 51 161Stöd för installation av energieffektivafönster m.m. i småhus - - - - - - - 39 54 62Stöd för konvertering från direktverk-ande elvärme - - - - - - - 128 129 85Stöd för kärnsäkerhet (nationella sominternationella åtgärder) 31 34 40 12 12 12 12 39 58 68Stöd för småskalig elproduktion 173 240 243 106 - - - - - -Stöd för solvärme - - - - - - - 0 8 16Stöd för vindkraft - - - - 50 52 48 38 70 195Åtgärder för el- ochvärmeförsörjningen i Sydsverige 45 45 175 37 - - - - - -Klimatrelaterade subventioner 12 18 22 43 250 123 470 197 319 510Energipolitiskt motiverade internatio-nella klimatinsatser 12 18 21 37 171 30 10 13 42 265Stöd till klimatinvesteringar - - 1 6 79 93 460 185 277 245Transportrelaterade subventioner 6 0 0 0 0 0 0 343 352 424Försök med trängselskatt i Stockholm - - - - - - - 297 0 0Miljöbilspremie - - - - - - - 41 322 349Transportrelaterad forskning 6 0 0 0 0 0 0 5 30 76Miljörelaterat bistånd 1 282 1 500 1 448 1 415 1 616 1 715 1 955 1 947 2 038 2 767Miljöbistånd 1 282 1 500 1 448 1 415 1 616 1 715 1 955 1 947 2 038 2 767Totalt 5 983 7 011 7 222 6 193 6 574 6 776 7 241 7 104 7 047 8 983I Figur 9 visas hur d e olika m iljöom råd ena har varierat und er tid speriod en2000 till 2009. Ökningen m ellan 2008 och 2009 beror främ st på ökningeninom d e bistånd srelaterad e subventionerna, en ökning m ed 36 procent,Miljöom råd ena analyseras var för sig i följand e avsnitt.32 Statistiska centralbyrån
  • 33. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter M iljömotiverade subventionerFigur 9Miljömotiverade subventioner i miljoner kronor per miljöområde år 2000–2009Miljoner kronor5.1.1 Resursrelaterade subventionerStörsta subventionen i denna grupp är m iljöersättningarna inom jord bru ketvilka stod för d rygt 2 m iljard er kronor år 2009. Miljöersättningarna tilljord bruket ingår i m iljö- och land sbygd sprogram m et för Sverige.Föregåend e program varad e period en 2000-2006. Det nuvarand eland sbygd sprogram m et gäller från 2007 till 2013. Med taget somm iljöm otiverat är just nu enbart d et som betalas ut som m iljöersättningar,m en d et finns även and ra form er av stöd m ed miljöm otiv i program m et.Även stöd et för kalkning och för skyd d ad natur klassificeras in und erresursom råd et, d et har legat på knappt en halv m iljard senaste åren m ed entopp und er 2006 på nästan en m iljard kronor utbetald a, vilket syns i Tabell7 ovan. Även stöd et för sanering och återställand e av förorenad e om råd enhar m inskat m ycket under senare år. Tillsam m ans har d essa tvåsubventioner m inskat med d rygt en m iljard kronor sed an toppnoteringenår 2006.5.1.2 Energirelaterade subventionerDe energirelaterad e subventionerna har d ubblerats und er p eriod en 2000-2009, från d rygt en m iljard till d rygt två m iljard er kronor. Flera höjningarav utbetald a subventioner ligger bakom d etta. Utbetald a subventioner frånanslaget som heter Energiforskning har ökat från ca 300 m iljoner kronor år2000 till knappt 700 miljoner kronor år 2009. Ett helt nytt stöd förenergiinvesteringar i offentliga lokaler tillkom 2007 och har legat på m ellan400-700 m iljoner kronor årligen sed an d ess. Även stöd till vind kraft hartillkom m it, och ökat, und er senare år. H and el m ed elcertifikat införd es 2003och ersatte utbetalda bidrag till investeringar i elprod uktion från förnybaraenergikällor genom att istället ålägga leveran törerna av el att köpacertifikat m otsvarand e en viss and el av d eras försäljning.5.1.3 Klimatrelaterade subventionerDet finns d elar av subventioner i d e and ra om rådena som också ärklim atrelaterad e, m en senare år har d et kom m it stöd som m er i sin helhethar ett utsläppsperspektiv och d et är d e klimatrelaterad e stöd en. H är ingår
  • 34. M iljömotiverade subventioner M iljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskapernasåväl internationella klim atin satser som stöd till klim atinvesteringar, d ets.k. KLIMP. År 2009 hade d enna grupp stöd ökat till d rygt en halv miljardkronor från end ast 12 m iljoner kronor år 2000.5.1.4 Transportrelaterade subventionerUnd er period en 2000-2009 är d et först d e senare åren som m an kan finnatyd liga m iljöm otiverad e subventioner riktad e d irekt till transportom råd etoch d et främ st genom d els d et stöd som betalades ut när trängselskatternaintrod ucerad es och även m iljöbilsprem ien som införd es år 2007 (num eraborttaget och ersatt m ed lägre ford onsskatt för nya m iljöbilar). Dentransportrelaterad e forskningen har tid igare varit svår att skilja frånm iljöforskning i stort m en har varit m öjligt att skilja ur totalenergiforskning sed an 2007. Men d et är d ärför svårt att veta om d enna typav forskning har ökat und er period en eller om d et enbart beror på nyam öjligheter att ta ut d ata.5.1.5 Miljörelaterat biståndDenna post består av en and el av d et totala bistånd et som Sverige ger ochand elen har legat på m ellan 11 och 14 procent av d et totala bistånd et und erperiod en. Inform ationen har häm tats från SIDA. Miljöbistånd et hard ubblerats und er perioden, från knappt 1.3 miljard er kronor år 2000 tillnästan 3 miljard er kronor år 2009.5.2 Miljömotiverade subventioner för konsumtion och investeringMiljöm otiverad e subventioner är intressanta att stud era från olikasynvinklar. Förutom att se på d ess tillhörand e miljöom råd e är d et m öjligtatt se på i vilken form d e m iljöm otiverad e subventionerna betalas ut avstaten. I Figur 10 visas hur stor d el av d e m iljöm otiverad e subventionernasom ges för en investering eller för att användas för konsum tion, d v s i d enlöpand e verksam heten. Subventioner som ges för konsum tion är d envanligaste form en för utbetalning för d e miljöm otiverad e subventionerna,hela 75 procent av d e utbetald a subventionerna år 2009 gavs i d enna form .N ästan hälften av d e totala subventionerna för kon sum tion gick antingentill företag, statliga bolag, kom m unala bolag och statliga affärsverk. Störstand el av d e subventioner som ges för investering gick d ärem ot tillinternationell verksamhet (40 procent) sam t till kom m uner och land sting(34 procent).34 Statistiska centralbyrån
  • 35. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter M iljömotiverade subventionerFigur 10Miljömotiverade subventioner i miljoner kronor uppdelade på om de ges förinvestering eller för konsumtion och dess mottagare i ekonomin, år 2009 Till organisationer och ideella föreningar Till kommun och landsting Till företag, statliga bolag, kommunala bolag, statliga affärsverk Till internationell verksamhet Miljömotiverade subventioner för konsumtion Till enskilda personer Miljömotiverade subventioner för investering 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 Miljoner kronorSubventioner för investering har blivit en vanligare form att ge subventio-ner som vilket visas i Figur 11. End ast 13 procent av d e totalam iljöm otiverad e subventionerna var år 2000 av d enna form m en år 2009stod d e för 25 procent av d e totala subventionerna. Exem pel på ensubvention som ges för investering är från anslaget Stöd till vind kraft d är84 procent betalades ut för investering år 2009. En m iljöm otiveradsubvention som till största d el ges för konsum tion kom m er från anslagetEnergiforskning d är 97 procent betalad es ut för konsum tion.Figur 11Miljömotiverade subventioner i miljoner kronor uppdelade på om de ges förkonsumtion och investering år 2000–2009Miljoner kronor5.3 Totala subventioner i SverigeEnligt sam m a d efinition som använd s för d e m iljörelaterad esubventionerna tas d e totala subventionerna i Sverige fram . Definitioneninklud erar d els d en subvention som d en d efinieras i nationalräkenskapernaoch lägger sed an till övriga transfereringar. Figur 12 visar d e
  • 36. M iljömotiverade subventioner M iljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskapernam iljöm otiverad e subventionerna som and el av d e totala subventionerna iSverige och uppd elat på d e fem m iljöom råd ena. De m iljörelaterad esubventionerna var nästan 2 procent av de totala subventionerna år 2009.Figur 12Miljömotiverade subventioner som andel av totala subventioner och övrigatransfereringar i Sverige år 2000–2009Sum m an på knappt 9 m iljard er kronor för d e m iljöm otiverad esubventionerna kan jäm föras m ed and ra utgifter i sam hället som statenhar. I Tabell 8 visas ett urval av så kallad e utgiftsom råd en frånstatsbud geten och såväl d e totala resultatet från de ingåend e anslagen irespektive utgiftsom råd e visas som d e subventioner som betalas ut (enligtm iljöräkenskapernas d efinition ). And ra utgifter från statsbud geten,förutom subventioner enligt d en d efinition som m iljöräkenskapernaanvänd er, är till exem pel löner, investeringar och hyra.Tabell 8Statens utgifter i statsbudgeten i miljoner kronor, totalt samt enbart det sombetalas ut som subvention i miljarder kronor, år 2009Utgiftsområde i statsbudgeten (UO) Totala anslag inom utgiftsområdet i Betalas ut somMiljarder kronor statsbudgeten subvention, miljoner SEKInternationellt bistånd (UO 07) 29 600 26 763Hälsovård, sjukvård och social omsorg (UO 09) 53 063 50 438Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggandesamt konsumentpolitik (UO 18) 1 905 1 027Regional tillväxt (UO 19) 3 204 2 910Allmän miljö- och naturvård (UO 20) 5 161 1 784Energi (UO 21) 3 047 2 217Kommunikationer (UO 22) 40 047 3 064Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande 12 301näringar (UO 23) 16 368Näringsliv (UO 24) 6 563 2 985Totalt utbetalt från statsbudgeten (alla UO) 780 712 507 803Genom att se på statsbud getens and ra utgifter sätts d e subventioner sombetalas ut för m iljösyfte i ett perspektiv. Den summ a som vi har för d em iljöm otiverad e subventionerna på knappt 9 m iljard er kronor är större vadsom betalas ut som subvention från utgiftsom rådet som heter Allm änm iljö- och naturvård . Det beror på att vi fångar upp m iljöm otiverad eanslag från m er än enbart d etta utgiftsom råd e. Inform ation över såväl d e36 Statistiska centralbyrån
  • 37. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter M iljömotiverade subventioner totala utgifterna från alla utgiftsom råd en liksom d e utbetald a subventionerna enligt m iljöräkenskapernas d efinition finns i Bilaga 5. 5.4 Miljömotiverade subventioner fördelat på bransch SCB har i d enna rapport branschförd elat d e m iljöm otiverad e subventionerna och resultatet av d etta arbete presenteras ned an. I Tabell 9 är d e totala m iljöm otiverad e subventionerna förd elad e på d en bransch som 33 d e går till. Branschtillhörigheten angivs i SN I 2007 till skillnad m ot resten av rap porten som följer d en äld re SN I2002 klassificeringen . Tabellen visar att d e största m ottagarna av m iljöm otiverad e subventioner år 2009 var jord brukssektorn (SN I 01) sam t internationella m ottagare. Jord brukssektorns and el av d e totala m iljöm otiverad e subventionerna har m inskat und er period en, år 2000 fick d en d rygt 40 procent och 2009 var and elen 25 procent, även om d et totala beloppet till jord brukssektorn varit i stort sett konstant. De internationella m ottagarna har ökat, helt i linje m ed att d et totala bistånd et i Sverige ökat. År 2000 gick d rygt 20 procent av d e totala m iljö- m otiverad e subventionerna till m ottagare utanför Sverige jämfört m ed d rygt 30 procent 2009. Stöd et till offentlig förvaltning låg på ca 15 procent av d et totala stöd et såväl år 2000 som 2009. Subventionerna till energibranschen (SN I 35) m inskad e från 6 procent till 2 procent av d e totala m iljösubventionerna und er period en. Tabell 9 Miljömotiverade subventioner i miljoner kronor per bransch angiven i branschindelning enligt SNI2007, år 2000–2009Branschgruppering SNI2007 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Jordbruk (01) 2 436 2 407 2 580 2 422 2 297 2 552 2 361 2 239 2 241 2 272Fiske (03) 0 3 3 5 3 1 1 1 1 0Motorfordon, släpfordon (29) 5 0 0 0 0 0 0 0 21 282El, gas, värme och kyla (35) 381 503 529 198 194 53 48 37 39 164Avfallshantering; återvinning (38) 26 15 12 6 0 0 0 0 0 0Byggande av hus (41) 0 0 4 11 11 23 7 5 0 0Landtransport (49) 0 0 0 0 0 0 0 297 0 0Fastighetsverksamhet (68) 0 0 0 0 0 0 0 131 160 160Arkitekt- och teknisk konsult (71) 8 11 8 11 18 30 25 34 51 71Forskning och utveckling (72) 291 495 439 420 452 440 475 744 481 614Hushållens intresseorg. (HIO) 375 379 508 497 551 550 602 643 597 657Offentlig konsumtion (OFF) 984 1 620 1 539 1 117 1 331 1 535 1 975 1 046 1 090 1 368Privat konsumtion (PK) 127 57 160 150 106 60 37 210 502 552Internationellt 1 351 1 523 1 439 1 355 1 612 1 533 1 709 1 718 1 864 2 844Totalt 5 983 7 011 7 222 6 193 6 574 6 776 7 241 7 104 7 047 8 983 H ushållens intresseorganisationer, H IO, kan i d atam aterialet d elas upp i d et som tillhör privat konsum tion och d et som tillhör offentlig konsum tion. N ed an i figurerna är H IO d ärför sam m anslaget på d etta sätt. Figur 13 visar sam ma d ata som tabellen ovan m en i en aggregerad form där end ast d e större branscherna visas enskilt och d e m ind re branscherna grupperats und er rubriken övrigt. H är syns d et tyd ligt att d et är inom internationellt som ökningen främ st skett und er period en genom en 33 N yckel m ellan SN I2007 och SN I 2002 finns här: http:/ / w w w .sni2007.scb.se/ sninyckel2002_07.asp
  • 38. M iljömotiverade subventioner M iljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskapernad ubblering av m iljöm otiverad e subventioner under period en 2000 till 2009.Även m inskningen för såväl energibranschen på en halvering, som föroffentlig förvaltning som erhöll d ess högsta subventioner år 2006,synliggörs. Ökningen i gruppen övrigt beror främ st på d et stöd förträngselavgifterna som utbetalad es till branschen land transport år 2007sam t på att en allt större d el av energiforskningsanslagen nu riktas direkttill ford onsind ustrin.Figur 13Totala miljömotiverade subventioner i miljoner kronor per bransch angiven iSNI 2007 år 2000–2009Miljoner kronorH ela sum m an miljöm otiverad e subventioner som går tilljord bruksbranschen (SN I 01) är klassificerad e som resursrelaterad e. Ettexem pel på bransch som erhåller såväl resursrelaterad e, energirelaterad esom transportrelaterad e subventioner är konsult och forsknings- ochutvecklingsbranschen (SN I 71 sam t 72). Dels tar d e em ot subvention er somkom m er från anslag för t.ex. energiforskning och energieffektivitet m enäven miljöforskning (som är resursklassificerat) och stöd förtransportrelaterad forskning.Miljöm otiverad e subventioner som betalas ut till privat konsum tion harm er än d ubblerats und er period en och här finner vi subventioner från allafem m iljöom råd en. Miljörelaterat bistånd har gått till d en d el av d enprivata konsum tionen som är H IO, d v s hushållens icke-vinstrivand eorganisationer. Till d en privata konsum tionen finnes även bland annatstörre utbetalningar år 2009 för m iljöbilsprem ien, stöd för konvertering avd irektverkand e elvärm e, stöd för installation av energieffektiva fönster ism åhus och återföringen av skatten på hand elsgöd sel ochbekäm pningsm ed el.5.4.1 Branschanalys per miljöområdeDet är m öjligt att bryta ner d e branschförd elad e m iljöm otiverad esubventionerna på d e miljöom råd en som finns för att se m er i d etalj vart38 Statistiska centralbyrån
  • 39. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter M iljömotiverade subventionersubventionerna för d e olika om råd ena går till för d elar av ekonom in . Varjem iljöm otiverad subvention är endast förd elad till ett m iljöom råd e.De m iljöom råd ena som har störst betyd else för flera branscher är d eresursrelaterad e subventionerna sam t d e energirelaterad e subventionernaoch för d essa har figurer tagits fram vilka m öjliggör y tterligare analys, sened an. Miljörelaterat bistånd är ett betyd elsefullt m iljöom råd e likväl m enär inte förd elat på lika många branscher.5.4.1.1 Resursrelaterade subventioner per branschDe totala resursrelaterade subventionerna, som visas i Figur 14, harm inskat und er period en, från 3,6 m iljard er kronor till 3,2 m iljard er kronor.Störst and el har jord bruksbranschen haft med m ellan 50-70 procent av d eutbetalad e subventionerna. Förutom m iljöersättningarna till jord bruketsom ligger på d rygt 2 miljard er kronor per år så betalas m iljöm otiverad esubventioner ut från anslagen m iljöförbättrand e åtgärd er i jord bruket ochså har d et betalats ut en återföring från skatterna på hand elsgöd sel ochbekäm pningsm edel sed an 2002. Skatten på hand elsgöd sel är num eraborttagen (sed an 2010).Figur 14Resursrelaterade miljömotiverade subventioner i miljoner kronor per branschangiven i SNI 2007 år 2000–2009Miljoner kronorDen bransch som efter jord bruket tagit em ot m ycket resursrelaterad esubventioner är offentlig förvaltning, m en and elen har m inskat från 26procent år 2000 till 16 procent år 2009. Drygt 60 procent av d eresursrelaterad e subventionerna till offentlig förvaltning år 2000 kom frånanslaget stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet.Sed an 2006 har inga subventioner betalats ut från d etta anslag.Resursrelaterad e subventioner för kalkning och skyd d av natur har legatm ellan 300 och 900 m iljon er kronor per år und er period en och år 2009 stodd enna subvention för knappt 80 procent av d et resursrelaterad e stöd et tilloffentlig verksamhet. Såväl m inskningen i stöd för kalkning och skyd d avnatur som för sanering och återställning av förorenad e om rå d en bid rar till
  • 40. M iljömotiverade subventioner M iljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskapernaatt offentlig verksamhet får m ind re resursrelaterad e subventioner år 2009än 2000.5.4.1.2 Energirelaterade subventioner per branschFigur 15 visar d e energirelaterad e m iljöm otiverade subventionerna ochvilken bransch som tagit em ot subventionerna und er period en 2000 till2009. Största m ottagarna av energirelaterad e subventioner år 2009 varoffentlig förvaltning (29 procent) och branschen forskning och utveckling(24 procent, hop slagen med konsult som i Figur 15 står d e för 26 procent).Störst föränd ring över tid har d et varit inom offentlig förvaltning, som harökat 10 gånger om . Främsta orsak är stöd et för energiinvesteringar ioffentliga lokaler som införd es 2007 och d är d rygt 350 m iljoner betalad es utund er 2009 till d et offentliga. Även konsulter och forskning (SN I 71,72) harökat und er period en och d et är subventionerna från anslagetenergiforskning som ökat från knappt 100 m iljoner till d ry gt 450 m iljonerkronor till branschen und er period en.Figur 15Energirelaterade miljömotiverade subventioner i miljoner kronor per branschangiven i SNI 2007 år 2000–2009Miljoner kronorEn bransch som fått allt m ind re m iljöm otiverad e subventioner underperiod en är el, gas värme och kyla som fått en halvering av stöd . Det harhänt m ycket inom d enna bransch sedan 2000. I början av d ecenniet var d eflesta subventioner inriktad e på sm åskalig energiprod uktion och förnybaraenergikällor. Dessa stöd har d ock på senare år ersatts av elcertifikatsyste -m et som är ett m arknad sbaserat stöd system d är hand el sker m ellan pro -d ucenterna och d e kvotpliktiga. Det införd es 2003 och har ersatt tid igareinvesteringsstöd . En ny subvention som tillkom mit och nu går till energi-branschen är d en som betalas ut från anslaget m arknad sintrod uktion avvind kraft.Subventionerna till privat konsum tion har inte ökat i sam m a grad , såm ycket und er period en m en stöd ens fokus har skiftat. Subventioner för attkonvertera till d irektverkand e elvärm e sam t för installation av energieffek -40 Statistiska centralbyrån
  • 41. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter M iljömotiverade subventionertiva fönster i sm åhus har tillkom mit sed an 2007 och ett tid igare stöd för attm inska elanvänd ning försvann 2005.Två nya stöd ligger bakom ökn ingen till branschen fastighetsverksamhet(SN I 68) och d et är stöd en för energiinvesteringar i offentliga lokaler sam tför konvertering från direktverkand e elvärm e.5.4.1.3 Miljörelaterat bistånd, klimatrelaterade och transportrelateradeDet m iljörelaterad e bistånd et går främst till internationella m ottagare, 86procent av bistånd et gick internationellt år 2009. Resterand e, 14 procent,gick sam m a år till hushållens icke-vinstd rivand e organisationer, H IO. Vadd e använd er pengarna till i sin tur syns inte i datam aterialet utan vi kanend ast spåra subventionens första steg.Und er 2009 gick ungefär hälften av d e klim atrelaterad e subventionerna tillinternationella m ottagare och d en and ra halvan till offentlig förvaltning.Det tid igare stödet för klim atinvesteringar, m en vilket från 2009 num eraheter stöd till utveckling av hållbara städ er, går främ st till kom m uner(offentlig förvaltning).Gälland e d e transportrelaterad e m iljösubventionerna så gick 82 procent avstöd et år 2009 till privatpersoner genom miljöbilsprem ien. 17 procent gicktill branschen m otorfordon, släpford on (SN I 29) genom stöd för m iljövänligford onsforskning.
  • 42. Pot. miljöskadliga subventioner M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter6 Resultat för potentiellt miljöskadliga subventionerI d etta kapitel red ovisas resultat för potentiellt m iljöskad liga subventionerutbetalad e år 2007. Data som presenteras här är resu ltatet av ett förstaförsök att kartlägga och branschförd ela d e potentiellt miljöskad ligasubventionerna.6.1 BakgrundI m etod en för att kartlägga d e potentiellt m iljöskad liga subventioner ingår,som ett stöd för att finna d e potentiellt miljöskad liga subventionerna, attid entifiera d e m est utsläppsintensiva branscherna. Den branschind elningsom använd s i kapitlet är SN I 2002.För att id entifiera d e utsläppsintensiva branscherna i Sverige har vi härstud erat utsläpp av koldioxid relaterat till branschens förädlingsvärd e.Genom snittet i Sverige för d etta m ått är 57 ton CO 2 per m iljoner kronorföräd lingsvärd e för år 2007. Branscher m ed högre värd e än så betecknassom utsläppsintensiva. För 2007 gäller att följande branscher ärutsläppsintensiva (SN I2002 inom parantes); Sjötransport (61), Tillverkningav stenkolsprod ukter, raffinerad e petroleum produkter och kärnbränsle(23), Lufttransport (62), Tillverkning av icke-m etalliska m ineraliskaprod ukter (26), Fiske och vattenbruk (05), Stål och m etallfram ställning (27),El-, gas-, ång- och hetvattenförsörjning (40) och Jord bruk och jakt (01).Branscher m ed en utsläppsintensitet över 30 ton CO 2 per m iljoner kronorföräd lingsvärd e visas i Figur 16.Figur 16Diagrammet visar utsläppsintensiteter för branscher med värden över 30 tonCO2 per miljoner kronor förädlingsvärde, genomsnittet för Sverige är 57 tonCO2 per miljoner kronor förädlingsvärde. Ton CO2 per mkr FV42 Statistiska centralbyrån
  • 43. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Pot. miljöskadliga subventioner6.2 Totala potentiellt miljöskadliga subventionerI Tabell 10 finns sam manställt d e subventioner som klassats som potentielltm iljöskad liga, från vilket anslag d e betalas ut samt d eras belopp år 2007. Detotala potentiellt m iljöskad liga subventionerna uppgick d å till nästan9 m iljard er kronor. Av detta betalad es d rygt 6,5 m iljard er kronor som stödtill jord bruket (från anslaget gård sstöd och d jurbid rag) och d rygt enm iljard som stöd till vägbyggen och upprustning av vägar (från anslagetväghållning och statsbidrag).Tabell 10Potentiellt miljöskadliga subventioner i miljoner kronor löpande priser, år2007Utbetalas från anslag Miljoner SEKResursrelaterade potentiellt miljöskadliga subventioner 7 346Gårdsstöd och djurbidrag m.m. 6 577Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter mm. 457Avgift till tillfällig fond för omstrukturering av EU:s sockersektor 226Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 63Strukturstöd till fisket m.m. 23Transportrelaterade potentiellt miljöskadliga subventioner 1 593Väghållning och statsbidrag 1 066Transportbidrag 314Driftbidrag till icke statliga flygplatser 80Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. 71Ersättning till viss kanaltrafik m.m. 62Summa 8 939Urvalet av d e potentiellt m iljöskad liga subventionerna görs från d e anslagsom betalas ut och som klassats som en subvention enligtm iljöräkenskapernas d efinition. Urvalet av anslag baseras sed an på tid igarearbeten inom miljöräkenskaperna för att id entifiera potentielltm iljöskad liga subvention er. Dessutom har statsbud geten stud erats för atteventuellt hitta nya potentiellt m iljöskad liga subventioner. Som ett stödanvänd s utsläppsintensiteterna på så sätt att subventioner som går tillutsläppsintensiva branscher klassas som potentiellt m iljöskad liga. Det finnsflera anslag som är d iskuterbara om d elar av dem skulle kunna falla inomd efinitionen för potentiellt m iljöskad liga subventioner. exem pel på sådanaär anslagen Allm änna regionalpolitiska åtgärd er och Europeiskautvecklingsfond en. I samm anställningen som presenteras i d enna rapporthar d e d ock inte tagits med .6.2.1 Resursrelaterade potentiellt miljöskadliga subventionerUtbetalningar inom d enna grupp uppgår år 2007 till d rygt 7,3 m iljard erkronor. Störst i d enna grupp är d en potentiellt m iljöskad liga subventionsom betalas ut från anslaget Gård sstöd och d jurbid rag som uppgår tilld rygt 6,6 m iljard er kronor. Detta anslag har genom gått en större föränd ringund er senare år, man har gått från m er prod uktionsinriktad e stöd tillarealstöd , vilket är positivt ur m iljösynpunkt. Från anslaget Gård sstöd ochd jurbid rag har vi här räknat m ed att hela sum m an som betalas ut somsubvention enligt m iljöräkenskaperna är potentiellt m iljöskad liga, utom d esom betalas ut d irekt av m iljöskäl, d e s.k. m iljöstöd en som är klassad e somm iljöm otiverad e subventioner.
  • 44. Pot. miljöskadliga subventioner M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter6.2.2 Transportrelaterade potentiellt miljöskadliga subventionerUtbetalningar inom d enna grupp uppgår år 2007 till d rygt 1,6 m iljard erkronor. Störst i gruppen är d en subvention som betalas ut från anslagetVäghållning och statsbidrag som uppgår till d rygt 1 m iljard kronor.6.3 Potentiellt miljöskadliga subventioner fördelat på branschDå d e potentiellt m iljöskad liga subventionerna branschförd elas, d .v.s.förd elas på d e sektorer som d e betalas ut till, kan m an se i Tabell 11 att tillallra största d elen betalas ut till jord bruk, skogsbruk och fiske (SN I 01, 02,05). Detta m otsvarar ungefär 80 procent av hela sum m an. N äst störstam ottagaren är offentlig transport, kom m unikation och fastighetsförvaltning(SN I 61, 62, 70) vilket m otsvarar ungefär 11 procent av hela sum m an.Tabell 11Potentiellt miljöskadliga subventioner i miljoner kronor löpande priserfördelat per bransch angivet i SNI2007 år 2007SNI (2002) Miljoner SEKJordbruk, skogsbruk, fiske (01-05) 7 121Tillverkningsindustri (15-37) 314Transport- , kommunikation och fastighetsförvaltning (61-70) 942Offentlig förbrukning (OFF) 266Privat konsumtion (PK) 70Internationellt 226Totalt 8 93944 Statistiska centralbyrån
  • 45. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Utsläppsrätter7 Resultat för utsläppsrätterI d etta kapitel visas inform ation om d en svenska d elen i system et m edutsläppsrätter för kold ioxid . Data som presenteras här är resultatet av ettförsta försök att branschförd ela inform ation om tilld elning avutsläppsrätter och kold ioxid utsläpp i system et.7.1 BakgrundH and el m ed utsläppsrätter införd es 2005 inom EU och d et är värld ens 34första större hand elssystem för växthusgaser . H and el m ed utsläppsrätterom fattar utsläppen av kold ioxid och fungerar genom att unionen sätter etttak för d e totala utsläppen och d e företag som omfattas av utsläppshand eltilld elas u tsläppsrätter utifrån särskilda förd elningsprinciper som anges av 35riksd agen och regeringen . Den som släpper ut m ind re kold ioxid än d etantal utsläppsrätter som företaget förfogar över kan spara utsläppsrätternaund er hand elsperiod en eller sälja överskottet till and ra företag. Enförutsättning för att hand eln ska led a till minskad e utsläpp är d ärför att detfinns en brist på utsläppsrätter på m arknad en.7.1.1 Tilldelning av utsläppsrätter och faktiska utsläppDen första period en varad e i en treårsperiod m ellan 2005 och 2007. Vi ärjust nu inne i d en and ra period en som pågår m ellan 2008 och 2012 och d är 36tilld elningsnivån är 9 procent lägre än und er tidigare period . N aturvård s-verket fattar beslut om tilld elning av utsläppsrätter och ansvarar föruppföljning av företagens årliga rapportering av utsläpp av kold ioxid .Energim ynd igheten är ansvarig för d et svenska registret för utsläppsrätter,SUS, d är företagen löpand e red ovisar sina transaktioner och varje åröverläm nar utsläppsrätter. H and el m ed utsläppsrätter för k old ioxidom fattar d rygt 730 svenska anläggningar inom ind ustri och energiprod uk -tion. Totalt berörs cirka 13 000 anläggningar i hela EU m otsvarand e cirka 40procent av d e totala utsläppen av koldioxid inom unionen.Figur 17 visar anläggningarnas utsläpp und er åren 2005–2009 sam t d enm ängd utsläppsrätter respektive anläggning tilld elats. Sverigeskold ioxid utsläpp inom den handland e sektorn uppgick år 2009 till 17,5m iljoner ton, vilket innebär att utsläppen inom hand elssystem et harm inskat m ed 2,6 miljoner ton jämfört m ed 2008.34 Läs m er om system et på w w w .utslappshand el.se35 Und er första hand elsperiod en var d et end ast utsläpp av kold ioxid som om fattad es avhand elssystem et. Från och m ed 2008 inklud eras lustgas i några m ed lem sländ er. Fr N V.36 Läs m er på regeringens hem sid a om Sveriges förd elningsplan för period en 2008-2012.
  • 46. Utsläppsrätter M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätterFigur 17Tilldelade utsläppsrätter och faktiska utsläpp i miljoner ton koldioxid år2005–2009Miljoner tonUppgifterna är m öjliga att bryta ner på branschnivå (SN I) genom att d etfinns inform ation om vilket företag som ingår och d et är m öjligt attm anuellt lägga till organisationsnum m er. Detta har gjorts för året 2007 ochresultatet visas senare i kapitlet.Förutom att visa tilld elningen av utsläppsrätter och faktiska utsläpp avkold ioxid finns d et inform ation om hur anläggningarna har fullgjort sittåtagand e och d etta kallas fullgörand estatus. På detta sätt ser m an att d eutsläppsrätter som överläm nats av företagen m otsvarar d e kontrollerad eutsläppen. Energim ynd igheten är ansvarig för d et svenska registret förutsläppsrätter, SUS, d är företagen löpand e red ovisar sina transaktioner ochvarje år överlämnar utsläppsrätter.7.1.2 Pris på utsläppsrätterDet har varit stora föränd ringar i priset på utsläppsrätter m ellan 2005 och2009. Figur 18 visar d els priset på en utsläppsrätt i d en förstahandelsperiod en (2005-2007) d els priset i d en andra handelsperiod en framtills id ag (2008-2010). I början av 2006 gick priset upp till 30 euro per tonkold ioxid , d en högsta noteringen i period en fram till 2009. Den kallavintern 2005 hade påverkan på d en prisutvecklingen. Det är även synligt ifiguren att utsläppsrätterna i d en första hand elsperiod en blev i stort settvärd elösa und er 2007 på grund av ett stort överskott av utsläppsrätter påm arknad en.46 Statistiska centralbyrån
  • 47. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter UtsläppsrätterFigur 18Priset på utsläppsrätter i euro per ton koldioxid under första och andra 37handelsperioden . Källa Nord PoolEUR/tCO2I början av and ra hand elsperiod en låg priset på runt 20 euro per tonkold ioxid , m en i februari 2009 föll priset till und er 10 euro. Denekonom iska krisen i EU har bid ragit till a tt prod uktionen m inskad es ochd ärm ed även utsläppen av kold ioxid vilket gjorde att fler rätter såld es påm arknad en. Det ökad e utbud et gjord e att priset sjönk. Und er 2010 harpriset legat på runt 13-15 euro per ton.Värd et av d e tilld elad e utsläppsrätterna kan räknas ut genom att ta ettm ed elpris för utsläpp varje år gånger d et antal rätter som d elats ut. Dettavärd e har varierat m ellan knappt 4,5 m iljard er kronor år 2005 till d rygt 3m iljard er kronor år 2009. Orsaken till minskningen är att priset påkold ioxid utsläpp varit lägre senare år vilket syns i Figur 18.7.2 Utsläppsrätter fördelat på branschEU:s utsläppshand el omfattar ett antal ind ustrigrenar, främ st energi-anläggningar och vissa energiintensiva ind ustribranscher. Und er hand els -period en 2008–2012 utökad es hand elssystem et till att om fatta fler förbrän - 38ningsanläggningar .N aturvård sverket använd er en egen bransch gruppering i sin red ovisning 39vilken inte överensstämm er m ed d en stand ard iserad e branschklassificering 40som använd es inom N ationalräkenskaperna och Miljöräkenskaperna .Inom ram arna för d etta projekt har vi för året 2007 kopplat d ata omtilld elning och utsläpp för varje anläggning till d en branschkod ning somfinns i Företagsregistret hos SCB. Då organisationsnum m er använts så ärd et företaget och inte d en specifika anläggningens branschkod som avses.37 Källa för d ata är N ord Pool. Inform ationen är tagen från Statistics N etherland s (10)38 Läs m er om utökningen på N aturvård sverkets hem sid a sam thttp:/ / w w w .regeringen.se/ content/ 1/ c6/ 06/ 84/ 85/ b8917ac6.pd f39 Se N aturvård sverkets d ata här: http:/ / w w w .naturvard sverket.se/ sv/ Lagar -och-and ra-styrm ed el/ Ekonom iska-styrm ed el/ H and el-m ed -utslappsratter/ Resultat-och-uppfoljning/ Rap porterad e-utslapp -per-bransch-200940 Miljöräkenskaperna följer Svensk N äringsgrensind elning vilken bygger på EU:s stand ard ,N ACE Rev.2.
  • 48. Utsläppsrätter M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätterSvensk näringslivsind elning för 2002 använd s, inte d e nya SN I 2007kod erna. Resultatet visas i Tabell 12.Tabell 12Tilldelade utsläppsrätter och utsläpp per bransch angivet i SNI 2002 år 2007(SNI 2002) Tilldelad Utsläpp 2007 utsl.rätt 2007 (ton CO2)Utv metall mineral (13-14) 852 599 844 453Livsmedel (15) 250 176 132 816Trävaruindustri (20) 8 135 8 427Massa papper pappersv (21) 2 644 757 1 552 370Förlag o grafisk (23) 796 866 636 312Kemisk industri (24) 549 593 433 337Gummi o plast (25) 10 313 5 793Jord o stenvaror (26) 3 189 332 2 939 272Stål o metallverk (27) 7 294 674 6 372 285Motorfordon (34) 59 982 43 195Andra transportmedel (35) 3 282 5 392Möbler o övrig tillv (36) 3 869 4 746El, Gas & Fjärr (40) 4 595 454 3 815 029Byggindustri (45) 20 425 8 753Parti o detaljhandel (51) 2 233 678 2 106 388Fastighetsförvaltn (70) 25 393 3 182Andra ftgstjänster (74) 43 006 40 537Utbildningsväsendet (80) 8 636 767Sjukvård omsorg (85) 21 351 6 619Avfall, avlopp, renh (90) 85 338 54 581Ofördelat 113 503 21 999Totalt 22 810 362 19 036 254Stålbranschen (SN I 27) står för 33 procent av d e totala utsläppen inomhandelssystem et, följt av energibranschen SN I (40) som stod för 20 procent.Parti och d etaljhand el (SN I 51) har 11 procent av utsläppen och d eanläggningar som har fått d enna branschkod i branschförd elningen ärend ast två större företag, ett som sysslar m ed partihand el m ed bränslen ochd et and ra m ed partihandel m ed virke, and ra byggm aterial ochsanitetsgod s.Resultatet från Tabell 9 skiljer sig lite gälland e branscher m ot d et resultatsom N aturvård sverket själva publicerar 41. Se bilaga 6 för en tabell m edN aturvård sverkets egna branschgruppering år 2007. N aturvård sverketsbranschgruppering är d ock inte stand ard iserad .I Figur 19 har vissa branscher från Tabell 12 aggregerats för att d e som ärstörst i hand elssystem et ska synliggöras. Det är stål och m etallverk (SN I 27)som får d en största tilld elningen av utsläppsrätter följt av El, gas ochhetvattenförsörjning (SNI 40).41 Läs mer på Naturvård sverkets hem sid a und er Startsid a/ Lagar och and ra styrm ed el/ Ekonom iskastyrm ed el/ Hand el m ed utsläppsrätter48 Statistiska centralbyrån
  • 49. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter UtsläppsrätterFigur 19Tilldelade utsläppsrätter och utsläpp i miljoner ton koldioxid per branschangivet i SNI 2002 år 2007 tusental ton7.3 Handel inom handelssystemetFörutom tilld elningen av rätter och utsläppen av kold ioxid inomhandelssystem et så sker d et en hand el av utsläpp inom system et. Dennahandel är intressant att se närm are på för att se t ex om d en ökat undersenare år sam t vilka branscher d et är som köper och säljer m est.EU-kom missionen har en w ebbaserad databas där inform ation om förd e-lad e utsläppsrätter, utsläpp och överlämnad e utsläppsrätter för varjeenskild anläggning i hela EU red ovisas 42. Databasen uppd ateras regel-bund et m ed inform ation ur respektive land s nationella register (i Sverigeheter d etta register SUS). Där gäller även att sekretess end ast gäller i fem årvilket m öjliggör använd are att ta ut d ata över m er än tilld elning ochutsläpp fem år senare. Und er 2010 har d et d ärför varit m öjligt att senärm are på även d en hand el som sker m ellan register och inom registretför året 2005. Mellan register innebär internationella transaktioner ochinom register innebär nation ella transaktioner. Tabell 13 visar att d rygt 2m iljoner ton kold ioxid hand lad es m ed internationellt och d rygt 1 m iljonton handlad es m ed nationellt und er 2005.Tabell 13Internationella och nationella transaktioner av utsläppsrätter i Sverige, 2005.Tilldelad utsläppsrätt 2007 Utsläpp 2007 (ton CO2) Internationella Nationella transaktioner transaktioner21 957 763 18 191 801 2 325 738 1 257 671Sam m a utsläppsrätt kan handlas m ed ett oänd ligt antal gånger efter att d etilld elats, alltså släppts ut på m arknad en. Transaktionerna internationellt ärhögre än de nationella för Sveriges d el och d et är helt i enlighet m ed syftetbakom hand elssystem et d är syftet är att sänka utsläppen i hela EU och inte42 Till kom m issionens d atabas Com m unity Transaction Log (CTL):http:/ / ec.europa.eu/ environm ent/ ets
  • 50. Utsläppsrätter M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätteri enskild a stater. De internationellt köpta utsläppsrätterna är köpta på börsi annat land .Transaktionerna inom hand elssystem et för år 2005 (i Tabell 13) är m öjligaatt förd ela på bransch och illustrera tillsam m ans m ed d e branschförd eladetilld elad e rätterna och utsläpp en. Detta har d ock inte gjorts i d ennarapport. H olland har i en rapport publicerat statistik om system et m edutsläppsrätter, d els statistik över tilld elning och utsläpp m en ävend etaljerad statistik över d en hand el m ed utsläppsrätter som äger rum 43.H olland s statistikbyrå har fått tillgång till d e fysiska flöd ena i system etm ed hand elsrätter, d v s inform ation i ton och i antal rätter, för tid sserien2005-2009.7.4 Koldioxidutsläpp inom och utanför handelssystemetFör att visa täckningsgrad en för hand elssystem et för kold ioxid illustrerarFigur 20 ned an d e totala kold ioxid utsläppen i Sverige år 2007 och d en d elsom ingick i hand elssystem et. Cirka 40 procent av d e totala utsläppen avkold ioxid inom d en europeiska unionen täcks av handelssystem et m edutsläppsrätter 44. I Sverige berörs d rygt 30 procent av kold ioxid utsläppen.H and eln m ed utsläppsrätter täcker endast vissa delar av d en totalaekonom ins totala kold ioxid utsläpp. Jord brukssektorn är till exem pel heltund antagen id ag, liksom transportsektorn . Detta kom m er d ock attföränd ras d å d elar av flygsektorn om fattas av EU:s hand elssystem från ochm ed 2012. Som Figur 20 visar så är alla koldioxidutsläpp inom stål ochm etallverk (SN I 27) inklud erad e i hand elssystemet, liksom för m assa ochpappersbranschen (SN I 21). Drygt hälften av alla kold ioxid utsläpp inomenergibranschen (SN I 35) är m ed i hand elssystemet.Figur 20Totala utsläpp av koldioxid i Sverige i miljoner ton samt hur stor del av dessasom ingår i handelssystemet fördelat på bransch angivet i SNI 2002 år 2007*SNI 10-37, exklusive SNI 10-14, 21, 26 och 27. tusental ton*SNI 41-99, exklusive SNI 45 och 60-64.43 Statistics N etherland s, 201044 Läs m er på N aturvård sverkets hem sid a, gå in på lagar-och-and ra-styrm ed el/ Ekonom iska-styrm ed el/ H and el-m ed -utslappsratter50 Statistiska centralbyrån
  • 51. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter UtsläppsrätterDen m etod som använ ts för att förd ela ut utsläppsrätterna till branscherenligt SN I stand ard iseringen har utgått från d en branschkod (SN I) somföretaget har och d et kan ge ett annat resultat än om branschförd elning påarbetsstället, d v s anläggningen, had e använts. Ibland kan en anläggningha en skild branschkod ning än d et företag d e tillhör.7.5 Hur betrakta styrmedlet utsläppsrätter?Id ag räknar inte nationalräkenskaperna m ed utsläppsrätter m en från att end el rätter kom m er auktioneras ut kom m er nationalräkenskaperna behövata ställning till hur d e ska betraktas och d et lutar m ot att d e kom m er kallasför skatt i N R. Id ag då ingen d el av rätterna auktioneras ut kan m an d ocksnarare se d en gratis tilldelningen som en subvention , eftersom staten justnu ger en rätt helt gratis att släp pa ut koldioxid . Det skulle d å räknas somen ind irekt subvention då d et inte är pengar som går från statsbud geten.Från och m ed 2013 komm er auktionering av utsläppsrätter varahuvud regel som tilld elningsm etod 45. Dock kom m er även i fortsättningenind ustrisektorer utsatta för kold ioxid läckage att kunna ansöka om fritilld elning av utsläppsrätter, d ock ej elprod ucenter. EuropeiskaKom m issionen ska senast d en 31 d ecem ber 2010 uppskatta ochoffentliggöra den m ängd utsläppsrätter som ska auktioneras ut. För d etid igare period erna (2005-2007 sam t 2008-2012) har utsläppsrätternatilld elats gratis till d e anläggningar som berörs av system et 46. De gratistilld elad e utsläppsrätterna belastar d ock inte statsbud geten. I det fallutsläppsrätter i framtid en auktioneras istället för att tilld elas gratis kand ock en intäkt tillfalla staten (i d et fall auktionen genom förs av staten ochinte på EU-nivå). Skulle d et svenska utsläppsutrym m et auktioneras ut i sinhelhet efter 2012 skulle en intäkt om ca. 2-6 m iljard er kronor kunna tillfalla 47staten . Även tankesm edjan Fores har stud erat system et för utsläppsrätterinom EU och kom m it fram till att kom m and e auktionering kom m er attgenerera intäkter m ellan två och tre m iljard er kronor årligen från 2013 48.45 N aturvård sverkets sam t Energim ynd ighetens w ebbplats.46 För d en första hand elsperiod en fanns m öjlighet att auktionera högst 5 procent avutsläppsrätterna och i d en andra hand elsperiod en finns m öjligheten att auktionera högst 10procent. Sverige har d ock valt att inte auktionera några utsläppsrätter i d e förstaand elsperiod ern a utan d elar ut utsläppsrätterna gratis.47 Givet antagand e om ett utsläppsutrym m e som m otsvarar d et för hand elsperiod en 2008-2012 (22,8 Mton CO2), utsläpp srättspris på €10-€30, valu taku rs 1€=9SEK. KällaEnergimynd ighetens hem sid a.48 Se Fores hem sid a: http:/ / w w w .fores.se/ d ebatt/ d n -d ebatt-bortglom d a-klim atm iljard er-kan-fram ja-ny-m iljoteknik/
  • 52. A nalys ekonomiska styrmedel M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter8 Analys ekonomiska styrmedelDet finns en uppsjö av ekonom iska styrm ed el som använd s inom miljö-politiken id ag. Denna rapport har sett närm are på m iljörelaterad e skatter,m iljöm otiverad e subventioner, potentiellt m iljöskad liga subventioner samthandeln m ed kold ioxid inom EU:s hand elssystem för växthusgaser. Genomatt se på d essa styrm ed el tillsam m ans m ed såväl varand ra som m ed annaninform ation inom Miljöräkenskapssystem et ger detta kapitel exem pel påhur ekonom iska styrm edel kan visas, beskrivas och analyseras. Analyserkan göras på flera olika sätt, allt från över en tid speriod eller för olikabranschklasser till jäm förelser m ed and ra m iljövariabler som utsläpp ochekonom iska variabler som föräd lingsvärd e och sysselsättning. I kapitlet 49använd s sam ma SN I koder för alla ekonom iska styrm ed el för attm öjliggöra jäm förelser.8.1 Miljörelaterade skatter och miljömotiverade subventionerMiljörelaterad e skatter och m iljöm otiverad e subventioner använd s för attstyra olika d elar av m iljöpolitiken . H ur d e använd s illustreras i Figur 21och Figur 22 ned an d är dess and el av d e totala subventionerna respektiveskatterna visas. Miljöräkenskapernas d efinition av en subvention använd sför d e totala subventionerna. De m iljörelaterad e skatterna är främ stenergirelaterad e m ed an d e m iljöm otiverad e subventionerna till största d elhar en resurskoppling genom d els d et resursrelaterad e m en även d etm iljörelaterad e bistånd et.Figur 21Miljömotiverade subventioner som andel av totala subventioner i Sverige, år2000–2009ProcentFör d e m iljöm otiverad e subventionerna är trenden positiv för allam iljöom råd en, alla m iljöom råd en har blivit större som and el av d e totalasubventionerna i Sverige år 2009 jäm fört m ed år 2000. För m iljörelaterad e49 SN I står för Svensk N äringslivsind elning. SN I2002 kod er anv änd s och inte d e nya 2007kod erna.52 Statistiska centralbyrån
  • 53. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter A nalys ekonomiska styrmedelskatter är d et skatt på energi som främ st står för ökningen av totala skatterund er period en , m en även skatt på transport har ökat som and el av totalaskatter.Figur 22Miljörelaterade skatter som andel av totala skatter i Sverige, år 2000–2009Procent8.2 Koldioxidskatt och utsläppsrätter för koldioxidFigur 23 visar två av d e ekonom iska styrm ed el som rapporten behandlattillsam mans; kold ioxid skatt och hand el med utsläppsrätter för kold ioxid .De visas i figuren tillsamm ans m ed and el av d e totala kold ioxid utsläppenfrån näringslivet sam t med and el av koldioxid utsläppen som ingår ihandelssystem et. Dessa två ekonom iska styrm ed el berör olika branscheroch i olika omfattning. Detta d å u tsläppsrättssystem et inte inklud erar allabranscher och koldioxid skatten har ett flertal undantag sam t olikaskattesatser för ett flertal branscher.
  • 54. A nalys ekonomiska styrmedel M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätterFigur 23Andel av koldioxidskatt, av tilldelade utsläppsrätter, av koldioxidutsläppinom handelssystemet samt av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Endastandel av totala näringslivet visas (d v s SNI 1-99), år 2007Branschtillhörighet, SNI ProcentEtt flertal branscher ingår båd e i hand elssystemet och betalarkold ioxid skatt. Energibranschen (SN I 40) står för 16 procent av d e totalakold ioxid utsläppen inom näringslivet och betalar 7 procent av den totalakold ioxid skatten. De har även tilld elats (gratis) 20 procent avutsläppsrätterna inom hand elssystem et.Transportbranschen (SN I 60-64) står för 29 procent av d e totalakold ioxid utsläppen och betalar 35 procent av näringslivetskold ioxid skatter. De stod utanför handelssystemet år 2007 m en flygetkom m er inklud eras i system et från år 2012.Tillverkningsbranschen (SN I 15-37) betalar 13 procent av d e totalakold ioxid skatterna inom näringslivet m en står för 35 procent av d e totalakold ioxid utsläppen. År 2007 tilld elad es d e även 65 procent avutsläppsrätterna gratis och kunde genom dessa släppa ut 64 procent avnäringslivets koldioxid inom hand elssystem et utan att betala för d em .8.3 Ekonomiska styrmedelsprofilerEn ekonomiskt styrm ed elsprofil visar ett urval intressanta ekonom iskastyrm ed el för en specifik bransch eller branschgrupp . Det är m öjligt att visaflera branscher tillsam mans i sam m a profil eller att visa en bransch separat.De ger en m öjlighet att se branschens and el av ett ekonom iskt styrm ed el avd et totala värd et för styrm ed let. Detta m öjliggör intressanta analyser sam t54 Statistiska centralbyrån
  • 55. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter A nalys ekonomiska styrmedelger en bra överblick över bransch en eller branschgruppen . N ed an visas ettpar exem pel på såd ana profiler.I Figur 24 har ekonom iska styrm ed el för energibranschen (SN I 40) sam ttransportbranschen (SN I 60-64) inklud erats. Transportbranschen har enlikvärd ig and el av koldioxid skatten som kold ioxid utsläppen , d rygt enfem ted el av d en totala. Transportbranschen är inte alls inklud erad e iutsläppshand eln vilket energibranschen är , trots att d e står för 23 procentav d e totala kold ioxid utsläppen i Sverige. Transportbranschen betalar enhögre and el av d e totala m iljöskatterna än energibranschen.Energibranschen betalar end ast ca 5 procent av såväl d e totalam iljöskatterna som kold ioxid skatten. Gälland e miljöm otiverad esubventioner så tar transportbranschen em ot 4 procent av d e totala och 2procent av d e potentiellt m iljöskad liga subventioner na.Figur 24Andel av ekonomiska styrmedel, av totala ekonomin, för energibranschen(SNI 40) och transportbranschen (SNI 60-64), år 2007 ProcentJord brukssektorn (SN I 01-05) tillsam m ans m ed tillverkningsind ustrin (SN I15-37) visas i Figur 25 ned an. And elen potentiellt m iljöskad ligasubventioner är hög inom jord bruket, hela 80 procent, baserat på d end efinition som använts i rapporten . Jord brukssektorn tar även em ot 32procent av d e totala miljöm otiverad e subventionerna. Utm ärkande förtillverkningsind ustrin är att d e ingår i utsläppshand eln och får 64 procentav d e tilld elad e utsläppsrätterna inom system et trots att d e enbart står för28 procent av Sveriges totala kold ioxid utsläpp. De berörs även av skattenpå kold ioxid och betalar 7 procent av d en totala kold ioxid skatten.
  • 56. A nalys ekonomiska styrmedel M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätterFigur 25Andel av ekonomiska styrmedel, av totala ekonomin, för jordbrukssektorn(SNI 01-05) och tillverkningsindustrin (SNI 15-37), år 2007 ProcentDet är även m öjligt att se jäm föra d en offentliga sektorn m ed d en privatakonsum tionen som i Figur 26. Varken d en privata konsum tionen eller d enoffentliga konsum tionen ingår i hand elssystem et så d e ekonom iskastyrm ed el som använd s, av d e d enna rapport presenterar, ärm iljörelaterad e skatter och m iljörelaterad e subventioner. H är blir d ettyd ligt att den privata konsum tionen belastas av en stor and el av såväl d etotala m iljöskatterna som kold ioxid skatterna. Den offentliga sektorn tarem ot en större and el miljöm otiverad e subventioner , 15 procent, änpotentiellt m iljöskad liga subventioner, 3 procent.Figur 26Andel av ekonomiska styrmedel, av totala ekonomin, för privat konsumtionoch offentlig konsumtion, år 200756 Statistiska centralbyrån
  • 57. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter A nalys ekonomiska styrmedel Procent8.4 Miljöekonomiska profilerEn m iljöekonom isk profil visar hur olika branscher bid rar till utsläpp iförhållande till d els d ess and el av ekonomiska styrm ed el som användsinom m iljöpolitiken i totala ekonomin sam t and ra ekonom iska variablersom t ex föräd lingsvärd e och export. Föräd lingsvärd et för en bransch visarhur m ycket d en bid rag till BN P genom sin verksam het. Miljöekonomiskaprofiler kan användas istället för d e absoluta talen eller intensitetsm ått ochpå d etta sätt kan olika branscher jäm föras trots stora skillnad er i absolutatal.Figur 27 visar en m iljöekonom isk profil för energibranschen (SN I 40). Enstor d el av energibranschens utsläpp täcks av hand elssystem et förutsläppsrätter. Branschen står för en större and el av kold ioxid utsläpp, 13procent, än d e bid rar till BN P genom d ess föräd lingsvärd e på 3 procent.Figur 27Miljöekonomisk profil för energibranschen (SNI 40), andel av totalaekonomin, år 2007* *Export gäller d ock för 2006 ProcentI Figur 28 visas en miljöekonom isk profil för stålbranschen (SN I 27).Stålbranschen står för 7 procent av Sveriges export och 10 procent av d etotala koldioxid utsläppen i Sverige. Det ekonom iska styrm ed el som främ stanvänd s inom branschen är hand el m ed utsläppsrätter, branschens and elav totala ekonom ins miljöskatter end ast ca 1 procent.
  • 58. A nalys ekonomiska styrmedel M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätterFigur 28Miljöekonomisk profil för stål och metallframställningsbranschen (SNI 27),andel av totala ekonomin, år 2007* *Export gäller d ock för 2006 ProcentEn m iljöekonom isk profil för jord bruksbranschen (SN I 01) illustreras iFigur 29. Jord bruksbranschen tar em ot en stor and el av d e totala potentielltm iljöskad liga subventionerna liksom en stor andel av d e m iljöm otiverad esubventionerna. Branschen ingår inte i system et m ed hand elsrätter utanbetalar 5 procent av d en totala ekonom ins kold ioxid skatter.Figur 29Miljöekonomisk profil jordbruksbranschen (SNI 01), andel av totalaekonomin, år 2007* *Export gäller d ock för 2006 Procent58 Statistiska centralbyrån
  • 59. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Referenser9 ReferenserEnvironm ental taxes – A statistical guid e. European Com m ission, Eurostat,2001.http:/ / epp.eurostat.ec.europa.eu/ portal/ page/ portal/ environm ental_accounts/ d ocum ents/ 2.pd fEurostat. Manual for Air Emissions Accounts. 2009.http:/ / epp.eurostat.ec.europa.eu/ cache/ ITY_OFFPUB/ KS-RA-09-004/ EN / KS-RA-09-004-EN .PDFEurostat. Environm ental statistics and accounts in Europe, 2010 ed itionMiljöaktuellt 11, 2010. Debattartikel, H är är Carlgrens m iljöpolitiska plan.http:/ / w w w .regeringen.se/ sb/ d / 12526/ a/ 155516N aturvård sverket, 2006. Ekonom iska styrm ed el i politiken. Rapport frånN aturvård sverket och Energim ynd igheten.http:/ / w w w .stem .se/ infobank/ rem isser.nsf/ 0/ 7F220D6CA489586DC12571FB002FD85B/ $file/ Ekonom iska%20styrm ed el.pd fOECD. Environm entally harm ful subsid ies – challenges for reform . Paris,2005OECD. Subsid y Reform and Sustainable Developm ent: Econom ic,environm ental and social aspects. Paris, 2006OECD. Instrum ent Mixes for Environm ental Policy. Paris, 2007Pressm ed d eland e från Finansd epartem entet, 2009. Förslag om änd rad eskatter för att minska utsläppen och effektivisera använd ningen av energi.http:/ / w w w .regeringen.se/ sb/ d / 11395/ a/ 132623Prop. 2009/ 10:155. Svenska m iljöm ål – för ett effektivare m iljöarbeteSCB, 2007:2 Miljöekonom iska ind ikatorer i statsbud geten. 2007Skatteverket. H andled ning för punktskatter, 2010http:/ / w w w .skatteverket.se/ d ow nload/ 18.6efe6285127ab4f1d 25800032138/ 50413.pdfStatistics N etherland s. Environm ental account of the N etherland s 2009. TheH aag/ H eerlen , 2010Sterner, Thom as. Policy instrum ents for Environm ental and N at uralResource Managem ent. Resources for the Future, 2003
  • 60. 60 Statistiska centralbyrån
  • 61. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Bilagor10 Bilagor10.1 Bilaga 1 Miljörelaterade skattebaser
  • 62. Bilagor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter10.2 Bilaga 2 Miljörelaterade skatter och dess kod hos nationalräkenskapernaKod hos N R Be nä mning ska tt InfoD214111 Energi bränsle Energiskatt på övriga bränslen (ex gasol, naturgas, kol). Slås ihop med Energi bensin och blir energiskatt på bränslen.D214112 Koldioxid bränsle Koldioxidskatt tas, med undantag för råtallolja, ut på bränslen som belastas av energiskatt. Slås ihop med koldioxid bensin och blir koldioxidskatt.D214113 Energi bensin Energiskatt på bensin. Slås ihop med Energi bränsle och blir energiskatt på bränslen.D214114 Koldioxid bensin Koldioxidskatt på bensin. Slås ihop med koldioxid bränsle och blir koldioxidskatt.D214115 Svavelskatt Betalas för svavelinnehållet i exv kol- och torvbränslen.D214121 Energiskatt el Energiskatt på elektrisk kraft. Olika skattesatser. Undantag finns.D214124 Avg Kärnbränslefond Betalas till en fond för framtida kostnader för exv slutförvaring.D2141906 Naturgrusskatt Skatt tas ut för brutet naturgrus och betlas av de som bryter.D21494 Bekämpningsmedel Skatt på bekämpningsmedel.D21495 Handelsgödsel Skatt på gödsel, betlas exv av tillverkare och importörer.D21497 Skatt på avfall Skatt för ex drift av avfallsanläggningar.D21498 Bilskatt, skrotning From 2007, skrotningsavgiften ersätts med ett utökat producentansvar för tillverkare och importörer.D21499 Batteriskatt Skatt för producent av nickelkadmiumbatterier.D2921 Fordonsskatt Tas ut för motorfordon som är registrerade i vägtrafikregistret. Undantag finns.D2923 Kärnkr, kapac. skatt From 2000 skatt på termiska effekten i kärnkraftverket.D2951 Miljöskyddsavgift Består bla av miljösanktionsavgift, avgift för prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet mfl. Fram till 2004 redovisades den här som skatt men sedan som extern försäljning.D2954 Trängselskatt Skatt på fordon för passage in i och ut från vissa delar av Stockholm.D2143 Försäljn motorfordonFörsäljningsskatt på motorfordon upphörde i september 2000.D2945 Vägavgifter Skatt på fordon för att utnyttja det svenska vägnätet.D214123 Kärnkraftskatt Skatt för drift av kärnkraftverk. Ersattes av skatt på den termiska kapaciteten från år 2000.D2952 Bekämpning o gödsel Denna finns inte kvar efter 1995.D214116 Dieseloljeskatt Denna skatt ersattes, i samband med att Sverige gick med i EU, år 1995 av en energiskatt.D2922 Kilometerskatt Skatt för motorfordon. Upphörde 1994.D29491 Avg för motorfordon Ingen detaljerad information om denna finns tillgänglig.62 Statistiska centralbyrån
  • 63. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Bilagor 10.3 Bilaga 3 Statsanslag vilka de miljömotiverade subventionerna har sitt ursprung i Om d et finns ett värd e för ett visst år så m arkeras d et m ed X i tabellen.Utgiftsområde Namn på statsanslag Värde för ett år markeras med X Miljöräkenskapernas namn på subventionen 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 200902 Försök med trängselskatt i Stockholm X X Försök med trängselskatt i Stockholm X X06 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning X X X Stöd för kärnsäkerhet (nationella som internationella åtgärder) X X X07 Biståndsverksamhet X X X X X X X X X X Miljöbistånd X X X X X X X X X X Samarbete med Central- och Östeuropa X X X X X X Miljöbistånd X X X X X X09 Socialstyrelsen X Övrigt (för miljömål, övervakning m.m.) X18 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet X X X X Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet X X X X Bidrag till miljömärkning av produkter X X X Bidrag till miljömärkning av produkter X X X Boverket X Övrigt (för miljömål, övervakning m.m.) X Byggkostnadsforum m.m. X X X X Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet X X X X Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet X X X X X X X X X X Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet X X X X X X X X X X20 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning X X X X X X X X X Miljöforskning (Formas, SEI m.m.) X X X X X X X X X Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader X X X X X X Miljöforskning (Formas, SEI m.m.) X X X X X X Havsmiljö X X Stöd för havsmiljö X X Information om klimatfrågor X X X Stöd till klimatinvesteringar X X X Insatser för internationella klimatinvesteringar X X Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser X X Internationellt miljö- och kärnsäkerhetssamarbete med Ryssland X X Miljöbistånd X X Stöd för kärnsäkerhet (nationella som internationella åtgärder) X X Internationellt miljösamarbete X X X X X X X X X Internationellt miljösamarbete X X X X X X X X X Internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. X Stöd för kärnsäkerhet (nationella som internationella åtgärder) X Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning X X X X X Investeringsbidrag för främjande av omställning i ek hållbar riktning X X X X X Klimatanpassning X Stöd till klimatinvesteringar X Miljöbilspremie X X X Miljöbilspremie X X X Miljöforskning X X X X X X X X X X Miljöforskning (Formas, SEI m.m.) X X X X X X X X X X Miljöinsatser i Östersjöregionen X X X Miljöinsatser i Östersjöregionen X X X Miljöövervakning m.m. X X X X X X X X X X Övrigt (för miljömål, övervakning m.m.) X X X X X X X X X X
  • 64. Bilagor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätterFortsättning utgiftområde 20 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Naturvårdsverket X X X X X X X X X X Övrigt (för miljömål, övervakning m.m.) X X X X X X X X X X Sanering och återställning av förorenade områden X X X X X X X X X X Sanering och återställning av förorenade områden X X X X X X X X X X Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning X X X X X X X Stöd för kärnsäkerhet (nationella som internationella åtgärder) X X X X X X X Stockholms internationella miljöinstitut X X X X X X X X X X Miljöforskning (Formas, SEI m.m.) X X X X X X X X X X Stöd till klimatinvesteringar X X X X X X X X Stöd till klimatinvesteringar X X X X X X X X Visst internationellt miljösamarbete X Internationellt miljösamarbete X Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. X X Stöd för kärnsäkerhet (nationella som internationella åtgärder) X X Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden X X Stöd för kalkning och skyddad natur X X Åtgärder för biologisk mångfald X X X X X X X X Stöd för kalkning och skyddad natur X X X X X X X X21 Bidrag för att minska elanvändning X X X X X X X Bidrag för att minska elanvändning X X X X X X X Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor X X X X X X Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor X X X X X X Energiforskning X X X X X X X X X X Energiforskning X X X X X X X X X X Transportrelaterad forskning X X X Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser X X X X X X X X X Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser X X X X X X X X X Energiteknik X Stöd för energiteknik/energieffektivisering X Energiteknikstöd X X X X X X X X X Stöd för energiteknik/energieffektivisering X X X X X X X X X Insatser för effektivare energianvändning X X X X X Stöd för effektivare energianvändning X X X X X Insatser för uthållig energianvändning X X Stöd för energiteknik/energieffektivisering X X Introduktion av ny energiteknik X X X X X X X X X X Stöd för energiteknik/energieffektivisering X X X X X X X X X X Planeringsstöd för vindkraft m.m. X X X Stöd för vindkraft X X X Regionala och lokala insatser för energieffektivisering m.m. X X Stöd för effektivare energianvändning X X Skydd för småskalig elproduktion X X X X Stöd för småskalig elproduktion X X X X Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler X X X Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler X X X Stöd för installation av energieffektiva fönster m.m. i småhus X X X Stöd för installation av energieffektiva fönster m.m. i småhus X X X Stöd för installation av solvärme X X Stöd för solvärme X X Stöd för installation av solvärme i kommersiella lokaler X Stöd för solvärme X Stöd för konvertering från direktverkande elvärme X X Stöd för konvertering från direktverkande elvärme X X Stöd för konvertering från direktverkande elvärme m.m. X Stöd för konvertering från direktverkande elvärme X Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft X X X X X X X Stöd för vindkraft X X X X X X X Stöd för småskalig elproduktion X Stöd för småskalig elproduktion X64 Statistiska centralbyrån
  • 65. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter BilagorUtgiftsområde 22 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Bidrag till forskning om el- och hybridfordon X Transportrelaterad forskning X Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m. X X X Försök med trängselskatt i Stockholm X X X23 Ekologisk produktion X X X Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket X X X Fiskevård X X X X X X X X X X Fiskevård X X X X X X X X X X Från EG-budgeten finansierade miljö-, struktur- och regionala åtgärder X Miljöersättningar inom jordbruket X Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur X X X X X X X X X Miljöersättningar inom jordbruket X X X X X X X X X Miljö, struktur - och regionala åtgärder X Miljöersättningar inom jordbruket X Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket X X X X X X X X X Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket X X X X X X X X X Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning samt kollektiv forskning X Miljöforskning (Formas, SEI m.m.) X Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. X X X X X X Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. X X X X X X Åtgärder för att främja ekologisk produktion X X X X Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket X X X X Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur X X X X X X X X X Miljöersättningar inom jordbruket X X X X X X X X X Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. X X X24 Bidrag till miljömärkning av produkter X X X X X X X Bidrag till miljömärkning av produkter X X X X X X X Näringslivsutveckling m.m. X X Transportrelaterad forskning X X
  • 66. Bilagor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter10.4 Bilaga 4 Lämnade bidrag för konsumtion och investeringLämnade bidrag för konsumtion och investering från Ekonomistyrningsverketsdata om statsbudgetens utfall. Följande tas med som subvention enligtMiljöräkenskapernas definition:FÖR KONSUMTION:Lämnade bidrag - konsumtion - enskilda personerLämnade bidrag - konsumtion - EU-institutioners verksamhetLämnade bidrag - konsumtion - EU-länderLämnade bidrag - konsumtion - internationell verksamhetLämnade bidrag - konsumtion - kommunala bolagLämnade bidrag - konsumtion - statliga affärsverkLämnade bidrag - konsumtion - statliga bolagLämnade bidrag - konsumtion - privata företag, privata ekonomiska föreningarLämnade bidrag - konsumtion - landstingLämnade bidrag - konsumtion - primärkommunerLämnade bidrag - konsumtion - organisationer, ideella föreningar - kommunala sektornLämnade bidrag - konsumtion - organisationer, ideella föreningar - statliga sektornLämnade bidrag - konsumtion - övriga organisationer, övriga ideella föreningarFÖR INVESTERING:Lämnade bidrag - investering - enskilda personerLämnade bidrag - investering - internationell verksamhetLämnade bidrag - investering - statliga bolagLämnade bidrag - investering - kommunala bolagLämnade bidrag - investering - statliga affärsverkLämnade bidrag - investering - privata företag, privata ekonomiska föreningarLämnade bidrag - investering - primärkommunerLämnade bidrag - investering - landstingLämnade bidrag - investering - övriga organisationer, övriga ideella föreningarLämnade bidrag - investering - organisationer, ideella föreningar - statliga sektorn66 Statistiska centralbyrån
  • 67. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Bilagor 10.5 Bilaga 5 Utgiftsområden i statsbudgeten Endast de utgifter somUtgiftsområde Utgiftsområdets namn Alla utgifter definiteras som en subvention01 Rikets styrelse 12 149 365 1 442 23002 Samhällsekonomi och finansförvaltning 12 004 847 10 010 80003 Skatt, tull och exekution 9 430 954 136 16504 Rättsväsendet 33 646 470 374 04705 Internationell samverkan 1 815 071 1 515 22206 Försvar och samhällets krisberedskap 42 096 578 1 683 82507 Internationellt bistånd 29 600 269 26 762 59908 Migration 6 527 162 2 677 12009 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 53 062 977 50 437 61210 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 109 962 990 89 905 56311 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 42 304 426 42 304 42612 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 68 080 232 62 728 78613 Integration och jämställdhet 5 329 242 5 159 97714 Arbetsmarknad och arbetsliv 60 619 915 48 952 87915 Studiestöd 21 022 322 14 078 76316 Utbildning och universitetsforskning 49 251 423 13 225 83217 Kultur, medier, trossamfund och fritid 10 269 408 8 251 396 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt18 konsumentpolitik 1 904 559 1 027 15719 Regional tillväxt 3 203 626 2 910 47620 Allmän miljö- och naturvård 5 161 475 1 783 97521 Energi 3 047 459 2 217 00022 Kommunikationer 40 047 000 3 064 30023 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 16 367 956 12 301 30324 Näringsliv 6 562 886 2 985 20625 Allmänna bidrag till kommuner 81 589 163 81 587 87826 Statsskuldsräntor m.m. 36 462 440 1 098 75427 Avgiften till Europeiska gemenskapen 19 192 170 19 179 753 Totalt utbetalt från utgiftsområdet 780 712 384 507 803 043
  • 68. Bilagor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter10.6 Bilaga 6 Naturvårdsverkets branschgruppering för utsläppsrätter, 2007Naturvårdsverkets grupper Tilldelad utsläppsrätt 2007 Utsläpp 2007 (ton CO2)Energi 4 397 521 3 597 558Energi Kemi 607 289 448 979Energi Kommunalteknik 333 -Energi Livsmedel 326 462 177 353Energi Metall 72 021 53 395Energi Mineral 2 446 2 651Energi Papper 213 856 145 832Energi Sjukhus 24 157 13 423Energi Textil 16 287 -Energi Trävaru 37 527 91 022Energi Verkstad 93 904 62 348Järn o Stål 7 269 343 6 366 979Malmtillverkning 472 664 511 179Massa o Papper 2 715 678 1 582 478Mineral Cement 2 198 501 2 107 532Mineral Glas 266 082 268 649Mineral Kalk 1 009 130 811 823Mineral Keramik 62 887 54 696Raffinaderi 3 024 274 2 739 083Ingen grupp - 1 274Totalt 22 810 362 19 036 25468 Statistiska centralbyrån
  • 69. Miljöräkenskaper är ett informationssystem som utvecklas för att systematiskt beskriva sambanden mellan miljöoch ekonomi. Statistik om miljö och ekonomi ger underlag för kostnadsberäkningar av miljöåtgärder ochmiljöskador, analyser av miljöpolitik och ekonomisk politik samt indikatorer över miljötillstånd och uthålligutveckling. Inom ramen för arbetet med att utveckla miljöräkenskaper för Sverige bedrivs verksamhet vid treolika myndigheter.Statistiska centralbyrån utvecklar fysiska miljöräkenskaper, dvs. ett statistiskt system i vilket miljöpåverkan ochresursanvändning i fysiska termer kopplas samman med ekonomisk statistik om produktion och konsumtion.Systemet utgör underlag för analyser och indikatorer.Konjunkturinstitutet utvecklar miljöekonomiska modeller där man kan göra analyser av hur olika politiska förslagoch beslut påverkar såväl miljön som landets ekonomi. Konjunkturinstitutet gör också värderingar ochkostnadsberäkningar av miljöpåverkan, dvs. monetära miljöräkenskaper.Naturvårdsverket beskriver tillståndet i de svenska ekosystemen och hur dessa förändras. Naturvårdsverket görockså beräkningar av kostnaderna för att minska utsläpp och annan miljöpåverkan.Rapport 2010:2Miljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätterPå SCB har man nu för första gången kvantifierat de miljörelaterade ekonomiska styrmedlen, dels för sig ochdels ihop. Dessutom har resultatet fördelats på bransch och för de flesta kan tidsserier presenteras. Resultatetav detta arbete presenteras i denna rapport.En samlad kvantifierad bild över miljöekonomiska styrmedel saknas, och syftet med detta projekt har varit attredovisa en sådan. Det finns många olika typer av ekonomiska styrmedel, i den här studien presenterasmiljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter. De fördelas på bransch och sektorer och jämförs medutsläpp och ekonomiska variabler som exempelvis förädlingsvärdet för en specifik bransch. ISSN 1654-6822 (online)www.scb.se