VASA YRKESHÖGSKOLA            Kai MartonenDigital Arkivering och Lagring      Företagsekonomi och turism                 2...
1VASA YRKESHÖGSKOLAUtbildningsprogrammet för företagsekonomiABSTRAKTFörfattare             Kai MartonenTitel              ...
2VAASA POLYTECHNICUtbildningsprogrammet för företagsekonomiABSTRACTAuthor                 Kai MartonenTopic               ...
3INNEHÅLLABSTRAKTABSTRACT1   INLEDNING                                    6    1.1 Problemställning                       ...
44   LÖSNINGAR                                     27    4.1 Lagringsklimat                            28    4.2 Hårdvarul...
51   INLEDNINGDen tidigaste arkiveringen av digital information gjordes av amerikanskarymdforskningsinstitutet NASA. Från ...
61.1 ProblemställningI dagens samhälle lagrar vi allt mera information och det lagras allt merainformation om oss. Detta t...
71.4 BakgrundFör att få ett begrepp om hur man skall gå till väga kan man se på den relativtkorta period som digital infor...
82     DIGITALISERINGDigitalisering, som är en stor bidragande faktor till efterfrågan på stabilalångtidslagringslösningar...
92.1 Fördelar med digitaliseringenDigitaliseringen av gammal analog information har flera fördelar. Sökning i detdigitalis...
102.3 Digitala arkivI Finland är det arkivverket, som består av riksarkivet och alla sju landsarkiv,som kommit längst med ...
112.4 DigitaliseringsmetoderBöcker och dokument kan digitaliseras på tre sätt, genom fotografering, manuelldigitalisering ...
122.5 Kostnadseffektivitet och globaliseringAtt lagra data i ett digitalt format har inte alltid varit det lönsammastealte...
132.6 Standardiserade filformatI inledningen av detta arbete beskrevs hur NASA endast koncentrerade sig påöverlevnaden av ...
142.6.1 OOXML vs. ODFMicrosoft har sedan mitten av 90-talet varit ledande inom kontorsapplikationermed sitt Office-paket. ...
153   LAGRINGSMEDIALagringsmedia är den fysiska lagringshårdvaran för data. I dag finns endast tresätt att lagra digital i...
16Utan uppsyn och skötsel är magnetisk media dock inte ideal förlångtidsarkivering av information. Oavsett media avtar mag...
173.1.2 HårdskivorHårdskivan har länge använts jämsides med magnetband. Den erbjuder tillskillnad från magnetband en snabb...
18Ännu på tidigt 90-tal befann sig hårdskivan i utvecklingsstadiet och var långtifrån lämplig för långtidsdatalagring. Til...
19Mätestickan för lagring är dock inte lagringskapacitet utan kostnad per gigabyte.Följande är utvecklingen och prognosen ...
203.2 Flashbaserade minnenFlashminnen bygger på transistorteknik och följer därför Moore’s Law somsäger att transistorerna...
213.2.1 SSD-minneSSD (Solid State Drive) bygger på samma transistorteknik som flashbaserademinnen, men är anpassade för an...
223.3 Optisk mediaOptisk lagring använder sig av laser för att skriva och läsa digital information.På grund av att de fles...
233.3.2 DVDDVD, eller Digital Versatile Disc, introducerades i mitten av 90-talet och hannsnabbt ikapp CD:ns popularitet. ...
243.4 Framtidens mediaEnligt många är det omöjligt för lagringskapaciteten i magnetisk media attfördubblas varje år, ifall...
253.5 Digitala lagringskostnaderUr nedanstående diagram, gällande lagringskostnader, kan man se att denmagnetiska lagrings...
264   LÖSNINGARVal av rätt media och hårdvara är inte den slutgiltiga lösningen förlångtidslagring av digital information....
274.1 LagringsklimatUppbevaring av digital lagringsmedia kan delas in i två metoder, passiv ochaktiv. Den passiva lagrings...
284.2 HårdvarulösningarDe flesta stora datortillverkare erbjuder lösningar för datalagring och nästan allaär baserade på m...
294.2.1.1 RAID 0RAID 0 är den enklaste lösningen och ger ingen egentlig säkerhetsförbättring,trots att den använder sig av...
304.2.1.2 RAID 1RAID 1 innebär en spegling eller kloning av data över två eller fler hårdskivor,det som skrivs på den prim...
314.2.1.3 RAID 5RAID 5, eller egentlig RAID, använder sig av tre eller flera hårdskivor, menlagringskapaciteten är procent...
324.2.2 NätverkslagringAnvändning av nätverk för lagringsändamål har länge varit aktuellt, men intealltid praktiskt. I och...
334.2.2.1 DASDAS (Direct Attached Storage) är den enklaste lösningen och går ut på attlagringsmedia kopplas upp mot en ser...
344.2.2.2 NASEthernet NAS (Network Attached Storage) kan vara allt ifrån en hårdskiva, engrupp hårdskivor eller en filserv...
354.2.2.3 SANSAN (Storage Area Network) är steget upp från en NAS och består av fleraihopkopplade datalagringsenheter över...
364.2.3 Cloud computingTrenden bland såväl företag som privatpersoner är att köpa nättjänster, iställetför att själva sköt...
37Cloud computing beskriver användningen av internet för de saker som tidigarekrävde installerad programvara på en lokal d...
385      IMPLEMENTERING AV S3 OCH JUNGLE DISKNätföretaget Amazons S3-tjänst (Simple Storage System), är ett populärtmultip...
39Eftersom Amazon S3 är en internetbaserad lagringstjänst är det även möjligt attdirektlänka till filer. Själva webbutiken...
405.1 S3-tjänstenS3 är en av flera tjänster som erbjuds av Amazon Web Services (AWS).Registreringen är enkel och sker på i...
41Betalning sker via kreditkort, direktdebitering från bankkonto eller via Amazonseget betalsystem. Prissättningen variera...
42Debiteringen sker månadsvis och baserar sig på flera faktorer. Priset beräknashuvudsakligen på mängden gigabyte data som...
43Nerladdningskostnaden är något högre än uppladdningskostnaden eftersom detdå är Amazons servrar som sköter transporten. ...
44När man registrerat ett konto på S3-tjänsten får man ett användarnamn ochlösenord, men på grund av säkerhetsrestriktione...
455.2 Jungle DiskNästa steg är att installera ett program som skall sköta kommunikationen mellanden lokala datorn och S3 t...
46Alternativa program är Bucket Explorer som kostar 50 dollar eller S3Drive somhar öppen källkod och är gratis. Eftersom S...
47Konfigureringsmenyn ger tre alternativ till hur Jungle Disk kan användas. Mankan bestämma vilka mappar som automatiskt s...
48Eftersom S3 fungerar globalt måste man bestämma var geografiskt det är bästatt lagra informationen. I detta arbete, där ...
49Nästa steg i processen är att namnge det simulerade lokala området somkommer att synas i filhanteraren, i detta arbete n...
50Nu är Jungle Disk färdigt konfigurerad. Om man vill ändra t.ex. namn påområdet, antalet områden eller kryptering kan man...
51När Jungle Disk är rätt installerat syns lagringsutrymmet S3 som ett eget områdei filhanteraren. Härefter kan man manuel...
526   AVSLUTNINGUnder de senaste 50 åren som man skapat digital information har vi haft dåligerfarenhet med långtidslagrin...
53KÄLLFÖRTECKNINGTryckta verk och artiklar:Anderson Ian G. & Tedd, Lucy A. 2005. Digital histories. s. 299(http://site.ebr...
54Kennedy, Dennis. Master Your Disasters. ABA Journal 9/2008 s. 34-35(proquest.umi.com/pqdweb?did=1557161061&sid=2&Fmt=3&c...
55Walter, Chip. Kryder´s Law. Scientific American 8/2005 s. 32-33(www.chipwalter.com/articles/profiles/kryder.pdf)Internet...
56Herwig, Malte 2007. Putting the World’s Books On The Web.(www.spiegel.de/international/business/0,1518,473529,00.html)Mi...
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Digital Arkivering och Lagring

2,696 views
2,586 views

Published on

My thesis from 2009 on digital archiving and storage

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
2,696
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
3
Actions
Shares
0
Downloads
16
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Digital Arkivering och Lagring

  1. 1. VASA YRKESHÖGSKOLA Kai MartonenDigital Arkivering och Lagring Företagsekonomi och turism 2008
  2. 2. 1VASA YRKESHÖGSKOLAUtbildningsprogrammet för företagsekonomiABSTRAKTFörfattare Kai MartonenTitel Digital Arkivering och LagringÅr 2008Språk svenskaSidantal 52Handledare Kenneth NorrgårdSyftet med detta lärdomsprov är att ge läsaren insikt i riskerna med moderndatalagring och vilka lösningar som finns tillgängliga för enskilda konsumenteroch skapare av digital information. Arbetet omfattar teorier om hur digitalinformation uppkommer och hur den ändrat förfarandet med hänsyn till lagringoch arkivering. I teoridelen presenteras även tidiga, nutida och framtidalagringslösningar med deras för och nackdelar. I den praktiska delen av arbetetundersöks en ny lovande lagringsmetod genom cloud computing.Ämnesord Data, Lagring, Digital, Information, Cloud, Computing
  3. 3. 2VAASA POLYTECHNICUtbildningsprogrammet för företagsekonomiABSTRACTAuthor Kai MartonenTopic Digital Archiving and StorageYear 2008Language SwedishPages 52Name of Supervisor Kenneth NorrgårdThe aim of this thesis is to examine the risks associated with modern datastorage and what solutions are available for the consumer and creators of digitalinformation. The theory part examines the origins of digital information andhow it has changed procedures when it comes to storage and archiving. Early,modern and future storage solutions are also explained in the theory part.Finally, this thesis practically examines a promising storage method using cloudcomputing.Keywords Data, Storage, Digital, Information, Cloud, Computing
  4. 4. 3INNEHÅLLABSTRAKTABSTRACT1 INLEDNING 6 1.1 Problemställning 7 1.2 Avgränsning och disposition 7 1.3 Datasäkerhet 7 1.4 Bakgrund 82 DIGITALISERING 9 2.1 Ursprunget 10 2.2 Digitala bibliotek 10 2.3 Digitala arkiv 11 2.4 Digitaliseringsmetoder 12 2.5 Kostnadseffektivitet och globalisering 13 2.6 Standardiserade filformat 14 2.6.1 OOXML vs. ODF 153 LAGRINGSMEDIA 16 3.1 Magnetisk media 16 3.1.1 Magnetband 17 3.1.2 Hårdskivor 18 3.2 Flashbaserad media 21 3.2.1 SSD minne 22 3.3 Optisk media 23 3.3.1 CD 23 3.3.2 DVD 24 3.3.3 Blu-ray 24 3.4 Framtidens media 25 3.5 Digital lagringskostnader 26
  5. 5. 44 LÖSNINGAR 27 4.1 Lagringsklimat 28 4.2 Hårdvarulösningar 29 4.2.1 RAID 29 4.2.1.1 RAID 0 30 4.2.1.2 RAID 1 31 4.2.1.3 RAID 5 32 4.2.2 Nätverkslagring 33 4.2.2.1 DAS 34 4.2.2.2 NAS 35 4.2.2.3 SAN 36 4.2.3 Cloud computing 375 IMPLEMENTERING AV AMAZON S3 OCH JUNGLE DISK 39 5.1 S3-tjänsten 41 5.2 Jungle Disk 466 SLUTORD 53KÄLLFÖRTECKNING
  6. 6. 51 INLEDNINGDen tidigaste arkiveringen av digital information gjordes av amerikanskarymdforskningsinstitutet NASA. Från 50-talet och framåt har de varit i spetsenför hur data lagras och används. Rymdsonder skickades ut i rymden och dessasände tillbaka oersättlig information till jorden, där de lagrades på magnetbandför framtida bruk. (Claesson & Larsson 2001)Magnetbanden från rymdsonden Voyager I arkiverades i stora klimat-kontrollerade rum för att dessa skulle hålla så länge som möjligt. Men närforskarna ett antal år senare skulle analysera dem, visade det sig att stora delargått förlorade eftersom man hade glömt bort i vilket format informationen hadesparats. (Claesson & Larsson 2001)Några år senare var det Viking sondens tur, denna gång hade man allt underkontroll, trodde man. När man tog fram magnetbanden märkte man att de hadebörja ruttna och istället för att utföra analyser måste man nu anlita experter föratt återskapa informationen från de förstörda banden. (Stepanek 1998)En av dessa experter var Jeff Rothenberg som sedan detta uppdrag har jobbat påproblemet med långtidslagringen av digital information. Han myntadeordspråket, “digital information håller för alltid, eller fem år – beroende påvilket som kommer först”. (Stepanek 2008)
  7. 7. 61.1 ProblemställningI dagens samhälle lagrar vi allt mera information och det lagras allt merainformation om oss. Detta tack vare den digitala tekniken. Denna relativt nyateknik har medfört många nya synsätt på hur information skall hanteras ochlagras för framtiden. Frågan jag ställer med detta arbete är; hur och var bör dataförvaras för att framtidssäkra informationen för kommande generationer? Hurkan man bäst försäkra sig om att den digitala informationen som skapas idag kanåterskapas i framtiden? Vilka moderna lösningar erbjuder de bästa förhållandenamed tanke på långvarighet, säkerhet, användarvänlighet och kostnad?1.2 Avgränsning och dispositionÄmnesområden i den teoretiska delen av detta arbete fokuserar på strategier ochlösningar gällande långtidslagring av digital information. De ämnen som arbetetomfattar är uppkomsten av digital information, lagringshårdvara ochlagringslösningar. I den empiriska delen implementeras och analyseras en av desenaste och intressantaste lagringslösningarna på en praktisk basis medtillhörande observationer och kommentarer. Avslutningsvis presenterasslutsatser och exempel på möjlig fortsatt forskning inom området.1.3 DatasäkerhetDatasäkerhet förknippas ofta med åtkomsten av konfidentiell information menockså allt mer med hanteringen och lagringen av informationen. Konfidentiellinformation som t.ex. löner och patientjournaler lagras i databaser på servrar.Även personlig information såsom digitala fotografier och e-post lagras ofta påhårdskivan i hemdatorn. Det finns många områden som påverkas till olika gradav övergången från analog till digital information, bland dessa kan nämnassläktforskning, multimedia, bankärenden, brevväxling och till och med politiskaval i och med elektronisk röstning.
  8. 8. 71.4 BakgrundFör att få ett begrepp om hur man skall gå till väga kan man se på den relativtkorta period som digital information producerats och arkiverats, vilka misstagman begått och vad man kan lära sig av dem.Då digital arkivering misslyckas finns det ofta en av två bidragande faktorer;lagringsmediet är fysiskt skadat eller oläsbart på grund av dåliga rutiner, brist påkunskap eller vilja, eller så är formaten på den digitala informationenoanvändbar på grund av proprietära och icke standardiserade filformat. (Stander& Merwe 2002)Området med att framtidssäkra digital information är nytt och skiljer sigdramatiskt från tidigare processer med analog media. Till skillnad från rutinergällande analog information, där passivitet är nyckeln, kräver den digitalainformationen ständig uppmärksamhet. I och med att existerande arkiverings-metoder för digital media är relativt osäkra och ständig befinner sig i förändring,kräver dessa med tiden, en migrering till nyare och bättre lagringsmetoder.(Stander & Merwe 2002)Varför övergår man då, i en allt större utsträckning, till digital information?Hanteringen av digital information, speciellt i stora mängder, är mycket lättareän dess analoga motpart. Till skillnad från analog media sker dessutom ingendegradering av den digitala informationen, när man övergår till en nyarkiveringsform eller lagringsmedia. Eftersom man med digital information kanproducera 100% identiska kopior skapas en redundans som hittills varit omöjlignär det gäller analog information.
  9. 9. 82 DIGITALISERINGDigitalisering, som är en stor bidragande faktor till efterfrågan på stabilalångtidslagringslösningar, innebär att man överför analog information till ettdigitalt format. Digital information kan består av binär data, dvs. ettor ochnollor, som inte förändras eller degraderas vid migration från ett lagringsmediatill ett annat. Motsatsen är analog information där data representeras av fysiskaförändringar i mediet, t.ex. LP-skivor och målningar. Varje kopia av analoginformation är olika originalet och i de flesta fallen av sämre kvalitet.(Emanuelsson 2006)Idag föds nästan 100% av all ny information digitalt, allt från röntgenplåtar tillsjökort. En stor del av informationen som föds digitalt reproduceras ävenanalogt, t.ex. böcker, men i en allt större utsträckning finns det information sombevaras digitalt under hela dess livstid, t.ex. digitala fotografier. (Smith 2003: 4-10)
  10. 10. 92.1 Fördelar med digitaliseringenDigitaliseringen av gammal analog information har flera fördelar. Sökning i detdigitaliserade materialet är enkelt, materialet kan dupliceras oändligt och spridasöver hela världen via t.ex. internet. Digitalisering är även av stort värde videxempelvis forskning och undersökning av ett ursprungsmaterial, som inteskulle tåla den fysiska hanteringen, eller där materialet annars är onåbart.(Emanuelsson 2006)2.2 Digitala bibliotekDet vanligaste digitaliseringsobjektet idag är böcker; bibliotek, frivillig-organisationer och företag digitaliserar dessa för olika ändamål. Till de störredigitaliseringsprojekten hör bland annat Google Book Search och ProjectGutenberg. Google Book Search har i samarbete med de största bibliotekenruntom i världen redan digitaliserat över 7 miljoner böcker och man skannaröver 3000 böcker dagligen. (Herwig 2007)Detta har väckt många frågor hos alla inblandade parter. Hur kan man balanserakonsumenternas stora efterfrågan på snabb och effektiv information, samtidigtsom man tar författarnas och förlagens rättigheter i beaktande? Google BookSearch har löst problemet genom att göra böckerna sökbara, men sökresultatenbestår endast av ett kort textutdrag ur boken, varefter man satt in en länk till enbokhandel, där man kan köpa boken i dess helhet, antingen digitalt eller ianalogt format. Denna lösning gäller tillsvidare endast i USA, i resten avvärlden erbjuder Google Book Search söktjänster i böcker där upphovsrätten harupphört. (Herwig 2007)
  11. 11. 102.3 Digitala arkivI Finland är det arkivverket, som består av riksarkivet och alla sju landsarkiv,som kommit längst med digitaliseringen. År 2007 skannade man det miljontedokumentet, Finlands självständighetsförklaring. Även Museiverket ochNationalbiblioteket har de senaste åren, med uppmuntran från EU, påbörjatdigitaliseringen av sina arkiv, i syftet att säkra det nationella och europeiskakulturarvet. Riksarkivet i Sverige, som digitaliserar cirka 20 miljoner sidorårligen, är idag ledande inom digitaliseringsprocessen och har gett Sverigeanseendet som ett genuint informationssamhälle. (Arkivverkets årsberättelse2007: 8-9)Arkivverket är idag redo att ta emot digitala handlingar från myndigheter ochorganisationer, men detta har försvårats på grund av bristen på standardiseradefilformat och god arkiveringskunskap hos myndigheterna. Ända tillsstandarderna är fastslagna och kunskapen finns, måste all digital informationsom överlåts till arkivet medföljas med en parallell pappersversion.(Arkivverkets årsberättelse 2007: 17-18)Som en pilotstudie har arkivverket gett finska järnvägsverket tillstånd att heltövergå till en varaktig digital arkivering. Järnvägsverket är en ny myndighetsom grundades 2007 i och med privatiseringen av järnvägarna. I samband medgrundandet av den nya myndigheten beslöts att den skulle ha ett papperslöstkontor i form av ett elektroniskt ärendehanteringssystem. Detta beslut betyderatt de officiella handlingarna inte behöver förvaras i pappersform ellerdigitaliseras i efterhand utan kan direkt undertecknas och arkiveras elektroniskt.(Arkivverkets pressmeddelande 8/2008)
  12. 12. 112.4 DigitaliseringsmetoderBöcker och dokument kan digitaliseras på tre sätt, genom fotografering, manuelldigitalisering eller OCR-mjukvara (Optical Characterization Recognition).Genom att fotografera varje sida i en bok bygger man upp en digitalrepresentation av boken som sedan kan läsas eller avsökas på t.ex. nätet. Dennatidiga digitaliseringsmetod har många nackdelar. De digitala bilderna, som oftasparas i det okomprimerade men standardiserade TIFF-filformatet (TaggedImage File Format), tar upp onödigt mycket utrymme och eftersom man inte kangöra textsökningar på bilder, måste nyckelord manuellt associeras medinnehållet i bilderna. Nuförtiden används denna metod endast när både textenoch de fysiska sidorna är av intresse, t.ex. böcker med illustrationer ellermedeltida verk med artistisk kalligrafi. (Anderson & Tedd 2005: 299)För att göra innehållet sökbart måste själva texten digitaliseras. Speciellt i deäldre verken måste man då utföra en manuell digitalisering, vilket innebär att enperson översätter texten med hjälp av ordbehandlingsprogram. Denna metod ärkostsam både i tid och pengar. (Anderson & Tedd 2005: 299)OCR är en metod som går ut på att ett datorprogram läser sidorna i denskannade boken eller dokumentet och därefter överför texten till digitaliseradform. Man överför alltså endast innehållet i texten och inte själva sidan som ifotograferingsmetoden. OCR-metoden kräver större investeringar i mjukvara,hårdvara och tar längre tid att utföra än fotografering. Men, med en exakthet på99,8% är detta den ideala digitaliseringsmetoden, för verk som producerats medmoderna bokpressar och standardiserade typsnitt. (Anderson & Tedd 2005: 299)
  13. 13. 122.5 Kostnadseffektivitet och globaliseringAtt lagra data i ett digitalt format har inte alltid varit det lönsammastealternativet, genom tiden har analog media, som t.ex. papper, haft storakonkurrensfördelar. I mitten av 90-talet, i och med bättre digitalalagringstekniker, övertog digital lagringsmedia pappret som det kostnads-effektivaste lagringsmediet, åren därefter följde bild, ljud och video. Detta gavupphov till nya konsumentprodukter som digitalkameror, mp3-spelare och andraelektroniska prylar. (Morris & Truskowski 2003: 206)Även produceringen och spridningen underlättas då informationen befinner sig iett digitalt format. Man kan säga att dessa nya kommunikationsmedel är en avgrundstenarna till en den ökande globaliseringen av digitala tjänster.Digitaliseringen, de nya kommunikationsmedlen och relaterade tekniker ger, urett internationellt perspektiv, en stor kostnadseffektivitet, men samtidigt ävenstora omställningssvårigheter. (Miyashita 2003)För att lösa dessa problem bildades världshandelsorganisationen (World TradeOrganization) i mitten av 90-talet. Organisationen har tre huvudavtal; GATT(General Agreement on Tariffs and Trade) som reglerar varuhandel mellanländer, GATS (General Agreement on Trade in Services) som reglerar tjänsteröver landsgränser och TRIPS (Trade Related Aspects of Intellectual PropertyRights) som innehåller regler om bland annat upphovsrättsskydd och patent.(Miyashita 2003)Det är främst GATS och TRIPS avtalen som påverkar hur användningen avdigitala tjänster används och kommer att användas i framtiden. Den nyatekniken medför att arbete kan utföras i låglöneländer i realtid för avsevärtmindre kostnader och att omställningen från analog till digital informationaccelereras på en global skala. (Miyashita 2003)
  14. 14. 132.6 Standardiserade filformatI inledningen av detta arbete beskrevs hur NASA endast koncentrerade sig påöverlevnaden av det fysiska mediat i sin långtidslagringsstrategi, men snabbtmärkte man att även formatet som innehållet lagrats i påverkar långtids-lagringen. Om man inte kan läsa innehållet spelar det ingen roll om det fysiskamediat överlever.I mitten av 80-talet, i och med persondatorns inträde på marknaden, uppstod detproblem när varje tillverkare av datorprogram föredrog sina egna proprietärafilformat. Hittills hade detta inte varit ett problem, men i och med en ökadanvändning av persondatorer, måste standarder för filformat upprättas, så att dekan avläsas även efter att hårdvaran eller mjukvaran övergetts.Den internationella standardiseringsorganisationen (ISO) upprättade 1986 enfilformatsstandard för detta ändamål. Det var önskvärt att det rörde sig om ettfilformat som inte var beroende av operativsystem eller program och dessutomskulle det vara läs- och skrivbart för människor samt enkelt att lära. Man komupp med SGML (Standard Generalized Markup Language) som fungerade somen rosettasten för filformat. (Claesson & Larsson 2001)När internet slog igenom på 90-talet var det viktigt att alla plattformar skulleförstå innehållet på webbsidorna. Lösningen var HTML (HyperText MarkupLanguage) som bygger på SGML-standarden. (Claesson & Larsson 2001)Mjukvarutillverkare var inte lika öppna till standardisering. De fortsatte attanvända sina egna proprietära filformat i syftet att tvinga konsumenterna attanvända endast program av en specifik tillverkare, ett indirekt tvång sominverkade negativt på framtidsstödet av digital information. Bästa exemplet avdetta har varit mjukvaruföretaget Microsofts motstånd mot att använda öppnafilformat i sitt kontorspaket Office. (Kosek 2008: 51-55)
  15. 15. 142.6.1 OOXML vs. ODFMicrosoft har sedan mitten av 90-talet varit ledande inom kontorsapplikationermed sitt Office-paket. Filformaten har dock alltid varit proprietära, vilket i stortsett betyder att man är bunden till Microsofts produkter för att läsa och ändrafilerna. Microsoft Office var dock så populärt att dessa filformat, trots derasproprietära natur, blev en sorts informell standard. (Kosek 2008: 51-55)Samtidigt utvecklades, baserat på öppen källkod och SGML, en basstruktur förarkivering av kontorsapplikationsfiler kallad XML. På denna grund skapadeflera av de största aktörerna på webben, bl.a. Google, Sun Microsystems ochIBM, ett öppet filformat för kontorsapplikationer kallat Open Document Format(ODF). Denna filtyp, som godkändes som standard 2005, specificerade hurdokument skall formateras så att de lätt kan läsas på webben, utan att behövainstallera kommersiella program. (Kosek 2008: 51-55)Microsoft insåg snabbt att denna filformatsstandard hotade deras starka ställningpå marknaden, men istället för att adoptera den, föreslog de att deras nuvarandefilformat, OOXML (Office Open XML), skulle standardiseras. Tack vareMicrosofts starka ställning och trots många protester från resten av IT-branschen, godkändes OOXML våren 2008 under stor dramatik. (Kosek 2008:51-55)OOXML har, till skillnad från andra XML-baserade filformat, olikalicensieringskrav, vilket i sin tur medför ett status quo i standardiserings-processen, när det nu finns två tävlande filformat. Microsofts stängda menpopulära OOXML och det öppna men inte långt implementerade ODF. Detta ärett exempel på hur ekonomiska intressen kan låsa in användare i format varsframtid inte kan garanteras. (Kosek 2008: 51-55)
  16. 16. 153 LAGRINGSMEDIALagringsmedia är den fysiska lagringshårdvaran för data. I dag finns endast tresätt att lagra digital information på; magnetiskt, med flashminne eller optiskt.Alla tre metoder har sina egna för- och nackdelar. När man bestämmer sig förlagringsmedia finns det några faktorer som man måste observera som t.ex.hållbarhet, framtidssäkring samt kostnad i tid och pengar.Det har genom tiderna funnit många sorters lagringsmedia och många av dessahar redan försvunnit. Många lagringsmedia som t.ex. hålkort och disketter harföråldrats när nya och bättre media tagits fram. Andra försök att introducera nyalagringsmedium har misslyckats på grund av proprietär teknik, där endast entillverkare har tillgången eller rättigheten till teknologin, eller bristen påstandardisering mellan tillverkarna, t.ex. Minidisc och Zip Disk, båda formatenutvecklade av Sony. (Sorrel 2008)3.1 Magnetisk mediaDe stora framstegen inom magnetisk media har spelat en stor roll i utvecklandetav dagens IT-samhälle. I dagens läge sparas 90% av världens information påmagnetisk media. Magnetisk lagringsmedia delas in i två kategorier, hård mediaoch mjuk media. Till hård media räknas hårdskivor, till mjuk media räknasdisketter, kasetter och magnetband. All magnetisk media har en yta som ärbelagt med ett ferromagnetiskt material. Genom att utsätta mediat förelektromagnetiska fält, kan digital information lagras eller skrivas över med nydata. Möjligheten att återanvända mediat, genom att radera gammal data, hargjort magnetisk media mycket populärt. (Ross & Gow 1999: 1-9; Pinheiro,Weber & Barroso 2007)
  17. 17. 16Utan uppsyn och skötsel är magnetisk media dock inte ideal förlångtidsarkivering av information. Oavsett media avtar magnetismen med tiden,mjuk magnetisk media har ett tunnare lager ferromagnetiskt material och avtardärför snabbare än hård magnetisk media. De kemiska materialen som främstanvänds i de mjuka magnetiska media orsakar även oxidation och korrosionvilket påverkar magnetismen negativt. Långtidsförvaring av hård magnetiskmedia har också nackdelar eftersom de, förutom oxidation och korrosion, kan fåmekaniska och mjukvarufel. (Ross & Gow 1999: 1-9)3.1.1 MagnetbandMagnetband hör till de stabilare magnetiska arkiveringsmedia, dess livslängdkan vara upp till 75 år. Tidiga versioner av magnetband hade dock dåligamagnetiska egenskaper, vilket ledde till användningen av mera kemikalier,oxider och järnbaserade partiklar i tillverkningsprocessen. Dessa kemikalierhade bra magnetiska egenskaper men orsakade polymererna, som håller ihopsjälva bandet, att upplösas efter bara några år. Man började då använda tjockareband, vilket i sin tur ger mindre utrymme för data. Det uppstod t.o.m. företagsom kemisk processade magnetbanden före arkiveringen, i hopp om att de skullehålla längre. På 80-talet hade man finslipat magnetbandsteknologin, men dåhade redan hårdskivan slagit igenom. Varför har magnetband då inte en högreanvändningsgrad, då den har en god hållbarhet och ett väldigt lågt pris?(Gilheany 2007; Jääskeläinen 2007: 38; Ross & Gow 1999: 1-9)Till skillnad från övriga lagringsmedia finns det ingen enhetlig standard påmagnetband. Sedan 1951 har det funnits 33 olika magnetbandsstandarder ochvarje tillverkare har sina egna proprietära format. Till varje format krävs ävenskild hårdvara, som innebär höga initiella hårdvarukostnader för att skriva ochläsa av den digitala informationen. Dessa formatförändringarna medför därför,trots magnetbandets relativt goda säkerhet och låga kostnad, en stor risk när detkommer till långtidsarkivering, speciellt jämfört med hårdskivan. (Brodkin2008: 22)
  18. 18. 173.1.2 HårdskivorHårdskivan har länge använts jämsides med magnetband. Den erbjuder tillskillnad från magnetband en snabb och enkel åtkomst av data. Hårdskivorkräver inte heller skild hårdvara för att läsa eller skriva data, vilket är fallet medmjuk magnetisk media. Hårdskivan innehåller nämligen färdigt drivmotor, läs-och skrivhuvud, elektroniska kretsar och mjukvara. All denna mekanik och desnabbt roterande skivorna medför dock en större risk för komplikationer somman bör vara medveten om. (Jääskeläinen 2007: 38)Eftersom hårdskivan oftast är i daglig användning skulle man tro att de ävenförstörs lättare. En undersökning gjord av Google mellan 2002 och 2007 visaratt det inte finns någon märkbar skillnad i krascher med hårdskivor i dagliganvändning och hårdskivor som arkiverats på bokhyllan. Samma undersökningvisar också att risken för krascher endast ökar marginellt med tiden. Medmoderna hårdskivor kan man räkna med en livslängd på upp till fem år, om deanvänds dagligen och bevaras under optimala förhållanden. (Pinheiro, Weber &Barroso 2007) 10 % 8% 6% 4% 2% 0% 1 år 2 år 3 år 4 år 5 årDiagram 1, risken för hårdskivskrascher ligger mellan 6 och 9 procent per år.(Pinheiro, Weber & Barroso 2007)
  19. 19. 18Ännu på tidigt 90-tal befann sig hårdskivan i utvecklingsstadiet och var långtifrån lämplig för långtidsdatalagring. Till de större problemen hördesammansmältning av läs- och skrivhuvudet, som sitter på ett avstånd av 15miljondelar av en millimeter från de snurrande plattorna. De kunde fysiskt fästasig vid de snurrande plattorna och orsaka mekanisk skada, s.k. stiction, somgjorde hårdskivan obrukbar. Moderna hårdskivor sätter automatisktskrivhuvudet i viloposition när de inte är i användning. (Ross & Gow 1999: 1-9)De nya hårdskivor har fått bukt med barnsjukdomarna som plågade de tidigahårdskivorna, samtidigt som man sett en signifikant ökning av lagrings-kapaciteten. Magnetbanden som länge tävlat med hårdskivorna gällandelagringskapaciteten har lämnat på efterkälken. Mark Kryder från CarnegieMellon Universitys Data Storage Systems Center, och numera teknologichef förSeagate Technologies, den ledande hårdskivstillverkaren, myntade, i mitten av80-talet, Kryder’s Law: mängden data som kan sparas på en hårdskiva,fördubblas varje år. (Walter 2005: 32-33)GB1000 100 10 1 0,10,01 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010Diagram 2, lagringskapacitetens utveckling för hårdskivor. (Walter 2005: 33)
  20. 20. 19Mätestickan för lagring är dock inte lagringskapacitet utan kostnad per gigabyte.Följande är utvecklingen och prognosen för kostnad per gigabyte för hårdskivorfrån 1992 till 2010. (Gilheany 2003)Diagram 3, hårdskivans kostnadsutveckling i euro per gigabyte. (Gilheany2003)Utvecklingen visar en kostnadsminskning på 45 procent per år. Idag ärhårdskivan den mest kostnadseffektiva metoden för arkivering av digitalinformation.
  21. 21. 203.2 Flashbaserade minnenFlashminnen bygger på transistorteknik och följer därför Moore’s Law somsäger att transistorernas effektivitet fördubblas vartannat år. Transistorer, ellerhalvledare som de också kallas, är grundstenen inom modern elektronik ochväldigt flexibla. Vanligtvis används transistorer för databeräkning men i ochmed den snabba utvecklingen används de i allt större grad även för datalagring.Flashminnen består av miljontals transistorer som håller en svag elektriskladdning beroende på om de representerar en binär etta eller nolla. (Walter 2005:32-33)Till denna minnestekniks fördelar hör en snabb läs- och skrivhastighet, en lågenergikonsumtion och låga produktionskostnader, därför används den förlagring av digital information i vardagselektronik, där dessa egenskaper har storbetydelse, t.ex. mp3-spelare, digitalkameror och USB-stickor.Nackdelarna är den relativt låga lagringskapaciteten, att de påverkas avmagnetiska störningar, t.ex. statisk elektricitet och det faktum att den svagaelektriska laddningen i transistorerna långsamt avtar med tiden, man kan räknamed att ett flashminne inte behåller data längre än tio år. Det största problemetmed flashminnen är dock att de har ett begränsat antal skriv- och läscykler.Dessa nackdelar har kanske påverkat möjligheten att använda flashminnen förlångtidsdatalagring, men de många fördelarna har förstärkt denna teknologispopularitet i vardagligselektroniken, där långtidsdatalagringen inte är av storbetydelse. (Lai 2008)
  22. 22. 213.2.1 SSD-minneSSD (Solid State Drive) bygger på samma transistorteknik som flashbaserademinnen, men är anpassade för användning i bärbara datorer. Eftersom de intehar några rörliga delar, t.ex. snurrande skivor, läs- och skrivhuvuden, är demycket robusta och energisnåla, vilket i sin tur betyder bättre stöttålighet ochbatteritid. (Jääskeläinen 2007: 38)Utåt påminner SSD-minnet om en vanlig hårdskiva, men består egentligen av enmängd mindre flashminnen. Tack vare flashteknikens robusthet har SSD-minnen använts i rymdforskningen, sjöfarten och räddningsverksamhet i åratal,t.ex. svarta lådor i flygplan. Jämfört med hårdskivor tål de även högatemperatur- och tryckskillnader. Vanliga hårdskivor kan inte användas på höjderhögre än 3 kilometer eftersom tryckskillnaden ändrar fysiskt hårdskivanskaraktär. (Jääskeläinen 2007: 38)Det finns många fördelar med SSD-minnen, de är snabbare, tystare och kan tamera stryk än hårdskivor, men de har samma problem som flashminnen,nämligen en begränsad livslängd. Beroende på tillverkare utlovas 1-5 miljonerskriv- och läscykler, vilket är betydligt mindre än hårdskivor. SSD-minnenbefinner sig dock i en tidig utvecklingsperiod och elektroniken i nyare SSD-minnen styr minnet så att varje transistor är i lika stor användning, dettaresulterar i att minnet tärs jämnare. SSD-minnen med mindre lagringskapacitettärs således också snabbare än de med större kapacitet. (Jääskeläinen 2007: 38)Utvecklingstakten är som sagt fortfarande hög inom flashminnesteknologin och2008 började man sälja bärbara konsumentdatorer med denna teknik. Det gåräven att köpa hybridskivor som består till hälften av SSD-minne och andrahälften av en vanlig hårdskiva. SSD-minnen har ungefär samma förutsättningarför långtidslagring av data som magnetisk och optisk media, kostnaden är dockännu för hög. (Jääskeläinen 2007: 38)
  23. 23. 223.3 Optisk mediaOptisk lagring använder sig av laser för att skriva och läsa digital information.På grund av att de flesta optiska media inte kan återanvändas kallas detta formatWORM (Write Once, Read Many), det finns dock versioner som kanåteranvändas, men livslängden och antal skrivcykler på dessa är långt ifrånoptimala. (Jääskeläinen 2007: 38)3.3.1 CDCD-skivan (Compact Disc) var en av de första optiska lagringsmedia somstandardiserades och introducerades i slutet av 80-talet. Dessa tidiga versionerav CD-skivan var inte anpassade för lagring, men tio år senare hade teknikenmognat och priserna sjunkit till den grad att man började använda dem fördagliga lagringsändamål. CD-skivor kommer i ett antal olika format varav CD-roch CD-rw är de vanligaste, det sistnämnda formatet kan återanvändas men haren betydligt kortare livslängd. (Emanuelsson 2006)Tyvärr gjorde man kostnadsinbesparingar genom att använda billiga material-kombinationer som zink, aluminium och plast, istället för den optimala material-kombinationen guld och glas. Tidiga CD-skivor hade, och billiga CD-skivor harän idag, problem med oxidation. Även de tryckta etiketterna på skivorna kanmedföra kemiska reaktioner som försämrar eller förstör läsbarheten. CD-skivorav god kvalitet är svåra att hitta och oftast mer än dubbelt så dyra som de billiga.Man kan därför säga att den teoretiskt förväntade livslängden på 20-50 år iverkligheten bara är ungefär 10 år. (Emanuelsson 2006)Med endast 600 megabyte utrymme och en relativt kort fysisk livslängd, ikombination med allt större filstorlekar och mängd digital information somskulle sparas, gav CD:n snabbt vika för DVD:n. (Emanuelsson 2006)
  24. 24. 233.3.2 DVDDVD, eller Digital Versatile Disc, introducerades i mitten av 90-talet och hannsnabbt ikapp CD:ns popularitet. DVD:n bygger på samma teknologi, men desslagringskapacitet överstiger CD:ns 7 till 14 gånger om. Till skillnad från CD:nanvänder DVD:n ett flertal lager för att lagra data, detta ger DVD:n en kapacitetpå 4,5 och 9 gigabyte, beroende på antal lager. (Emanuelsson 2006)Både CD:n och DVD:n är format som länge föredragits av musik- ochfilmbranschen. Eftersom både CD:n och DVD:n hade ett stort genomslag påmarknaden och de sedan länge är etablerade format, kan man säga att derastekniska livslängd är god, dvs. stödet för formaten är starkt förankrat. Tyvärrlider de båda formatens fysiska livslängd på grund av billiga produktions-metoder och material. (Emanuelsson 2006)3.3.3 Blu-ray DiscBlu-ray är den senaste generationen optisk media, och förkortas BD. Precis somCD och DVD finns det flera format av Blu-ray, det vanligaste formaten håller25 eller 50 gigabyte data. Beroende på antal lager kan en Blu-ray skiva hålla upptill 8 lager data vilket skulle ge möjligheten att lagra upp till 200 gigabyte på enskiva. Vi befinner oss ännu i ett tidigt skede i utvecklingen av denna teknik ochkostnaderna är ännu höga, man har dock lärt sig av de tidiga problemen med CDoch DVD-formaten. Blu-ray konsortiet, som kom upp med formatet, kräver atttillverkarna av skivorna måste hålla sig till strikta standarder, med godkändamaterial och kemikalier i tillverkningsprocessen, som inte fräter eller oxiderarskivan. (Järvinen 2008: 26)Som man lärt sig av tidigare lanseringar av lagringsmedia som senaremisslyckats, är det inte själva tekniken som avgör om det lyckas utanimplementeringen kring det nya formatet. Det är ännu för tidigt att säga om Blu-ray formatet har en strålande framtid, eller om det är en teknik som håller meraän den kan lova.
  25. 25. 243.4 Framtidens mediaEnligt många är det omöjligt för lagringskapaciteten i magnetisk media attfördubblas varje år, ifall inte nya lagringsmetoder utvecklas. Den teknik somanvänds i dagens lagringsmedia har krympt till den partikelstorlek, att det ärsvårt att rymma data på det minimala fysiska utrymmet, utan att de olikamagnetiska mönstren börjar påverka varandra eller inte går att avläsa. (Bartels2001)Teorin om holografisk lagring har funnits i decennier men först nu har manbörjat inse att utvecklingen måste påskyndas. Holografisk lagring bygger påoptisk lagring, men istället för endimensionell media (t.ex. CD- och DVD-skivor) använder man tredimensionell lagring. Utvecklingen är ännu i ett såtidigt stadium att man inte bestämt sig för hurudant format mediat kommer attha eller vilket material det kommer att bestå av, de tidiga prototyperna avholografisk media har varit i skivformat. Problemet man stött på, är att utvecklaett material som det går att lagra holografisk data på, men som inte sönderfaller isamma takt som andra optiska media. (Ashley 2000: 341)
  26. 26. 253.5 Digitala lagringskostnaderUr nedanstående diagram, gällande lagringskostnader, kan man se att denmagnetiska lagringstekniken är förmånligast per gigabyte, följt av optiska ochflashminnestekniken. Magnetbanden är billigast, men hårdvaran som krävs tilldessa kan kosta flera tusen euro. De optiska skivorna kräver också skildhårdvara för att läsas och skrivas, men de är betydligt billigare. När det gällerhårdskivor och flashminnen ger diagrammet en exakt kostnad, då dessa kananvändas utan någon extra hårdvara. Magnetband Hårdskiva SSD Flash BD-R 2 BD-R DVD-r 2 DVD-R CD-R 0,00 € 0,50 € 1,00 € 1,50 € 2,00 € 2,50 € 3,00 €Diagram 4, lagringskostnader för olika media. (Tudor 2005; Järvinen 2008: 26)
  27. 27. 264 LÖSNINGARVal av rätt media och hårdvara är inte den slutgiltiga lösningen förlångtidslagring av digital information. Eftersom ingen av de nuvarandelagringsmedia teknikerna kan garantera att de håller data över en längre tidkrävs det även bra strategier för långtidslagring.De ord som man stöter mest på när man pratar om datalagringslösningar ochstrategier är redundans, diversifiering och migrering. Redundans går ut på att hafler än en kopia på den lagrade informationen, detta benämns ofta också somsäkerhetskopior. Säkerheten ökar dock inte ju fler kopior man har, kopiornamåste även vara så diversifierade som möjligt. (Kennedy 2008: 34-35)Diversifiering betyder lagring av viktig data på olika lagringsmedia i olikafysiska utrymmen. Om alla säkerhetskopior är lagrade på samma sorts mediaoch även i samma fysiska utrymme sker en drastisk minskning av säkerheten.Orsaken är att om det uppstår fel i lagringsmedia, ökar risken att felet uppreparsig i de andra medierna av samma typ och om alla säkerhetskopior bevaras isamma utrymmen kan de förstöras i t.ex. en brand eller naturkatastrof. (Kennedy2008: 34-35)Migrering är en viktig strategi för långtidslagring av digital information och gårut på att överföra data från en, oftast äldre lagringsmedia, till en nyare. Självaproceduren är lätt, eftersom den nya lagringsmedia oftast har större kapacitetoch är både billigare och snabbare. Det svåra är att finna rätt tid för migreringen,man kan inte vänta för länge, tills det inte finns något stöd för den äldrelagringsmedia eller den förstörts. Man kan inte heller migrera för ofta, eftersomdetta leder till onödiga kostnader. (Tristram 2002: 36-43)Det gäller alltså att hitta rätt balans mellan redundans, diversifiering ochmigrering samtidigt som man tar kostnad, livslängd, åtkomst och andrariskfaktorer i beaktande. (Kennedy 2008: 34-35)
  28. 28. 274.1 LagringsklimatUppbevaring av digital lagringsmedia kan delas in i två metoder, passiv ochaktiv. Den passiva lagringsmetoden påminner mycket om hur analoginformation uppbevaras; ostört i kalla och mörka klimatkontrollerade utrymmen.Vid aktiv uppbevaring är lagringsmediet i ständig användning och kräver därförextra säkerhetsåtgärder.För passiv uppbevaring gäller det, för såväl analoga som digitala lagringsmedia,att ha ett lämpligt lagringsklimat, så att deras fysiska livslängd skall hållas sålång som möjlig. Dessa utrymmen bör ha en kontrollerad luftfuktighet, under60%, och en temperatur några grader under vanlig rumstemperatur. Storatemperatur och luftfuktighetsskillnader bör också undvikas. Optisklagringsmedia skall helst förvaras i något svalare utrymmen medan magnetisk-och flashmedia även bör skyddas mot elektrostatisk och magnetisk påverkan.(Arkivverkets föreskrifter 2007, 15)En fördel med magnetisk lagringsmedia är att de, istället för att vara inlåsta iarkiv, ofta är i flitig användning. En stor del hårdskivorna som används förarkiveringsändamål är kopplade till nätverk, ofta i serverutrymmen. Dessautrymmen måste därför uppfylla högre krav än de som är anpassade för passivlångtidslagring. Bland annat krävs strömtillförsel som inte fluktuerar eller brytsvid eventuella strömavbrott. Lagringsmedia i aktiv användning kräver ocksåspeciella brandsläckningssystem för elektronik, skydd för elektromagnetiskastörningar och ett luftkylningssystem så att man undviker överhettning.(Shimonski 2003: 47-48)
  29. 29. 284.2 HårdvarulösningarDe flesta stora datortillverkare erbjuder lösningar för datalagring och nästan allaär baserade på magnetisk lagringsmedia. Mindre företag och privatpersoner därkostnaden spelar en stor roll och där den lagrade informationen är av mindrebetydelse kan använda sig av optiska lagringsmedia.Moderna datalagringslösningar bygger på tre metoder, RAID, Nätverkslagringoch Cloud computing. Dessa tre metoder löser problemen med redundans,diversifiering och migrering till olika grad och alla bygger de på nätverks-teknologi. (Bartels 2007)4.2.1 RAIDRAID (Redundant Array of Independent/Inexpensive Disks) var en av de förstalargringslösningarna som började erbjudas i början av 90-talet. Genom attanvända sig av ett flertal koordinerade hårdskivor ger RAID en redundans somen ensam hårdskiva inte kan ge, dessutom ger användningen av RAID-lösningarbättre prestanda, speciellt snabbheten att läsa och skriva data när de används ivideoediteringssyfte. Det finns flera olika implementeringar av RAID beroendepå om det är effektiviteten eller säkerheten som prioriteras. (Morris &Truskowski 2003: 206)
  30. 30. 294.2.1.1 RAID 0RAID 0 är den enklaste lösningen och ger ingen egentlig säkerhetsförbättring,trots att den använder sig av flera hårdskivor, tvärtom ökar säkerhetsrisken.Eftersom moderna hårdskivor har flaskhalsar, i och med begränsade läs- ochskrivhastigheter, är de inte ideala för t.ex. editering av stora högupplöstavideofiler. Genom att använda ett flertal hårdskivor i RAID 0 konfiguration,fördubblas hastigheten då flera hårdskivor delar på bördan, men eftersomhårdskivorna innehåller gemensam data, går allt förlorat om en av hårdskivornaskulle råka krascha. Ju fler hårdskivor som tillsätts desto bättre prestanda, menäven en större risk för krascher och förlorad data. Vid användningen av RAID 0bör den digitala information som producerats därför genast överföras till enlösning där lagring är prioriterad. (Farley 2002: 159-207) RAID 0 DISK 0 DISK 1Bild 1, RAID 0 konfigurering.
  31. 31. 304.2.1.2 RAID 1RAID 1 innebär en spegling eller kloning av data över två eller fler hårdskivor,det som skrivs på den primära hårdskivan överförs bit för bit till den, eller de,sekundära hårdskivorna. Detta ger en dubbel redundans, men ingendiversifiering. Denna sorts RAID-lösning är bäst då en hårdskiva kraschar ellerandra problem uppstår. (Farley 2002, 159-207)Denna RAID-konfiguration används ofta i företag och organisationer där det ärviktigt att snabbt komma tillbaka efter en krasch. Beroende på vad somprioriteras kan man säkerhetskopiera hela system inklusive operativsystem ochprogramvara eller endast den viktiga informationen. Den senare versionen tarupp mindre utrymme, men ominstallationen av programvaran är en extrakostnad både i tid och pengar, vilket många helst vill undvika. (Farley 2002:159-207) RAID 1 DISK 0 DISK 1Bild 2, RAID 1 konfigurering.
  32. 32. 314.2.1.3 RAID 5RAID 5, eller egentlig RAID, använder sig av tre eller flera hårdskivor, menlagringskapaciteten är procentuellt mindre än andra RAID-lösningar. Varjehårdskiva har en ständigt uppdaterad checksumma för innehållet i de andrahårdskivorna och om en hårdskiva skulle råka krascha, kan man genominformationen i de andra checksummorna återskapa den förlorade datan. RAID5 är den säkraste och mest förekommande lösningen för datalagring och erbjudsi ett flertal former från datortillverkare. (Farley 2002: 159-207) RAID 5 DISK 0 DISK 1 DISK 2 DISK 3Bild 3, RAID 5 konfigurering.Nackdelen med denna lösning är att den är långsam, svår att implementera ochoftast inte tillräckligt fysiskt diversifierad. RAID 5 löser problemet medredundans och migrering men bara delvis diversifieringen. RAID-lösningarbevaras ofta i samma fysiska utrymmen, bränder, magnetiska och elektriskastörningar och liknande fall påverkar på så vis hela populationen avlagringsmedia och inte enskilda media. (Farley 2002: 159-207)
  33. 33. 324.2.2 NätverkslagringAnvändning av nätverk för lagringsändamål har länge varit aktuellt, men intealltid praktiskt. I och med bättre ethernet tekniker, såsom gigabit ethernet, ärnätverkslagringslösningar nu mycket populära. Det är inte längre stora företagsom använder sig av filservrar för åtkomsten av information, denna teknik haräven börjat uppenbara sig i våra hem tack vare en stor ökning av digitalmultimedia. Det räcker inte längre att bara ha en hylla för DVD-filmer,nuförtiden förses nästan all hemelektronik med nätverksportar för uppkopplingmot resten av hemelektroniken, inklusive lagringsmedia. Vi vill hainformationen snabbare, enklare och överallt. Det finns tre olika nätverks-lagringslösningar som används idag och de kan i sin tur ha olika RAID-konfigurationer, oberoende av åtkomstsätt. (Alabi 2004)
  34. 34. 334.2.2.1 DASDAS (Direct Attached Storage) är den enklaste lösningen och går ut på attlagringsmedia kopplas upp mot en server eller dator i ett nätverk. Lagringsmediaär inte direkt uppkopplad till nätverket och kan inte nås om servern eller datornär urkopplad. För att komma åt den lagrade informationen måste klienten habehörighet till servern eller datorn, som i sin tur överför data från lagringsmedietgenom en ethernet anslutning. Servern eller datorn använder eget operativ-system för att konfigurera den externa lagringsmedia. (Alabi 2004) DASBild 4, DAS arkitektur.Denna lösning passar för hemmanätverk och mindre företag med få servrar.DAS är svår att skala uppåt och om man räknar med att utöka antalet servrar börman satsa på NAS eller SAN-lösningar. (Alabi 2004)
  35. 35. 344.2.2.2 NASEthernet NAS (Network Attached Storage) kan vara allt ifrån en hårdskiva, engrupp hårdskivor eller en filserver, med eller utan RAID-konfiguration somkopplats upp mot ett nätverk. Till skillnad från en DAS är lagringsmedia direktuppkopplat mot nätverket och fungerar som en dedikerad filserver, med ett egetIP-nummer, enligt klient-server modellen. Det är sedan möjligt för personer medåtkomst till nätverket att använda den för datalagring. (Alabi 2004)Ethernet NAS kan ha flera konfigurationer, den används ofta som ett område försäkerhetskopierade filer, medan originalen finns på den lokala hårdskivan. Påläroanstalter används denna lösning ofta som lagringsutrymme för studerande.Eftersom ethernet NAS har sitt eget multiplattform operativsystem, är detmöjligt för datorer med olika filsystem, t.ex. Windows, Mac och Unix, attanvända sig av denna lösning samtidigt. (Alabi 2004) NASBild 5, NAS arkitektur.
  36. 36. 354.2.2.3 SANSAN (Storage Area Network) är steget upp från en NAS och består av fleraihopkopplade datalagringsenheter över ett eget nätverk, ofta ljusfiber-kabelnätverk. Denna lösning kan hantera stora datamängder som används avbl.a. internet operatörer, mediebolag och superdatorer på forskningsanstaltermed stora lagrings- och distributionsbehov. (Alabi 2004)Genom att använda sig av egna nätverk belastar inte SAN-lösningen existerandenätverk. SAN-lösningar används ofta som lastbalanserare i stamnät för att jämnaut trafiken till populära eller överbelastade servrar. Till skillnad från DAS ochNAS fungerar SAN inte på filsystemsnivå, utan överför alltid stora block avdata, istället för enskilda filer. (Alabi 2004) ASIEN USA SAN EUROPABild 6, SAN arkitektur.
  37. 37. 364.2.3 Cloud computingTrenden bland såväl företag som privatpersoner är att köpa nättjänster, iställetför att själva sköta driften av dyra servrar och krångliga applikationer.Nättjänster är ofta mera kostnadseffektiva och låter företagen rikta in sig på sinkärnverksamhet, istället för underhåll av sina egna IT-system. Dessutomerbjuder de säkerhet genom redundans, diversifiering och migrering.(Danielsson 2008)Enligt en undersökning gjord av InformationWeek är lagring, arkivering ochsäkerhetskopiering den tjänst som företag är mest intresserade av att utlokaliseratill utomstående nätföretag. (George 2007: 40) Lagring och arkivering 3,3 Kontorsapplikationer 3,2 Servrar 3,0 Databeräkning 2,9 Server utrymmen 2,8 Databaser 2,7 Säkerhet och administration 2,6 0 1 2 3 4Diagram 5, intresse för utlokalisering av tjänster på nätet, på skalan 0 till 5(George 2007: 40)
  38. 38. 37Cloud computing beskriver användningen av internet för de saker som tidigarekrävde installerad programvara på en lokal dator, server eller nätverk. Internet,som i diagram ofta illustreras som ett moln, har flyttat fokusen från traditionellamjuk- och hårdvaruprodukter till nätbaserade tjänster. Denna, relativt snabbaanpassning till nättjänster, har skapat många nya företag samtidigt som detraditionella IT-företagen har haft stora anpassningsproblem. (Danielsson 2008)Bland de första tjänster som flyttade ut på nätet var e-post och idag skermajoriteten av e-post-trafiken via webbmail. Fördelen med webbmail är attanvändaren har tillgång till sin e-post var än han eller hon befinner sig ochdessutom behöver man inte bekymra sig om säkerhetskopiering eftersom deflesta nättjänster sköter säkerhetskopieringen för en. Nackdelen är tillgången tilltjänsten om denna ligger nere en längre tid, nättjänsteföretaget går under ellerom användaren saknar internetanslutning. Detta kan dock undvikas genom attsynkronisera innehållet på nätet med den lokala datorn. (Danielsson 2008)Det är inte bara e-post som flyttat ut på nätet, vanliga redskapsprogram ochandra icke processorintensiva program används i allt större utsträckning pånätet. Affärsmodellen för dessa tjänster går vanligen ut på reklamfinansieringeller abonnemang. Den information som produceras, vare sig det är e-post,textdokument eller kalkylblad, sparas även de på nätet. Nätföretaget Google,som är ledande inom cloud computing, erbjuder upp till 7 gigabytelagringsutrymme för sina fria nättjänster, utrymmet går dock att utökas motbetalning. För företag och privatpersoner är detta dock inte tillräckligt, eftersomde ofta har mycket större behov. (George 2007: 40)
  39. 39. 385 IMPLEMENTERING AV S3 OCH JUNGLE DISKNätföretaget Amazons S3-tjänst (Simple Storage System), är ett populärtmultiplattformsystem för säkerhetskopiering och arkivering. Denna nättjänstintroducerades i USA i början av 2006 och i Europa i slutet av 2007. Företagethar lång erfarenhet och en bra utbyggd infrastruktur för digital arkivering.(Chaganti 2008)Jämfört med andra stora konkurrenter som erbjuder datalagring på webben ärAmazons priser bara en bråkdel och baserar sig på den mängd data som laddasupp, sparas och laddas ner. Den initiella kostnaden är hög eftersom det oftast ären stor mängd data som överförs, men när allt väl är säkerhetskopierat är detendast filer, där ändringar ägt rum, som uppdateras på S3. (Chaganti 2008)Redundans uppkommer genom en RAID 5 konfigurering på Amazons servrar.Problemet med diversifiering löses genom att distribuera den lagrade datanmellan s.k. serverfarmer runtom i världen via en SAN och migrering underlättasav att man använder standardiserade internetprotokoll. (Chaganti 2008)Amazon S3 erbjuder endast lagringtjänster, hur man väljer att kommuniceramed tjänsten är upp till användaren själv. Genom att erbjuda programutvecklareen API (Application Programming Interface) har Amazon gett tredje partermöjlighet att utveckla och erbjuda klientprogram som sköter kommunikationenmellan användaren och tjänsten. Det finns flera olika sorters program,användargränssnitt och protokoll att välja emellan, beroende på användarensbehov. Man har utvecklat allt från webbapplikationer och FTP-lösningar (FileTransfer Protocol) till säkerhetskopierings- och synkroniseringsprogram förkommunikation med tjänsten. (Chaganti 2008)
  40. 40. 39Eftersom Amazon S3 är en internetbaserad lagringstjänst är det även möjligt attdirektlänka till filer. Själva webbutiken Amazon.com och andra populära sidoranvänder S3-tjänsten när de serverar informationen till sina besökare. Genom attanvända S3 som en CDN (Content Delivery Network) underlättas nerladdningenav bland annat bilder, som vanligtvis kräver stor bandbredd. Genom att sprida utbilderna på S3 servrar runtom i världen laddas de ner från den närmast belägnaserverfarmen. (Chaganti 2008)Jag har i denna del av lärdomsprovet implementerat en Amazon S3-lösning meddet kommersiella programmet Jungle Disk som erbjuder mångfaldiga funktionertill Amazons S3-tjänst.
  41. 41. 405.1 S3-tjänstenS3 är en av flera tjänster som erbjuds av Amazon Web Services (AWS).Registreringen är enkel och sker på internetadressen http://aws.amazon.com/s3/.Alla transaktioner är SSL krypterade med 128-bitar och certifierade av Verisign.Denna procedur utförs endast då ett nytt konto skall registreras, konfigureringenav S3-tjänsten utförs på klientsidan.Bild 7, registrering vid Amazons S3-tjänst.
  42. 42. 41Betalning sker via kreditkort, direktdebitering från bankkonto eller via Amazonseget betalsystem. Prissättningen varierar beroende på var man vill att denfysiska lagringen skall ske men transaktionerna beräknas alltid i amerikanskadollar. Kostnaden för tjänsten är något lägre i USA på grund av bättre utbyggdinfrastruktur och mera konkurrens. Det är dock möjligt för europeiska användareatt lagra data på de billigare amerikanska servrarna, men på grund av de långaavstånden kommer tjänsten då att vara långsammare.Bild 8, debitering i S3-tjänsten.
  43. 43. 42Debiteringen sker månadsvis och baserar sig på flera faktorer. Priset beräknashuvudsakligen på mängden gigabyte data som lagras på kontot. Detta prisvarierar beroende på den totala mängd data som lagras. Den lägsta nivån mankan få mängdrabatt på är 50 terabyte, vilket i praktiken betyder att endastföretag omfattas av rabatten. Lagring USA Europa < 50 TB 0,15 0,18 50 - 400 TB 0,14 0,17 400 – 500 TB 0,13 0,16 > 500TB 0,12 0,15 Tabell 1, månadskostnad i dollar för lagring per gigabyte.Den andra faktorn som påverkar priset är transportkostnaden. Detta är enengångskostnad och beräknas per gigabyte som laddas upp till tjänsten.Beroende på hur ofta säkerhetskopieringar eller uppdateringar görs kan dennakostnad variera stort. Uppladdning USA Europa 0,10 0,10 Tabell 2, uppladdningskostnad i dollar per gigabyte.
  44. 44. 43Nerladdningskostnaden är något högre än uppladdningskostnaden eftersom detdå är Amazons servrar som sköter transporten. Det är även möjligt att fåmängdrabatt på nerladdnings-kostnaderna, detta baseras då på mängden terabyteper månad som laddas ner. De stora datamängderna det är frågan om betyder attdet igen främst är företag som omfattas av rabatterna. Nerladdning USA Europa < 10 TB 0,17 0,17 10 – 50 TB 0,13 0,13 50 – 150 TB 0,11 0,11 > 150 TB 0,10 0,10 Tabell 3, nerladdningskostnad i dollar per gigabyte.Om S3-tjänsten används för lagring för webbinnehåll, t.ex. multimedia, somtillgås direkt från Amazons servrar, kan nerladdningsmängden bli mycket stor.Flera largringskrävande webbsidor använder sig av S3-tjänsten, bland annatanvänder många webbalbum tjänsten för att servera digital fotografier.Om S3-tjänsten används för servering av webbinnehåll tillkommer en litenextrakostnad som baserar sig på antalet kommandon som skickas till Amazonsservrar. Om en besökare till ett webbalbum efterfrågar ett fotografi, skickas ettGET kommando till S3-tjänsten. Denna lilla extrakostnad beräknas per 10 000efterfrågningar. Kommandon USA Europa 1.000 CUT, COPY, POST och LIST kommandon 0,01 0,01 10.000 GET och övriga kommandon 0,01 0,01 DELETE kommandot 0,00 0,00Tabell 4, kostnad i dollar för utförande av kommandon.
  45. 45. 44När man registrerat ett konto på S3-tjänsten får man ett användarnamn ochlösenord, men på grund av säkerhetsrestriktioner får man inte själv välja dessa.Access Key ID fungerar som användarnamn och Secret Access Key somlösenord. Det är dock möjligt att ha flera lösenord till ett konto om man har fleraanvändare.Bild 9, användarnamn och lösenord.
  46. 46. 455.2 Jungle DiskNästa steg är att installera ett program som skall sköta kommunikationen mellanden lokala datorn och S3 tjänsten. Det längst utvecklade programmet för dettaändamål är Jungle Disk som kan laddas ner från http://www.jungledisk.com/.Bild 10, installation av Jungle Disk.Jungle Disk är ett kommersiellt program med en engångskostnad på 20amerikanska dollar, men finns även tillgänglig som en demoversion som är aktivi 30 dagar. Programmet är multiplattform vilket betyder att den kan köras påMicrosoft Windows, Apple OS X och Unix/Linux operativsystem. Jungle Diskär inte bundet till antalet användare, endast till ett specifikt konto på AmazonS3. Detta betyder att det kan köras av flera användare samtidigt, så länge de äruppkopplade till samma Amazon S3 konto.
  47. 47. 46Alternativa program är Bucket Explorer som kostar 50 dollar eller S3Drive somhar öppen källkod och är gratis. Eftersom S3 tjänsten är så flexibel finns detäven program som ger tillgång till S3 kontot som kan köras via kommandolinjeni DOS och Linux. Det finns även FTP-program, plug-ins för webbläsare ochjava-klienter på webbsidor som kan ge tillgång till S3 kontot.Det finns tre versioner av Jungle Disk. Desktop versionen är till förprivatanvändare, workgroup versionen riktar in sig på företag och home serverversionen säkerhetskopierar informationen på en hemserver eller NAS. Dettaarbete gjordes i hemmiljö och således valdes desktop versionen.Bild 11, användarnamn och lösenord.För att få tillgång till lagringsutrymmet på Amazons servrar fyller man i AccessKey ID och Secret Access Key som man fick när man registrerade sig vidtjänsten.
  48. 48. 47Konfigureringsmenyn ger tre alternativ till hur Jungle Disk kan användas. Mankan bestämma vilka mappar som automatiskt skall säkerhetskopieras till S3,detta alternativ väljs om man inte manuellt vill flytta över filer. Eftersomsäkerhetskopieringen sker automatiskt kan det vara svårt att hålla uppsyn övervilka filer och hur mycket information laddas upp till S3. Man kan dockbestämma om hur ofta och om det bara är ändrade filer som skall laddas upp.Bild 12, konfigurering av Jungle Disk.Det andra alternativet är att använda S3 som ett virtuellt nätverksområde. Idenna konfiguration syns S3 som ett eget område, med mappar och filer, i denlokala filhanteraren. Det går även att använda en kombination av båda. I dettaarbete används alternativ två där S3 agerar som ett eget nätverksområde.
  49. 49. 48Eftersom S3 fungerar globalt måste man bestämma var geografiskt det är bästatt lagra informationen. I detta arbete, där S3 simuleras som ett lokaltnätverksområde, prioriteras snabbheten, därför väljs Amazons europeiskaserverfarmer, trots något högre lagrings- och transportkostnader.Bild 13, geografiska lagringsplatser.
  50. 50. 49Nästa steg i processen är att namnge det simulerade lokala området somkommer att synas i filhanteraren, i detta arbete namnges området Jungle Disk.Amazon S3 erbjuder ingen kryptering så eventuell känslig information måstekrypteras före den laddas upp. Jungle Disk ger användaren två alternativ när detkommer till kryptering. Antingen är det endast uppladdningen som är krypteradeller så krypteras både uppladdningen och all den information som lagras påtjänsten. Jungle Disk använder sig av en 256-bits AES krypteringsalgoritm ochingen annan än användaren har åtkomst till den krypterade informationen, inteens Amazon.Bild 14, kryptering.Den konfiguration som används i detta arbete är till för hemanvändare såsnabbheten prioriteras högre än säkerheten, därför väljs standard alternativet därendast uppladdningen är krypterad.
  51. 51. 50Nu är Jungle Disk färdigt konfigurerad. Om man vill ändra t.ex. namn påområdet, antalet områden eller kryptering kan man göra det i efterhand iapplikationsfönstret.Bild 15, konfigurationen färdigställd.Jungle Disk fungerar i bakgrunden och kräver endast lite processorkraft.Programmet startar upp automatiskt och påminner användaren om sin närvarogenom en liten ikon i aktivitetsfältet.
  52. 52. 51När Jungle Disk är rätt installerat syns lagringsutrymmet S3 som ett eget områdei filhanteraren. Härefter kan man manuellt flytta över viktiga dokument till ochfrån det nya området.Bild 16, Jungle Disk i filhanteraren.Amazon S3 har ett eget filsystem där data lagras i så kallade keys och buckets.En key kan jämföras med en fil och en bucket motsvarar en katalog. På grund avfilsystemet som tjänsten använder finns det inte något hierarkiskt katalogdjup,men Jungle Disk kan simulera detta med ett virtuellt filsystem. Detta syns ifilhanteraren när installationen är slutförd. Amazon S3 har inte heller stöd förnamnbyten efter att filer laddats upp på tjänsten. Namnbyten måste ske på detlokala området och därefter laddas upp på nytt till lagringstjänsten.
  53. 53. 526 AVSLUTNINGUnder de senaste 50 åren som man skapat digital information har vi haft dåligerfarenhet med långtidslagringen. Först nu i och med IT-revolutionen ochinformationssamhällets framfart, ser vi försök att lösa detta problem sompåverkar allt från det nationella kulturarvet till det globaliserade arbetssamhället.Internets framgång har öppnat många nya portar, men har också skapat mångahinder. Framgången har till stor del berott på dess globala och öppna standarder,något som hittills saknat motpart i den icke uppkopplade delen avinformationssamhället. Digitaliseringen har också påverkat vårt synsätt på hurden digitala informationen skall lagras och de problem som uppstår i processen.Beslut som berör långtidslagringen av digital information skall uppfylla trekriterier: tekniken, strategin och kostnaden. Tekniken och strategierna finns,men som vi har sett är det ofta bristen på kunskap och vilja och såledesfinansiering som leder till försvinnandet av värdefull digital information ellerdess kostsamma återvinnande. Från mjukvarutillverkarnas sida har vi sett enökad, men motvillig förståelse för öppna standarder vilket är hoppingivande,trots att det ofta krävs politisk påtryckning. Det verkar som om tillverkarnakommit över det gamla synsättet med att binda sina kunder till lösningar somendast gynnar dem och inte slutanvändaren, oavsett om det är nu eller omhundra år.Fördelarna med digitaliseringen är en överväldigande och snabb tillgång tilldigital information, vilket passar vårt nya informationsdrivna samhälle. Dendigitala informationen kräver dock ett synsätt med långtidsperspektiv ochständig uppmärksamhet. De dyra och invecklade strategierna medlångtidslagringen har visat sig kräva politiska beslut, men allt fler privatpersonerser nödvändigheten med dessa när den digitala informationen börjat påverkaderas egna liv. Detta är uppenbart från de hårdvarulösningar och nättjänster somskapats under de senaste åren i hopp om att erbjuda svaret på frågan hur dagensdigitala information skall framtidssäkras för kommande generationer.
  54. 54. 53KÄLLFÖRTECKNINGTryckta verk och artiklar:Anderson Ian G. & Tedd, Lucy A. 2005. Digital histories. s. 299(http://site.ebrary.com/lib/vamklibrary/Doc?id=10103484&ppg=2)Arkivverkets föreskrifter och anvisningar angående arkivutrymmen 2007.s. 15 (www.narc.fi/Arkistolaitos/a/tiedostot/PDF/arkistotilamaarays_se.pdf)Arkivverkets Årsberättelse 2007. s. 8-9, 17-18(www.narc.fi/Arkistolaitos/a/tiedostot/PDF/vk2007.pdf)Ashley, J. m.fl. Holographic data storage. IBM Journal of Research andDevelopment 3/2000. s. 341 (www.research.ibm.com/journal/rd/443/ashley.pdf)Brodkin, John 2008. IBM, Sun each claim first 1TB tape drive. NetworkWorld. Vol. 25, nr. 28 s. 22http://proquest.umi.com/pqdweb?did=1522796871&sid=1&Fmt=6&clientId=46965&RQT=309&VName=PQDFarley, Marc 2002. Building Storage Networks. s. 159-207(http://site.ebrary.com/lib/vamklibrary/Doc?id=5008161&f00)George, Randy. Cloud Storage’s Top Uses. Information Week 8/2007 s. 40(proquest.umi.com/pqdweb?did=1585424621&sid=4&Fmt=6&clientId=46965&RQT=309&VName=PQD)Järvinen, Petteri. Blu-ray, viimeinen elokuvalevy. Tietokone 11/2008. s.26Jääskeläinen, Ossi. Tallennustekniikan vallankumous. MikroPC 6/2007 s. 38
  55. 55. 54Kennedy, Dennis. Master Your Disasters. ABA Journal 9/2008 s. 34-35(proquest.umi.com/pqdweb?did=1557161061&sid=2&Fmt=3&clientId=46965&RQT=309&VName=PQD&cfc=1)Kosek, Jirka 2008. From the Office Document Format Battlefield. ITProfessional Magazine 3/2008 s. 51-55(proquest.umi.com/pqdweb?did=1501873941&sid=2&Fmt=6&clientId=46965&RQT=309&VName=PQD)Lai S.K. Flash memories: Successes and challenges. IBM Journal of Researchand Development 5/2008 (www.research.ibm.com/journal/rd/524/lai.pdf)Morris R. & Truskowski B. The evolution of storage systems. IBM SystemsJournal 2/2003 s. 206 (www.research.ibm.com/journal/sj/422/morris.pdf)Ross, Seamus & Gow, Ann 1999. Electronic Libraries (eLib) Programme on thePreservation of Electronic Materials s. 1-9(www.ukoln.ac.uk/services/elib/papers/supporting/pdf/p2.pdf)Shimonski, Robert 2003. Windows 2000 & Windows Server 2003 Clusteringand Load Balancing s. 47-48(http://site.ebrary.com/lib/vamklibrary/Doc?id=10045497&f00)Smith, Bernard. Preserving Tomorrow’s Memory: Preserving Digital Contentfor Future Generations. International Preservation News 5/2003 s. 4-10(www.ifla.org/VI/4/news/ipnn29.pdf)Tristram, Claire. Data Extinction. Technology Review 8/2002 s. 36-43(proquest.umi.com/pqdweb?did=195539721&sid=2&Fmt=6&clientId=46965&RQT=309&VName=PQD)
  56. 56. 55Walter, Chip. Kryder´s Law. Scientific American 8/2005 s. 32-33(www.chipwalter.com/articles/profiles/kryder.pdf)Internetkällor:Alabi, Duran 2004. NAS, DAS or SAN? – Choosing the Right StorageTechnology for Your Organization (www.storagesearch.com/xtore-art1.html)Arkivverket pressmeddelande 8/2008. Järnvägsverket först med elektroniskarkivering.(www.narc.fi/Arkistolaitos/sve/aktuellt/meddelande/meddelande_120808.html)Bartels, Anna 2007. Datalagring, affärssystem, hållbarhet – långsiktigt digitaltbevarande. (www.ida.liu.se/~HIIC70/exam/Framl0712/07BartelsManus.pdf)Chaganti, Prabhakar 2008. Cloud Computing with Amazon Web Services(www.ibm.com/developerworks/architecture/library/ar-cloudaws1/index.html?S_TACT=105AGX20&S_CMP=EDUClaesson, Henrik & Larsson, Karin 2001. Arkivering av digital information.(https://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/1384/1/Henrik_Claesson-Karin_La..pdf)Danielsson, Lars 2008. Molnet som skuggar allt.(www.idg.se/2.1085/1.184163/molnet-som-skuggar-allt)Emanuelsson, Charlotte 2006. Digitalisering av kulturarvet – En studie avdigitalisering vid två museer. (bada.hb.se/bitstream/2320/1480/1/06-65.pdf)Gilheany, Steve 2003. Projecting the Cost of Magnetic Disk Storage Over theNext 10 Years (www.archivebuilders.com/whitepapers/22011p.pdf)
  57. 57. 56Herwig, Malte 2007. Putting the World’s Books On The Web.(www.spiegel.de/international/business/0,1518,473529,00.html)Miyashita, Makiko 2003. The Impact of the Internet on Globalization.(courses.washington.edu/com538/2003/student_presentations/MakikoMiyashita.ppt)Pinheiro, Eduardo & Weber, Wolf-Dietrich & Barroso, Luiz André 2007.Failure Trends in a Large Disk Drive Population.(research.google.com/archive/disk_failures.pdf)Sorrel, Charlie 2008. 5 Obsolete Storage Formats.(blog.wired.com/gadgets/2008/06/five-obsolete-s.html)Stander A. & van der Merwe N. 2002. Long Term Data Storage: Are WeGetting Closer to a Solution? (www.codata.org/codata02/09info/Stander-slides/Stander-paper.pdf)Stepanek, Marcia 1998. Data Storage: From Digits to Dust.(www.businessweek.com/archives/1998/b3574124.arc.htm)Tudor, Marius 2005. Are flash solid state driver ready for the enterprise?(www.embeddedstar.com/articles/2005/2/article20050207-1.html)

×