SlideShare a Scribd company logo
1 of 54
Download to read offline
Gode patientforløp i kommunene før
brukare med psykiske problemer og/eller
rusproblemer
Recoverybasert praksis – hva innebærer det?
Oslo 18 september2014
Alain Topor
Universitetet i Agder
alaintopor@hotmail.com
Psykiatrins ”kunskap”
- en kluven värld
 Socialstyrelsen (2011)
 ”Individens är den verklige experten på sina
egna problem. (…) Det är alltså viktigt att
han eller hon involveras i både utredning
och beslutsfattande.”
Psykiatrins ”kunskap”
- en kluven värld
 Enligt Socialstyrelsen (2010)
 ”… personerna tenderar att
 försjunka i sig själva,
 leva i sin egen värld och
 te sig inaktiva med nedsatt drivkraft och förändrat
känsloliv.
 Andra förekommande symtom är oförmåga att fatta
beslut och tankestörningar. […] hallucinationer och
vanföreställningar.”
Psykiatrins ”kunskap”
- en kluven värld
 De allmänna symptomen på psykos är:
 Störd verklighetsuppfattning, som innebär att
personen ser och uppfattar verkligheten på ett helt
annat sätt.
 Störd jaguppfattning, som innebär att personen inte
alltid vet var gränserna för kroppen och tankarna
går.
Psykiatrins ”kunskap”
- en kluven värld
 Ingen eller liten sjukdomsinsikt, som innebär att
personen inte inser att han är sjuk. Det kan vara
tvärtom. Personen tycker att omgivningen är sjuk.
 Störd objektrelation, som innebär en störd förmåga
att lita på eller knyta an till andra människor.
 Andersson Högglund & Hedman Ahlström, 2000, s 112
Att vara sig själv
 ”Jag minns när jag går på stan och känner att:
’Nu är jag mig själv. Jag är tillbaka!’ Det var
kul, även om jag har haft problem sedan dess
också, men det har alla.”
Att komma sig
 En individuell process
 En social process
 Ett tillstånd
 Aldrig åter; utan framåt
Att komma sig
- statistik
En majoritet av de personer som får
diagnosen schizofreni kommer sig
Antal
patienter
% helt
återhämta
de
% socialt
återhämta
de
%
bättrade
Bleuler
1972
208 23 43 66
Harding et
al 1986
269 34 34 68
Huber et al
1975
502 26 31 57
Tsuang et al
1972
186 20 26 46
Ciompi &
Muller 1976
289 29 24 53
Att komma sig från
allvarliga psykiska problem
Att komma sig
- statistik
Människor med diagnosen schizofreni
har alltid kommit sig, och i lika
utsträckning
Årtal Total recovery Social
recovery
Sammanlagd
förbättring
1901 – 1920 20 40 60
1921 – 1940 12 29 41
1941 – 1955 23 44 67
1956 – 1985 22 45 67
Att komma sig från
allvarliga psykiska problem
Återhämtning
- statistik
Kulturella faktorer spelar en betydande
roll för sannolikheten att komma sig
från diagnosen schizofreni
Att komma sig
- statistik
 Flera WHO studier pekar på att sannolikheten
för att komma sig från diagnosen schizofreni är
högre i sk U-länder jämfört med I-länder
Att komma sig
Slutsats
 Det verkar inte finnas något statistiskt samband
mellan behandlingsinsatser och att komma sig
från allvarliga psykiska störningar
 Och ändå så kommer sig människor…
Så…
 Vad bidrar till att människor med allvarliga
psykiska problem kommer sig?
 Vad hjälper?
Evidensbaserade insatser
Evidensbaserade insatsers tre källor:
 Forskningsresultat
 Brukarnas erfarenheter & preferenser
 De professionellas erfarenheter
 Utan alla tre inga evidensbaserade insatser
Vad hindrar?
 En grundläggande social ordning i det moderna
samhället är att individer brukar
 sova, roa sig och arbeta
 på skilda håll,
 med olika människor,
 under skilda auktoriteter,
 utan att följa någon övergripande rationell plan
 Goffman, 1961
Ett nytt institutionellt landskap
 Bort från de stora, totala institutionerna
 Normalisering av levnadsvillkoren
 Från patient till person/medborgare
 Brukarmedverkan
Ett nytt institutionellt landskap
 I Sverige
 Platser på psykiatriska institutioner
 1970 2010
 36 000 3 000
 Øvergivenhet? Hemløshet?
Mottagare av boende- och
boendestödsinsatser år. 2008.
Källa: Socialstyrelse 2008
Insats Antal personer (avrundat)
Bostad med särskild service 6 200
HVB, annan enskild verksamhet 2 000
Boendestöd i ordinärt boende 13 000
Hemtjänst i ordinärt boende 2 400
Summa 23 600
Ett nytt landsksap
 Fler personer med allvarliga psykiska problem
bor på kommunens institutioner än på
psykiatrins
 Än fler lever med stöd i sitt eget hem med stöd
av kommunens personal
 Hur ser det ut i Norge?
Den osynliga verksamheten
 Ett generellt problem: Vi vet inte!
 Ett osynliggörande av kommunernas mental
helse arbeid
 Kvantitativt
 Kvalitativt
Den osynliga verksamheten
 Vad gör kommunens personal
 när de hjälper personer med allvarliga psykiska
problem att klara av ett liv i samfundet?
 Vad tycker brukarna hjälper dem?
 Erfarenhetsbaserad kunskap
 – en del av den evidensbaserade praktiken
Att komma sig
Ett sammanträffande
 Materiella förhållande
 Individen Andra
 Mening/förklaring
Utgångspunkter
 Omöjligt/svårt att överföra psykiatrins metoder
till kommunernas arbete:
 På brukarens hemmaplan och i det offentliga
rummet
 - mindre ojämn maktfördelning
 Förhandlingar
 Små saker (som spelar stor roll)
Hjälpande
professionella relationer 1
 Formell kompetens och stællning
 Accepterar/ej stigmatiserande
 Våga ta upp saker som man inte vågar med
vänner
 Har makt att förmedla resurser och kontakter
 Besitter kunskap, har en specifik kompetens
och erfarenhet
 Tystnadsplikt
En annan bild
 Veronika
 Hon är trevlig och snäll
 Snäll!
 Vad är det før professionalitet?
De professionellas bidrag
 Efter att jag hade arbetat en månad kom hon med
en ros till mig. Den har jag torkay och har
därhemma. Sådana små grejer…
 Förra månaden fick jag låna 100 kronor av henne
för att jag hade inga pengar till de sista dagarna på
månaden. Den fick hon tillbaka idag
Hjälpande
professionella möten 1.
 Den professionelle ska förmedla:
 ‘Kindness’ and ‘hopefulness’ (Laugharne et al.
2011)
 ‘Genuine interest and understanding’ och vara
‘Nice and pleasant’ (Borg & Kristiansen 2004)
Hjälpande
professionella möten 2.
Den professionelle skall vara:
 ‘nice, friendly, kind, humane, attentive,
obliging, helpful, patient, genuinely interested
and genuinely involved’ (Denhov & Topor
2012).

 Och se brukaren… ”as an ordinary human
being” (Tidefors & Olin 2011).
Hjälpande relationer 2
 Här finns alltså en praktik
 Men
 Kanske inte den praktik vi har lärt oss skulle
vara effektiv…
 Inte manualiserade tekniker
 Hur kan den se ut?
”Små saker” – stora effekter
 Han har ingen direkt diagnos men han hör ju
röster och han kan skrika på kvällarna för att
han tycker det är jobbigt att höra dom här
rösterna. När han får ångest då stoppar han
fingrarna i halsen och kräks.
 Då kommer vi och frågar: ”Ok, ska vi spela
Casino?” ”Ok”. Så då löser det sig med
ångesten lite. Casino är ett bra sätt för honom
att koppla bort.
”Små saker” – stora effekter
 Igår åkte vi och köpte påslakan. Då har han nog
heller inga röster. Sedan bäddade vi rent och
städade hela lägenheten inför julen och det blev
jättefint.
 Det är ju meningen att vi ska hjälpas åt, det är ju
det boendestöd handlar om, men jag vet inte om
jag gör det för att vara schyst men jag dammsuger
och torkar golven för då vet jag att det blir
ordentligt gjort.
”Små saker” – stora effekter
 Han blir jätteglad när jag gör det och säger
det också: ”Jag är väldigt tacksam att du
hjälper mig”.
”Små saker” – stora effekter
 När han kom till oss satt den här killen bara
hemma i sin lägenhet och var väldigt isolerad.
Han kedjerökte. Men idag, han är jätteaktiv,
han går på ett arbetscentrum, han går och
tränar, så han har så mycket att göra nu. Han
har också slutat röka. Helt otroligt.
”Små saker” – stora effekter
 Små saker
 som får stor effekt
 Men även små saker kan få stora deffekter.
 Förtroende – Kontroll
 Individuella lösningar –Riktlinjer
 Vad är det som vi gör som är bra? – Det bästa
finns någon annanstans
Hjælpande profesionelle
 Regelbrott
 Att göra mer än
 eller
 någonting helt annat
 än det brukaren har lärt sig kunna förvänta sig av personal.
Vardagliga handlingar
I en icke vardaglig situation
I en icke vardaglig relation
Inte för alla
En orättvisa
” Det allra viktigaste som min terapeut har gjort för
mig är att han höll ut med mig så många år. (…)
Han utnyttjade inte de små knepen som många
terapeuter använder sig av när de byter jobb – att
göra sig kvitt patienterna.”
” Han tog med mig till fyra olika arbetsplatser. Om
han bytte jobb, så fortsatte jag och var med på
flyttlasset.
Hela tiden markerade han att han hade tid för mig.
(…) Och det var väldigt tryggt. ”
Utifrån den professionelles behov/lust
Har sett något hos brukaren
Beredd att ta en risk för det
Emotionellt laddat
Tycker om brukaren
Utvald
Att ha ett värde
Ömsesidighet
”Som kompis”
En annan professionalitet
Ömsesidighet
”Att ge är att uttrycka sin överlägsenhet.”
”Att ta emot utan att ge tillbaka är att
underkasta sig.”
Marcel Mauss
Hjælpande profesionelle
 Laugharne et al. (2011):
 helping professionals go ‘beyond expertise’ (p.
7)
 ‘beyond their professional responsibilities’ (p.
7)
 ‘beyond professional duties’ (p. 8)
Hjælpande profesionelle
 Borg & Kristiansen (2004)
 ‘go beyond their professional role’ (p. 501)
 ‘stretch the boundaries of what is considered
the “professional” role’ (p. 493)
 ‘on the edge of what is typically considered as
‘professional conduct’ (p. 499).
Hjælpande profesionelle
 Ware, Tugenberg & Dickey’s study (2004)
 helpful ‘practitioners’ willingness to go out of
their way to be helpful’ and who are
‘suspending briefly, the constraints of formal
client–practitioner roles’, thereby going above
and ‘beyond the call of duty’ (p. 556).
Hjælpande profesionelle
 Denhov & Topor (2012)
 ‘willing to bend the rules’ (p. 6)
 ‘that there is a definite, if somewhat flexible,
boundary to the private domain’ (p. 5).
Olika professionalitet?
Som distans Som närhet
Tid Given Förhandlingsbar
Rum Bestämt Öppet
Jag Neutralt Tydligt
Relation Ensidig Ömsesidig
Hjælpande profesionelle
 En sista fråga:
 Hur ökar man
 respektive minskar
 möjligheterna för brukare och personal att
utveckla
 hjälpande relationer?
 Varifrån kommer vi?
Vad är en total institution?
 Organiserar hela vardagen/livet för de intagna
 Personalen har inblick i alla delarna
 Personalen kan gripa in och planera alla delarna
av brukarens liv (samplan)
 Händelser i ett område kan få konsekvenser i
ett annat.
Vilka konsekvenser hade de?
 Institutionsskador:
 Apati, initiativlöshet
 Ointresse för omvärlden
 Hopplöshet. Inga framtidsplaner
 Kroniskt tilltånd
Utvecklingen i Norden
 Normalisering
 av levnadsomständigheterna;
 Inte i första hand av individerna

More Related Content

Viewers also liked

Presentacion modulo
Presentacion moduloPresentacion modulo
Presentacion modulousc
 
Módulo ii. uf 2 ud2 tema 4 protocolo
Módulo ii. uf 2 ud2 tema 4 protocoloMódulo ii. uf 2 ud2 tema 4 protocolo
Módulo ii. uf 2 ud2 tema 4 protocolousc
 
Módulo i. adgg0508 op. de grabación y trat. datos y doc. javi
Módulo i. adgg0508 op. de grabación y trat. datos y doc. javiMódulo i. adgg0508 op. de grabación y trat. datos y doc. javi
Módulo i. adgg0508 op. de grabación y trat. datos y doc. javigramagezapata
 
Operaciones de grabación y tratamiento de datos y documentos. Presentación
Operaciones de grabación y tratamiento de datos y documentos. PresentaciónOperaciones de grabación y tratamiento de datos y documentos. Presentación
Operaciones de grabación y tratamiento de datos y documentos. Presentaciónusc
 

Viewers also liked (7)

Presentacion modulo
Presentacion moduloPresentacion modulo
Presentacion modulo
 
Felicidades
FelicidadesFelicidades
Felicidades
 
Adgg0508 anexe ii
Adgg0508 anexe iiAdgg0508 anexe ii
Adgg0508 anexe ii
 
Módulo ii. uf 2 ud2 tema 4 protocolo
Módulo ii. uf 2 ud2 tema 4 protocoloMódulo ii. uf 2 ud2 tema 4 protocolo
Módulo ii. uf 2 ud2 tema 4 protocolo
 
ADGG0508 FICHA
ADGG0508 FICHAADGG0508 FICHA
ADGG0508 FICHA
 
Módulo i. adgg0508 op. de grabación y trat. datos y doc. javi
Módulo i. adgg0508 op. de grabación y trat. datos y doc. javiMódulo i. adgg0508 op. de grabación y trat. datos y doc. javi
Módulo i. adgg0508 op. de grabación y trat. datos y doc. javi
 
Operaciones de grabación y tratamiento de datos y documentos. Presentación
Operaciones de grabación y tratamiento de datos y documentos. PresentaciónOperaciones de grabación y tratamiento de datos y documentos. Presentación
Operaciones de grabación y tratamiento de datos y documentos. Presentación
 

Similar to Recoverybasert praksis - hva innebærer det? Alain Topor, 18092014

Intro - Johanna Hargö - Michael Fischbein - Selene Cortes - Malin Stavlind 2...
Intro - Johanna Hargö - Michael Fischbein - Selene Cortes - Malin Stavlind  2...Intro - Johanna Hargö - Michael Fischbein - Selene Cortes - Malin Stavlind  2...
Intro - Johanna Hargö - Michael Fischbein - Selene Cortes - Malin Stavlind 2...Mind
 
How to recover from psychosis, depression, anxiety, and social phobia
How to recover from psychosis, depression, anxiety, and social phobiaHow to recover from psychosis, depression, anxiety, and social phobia
How to recover from psychosis, depression, anxiety, and social phobiaOve Valodius
 
Daniel Andersson - personvalsmaterial
Daniel Andersson - personvalsmaterialDaniel Andersson - personvalsmaterial
Daniel Andersson - personvalsmaterialPär Gustafsson
 
Klinisk psykiatri - behandling
Klinisk psykiatri - behandlingKlinisk psykiatri - behandling
Klinisk psykiatri - behandlingNinaEmilsson1
 
Sunne 24 majl a ho-rarkopia-4
Sunne 24 majl   a ho-rarkopia-4Sunne 24 majl   a ho-rarkopia-4
Sunne 24 majl a ho-rarkopia-4camillakallgren
 
7 former av adhd - och hur man hanterar dem
7 former av adhd - och hur man hanterar dem7 former av adhd - och hur man hanterar dem
7 former av adhd - och hur man hanterar demOve Valodius
 
Prosocialt beteende - hjälpbeteende
Prosocialt beteende - hjälpbeteendeProsocialt beteende - hjälpbeteende
Prosocialt beteende - hjälpbeteendeNinaEmilsson1
 
Nfhk2011 mirjam kalland_parallel13
Nfhk2011 mirjam kalland_parallel13Nfhk2011 mirjam kalland_parallel13
Nfhk2011 mirjam kalland_parallel13NFHK2011
 
Fyring-Isling hos Coompanion 2013
Fyring-Isling hos Coompanion 2013Fyring-Isling hos Coompanion 2013
Fyring-Isling hos Coompanion 2013fyring
 
Främjande av psykisk hälsa
Främjande av psykisk hälsaFrämjande av psykisk hälsa
Främjande av psykisk hälsaKristian Wahlbeck
 
Cecilia föreläsning vård i livets slut
Cecilia föreläsning vård i livets slutCecilia föreläsning vård i livets slut
Cecilia föreläsning vård i livets slutbronzemake
 
artikel-adopteradesorjerforlustsvenskidentitet
artikel-adopteradesorjerforlustsvenskidentitetartikel-adopteradesorjerforlustsvenskidentitet
artikel-adopteradesorjerforlustsvenskidentitetMary Juusela
 
Bln lättläst resultat maj 2015
Bln lättläst resultat maj 2015Bln lättläst resultat maj 2015
Bln lättläst resultat maj 2015Kitte Arvidsson
 
Bln lättläst resultat maj 2015
Bln lättläst resultat maj 2015Bln lättläst resultat maj 2015
Bln lättläst resultat maj 2015Kitte Arvidsson
 

Similar to Recoverybasert praksis - hva innebærer det? Alain Topor, 18092014 (20)

Intro - Johanna Hargö - Michael Fischbein - Selene Cortes - Malin Stavlind 2...
Intro - Johanna Hargö - Michael Fischbein - Selene Cortes - Malin Stavlind  2...Intro - Johanna Hargö - Michael Fischbein - Selene Cortes - Malin Stavlind  2...
Intro - Johanna Hargö - Michael Fischbein - Selene Cortes - Malin Stavlind 2...
 
How to recover from psychosis, depression, anxiety, and social phobia
How to recover from psychosis, depression, anxiety, and social phobiaHow to recover from psychosis, depression, anxiety, and social phobia
How to recover from psychosis, depression, anxiety, and social phobia
 
awbc2
awbc2awbc2
awbc2
 
Daniel Andersson - personvalsmaterial
Daniel Andersson - personvalsmaterialDaniel Andersson - personvalsmaterial
Daniel Andersson - personvalsmaterial
 
Klinisk psykiatri - behandling
Klinisk psykiatri - behandlingKlinisk psykiatri - behandling
Klinisk psykiatri - behandling
 
Sunne 24 majl a ho-rarkopia-4
Sunne 24 majl   a ho-rarkopia-4Sunne 24 majl   a ho-rarkopia-4
Sunne 24 majl a ho-rarkopia-4
 
7 former av adhd - och hur man hanterar dem
7 former av adhd - och hur man hanterar dem7 former av adhd - och hur man hanterar dem
7 former av adhd - och hur man hanterar dem
 
Acbs nordic 2012
Acbs nordic 2012Acbs nordic 2012
Acbs nordic 2012
 
motenwebb
motenwebbmotenwebb
motenwebb
 
Prosocialt beteende - hjälpbeteende
Prosocialt beteende - hjälpbeteendeProsocialt beteende - hjälpbeteende
Prosocialt beteende - hjälpbeteende
 
Yin och yangakuten
Yin och yangakutenYin och yangakuten
Yin och yangakuten
 
Nfhk2011 mirjam kalland_parallel13
Nfhk2011 mirjam kalland_parallel13Nfhk2011 mirjam kalland_parallel13
Nfhk2011 mirjam kalland_parallel13
 
Fyring-Isling hos Coompanion 2013
Fyring-Isling hos Coompanion 2013Fyring-Isling hos Coompanion 2013
Fyring-Isling hos Coompanion 2013
 
Främjande av psykisk hälsa
Främjande av psykisk hälsaFrämjande av psykisk hälsa
Främjande av psykisk hälsa
 
Beteendemedicinsk tillämpning
Beteendemedicinsk tillämpningBeteendemedicinsk tillämpning
Beteendemedicinsk tillämpning
 
Cecilia föreläsning vård i livets slut
Cecilia föreläsning vård i livets slutCecilia föreläsning vård i livets slut
Cecilia föreläsning vård i livets slut
 
artikel-adopteradesorjerforlustsvenskidentitet
artikel-adopteradesorjerforlustsvenskidentitetartikel-adopteradesorjerforlustsvenskidentitet
artikel-adopteradesorjerforlustsvenskidentitet
 
Bln lättläst resultat maj 2015
Bln lättläst resultat maj 2015Bln lättläst resultat maj 2015
Bln lättläst resultat maj 2015
 
Bln lättläst resultat maj 2015
Bln lättläst resultat maj 2015Bln lättläst resultat maj 2015
Bln lättläst resultat maj 2015
 
6.missbruk
6.missbruk6.missbruk
6.missbruk
 

More from Nasjonalt kunnskapssenter for helsetjenesten

Pasienterfaringsundersøkelser på enhetsnivå, Per Arne Holman, Pasientsikkerhe...
Pasienterfaringsundersøkelser på enhetsnivå, Per Arne Holman, Pasientsikkerhe...Pasienterfaringsundersøkelser på enhetsnivå, Per Arne Holman, Pasientsikkerhe...
Pasienterfaringsundersøkelser på enhetsnivå, Per Arne Holman, Pasientsikkerhe...Nasjonalt kunnskapssenter for helsetjenesten
 
Helsetilsynets erfaringer med pasient pårørende involvering alvorlige hendels...
Helsetilsynets erfaringer med pasient pårørende involvering alvorlige hendels...Helsetilsynets erfaringer med pasient pårørende involvering alvorlige hendels...
Helsetilsynets erfaringer med pasient pårørende involvering alvorlige hendels...Nasjonalt kunnskapssenter for helsetjenesten
 
Når det verste skjer. Hvordan skal vi opptre? Olav Røise, Pasientsikkerhetsko...
Når det verste skjer. Hvordan skal vi opptre? Olav Røise, Pasientsikkerhetsko...Når det verste skjer. Hvordan skal vi opptre? Olav Røise, Pasientsikkerhetsko...
Når det verste skjer. Hvordan skal vi opptre? Olav Røise, Pasientsikkerhetsko...Nasjonalt kunnskapssenter for helsetjenesten
 
Kan oppfølgingen bli bedre? Bruk av forløpsdata fra CP-registeret, Guro L And...
Kan oppfølgingen bli bedre? Bruk av forløpsdata fra CP-registeret, Guro L And...Kan oppfølgingen bli bedre? Bruk av forløpsdata fra CP-registeret, Guro L And...
Kan oppfølgingen bli bedre? Bruk av forløpsdata fra CP-registeret, Guro L And...Nasjonalt kunnskapssenter for helsetjenesten
 
Legens strategier for å sikre forståelse og aksept, Anne Marie Dalby Landmark...
Legens strategier for å sikre forståelse og aksept, Anne Marie Dalby Landmark...Legens strategier for å sikre forståelse og aksept, Anne Marie Dalby Landmark...
Legens strategier for å sikre forståelse og aksept, Anne Marie Dalby Landmark...Nasjonalt kunnskapssenter for helsetjenesten
 

More from Nasjonalt kunnskapssenter for helsetjenesten (20)

Brukemedvirkning barn, Gottfried Greve, Pasientsikkerhetskonferansen 2015
Brukemedvirkning barn, Gottfried Greve, Pasientsikkerhetskonferansen 2015Brukemedvirkning barn, Gottfried Greve, Pasientsikkerhetskonferansen 2015
Brukemedvirkning barn, Gottfried Greve, Pasientsikkerhetskonferansen 2015
 
Læringsnettverk en vellykket modell for forbedringsarbeid i kommunene, Kari S...
Læringsnettverk en vellykket modell for forbedringsarbeid i kommunene, Kari S...Læringsnettverk en vellykket modell for forbedringsarbeid i kommunene, Kari S...
Læringsnettverk en vellykket modell for forbedringsarbeid i kommunene, Kari S...
 
Kunnskapsbasert behandling,Gerd Kvale, Pasientsikkerhetskonferansen 2015
Kunnskapsbasert behandling,Gerd Kvale, Pasientsikkerhetskonferansen 2015Kunnskapsbasert behandling,Gerd Kvale, Pasientsikkerhetskonferansen 2015
Kunnskapsbasert behandling,Gerd Kvale, Pasientsikkerhetskonferansen 2015
 
Kan nesespray redde liv?, Philipp Lobmaier, Pasientsikkerhetskonferansen 2015
Kan nesespray redde liv?, Philipp Lobmaier, Pasientsikkerhetskonferansen 2015Kan nesespray redde liv?, Philipp Lobmaier, Pasientsikkerhetskonferansen 2015
Kan nesespray redde liv?, Philipp Lobmaier, Pasientsikkerhetskonferansen 2015
 
Pasienterfaringsundersøkelser på enhetsnivå, Per Arne Holman, Pasientsikkerhe...
Pasienterfaringsundersøkelser på enhetsnivå, Per Arne Holman, Pasientsikkerhe...Pasienterfaringsundersøkelser på enhetsnivå, Per Arne Holman, Pasientsikkerhe...
Pasienterfaringsundersøkelser på enhetsnivå, Per Arne Holman, Pasientsikkerhe...
 
Et eksempel til etterfølgelse for kirurgiske team overalt i verden, Arvid Hau...
Et eksempel til etterfølgelse for kirurgiske team overalt i verden, Arvid Hau...Et eksempel til etterfølgelse for kirurgiske team overalt i verden, Arvid Hau...
Et eksempel til etterfølgelse for kirurgiske team overalt i verden, Arvid Hau...
 
Helsetilsynets erfaringer med pasient pårørende involvering alvorlige hendels...
Helsetilsynets erfaringer med pasient pårørende involvering alvorlige hendels...Helsetilsynets erfaringer med pasient pårørende involvering alvorlige hendels...
Helsetilsynets erfaringer med pasient pårørende involvering alvorlige hendels...
 
Erfaring som pårørende, Rudoplph, Pasientsikkerhetskonferansen 2015
Erfaring som pårørende, Rudoplph, Pasientsikkerhetskonferansen 2015Erfaring som pårørende, Rudoplph, Pasientsikkerhetskonferansen 2015
Erfaring som pårørende, Rudoplph, Pasientsikkerhetskonferansen 2015
 
Når det verste skjer, Bård Fossli Jensen, Pasientsikkerhetskonferansen 2015
Når det verste skjer, Bård Fossli Jensen, Pasientsikkerhetskonferansen 2015Når det verste skjer, Bård Fossli Jensen, Pasientsikkerhetskonferansen 2015
Når det verste skjer, Bård Fossli Jensen, Pasientsikkerhetskonferansen 2015
 
Samvalg hvorfor og hvordan, Magne Nylenna, Pasientsikkerhetskonferansen 2015
Samvalg hvorfor og hvordan, Magne Nylenna, Pasientsikkerhetskonferansen 2015Samvalg hvorfor og hvordan, Magne Nylenna, Pasientsikkerhetskonferansen 2015
Samvalg hvorfor og hvordan, Magne Nylenna, Pasientsikkerhetskonferansen 2015
 
Hvordan forbedre pasientsikkerheten ved å finne de positive avvikere?, Mauric...
Hvordan forbedre pasientsikkerheten ved å finne de positive avvikere?, Mauric...Hvordan forbedre pasientsikkerheten ved å finne de positive avvikere?, Mauric...
Hvordan forbedre pasientsikkerheten ved å finne de positive avvikere?, Mauric...
 
Involvere pasienter i pasientsikkerhet. Erfaringer fra Nederland, Ian Leistik...
Involvere pasienter i pasientsikkerhet. Erfaringer fra Nederland, Ian Leistik...Involvere pasienter i pasientsikkerhet. Erfaringer fra Nederland, Ian Leistik...
Involvere pasienter i pasientsikkerhet. Erfaringer fra Nederland, Ian Leistik...
 
Når det verste skjer. Hvordan skal vi opptre? Olav Røise, Pasientsikkerhetsko...
Når det verste skjer. Hvordan skal vi opptre? Olav Røise, Pasientsikkerhetsko...Når det verste skjer. Hvordan skal vi opptre? Olav Røise, Pasientsikkerhetsko...
Når det verste skjer. Hvordan skal vi opptre? Olav Røise, Pasientsikkerhetsko...
 
Kan oppfølgingen bli bedre? Bruk av forløpsdata fra CP-registeret, Guro L And...
Kan oppfølgingen bli bedre? Bruk av forløpsdata fra CP-registeret, Guro L And...Kan oppfølgingen bli bedre? Bruk av forløpsdata fra CP-registeret, Guro L And...
Kan oppfølgingen bli bedre? Bruk av forløpsdata fra CP-registeret, Guro L And...
 
Mellomlederen i skvis, Ole Hope, Pasientsikkerhetskonferansen 2015
Mellomlederen i skvis, Ole Hope, Pasientsikkerhetskonferansen 2015Mellomlederen i skvis, Ole Hope, Pasientsikkerhetskonferansen 2015
Mellomlederen i skvis, Ole Hope, Pasientsikkerhetskonferansen 2015
 
Legens strategier for å sikre forståelse og aksept, Anne Marie Dalby Landmark...
Legens strategier for å sikre forståelse og aksept, Anne Marie Dalby Landmark...Legens strategier for å sikre forståelse og aksept, Anne Marie Dalby Landmark...
Legens strategier for å sikre forståelse og aksept, Anne Marie Dalby Landmark...
 
Pasientsikkerhetsprogrammet fra enkeltprosjekter til kultur for kontinuerlig ...
Pasientsikkerhetsprogrammet fra enkeltprosjekter til kultur for kontinuerlig ...Pasientsikkerhetsprogrammet fra enkeltprosjekter til kultur for kontinuerlig ...
Pasientsikkerhetsprogrammet fra enkeltprosjekter til kultur for kontinuerlig ...
 
Samvalg - hvorfor og hvordan? Magne Nylenna, Pasientsikkerhetskonferansen 2015
Samvalg - hvorfor og hvordan? Magne Nylenna, Pasientsikkerhetskonferansen 2015Samvalg - hvorfor og hvordan? Magne Nylenna, Pasientsikkerhetskonferansen 2015
Samvalg - hvorfor og hvordan? Magne Nylenna, Pasientsikkerhetskonferansen 2015
 
Bruk av forløpsdata fra cerebral pareseregisteret guro andersen_pasientsikker...
Bruk av forløpsdata fra cerebral pareseregisteret guro andersen_pasientsikker...Bruk av forløpsdata fra cerebral pareseregisteret guro andersen_pasientsikker...
Bruk av forløpsdata fra cerebral pareseregisteret guro andersen_pasientsikker...
 
Dialogsamtalen oplevet af en læge, Christian Pedersen, Pasientsikkerhetskonfe...
Dialogsamtalen oplevet af en læge, Christian Pedersen, Pasientsikkerhetskonfe...Dialogsamtalen oplevet af en læge, Christian Pedersen, Pasientsikkerhetskonfe...
Dialogsamtalen oplevet af en læge, Christian Pedersen, Pasientsikkerhetskonfe...
 

Recoverybasert praksis - hva innebærer det? Alain Topor, 18092014

  • 1. Gode patientforløp i kommunene før brukare med psykiske problemer og/eller rusproblemer Recoverybasert praksis – hva innebærer det? Oslo 18 september2014 Alain Topor Universitetet i Agder alaintopor@hotmail.com
  • 2. Psykiatrins ”kunskap” - en kluven värld  Socialstyrelsen (2011)  ”Individens är den verklige experten på sina egna problem. (…) Det är alltså viktigt att han eller hon involveras i både utredning och beslutsfattande.”
  • 3. Psykiatrins ”kunskap” - en kluven värld  Enligt Socialstyrelsen (2010)  ”… personerna tenderar att  försjunka i sig själva,  leva i sin egen värld och  te sig inaktiva med nedsatt drivkraft och förändrat känsloliv.  Andra förekommande symtom är oförmåga att fatta beslut och tankestörningar. […] hallucinationer och vanföreställningar.”
  • 4. Psykiatrins ”kunskap” - en kluven värld  De allmänna symptomen på psykos är:  Störd verklighetsuppfattning, som innebär att personen ser och uppfattar verkligheten på ett helt annat sätt.  Störd jaguppfattning, som innebär att personen inte alltid vet var gränserna för kroppen och tankarna går.
  • 5. Psykiatrins ”kunskap” - en kluven värld  Ingen eller liten sjukdomsinsikt, som innebär att personen inte inser att han är sjuk. Det kan vara tvärtom. Personen tycker att omgivningen är sjuk.  Störd objektrelation, som innebär en störd förmåga att lita på eller knyta an till andra människor.  Andersson Högglund & Hedman Ahlström, 2000, s 112
  • 6. Att vara sig själv  ”Jag minns när jag går på stan och känner att: ’Nu är jag mig själv. Jag är tillbaka!’ Det var kul, även om jag har haft problem sedan dess också, men det har alla.”
  • 7. Att komma sig  En individuell process  En social process  Ett tillstånd  Aldrig åter; utan framåt
  • 8. Att komma sig - statistik En majoritet av de personer som får diagnosen schizofreni kommer sig
  • 9. Antal patienter % helt återhämta de % socialt återhämta de % bättrade Bleuler 1972 208 23 43 66 Harding et al 1986 269 34 34 68 Huber et al 1975 502 26 31 57 Tsuang et al 1972 186 20 26 46 Ciompi & Muller 1976 289 29 24 53 Att komma sig från allvarliga psykiska problem
  • 10. Att komma sig - statistik Människor med diagnosen schizofreni har alltid kommit sig, och i lika utsträckning
  • 11. Årtal Total recovery Social recovery Sammanlagd förbättring 1901 – 1920 20 40 60 1921 – 1940 12 29 41 1941 – 1955 23 44 67 1956 – 1985 22 45 67 Att komma sig från allvarliga psykiska problem
  • 12. Återhämtning - statistik Kulturella faktorer spelar en betydande roll för sannolikheten att komma sig från diagnosen schizofreni
  • 13. Att komma sig - statistik  Flera WHO studier pekar på att sannolikheten för att komma sig från diagnosen schizofreni är högre i sk U-länder jämfört med I-länder
  • 14. Att komma sig Slutsats  Det verkar inte finnas något statistiskt samband mellan behandlingsinsatser och att komma sig från allvarliga psykiska störningar  Och ändå så kommer sig människor…
  • 15. Så…  Vad bidrar till att människor med allvarliga psykiska problem kommer sig?  Vad hjälper?
  • 16. Evidensbaserade insatser Evidensbaserade insatsers tre källor:  Forskningsresultat  Brukarnas erfarenheter & preferenser  De professionellas erfarenheter  Utan alla tre inga evidensbaserade insatser
  • 17. Vad hindrar?  En grundläggande social ordning i det moderna samhället är att individer brukar  sova, roa sig och arbeta  på skilda håll,  med olika människor,  under skilda auktoriteter,  utan att följa någon övergripande rationell plan  Goffman, 1961
  • 18. Ett nytt institutionellt landskap  Bort från de stora, totala institutionerna  Normalisering av levnadsvillkoren  Från patient till person/medborgare  Brukarmedverkan
  • 19. Ett nytt institutionellt landskap  I Sverige  Platser på psykiatriska institutioner  1970 2010  36 000 3 000  Øvergivenhet? Hemløshet?
  • 20. Mottagare av boende- och boendestödsinsatser år. 2008. Källa: Socialstyrelse 2008 Insats Antal personer (avrundat) Bostad med särskild service 6 200 HVB, annan enskild verksamhet 2 000 Boendestöd i ordinärt boende 13 000 Hemtjänst i ordinärt boende 2 400 Summa 23 600
  • 21. Ett nytt landsksap  Fler personer med allvarliga psykiska problem bor på kommunens institutioner än på psykiatrins  Än fler lever med stöd i sitt eget hem med stöd av kommunens personal  Hur ser det ut i Norge?
  • 22. Den osynliga verksamheten  Ett generellt problem: Vi vet inte!  Ett osynliggörande av kommunernas mental helse arbeid  Kvantitativt  Kvalitativt
  • 23. Den osynliga verksamheten  Vad gör kommunens personal  när de hjälper personer med allvarliga psykiska problem att klara av ett liv i samfundet?  Vad tycker brukarna hjälper dem?  Erfarenhetsbaserad kunskap  – en del av den evidensbaserade praktiken
  • 24. Att komma sig Ett sammanträffande  Materiella förhållande  Individen Andra  Mening/förklaring
  • 25. Utgångspunkter  Omöjligt/svårt att överföra psykiatrins metoder till kommunernas arbete:  På brukarens hemmaplan och i det offentliga rummet  - mindre ojämn maktfördelning  Förhandlingar  Små saker (som spelar stor roll)
  • 26. Hjälpande professionella relationer 1  Formell kompetens och stællning  Accepterar/ej stigmatiserande  Våga ta upp saker som man inte vågar med vänner  Har makt att förmedla resurser och kontakter  Besitter kunskap, har en specifik kompetens och erfarenhet  Tystnadsplikt
  • 27. En annan bild  Veronika  Hon är trevlig och snäll  Snäll!  Vad är det før professionalitet?
  • 28. De professionellas bidrag  Efter att jag hade arbetat en månad kom hon med en ros till mig. Den har jag torkay och har därhemma. Sådana små grejer…  Förra månaden fick jag låna 100 kronor av henne för att jag hade inga pengar till de sista dagarna på månaden. Den fick hon tillbaka idag
  • 29. Hjälpande professionella möten 1.  Den professionelle ska förmedla:  ‘Kindness’ and ‘hopefulness’ (Laugharne et al. 2011)  ‘Genuine interest and understanding’ och vara ‘Nice and pleasant’ (Borg & Kristiansen 2004)
  • 30. Hjälpande professionella möten 2. Den professionelle skall vara:  ‘nice, friendly, kind, humane, attentive, obliging, helpful, patient, genuinely interested and genuinely involved’ (Denhov & Topor 2012).   Och se brukaren… ”as an ordinary human being” (Tidefors & Olin 2011).
  • 31. Hjälpande relationer 2  Här finns alltså en praktik  Men  Kanske inte den praktik vi har lärt oss skulle vara effektiv…  Inte manualiserade tekniker  Hur kan den se ut?
  • 32. ”Små saker” – stora effekter  Han har ingen direkt diagnos men han hör ju röster och han kan skrika på kvällarna för att han tycker det är jobbigt att höra dom här rösterna. När han får ångest då stoppar han fingrarna i halsen och kräks.  Då kommer vi och frågar: ”Ok, ska vi spela Casino?” ”Ok”. Så då löser det sig med ångesten lite. Casino är ett bra sätt för honom att koppla bort.
  • 33. ”Små saker” – stora effekter  Igår åkte vi och köpte påslakan. Då har han nog heller inga röster. Sedan bäddade vi rent och städade hela lägenheten inför julen och det blev jättefint.  Det är ju meningen att vi ska hjälpas åt, det är ju det boendestöd handlar om, men jag vet inte om jag gör det för att vara schyst men jag dammsuger och torkar golven för då vet jag att det blir ordentligt gjort.
  • 34. ”Små saker” – stora effekter  Han blir jätteglad när jag gör det och säger det också: ”Jag är väldigt tacksam att du hjälper mig”.
  • 35. ”Små saker” – stora effekter  När han kom till oss satt den här killen bara hemma i sin lägenhet och var väldigt isolerad. Han kedjerökte. Men idag, han är jätteaktiv, han går på ett arbetscentrum, han går och tränar, så han har så mycket att göra nu. Han har också slutat röka. Helt otroligt.
  • 36. ”Små saker” – stora effekter  Små saker  som får stor effekt  Men även små saker kan få stora deffekter.  Förtroende – Kontroll  Individuella lösningar –Riktlinjer  Vad är det som vi gör som är bra? – Det bästa finns någon annanstans
  • 37. Hjælpande profesionelle  Regelbrott  Att göra mer än  eller  någonting helt annat  än det brukaren har lärt sig kunna förvänta sig av personal.
  • 38. Vardagliga handlingar I en icke vardaglig situation I en icke vardaglig relation
  • 40. ” Det allra viktigaste som min terapeut har gjort för mig är att han höll ut med mig så många år. (…) Han utnyttjade inte de små knepen som många terapeuter använder sig av när de byter jobb – att göra sig kvitt patienterna.”
  • 41. ” Han tog med mig till fyra olika arbetsplatser. Om han bytte jobb, så fortsatte jag och var med på flyttlasset. Hela tiden markerade han att han hade tid för mig. (…) Och det var väldigt tryggt. ”
  • 42. Utifrån den professionelles behov/lust Har sett något hos brukaren Beredd att ta en risk för det Emotionellt laddat Tycker om brukaren
  • 43. Utvald Att ha ett värde Ömsesidighet ”Som kompis” En annan professionalitet
  • 44. Ömsesidighet ”Att ge är att uttrycka sin överlägsenhet.” ”Att ta emot utan att ge tillbaka är att underkasta sig.” Marcel Mauss
  • 45. Hjælpande profesionelle  Laugharne et al. (2011):  helping professionals go ‘beyond expertise’ (p. 7)  ‘beyond their professional responsibilities’ (p. 7)  ‘beyond professional duties’ (p. 8)
  • 46. Hjælpande profesionelle  Borg & Kristiansen (2004)  ‘go beyond their professional role’ (p. 501)  ‘stretch the boundaries of what is considered the “professional” role’ (p. 493)  ‘on the edge of what is typically considered as ‘professional conduct’ (p. 499).
  • 47. Hjælpande profesionelle  Ware, Tugenberg & Dickey’s study (2004)  helpful ‘practitioners’ willingness to go out of their way to be helpful’ and who are ‘suspending briefly, the constraints of formal client–practitioner roles’, thereby going above and ‘beyond the call of duty’ (p. 556).
  • 48. Hjælpande profesionelle  Denhov & Topor (2012)  ‘willing to bend the rules’ (p. 6)  ‘that there is a definite, if somewhat flexible, boundary to the private domain’ (p. 5).
  • 49. Olika professionalitet? Som distans Som närhet Tid Given Förhandlingsbar Rum Bestämt Öppet Jag Neutralt Tydligt Relation Ensidig Ömsesidig
  • 50. Hjælpande profesionelle  En sista fråga:  Hur ökar man  respektive minskar  möjligheterna för brukare och personal att utveckla  hjälpande relationer?
  • 52. Vad är en total institution?  Organiserar hela vardagen/livet för de intagna  Personalen har inblick i alla delarna  Personalen kan gripa in och planera alla delarna av brukarens liv (samplan)  Händelser i ett område kan få konsekvenser i ett annat.
  • 53. Vilka konsekvenser hade de?  Institutionsskador:  Apati, initiativlöshet  Ointresse för omvärlden  Hopplöshet. Inga framtidsplaner  Kroniskt tilltånd
  • 54. Utvecklingen i Norden  Normalisering  av levnadsomständigheterna;  Inte i första hand av individerna