REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

2,098 views
1,983 views

Published on

Presentation på Klimatkommunernas årsmöte 2011. Verktyget REAP (Resources and Energy Analysis Programme) är framtaget för att hjälpa organisationer räkna på och åskådliggöra sin förbrukning av energi och resurser. Med REAP kan man också undersöka vilka scenarier olika klimat- och miljörelaterade beslut kan tänkas leda till.

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
2,098
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
95
Actions
Shares
0
Downloads
13
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

REAP Katarina Axelsson (SEI) 14 april 2011

  1. 1. Klimatkommunernas årsmöte 2011:Kommunalt klimatarbete i praktiken– vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare?Studera miljöpåverkan frånkonsumtion med REAPKatarina Axelsson, Stockholm Environment Institute14 april, 2011 katarina.axelsson@sei.se
  2. 2. Stockholm Environment Institute - SEI• Oberoende forskningsinstitut med 7 kontor (Sverige, USA, England (2), Estland, Tanzania, Thailand)• Arbetar med frågor om uthållig utveckling och miljö på lokal, regional och global nivå sedan 1989• Målsättning: “To bring about change for sustainable development by bridging science and policy” http://sei-international.org/
  3. 3. Fyra forskningsområden  Managing environmental systems  Reducing climate risks  Transforming governance  Rethinking development Alternatives for a sustainable future, from the planetary scale down to local,• on-the-ground solutions. - Sustainable consumption and production sub-group
  4. 4. Översikt - Studera miljöpåverkan från konsumtion med REAP1. Uthållig konsumtion och produktion2. Vad är REAP och hur kan det användas?3. Metoder och data4. Exempel på tillämpning5. Diskussion
  5. 5. Uthållig produktion Tillgångssidan Tillgånssidan – Direkta utsläpp – Direkt resursanvändning• Minska de direkta utsläppen • Minska resursanvändningen vid vid källan tillverkningen, resurseffektivisering
  6. 6. Allt vi konsumerar är inte producerat i Sverige… Världens leksaks- konsumtionVärldens leksaks-produktion
  7. 7. Uthållig konsumtion? Ta ansvar för den påverkan vår konsumtion har på vår miljö oavsett var produkterna och tjänsterna har producerats. Utsläpp och resursanvändning är inbäddade i de produkter vi konsumerar.
  8. 8. Generationsmålet i miljömålssystemet• ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”• ”Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.” Vad vet vi om vår konsumtion? Hur mäter vi effekterna av vår konsumtion?
  9. 9. REAP Resources and Energy Analysis ProgrammeEtt planerings- och scenarioverktyg för att mäta, uppmärksamma och minska det globala fotavtrycket på nationell, regional och lokal nivå katarina.axelsson@sei.se
  10. 10. REAP UKFärdigt 2006 – Används idag över hela UK REAP Sweden 1.0 Finansiering från WWF Färdigt april 2011 EUREAPA Arbete pågår för att ta fram REAP för EU27 + 16 katarina.axelsson@sei.se
  11. 11. Påverkan från konsumtion i form av  Direkta utsläpp Transporter Uppvärmning  Indirekta utsläpp Konsumtion av varor och tjänster (Mat, kläder, möbler, hälsa, rekreation och kultur, frisör m.m.)
  12. 12. Vad kan REAP göra?Mäta fotavtryckDatabas med konsumtionsbaserade miljöindikatorer:- Ekologiskt fotavtryck; Koldioxidfotavtryck; VäxthusgasfotavtryckPlaneringsverktyg- Scenarier om framtida fotavtryck- Identifiera och jämföra fokusområdenPå olika nivåerNationellt; regionalt och lokalt (kommun)Per konsumtionskategoriÖvergripande (boende, mat, transport m.m.)COIOP kategorier
  13. 13. Vad kan REAP användas till?1. Uppskatta utsläppen från konsumtion inom ett givet område;2. Identifiera prioriterade konsumtionskategorier;3. Informationsspridning till konsumenter - skapa engagemang i klimatfrågan;4. Jämföra med andra kommuner och regioner;5. Värdefullt verktyg i arbetet med att uppnå uthålliga konsumtions- och produktionsmönster och för att etablera mer uthålliga livsstilar;6. Intressant utgångspunkt och kompletterande information till det vi redan har PLUS…
  14. 14. Studera möjlig påverkan från politiska beslutmed hjälp av scenarier i REAPVilken effekt har olika politiska beslut på vårt fotavtryck?REAP kan användas för att testa antaganden och svara påfrågan“Vad händer om” man ändrar olika parametrar som påverkarutsläpp från vår konsumtion i ett områdeScenarier för följande områden: – Transporter – Mat – Konsumtionsvaror (kläder, kapitalvaror, tjänster m.m.) – Energikonsumtion – Demografi
  15. 15. Scenarier – några användningsområden• Bredda perspektiven och de alternativ som diskuteras• Skapa en gemensam förståelse för problemen• Undersöka och utvärdera olika angreppssätt• Skapa debatt• Identifiera de mest lämpliga angreppssätten och ta beslut• Förtydliga och kommunicera komplex information och tekniska analyser
  16. 16. Metoder och data bakom REAP
  17. 17. Vilken data är inkluderad?Nationella Utsläpp från utsläpp konsumtionTraditionell statistik Konsumtionsbaserad statistik• Alla direkta utsläpp inom Sverige oavsett • Alla utsläpp av de produkter och tjänstervarför som konsumeras i Sverige• Inkluderar alltså även utsläpp som •Inkluderar även utsläpp som genererats avgenererats av produkter som produkter som importerats.exporterats. • Exkluderar utsläpp från produkter som exporterats. Båda metoderna inkluderar direkta utsläpp från uppvärmning av våra bostäder och våra transporter Karta från Sverigeguiden.com
  18. 18. Miljöpåverkan från konsumtion – Indikatorer från hela kedjan ÅterförsäljareBiltillverkning Bilen Bilen säljs Bilen transporteras används Inkluderar även det AVFALL som genereras i varje led Indirekta utsläpp Direkta utsläpp
  19. 19. REAP är en vidareutvecklad input-output metod:En miljödimension: direkta utsläpp från industrier från våra miljöräkenskaperEn import dimension: en förståelse för andelen importerade produkter och de utsläpp som de genererar (4 regioner)En hushållsdimension: en mer detaljerad beskrivning av slutanvändningen/hushållens konsumtion med hjälp av: 1. Regionala och lokala data 2. Geografisk demografi
  20. 20. Input: requirementsUtvecklad of industry, purchasers view Breakdown of final demand intoinput – output household consumption Industriesmetodik 1 ... n 1 categories ... l 1 Intermediate flows between industries (n x n) Final demand Total ... categories output (n x l) Products Government Households Capital InvestmentOutput: Exportssellersview,products nthat aresold to 1 Value added (k x n) Legendother n – no. of industriesindustries k – no. of value added categories k l – no. of final demand categories r – no. of carbon emissions Total input E.g. Kt of CO2 from that industry. Emissions Environmental Extension (r) intensity = Kt CO2 per unit of input
  21. 21. Datan delas upp mellansocio-ekonomiska grupper Geografiskt Utsläpp område från konsumtion
  22. 22. Mosaic konsumentprofiler ProcentGrupper Sverige Norge StorbritannienA. Sophisticated Singles 4,34 6,43 6,61B. Bourgeois Prosperity 18,61 7,95 21,58C. Career and Family 7,13 15,33 9,73D. Comfortable Retirement 2,54 5,75 3,54E. Routine Service Workers 11,40 8,23 11,35F. Hard Working Blue Collar 5,59 14,43 4,68G. Metropolitan Strugglers 26,02 5,73 15,97H. Low Income Elders 10,25 9,09 4,39I. Post Industrial Survivors 2,89 17,16 16,84J. Rural Inheritance 11,22 8,26 5,32
  23. 23. Datakällor• GTAP database (Global Trade Analysis Project)• International Energy Agency data• Nationella miljöräkenskaper (Eurostat, SCB, China,Australia, Kanada, USA, Japan)• SCB:  data om hushållens konsumtion  regional och lokal energistatistik• Experian:  MOSAIC globala data• Statistik från bilprovningen
  24. 24. Svenska utsläppsfakta 2004 Nationella GHG-utsläpp: 7,7 t/capita GHG-fotavtryck: 13,21 t/capita Sveriges ekologiska fotavtryck: 5,88 gha/capita 7Ekologiska 6fotavtrycket 5för 7 klimat- 4kommuner: 6,34 6,54 6,17 3 5,88 5,5 5,35 5,1 2Källa: REAP och 1Global FootprintNetwork (2010) 0 Malmö Olofström Sollentuna Säffle Uppsala Växjö Åmål
  25. 25. En titt på Skåne: koldioxidutsläpp från hushållens konsumtion Kommunikati Övr (försäkr, Mat; 21% smycken, on; 2% frisör); 3% BostäderMöbler och energi & el;utrustning; 23% 7% Hälsa ochKläder och utbildning ; skor; 5% Transport; 3% Rekreation 25% Alkohol och tobak ; 1% och kultur; 10%
  26. 26. Exempel på REAP-tillämpning• Leeds Scenarier för att minska CO2- fotavtrycket inom boendesektorn• Ashford Analys av det ekologiska fotavtrycket• Skottland Identifiera den bästa dieten
  27. 27. Studie över bostadssektorns CO2 fotavtrycki Leedsregionen (UK, 2008)Befolkning: 2,7 miljoner (2007)Förväntad tillväxt: 13% fram till 2030Planerad nybyggnation: 263,000 bostäderfram till 2026Utgångspunkt: Bostadssektorn i Leedsbehöver minska CO2 utsläppen med 38 MTCO2e till år 2026 för att komma på rätt spåroch ha möjlighet att uppnå -80% till 2050.Projektet undersökte vilka policy-åtgärdersom skulle behövas för att nå dennaminskningKostnadsberäkningar ingick inte i uppdraget
  28. 28. Alternativa scenarier1. Renovera det befintliga bostadsbeståndet2. Bygga nya energisnåla hus3. Beteendeförändringar4. Tekniker för energibesparing
  29. 29. Scenario 1. Renovera 53,2% av den minskning som behövs
  30. 30. Scenario 2. Bygga nya hus 9% av den minskning som behövs
  31. 31. Scenario 3. Beteendeförändringar 22% av den minskning som behövs
  32. 32. Scenario 4. Tekniker för energibesparing (LZC) 12,4% av den minskning som behövs
  33. 33. Ytterligare åtgärder• Scenario 5: Ytterligare isolering (av väggar) • 5,000 per år mellan 2010 och 2026 • 3,4 % av 38 mt (den fastställda minskningen)• Scenario 6: Ytterligare LZC tekniker• ytterligare 10,000 per år mellan 2010 och 2026• 3,4 % av 38 mt (den fastställda minskningen)• Scenario 7: Riva och bygga nytt• 3,000 hem per år• 3,4 % av 38 mt (den fastställda minskningen)•
  34. 34. Slutsatser - Leedsprojektet Renovera det befintliga bostadsbeståndet (53,2%) Bygga nya energisnåla hus (9%) Beteendeförändringar (22%) Tekniker för energibesparing (12,4) Ombyggnation eller ytterligare isolering/LZC teknologier (3,4%)
  35. 35. Ashford - Analys av det ekologiska fotavtrycket (2008)• Analysera miljökonsekvenserna av Ashford’s tillväxt• Analysera hur fotavtrycket kan minskas• Två scenarier: “Business as planned” & nya åtgärder
  36. 36. Ashford - Ekologiska fotavtryckUtgångspunkt:• Ekologiska fotavtrycket = 5,99 gha/capita• Detta behöver minska med -47% till 2031 för att vara på rätt väg mot att nå -80% till 2050.Slutsatser:• “Business as planned” - 17%• Nya policyåtgärder inom sektorerna boende, resor, mat och shopping ytterligare – 30%• T.ex. Energieffektivering; bilpooler; minskat matavfall; lokalproducerad mat; återvinning och system för att hyra utrustning (istället för att köpa) etc
  37. 37. Skottland - Identifiera den bästa dieten (2006)Diet Fotavtryck Nettoförändr (gha/cap)100% Import 1.23 63%Nuvarande genomsnitt 0.75 BaselineStandarddiet 0.64 -15%100% Organisk diet 0.63 -16%100% Lokalt prod. diet 0.53 -29%100% Vegetarisk diet 0.50 -34%Bästa dieten (hälso, 0.46 -39%organisk, vegetarisk, lokal)
  38. 38. Tack!
  39. 39. Kommunalt klimatarbete i praktiken – vilken betydelse har det och hur kan vi jobba effektivare Diskussion: Vilken betydelse tror ni att REAP skulle kunna ha för ert ”klimatarbete i praktiken”1. Diskuteras konsumtionsmål i era kommuner idag?2. Tror ni att era kommuner är redo att agera föregångare och inkludera konsumtionsmål i ert arbete (t.ex. i er upphandling och utvärdera alla varor och tjänster från deras ekologiska fotavtryck)?3. Om inte, vilka ytterligare drivkrafter skulle ni behöva för att göra det?4. Vilka aspekter av REAP tycker ni verkar vara mest användbara och varför?5. Vilka områden och sakfrågor behöver ni som klimatkommuner arbeta vidare med – var ligger de största utmaningarna?
  40. 40. REAP - Kostnad för kommunen1. LicensAvgiftsfri. Kostnad i framtiden när infrastrukturen fullt utbyggd.2. Grundkurs REAP1 dag: 3,500 kr/person (minst 10 max 15)3. Fortsättningskurs REAP 1 dag1 dag: 5,000 kr/person (minst 10 max 15)4. Datasupport och nätverk10 timmar samt deltagande i nätverk:15,000 kr/kommun (5000 kr i rabatt till de 5 första)

×