Your SlideShare is downloading. ×

Jonas Lodén - Erfarenheter av att ta fram SEAP i Göteborg

894

Published on

Jonas Lodén, Chalmers, beskriver hur man jobbat i göteborgs stad med att ta fram en SEAP för Borgmästaravtalet.

Jonas Lodén, Chalmers, beskriver hur man jobbat i göteborgs stad med att ta fram en SEAP för Borgmästaravtalet.

Published in: Technology
1 Comment
0 Likes
Statistics
Notes
  • Generic message - PS : Congratulations for your work ! Thank you for sharing....For information, your presentation has been referenced in the following groups:
    'SOUND AND MUSIC,the best' : http://www.slideshare.net/group/sound-and-music-the-best-slideshows
    'YOUTUBE,SLIDECAST AND VIDEOS' :http://www.slideshare.net/group/you-tube-slidecast
       Reply 
    Are you sure you want to  Yes  No
    Your message goes here
  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
894
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
4
Actions
Shares
0
Downloads
7
Comments
1
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide

Transcript

  • 1. Chalmers University of Technology Borgmästaravtalet -Erfarenheter av att ta fram SEAP i Göteborg • Etablering av en SEAP (Sustainable Energy Action Plan) • Beskriva energisystemet – Jämföra olika källor för statistik • Beräkna energi och emissionsdata (Enligt Borgmästaravtalets anvisningar) • Utvärdera åtgärder som krävs för att överträffa EU 20-20-20 målen (delvis baserat på resultat och erfarenheter från PATH-TO-RES) • “Utvärdera vad som möjligt i förhållande till visioner inom kommunen” Metodiken i PATH-TO-RES användes som stödstruktur i Göteborg: • En systembeskrivning baserad på flöden och kopplingar var en grundförutsättning för att förstå energisystemet och hur det kan förändras. • Systemgränsbetraktelser även utanför kommunen för delar av systemet (betydelse av import, export, industriell spillvärme, etc.) för att undvika suboptimala lösningar. Path-TO- RES gav stöd för detta. • Metodiken i PATH-TO-RES är en stödstruktur, som kan användas i kombination med andra stödstrukturer.
  • 2. Chalmers University of Technology Baseline emission inventory Ugtångsförutsättningar •1990 referensår • Enbart CO2 betraktas av växthusgaserna •CO2 i absoluta nivåer (ej per capita) • CO2 emissioner enligt IPPCs-principer. • CO2 redovisas ej för ETS-anläggningar (t ex större kraftvärmeverk) • CO2 faktor för importerad el vald till 476 ton/GWh (medel EU27) • Utgångspunkt i energisystemet (RES-diagram) med följande avgränsningar: • Kommungräns. • Sjöfart och flyg ej med i transporter. • Ej konsumtion (energi kopplat till konsumerade produkter). • Avfallssystemet: Enbart förbränning kopplat till el och fjärrvärme. • Raffinaderier: Enbart återvunnen värme till fjärrvärmenätet.
  • 3. Chalmers University of Technology Baseline emission inventory Svårigheter • Baseline formuläret i sig ger dåligt stöd för systemförståelse • Sätta systemavgränsningar: –Vad ska ingå i Baseline? • Import/exportflöden av energi: –Betraktelser utanför systemgränsen krävs ibland. • Val av emissionsfaktorer för el och fjärrvärme. • Vissa inslag i energiinfrastrukturen (industriell spillvärme, kraftvärme, avfallsförbränning) kan vara svåra att förhålla sig till. • Hitta data för 1990 • Svårt att veta vilka approximationer man ”vågar” göra.
  • 4. Chalmers University of Technology Baseline emission inventory Allmänna råd • Skapa en förstålelse för hur nuvarande energisystem är uppbyggt och samverkar. (RES strukturen är ett bra stöd) • Nätverk: -Kunskap finns ofta inom kommunen (Energibolag, industrier, miljökontor, etc.) • Hitta stödstrukturer/metoder som passar de egna behoven (guideböcker, stödstrukturer föreslagna av EU, etc.) • Läs sekretariatets instruktioner för SEAP noga. • Nödvändig statistik är oftast offentlig, men det är jobbigt att leta. • Var beredd på att det kan finnas motstridigheter mellan olika källor för statistik.
  • 5. Chalmers University of Technology Baseline emission inventory Allmänna råd En illustration av nuvarande system är mycket värdefull! Exempel: Förenklad systembild utifrån RES 2004 för Göteborg Primär energi Användare Omvandling och ~13 670 GWh ~13 280 GWh distribution Import El 37% Bostäder 28% - Flerfamilj 20% - Enfamilj 8% Bensin/Diesel 23% Kraftvärme Värmeväxl. Transporter 25% Naturgas 23% Raffinaderier Fjärrvärme 3000 GWh Industri 20% Avfall 9% Hetvatten- pannor Byggnader & Spillvärme 9% service från raffinaderier Värmepump - Privat 16% El 472 GWh Vindkraft Byggnader & Biobränsle 4% service Eldningsolja 4% - Offentligt 8% Förluster Avloppsvärme 3% Export 4% 390 GWh (El, FV) Vind <1%
  • 6. Chalmers University of Technology Baseline emission inventory Specifika råd för 1990 års data • Kartlägg DAGENS system först. Lättare att återskapa 1990 då. •Det kan gå lika bra att använda data för ett närliggande referensår (om data för 1990 alltför dåliga) • Exempel på statistikkällor: SCBs kommunala energibalanser, men kolla även inom kommunen efter gamla energiplaner, miljörapporter, mm. • Jämför SCBs kommunala energibalanser för ett antal år. • ”Indirekta” källor, exempelvis miljörapporter med koldioxid data. •RES bra för att identifiera missmatchningar i data och göra approximationer. • Jämför primärt tillförd energi mot slutanvändning
  • 7. Chalmers University of Technology Baseline emission inventory 1990 års data –Exempel på problemlösning 1 Jämför mot total mängd tillförd energi Uppskattad fördelning Ibland svårt (förluster vid omvandling och kan nu göras med stöd överföring oftast små) med data för av dagens struktur! användarna Bostäder 30% Bostäder? Industri 10% Industri? Transport 20% Transport? Service/ Service/ byggnader byggnader KOMMUN 20% KOMMUN? Service/ Service/ byggnader byggnader Ger totala mängden PRIVAT 20% PRIVAT? CO2!
  • 8. Chalmers University of Technology Baseline emission inventory 1990 års data –Exempel på problemlösning 2 All data kanske inte är nödvändig…. …Så länge de totala siffrorna finns för 1990!
  • 9. Chalmers University of Technology SEAP Ugtångsförutsättningar •1990 referensår. • 2004 för att illustrera dagens system. • Dagens system ligger till grund för de föreslagna förändringarna, men slutresultatet jämförs med 1990. • Förändringar som föreslagits är en blandning av förankrade åtgärder och uppskattningar av åtgärder/paket som krävs för att överträffa EU202020.
  • 10. Chalmers University of Technology SEAP Svårigheter • Förändringar har vanligen skett i energisystemet sedan 1990, därför bör man ÄVEN ha data om dagens energisystem för att kunna kvantifiera åtgärder som leder till ett resultat jämfört med 1990 års nivåer jämfört med 2020. -SEAP formuläret ger inget stöd för detta. • Svårt att hitta tillräckligt med befintliga mål inom kommunen att ta stöd av. (Många mål dessutom inte kvantitativa!) • Svårt att kvantifiera åtgärder • Intressekonflikter mellan olika nyckelaktörer om vilka förändringar som är gynnsammast. • Övrig energiinfrastruktur (t ex ETS-anslutna kraftvärmeverk) kan påverkas av förändringar i SEAP. (Gäller även omvärlden i övrigt). • Låg kommunal rådighet över många områden i SEAP (industri, privata transporter, elanvändning på individnivå…)
  • 11. Chalmers University of Technology Tips och råd SEAP • Gör en systembeskrivning i någon form över dagens system • Kvantifiera åtgärder utifrån dagens förutsättningar, jämför totala utfallet mot 1990. • Beakta även ”Passiva åtgärder” dvs. förändringar som antas ske genom övergripande styrmedel (t ex glödlampor fasas ut pga lagändring). Många nationella prognoser kan nyttjas. • Vissa åtgärder blir av typen ”åtgärdspaket” (t ex minska den totala elanvändningen med 17%) • Bjud in berörda nyckelaktörer till diskussion. Hitta positiva argument och drivkrafter! • Viktigt med förståelse och acceptans för övergripande mål bland dessa aktörer. •Se upp för suboptimala lösningar bara för att klara målen i SEAP (vissa lösningar kan vara sämre ur ett globalt perspektiv…).

×