MARTIN WOLF: Sorry, men Europa saknar dynamik
s.20
Lena Olving
kör så det ryker
med ingenjörerna på
hightechbolaget
KPMG S...
MAGNUS LARSSON om Ordet
på modet på sidorna 22–25
Revisor och expert inom kommun
och landsting på KPMG
Ansvarig utgivare: ...
SPECIAL|BOALGSSKATTER
Bolagens skatter
i världens fokus
Från att ha varit en skatt som levt lite i skymundan har bolagsska...
”En moralregel kan inte bli före-
mål för rättslig prövning och utgör
som regel en ’ickejuridisk’ norm
hur vi handlar i vi...
Färsk rapport om företagens förhållningssätt
Nordea Asset Management har nyss sammanställt
en rapport om företagens förhål...
’’Vi måste fixa detta’’
”Det är en svår uppgift och en stor utma-
ning. Å andra sidan finns det en väldigt stark
politisk e...
har vi nu bevis för. Men det är ingen quick fix,
det kräver uthållighet och ett starkt engage-
mang inte minst från lednin...
HÅLLBARHET|INTERVJU
– APPARNA SOM
FÖRENKLAR DIN
VARDAG
CFO:n växer i betydelse
Dyrare att köpa ut börsbolag
HANDLA BILEN
P...
HÅLLBARHET|INTERVJU
H
os oss är outsourcing ett skälls-
ord. Vi har nog aldrig fastnat i
fällan att tro att någon annan
sk...
Det är också en fråga om varumärkets trovärdighet.
”Våra varumärken står för ett svenskt ursprung. Då ska produk-
terna oc...
10tips
när du säljer
ditt företag
Fyra måsten
på ditt nattduksbord
Konjunkturen pekar uppåt och
företagsaffärerna på börse...
EKONOMI|INTERVJU
 D
et är med en något butter uppsyn
som Martin Wolf anländer till
KPMG för den här intervjun.
Möjligen ka...
Nu vill alla satsa på
kvalitet i välfärden
D
et vill säga att de tjänster som
erbjuds också håller den
kvalitet som vi ska...
HÅLLBARHET|INTERVJU
en vi upphandlar alla enligt
samma krav. Våra kommunala
utövare får också tävla om jobben
i en upphand...
I tusen knutar– med Lena Olving
Hon har utsetts till näringslivet mäktigaste kvinna, innehaft toppositioner
på Volvo och S...
View 2014
View 2014
View 2014
View 2014
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

View 2014

542

Published on

• Special: Håller bolagsskatten på att bli en hållbarhetsfråga?
• Allt fler ställer allt högre krav på kvalitet i välfärden
• Intervju med Martin Wolf om Europas framtidsutsikter
• Företagen flyttar hem produktionen – reshoring istället för outsourcing
• Intervju med Lena Olving, utsedd till näringslivet mäktigaste kvinna och Vd på Micronic Mydata
• ”En ny spelplan för kunder och revisorer” – intervju med George Pettersson, Vd KPMG

Published in: Business
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
542
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
1
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Transcript of "View 2014"

  1. 1. MARTIN WOLF: Sorry, men Europa saknar dynamik s.20 Lena Olving kör så det ryker med ingenjörerna på hightechbolaget KPMG Sweden kpmg.se No. 01–2014 KVALITET – välfärdsstatens nya modeord SPECIAL: Skatten som världens ledare vill åt MARTIN WOLF: Sorry, men Europa saknar dynamik
  2. 2. MAGNUS LARSSON om Ordet på modet på sidorna 22–25 Revisor och expert inom kommun och landsting på KPMG Ansvarig utgivare: George Pettersson, VD KPMG AB Kontaktperson: Ellen Huitfeldt Redaktör, KPMG AB Tel: 08-723 94 32, ellen.huitfeldt@kpmg.se Produktion: KPMG AB i samarbete med Hallvarsson&Halvarsson Art Director/Grafisk form: Jenny Övrebö, Elina Anttila Foto: Peter Jönsson, Allan Seppa, SNS och iStockphoto Illustrationer: Elina Anttila och iStockphoto Repro: Kaigan AB Omslagsbild: Elina Anttila De åsikter som förs fram i denna tidning är författarnas egna och delas inte nödvändigtvis av KPMG. KPMG ERBJUDER branschspecifika och kvalificerade tjänster inom revision, skatt och rådgivning. Genom vårt globala nätverk är vi ett av världens ledande kunskapsföretag med 152 000 specialister i 156 länder. I Sverige har vi stark lokal förankring med 1 600 medarbetare på 60 orter. VIEW ÄR en tidning från KPMG som skickas till dig som kund eller till dig som på annat sätt visat intresse för KPMG. Har du funderingar kring någon av våra tjänster eller ämnena som berörs i tidningen är du varmt välkommen att kontakta våra experter på 08-723 91 00. Besök oss gärna på webben, kpmg.se eller följ oss via våra sociala kanaler, twitter/ KPMGSweden, LinkedIn/company/KPMG-sweden, Facebook.com/KPMGkarriär. Välkommen till ett nytt nummer avView, ett magasin för dig som är intresserad av näringsliv och samhälle. Som revisorer och rådgivare, både globalt och lokalt, ser vi många av de utmaningar som företag och samhälle står inför. Detta magasin är ett sätt att dela de insikterna med dig och bjuda in initierade personer i diskussionerna. Just nu förändras företagens spelregler på många sätt, bland annat genom ett ökat tryck på infor- mation, transparens och hållbarhet ur ett flertal aspekter. BEPS (Base Erosion and Profit Shifting) inom skatteområdet är ett sådant initiativ. Offentlig verksamhet befinner sig under ett hårt förändringstryck, både från samhälle och från brukare. Samtidigt finns det ökade krav på upp- följning och kvalitet. Dessa frågor finns högt på vår agenda inom KPMG och vi ser att våra kunder har liknande utmaningar i många länder världen över. Vi kommer även att diskutera dessa frågor i Almedalen där vi återkommer till flera av dessa ämnen. Vi hoppas på att se er där. George Pettersson, Vd KPMG Nya spelregler, nya utmaningar LEDARE Valfrihet är en demokratisk rättighet som krä- ver genomtänkta system och uppföljning. Metodval vid mätning av kundnöjdhet är väl- digt viktigt. Skickas enkäter till 95 åringar med demensdiagnos? Då får man tänka om, efter- som brukarundersökningar är en grundbult krävs fokus på ändamålsenliga metoder och kvalitetskontroll. TINA ZETTERLUND om Bolagens skatter på sidorna 2–7 chef för verksamhetsområde Skatt på KPMG Det är intressant att skattefrågorna flyttar allt högre upp på företagens agendor. Skatt är numera en fråga på styrelsernas bord och dis- kuteras på en strategisk nivå. Debatten kring transparens och moral visar hur viktigt det är att ha funderat igenom sin skattesituation och att ha en skattepolicy på plats. SARA LINGE om Kvalitet i välfärden på sidorna 22–25 Rådgivare inom offentlig verksamhet på KPMG DAVID PERRONE om OECD:s arbete på sidorna 8–9 skatterådgivare på KPMG Det är viktigt att vi aktivt arbetar med kvalitets- stärkande målsättningar och kontroller för att höja kvaliteten på välfärdstjänsterna. Den offentliga finansieringsmodellen måste utveck- las så att god kvalitet belönas och incitamenten att skapa ekonomisk vinst på bekostnad av kvaliteten minimeras. OECD- initiativet BEPS (Base Erosion Profit Shifting) är en intressant utveckling inom skatteområdet. Det är ett ambitiöst program, men också politiskt laddat. Det är därför svårt att i detta läge dra några riktiga slutsatser. Att det kommer bli förändringar kan vi vara säkra på och min rekommendation är att hålla sig uppdaterad inom området. Georg Kell beskriver hur Global Compact dri- ver näringslivet mot en mer hållbar värld, han visar också hur finansmarknadens kortsiktighet är vårt största hot. Vi ser det också och det stora intresset från näringslivet kring integrerad rapportering <IR> handlar just om att visa investerarna hur det egna företaget skapar lång- siktigt värde. 08 26 22 20 14 Löpnummer: K3t7500ex/1306/1/T865 © 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden. KPMG and the KPMG logo are registered trademarks of KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. 02 SPECIAL: BOLAGSSKATTER Bolagens skatter snart en CSR-fråga 08 SUPERUTREDAREN OECD:s skattedirektör ritar om skattekartan 10 KORTSIKTIGT TÄNKANDE Hållbarhet är inget för finansmarknaden 12 NOTERAT Guide till appar och senaste nytt 14 HEMMA ÄR BÄST Småländska företag fnyser åt outsourcing 18 LÄSVÄRT Fyra nya heta böcker 20 KRISEN INTE ÖVER Financial Times Martin Wolf om Europa 22 ORDET PÅ MODET Kvalitet – nu även i välfärden 26 PROFIL LENA OLVING Kör hårt med ingenjörerna ÅSE BÄCKSTRÖM om Hållbart tänkande på sidorna 10–11 chef för KPMGs Climate change and Sustainability Services 30 NYA KPMG CHEFEN om framtidens revision 32 ÅRETS FRAMTIDA LEDARE Christoffer Carlsson paddlade hem segern INNEHÅLL 02 14 1KPMG View #1 2014 KPMG View #1 2014
  3. 3. SPECIAL|BOALGSSKATTER Bolagens skatter i världens fokus Från att ha varit en skatt som levt lite i skymundan har bolagsskatten fått en medial och politisk uppmärksamhet av oanade mått. Inom OECD arbetas det för högtryck med ett regelverk som ska försvåra för företagen att skatteplanera bort bolagsskatten. Och redan nu pekas skatten ut som en hållbarhetsfråga som de multinationella företagen inte kan ignorera. B olagsskatten är sannolikt den vanligast förekommande skat- ten som är föremål för någon form av skatteplanering. För finanschefen i ett större bolag har bolagsskatten betraktats som en kostnad bland andra som ska minimeras i möjligaste mån. Sällan har ögonbryn höjts för det. Men på senare år har ett flertal uppmärk- sammade fall i främst internationella medier skapat ett kolossalt medialt och politiskt tryck i frågan om bolagsskatterna: • I Storbritannien blev upprördheten stor när det uppdagades att en rad stora ameri- kanska bolag knappt betalade bolagsskatt i landet trots betydande verksamheter där. Amazon, Google och kafékedjan Star- bucks kallades till parlamentet där de fick förklara sig. För Starbucks fick skattema- növern omedelbara konsekvenser då brit- terna röstade med fötterna och bojkottade de amerikanska kaféerna. För att blidka de uppretade britterna och förhoppningsvis minimera skadan meddelade Starbucks att bolaget frivilligt avstår från legitima avdrag för 2013 och 2014 vilket lär ska inbringa 10 miljoner pund per år till den brittiska statskassan. • Även i USA har politikerna reagerat på företagens agerande. Apples vd kallades till senaten för att förklara varför företaget använder brevlådeföretag på Irland för att undvika amerikansk skatt. Tidningen Eco- nomist konstaterade att i USA hade 30 av landets största multinationella företag med samlade vinster på över 160 miljarder dol- lar nolltaxerat 2010–2012. • Frivilligorganisationer, så kallade NGO:er (non-governmental organizations) har kunnat påvisa hur multinationella företag undvikit att betala bolagsskatt i fattiga utvecklingsländer genom långtgående skatteplanering. Summorna är så stora att de kan jämföras med biståndspengarna och frågan som ställts i den debatten är om det inte vore bättre att företagen betalade sin skatt än att länderna skickar bistånds- pengar. • Skatternas etiska dimension har till och med fått regeringar på fall. Det fick förra vänsterregeringen i Danmark nyligen erfara när den ville sälja ut delar av det statliga energibolaget Dong Energy till Goldman Sachs. Den amerikanska invest- mentbanken skulle sedan placera bolags- andelar i klassiska skatteparadis som Cay- man Islands, Luxemburg och den ameri- kanska delstaten Delaware. • För svenskt vidkommande har debatten de senaste åren mest kretsat kring riskkapital- bolagens användning av räntesnurror. Med räntesnurror menas att bolagen lånefinan- sierar sin verksamhet och investeringar med lån från andra koncernbolag. Det lån- tagande bolaget fick enligt tidigare lagstift- ning avdrag för räntekostnaden medan ränteintäkten togs upp av det långivande bolaget. Men räcker det inte att företagen följer lagen? I en artikel i Skattenytt från år 2000, och åter- publicerad 2011 på grund av ämnets aktuali- tet, tar skattejuristen Bo Svensson vid Wist- rands Advokatfirma upp frågan om rätt och moral med skattelagstiftningen som utgångs- punkt. Han börjar med att konstatera att i juridiken skiljer man mellan lagregler och moralregler. Av Richard Björnelid 2 3KPMG View #1 2014 KPMG View #1 2014
  4. 4. ”En moralregel kan inte bli före- mål för rättslig prövning och utgör som regel en ’ickejuridisk’ norm hur vi handlar i vissa situationer”, skriver han. Men när han sedan kommer till skatteflyktsklausulen blir rågången inte lika glasklar. I samband med införandet av skatteflyktslagen och vid senare ändringar av densamma diskutera- des och definierades i förarbetena centrala begrepp som skatteplane- ring, skatteflykt och skattefusk: • Skatteplanering: Går ut på att minska skatteunderlaget i linje med lagstifta- rens intentioner. • Skatteflykt: Underlaget för skatteberäk- ningen är korrekt angivet men underlaget har påverkats av åtgärder som syftar till att minska skatteuttaget i strid med andan i skattelagstiftningen. • Skattefusk: Förfarande som medför oriktigt angivande av underlag för fastställande av skatt. Att allt detta kommer upp till ytan nu har säkert flera orsaker. Många länder släpar sig fram med höga statsskulder och globaliseringen har ökat möjligheterna för multinationella företag att helt eller delvis komma undan skatten. Å andra sidan har globaliseringen tvingat företagen att vara mer öppna med sin verksamhet. ”Transparensen gör att företag inte kan gömma sig någonstans. Numera finns det så många iaktta- gare – gammelmedier, NGO:er, sociala medier, mobiler som är upp- kopplade i realtid med inbyggda kameror och mikrofoner. Journalis- ter eller vem som helst kan sätta mobilen under näsan på en vd och fråga: ’Varför gör du så här?’”, säger Hans De Geer, professor i etik och hållbarhetsexpert. Bo Svensson: ”Om man är av den uppfattningen att rätten och moralen inte bör sammanblandas är frågan huruvida en trans- aktion omfattas av skatteflyktsklausulen enbart en juridisk fråga. Om man å andra sidan anser att skatteflyktsklausulen ger uttryck för en moralisk grundnorm, att man inte bör genom- föra skatteplanering som strider mot lagstift- ningens syfte, kan förfaranden som faller in under skatteflyktsklausulen betraktas som klandervärda.” Han konstaterar att skatteflyktsklausulen är kontroversiell och att det inte finns några givna svar, och ställer frågan: ”Om moralen skulle utgöra en integrerad del av vårt rättssystem uppkommer naturligen frågan – vems moral ska äga företräde? Bo Svenssons egen slutsats är att skatterättslig moral och etik inte bör integreras i rättsreglerna, men att de utgör en del av samhällsdebatten. Finns det en risk för att sammanblanda etik och juridik så att moraliska övervä- ganden görs i rättstillämpningen? Hur ser Ingemar Hansson, generaldirektör för Skatteverket, på saken? ”När vi granskar deklarationer är det förstås endast utifrån lagstiftningen och om ett hand- lande ligger innanför lagens ram”, säger Inge- mar Hansson men tillägger samtidigt att Skatte- verket även har en uppgift att främja välfärd och drivs av visionen om ett samhälle där alla vill göra rätt för sig. ”Vårt visionära mål är att inte behöva rätta en enda deklaration. De allra flesta företagen håller heller inte på med skatteplanering, de vill fylla i sin deklaration rätt och skydda sitt varu- märke.” Skatteverkets omfattande granskningar av ränteavdragen i bolagssektorn visar dock på många fall och verket noterar en överrepresen- tation av riskkapitalbolag där skatten tagits ned till nära noll. Omfattningen av externa lån vid företagsförvärv uppskattas till 300–400 miljarder kronor, en skatteplanering som enligt Skatte- verket utgör ett allvarligt hot mot den svenska bolagsskattebasen. ”Ska vi göra transaktioner och deklarationer på ett sådant sätt att risken är att en domstol säger nej? Ska man agera i de här gråzonerna? En tänkbar ståndpunkt är att företaget inte vill ta den risken utan vara på den säkra sidan. Och ska företaget även om det vet att förfarandet ligger inom lagens ram använda ränteavdragen maximalt när både massmedier och alla andra ser det som omoraliskt?” ”Skatteverket tycker att det kan finnas anled- ning för företagens styrelser att överväga skatte- frågan ur ett hållbarhetsperspektiv, på samma sätt som man gör med till exempel klimatfrågan och mänskliga rättigheter. Ska man ha en skatte- policy som en del i CSR- och varumärkes- arbetet? Företagen har ofta en klimatpolicy som går utanför lagens krav, för att skydda varumärket.” Att framhålla skattepolicy som en CSR-fråga är nytt för Skatteverket men att skatter kan vara en varumärkesfråga är känt sedan länge, menar han. ”Hela hållbarhetsarbetet handlar om att väga in mer än beräknade kostnader och intäkter genom att beakta risker. Men det är klart att det är svåra överväganden”, säger Ingemar Hans- son som tror att det inte ens bland dem som arbetar med hållbarhet är vanligt att se skatter som en hållbarhetsfråga. Etikprofessorn Hans De Geer anser även han att bolagsskatterna inte setts som en CSR-fråga men att det börjar förändras, det handlar om stora summor som undanhålls i bolagsskatt världen över. ”När man väl fått syn på hur mycket pengar det handlar om kan man inte bortse från det, man kan inte bara låtsats som om det regnar.” Exakt vilka belopp som det kan röra sig om är naturligtvis svårt att avgöra. Biståndsorgani- sationen Forum Syd uppger att enbart utveck- lingsländerna årligen går miste om cirka 160 miljarder dollar i skatte- intäkter som en följd av de multina- tionella företagens skatteplanering. Kampen om inflytandet förs i stor utsträckning via pressen och de sociala medierna och där går det ruskigt fort. ”NGO:erna är som blåslampor på företagen när det gäller CSR- frågorna. De sätter press på makt- havarna och de tillerkänner företa- gen ett moraliskt ansvar. Det kan ju förstås diskuteras om företagen kan vara moraliska aktörer. Men som i fallet med Starbucks kan du sluta köpa deras kaffe. Då är det omvärl- den som agerar moraliskt, männ- iskor attraheras av det som upplevs som bra och stöts bort av det som upplevs som mora- liskt tvivelaktigt.” Företagen måste förstå hur CSR-begreppet fungerar, menar Hans De Geer. Det är inte en samlingsbeteckning för direktiv eller en rad regler för då hade det bara varit att lagstifta om saken. Det karakteristiska för CSR är att du gör något som går utöver det som du absolut måste och där kan du som bolag på ett intelli- gent sätt åta dig något som ligger i linje med din kompetens. ”De flesta bolag vill vara good corporate citizens. Om de ska vara det hör det till att ta ansvar för den gemensamma bördan. Företagen har inte bara rättigheter utan också en del med- borgarskyldigheter som de måste axla.” Görs en transaktion bara för att förflytta vinsten från ett högskatteland till ett lågskatte- land utan annan substantiell anledning än att få ner bolagsskatten så har man ett ansvar, menar Hans De Geer. ”Graden av eftertanke kommer in i bilden här, även om man inte hade uppsåt kanske man borde ha tänkt på att det kan få vissa konsekvenser.” Även om företag som Starbucks som har kon- sumenten som slutkund är mest exponerade, anser Hans De Geer att inga företag kan slå sig till ro. Även business-to-business-företagen har blivit väldigt uppmärksammade på renommé- riskerna. Och det går heller inte att agera kor- rekt på hemmaplan men inte borta. ”Företagen kan leva i den föreställningen, det har vi sett när det gäller korruption. Men det är just det som inte längre gäller, det finns inget långt borta längre.” Debatten om bolagsskatten har på sina håll varit större i andra län- der än i Sverige, och som CSR- fråga betraktad anser alla de som View har talat med att den ännu är i sin linda men att den ligger i start- groparna. ”Bolagsskatten började blir en CSR-fråga för ett och ett halvt år sedan, i Danmark och delar av Europa. Men i Sverige har frågan varit lite underskattad. Det är ett område som legat i skymundan, utan att det för den skull finns någon baktanke från bolagen. Men jag tror att vi bara är i början av den här utvecklingen”, säger Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea Asset Management. Tina Zetterlund, skattechef på KPMG, gör en viktig distinktion mellan vad som är att betrakta som effektiv skatteplanering och vad som är aggressiv skatteplanering. ”Om företagen tidigare var beredda att ta risker genom att göra upplägg som rörde sig i en gråzon så känner vi numera att sådant är de inte längre intresserade av. De vill inte hamna på tidningarnas förstasidor”, säger Tina Zetterlund. Men någon fråga som ligger på alla företags- styrelsers bord är skatten ännu inte. ”Jag tror att bolagens skattepolicy kommer att bli en naturlig fråga för en styrelse med tiden”, säger Tina Zetterlund. Hur långt perspektiv det kan handla om beror enligt Sasja Beslik mycket på hur politi- kerna agerar: ”Mycket av kraven på transparens kommer från politiskt håll, så det beror på hur fort det går där.” De flesta bolag vill vara good corporate citizens. Om de ska vara det hör det till att ta ansvar för den gemensamma bördan. Företagen har inte bara rättigheter utan också en del medborgarskyldigheter som de måste axla.” Hans De Geer Hans De Geer, professor i etik och hållbarhetsexpert Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea Asset Management ”Hela hållbar- hetsarbetet handlar om att väga in mer än kostnader och risker. Och att inte bara beakta kortsiktiga åtgärder...” Ingemar Hansson, generaldirektör för Skatteverket 4 5KPMG View #1 2014 KPMG View #1 2014
  5. 5. Färsk rapport om företagens förhållningssätt Nordea Asset Management har nyss sammanställt en rapport om företagens förhållningssätt till bolags- skatten efter att ha träffat och pratat med bolags- jurister och företagsledningar i cirka tjugo bolag. I rapporten konstateras att det finns risker för företagen att undvika bolagsskatt. Särskilt i utvecklingsländerna där beho- vet av intäkter till statskassan ofta är skriande riskerar företa- gen att förlora folks förtroende och skada sina lokala relatio- ner, och på lång sikt, även sina tillstånd att verka på den marknaden. Aggressiv skatteplanering ökar också risken för taxerings- revision vilket kan leda till en ökad skattebörda. En konven- tion som syftar till att förhindra skatteflykt och undvikande av skatt har antagits av mer än 60 länder, däribland samtliga G20-länder och nästan alla OECD-länder. Undersökningen visar att en majoritet av företagen hade en skattepolicy, men ingen av dem publicerade den externt. I allmänhet var transparens liten både på policy- och lednings- systemnivå. En orsak är att företagen generellt sett inte har en dialog med externa intressenter i ämnet då de senare inte intresserat sig för det, en annan är att bolagsskattefrågor bru- kar vara reserverade åt skatteadministratörer och specialister. Nordea Asset Management rekommenderar företagen att: • Ha en skattepolicy godkänd av styrelsen. • Ta in ett yttrande om skatter i uppförandekod eller hållbarhetspolicy. • Ha en skattestrategi som inkluderar varumärkes- och renommérisker. • Publicera skattepolicy och/eller lämpligt yttrande om principerna i policyn. • Ha kontinuerlig dialog i skattefrågor med relevanta intressenter. Flera stora politiska initiativ har tagits på det internationella skatteområdet de senaste åren. G20-ländernas ledare har satt hård press på skatteparadisen att öppna sina bankkonton för insyn, vilket lett till en radikalt bättre informa- tionsgivning från banksektorn. ”Sverige har slutit ett mycket stort antal avtal med skatteparadisen, vilket har lett till en massa självrättelser”, säger Ingemar Hansson. I viss mån är OECD:s stora skatteprojekt BEPS (Base Erosion Profit Shifting) en fortsätt- ning på det arbetet. Beställningen av projektet kommer även denna gång från G20-ländernas ledare som inte längre tolererar urholkade skattebaser och skatteplanering som ibland får betecknas som aggressiv. BEPS består av en samling handlingspunkter som syftar till att motverka erosion av skatte- baser som uppstår som en följd av främst multi- nationella företags skatteplanering (se artikel intill). Syftet är däremot inte att bekämpa illegalt undandragande av skatt. ”Jag tror att BEPS har en potential och att arbetet kan leda till förändringar som pressar tillbaka skatteuppläggen. Lagstiftningen har inte hängt med och det här är ett sätt att samla kraft och skaffa bättre skydd mot skatteupplägg genom lagstiftning och avtal mellan länderna”, säger Ingemar Hansson och tillägger att Sverige deltar aktivt i den här processen. ”Ur Skatteverkets synvinkel ser vi inte något större problem med handlingspunkterna. De är helt i enlighet med vår strävan att pressa till- baka skatteuppläggen. Den allra största vinsten med alla avtal med före detta skatteparadis är att det inte längre är någon affärsidé att dölja pengar i utlandet.” I en analys om OECD:s arbete med BEPS- reglerna publicerad i Skattenytt 2013 skriver David Kleist, jur dr i finansrätt vid Handels- högskolan i Göteborg, att ”de problemområden som pekas ut i rapporten är centrala för att begränsa multinationella företags möjligheter till skatteplanering. Sådan skatteplanering kan medföra att multinationella företag och natio- nella företag konkurrerar på olika villkor och kan också negativt påverka vanliga skattebeta- lares förtroende för skattesystemet.” Vidare skriver han: ”Samtidigt får man hop- pas att OECD har den integritet som krävs för att stå emot det politiska trycket. Om det poli- tiska trycket på att beskatta multinationella företag hårdare kvarstår är det inte omöjligt att vi kan få se omvälvande förändringar på den internationella skatterättens område under de kommande åren.” Tina Zetterlund kan se att det finns ett starkt åtagande att åstadkomma förändringar. Men hon tror inte att det kommer att bli helt enkelt att få de olika länderna att enas. ”Det finns till exempel olika uppfattningar mellan USA och Frankrike kring var nyttjande av digitala tjänster ska beskattas”, säger Tina Zetterlund som menar att om OECD ska gå i land med projektet kommer det att krävas kompromisser. ”Samtidigt måste det ske förändringar. Skattereglerna är inte anpassade till dagens verklighet.” Om OECD skulle lyckas med BEPS kommer det att bli väldigt stora förändringar, anser Tina Zetterlund. Den svenska skattebasen kommer inte att på samma sätt som tidigare styras av svenska regler. ”Detta är den fråga som kommer att ligga högst hos skattecheferna i de internationella företagen”, säger Tina Zetterlund. OECD har satt en tuff tidplan, på 24 måna- der ska en översyn av 100 års internationell lagstiftning göras samtidigt som det ska säkerställas att redan fungerade delar av lagstiftningen inte går förlorade. Det är många länder inblan- dade och det krävs enighet om man ska förändra reglerna. ”Om vi får en vettig infrastruktur betyder det att man i stora transnationella koncerner måste börja följa upp med någon typ av redovisning land för land för hur det går. Nu är vi där, i princip ska företaget betala skatt där de har sin verksamhet. Bolagen är väldigt känsliga för det som påverkar konkurrenskraften och därför kan det vara väldigt bra med ett regelverk som sätter en gemensam ribba så att vissa länder inte springer i väg och gör något på egen hand”, säger Hans De Geer som vill lägga till ytterli- gare en aspekt på hela skattefrågan: Om OECD ska nå framgång med att driva skattefrågan måste man samtidigt driva kravet på en hygglig insyn i de offentliga delarna som ska ta hand om skatterna, så att skattepengarna inte hamnar i ett svart hål. ”Kravet är riktat både mot företagen och de offentliga administrativa organisationerna, som måste vara öppna och transparenta med vad de får in och vad de gör med pengarna. Om de får fortsätta att vara korrupta och icke redovisande då kan man inte ställa de kraven på företagen”, säger Hans De Geer. Tina Zetterlund, skattechef på KPMG Samtidigt måste det ske en förändring. Skattereglerna är inte anpassade till dagens verklighet.” Tina Zetterlund 6 7KPMG View #1 2014 KPMG View #1 2014
  6. 6. ’’Vi måste fixa detta’’ ”Det är en svår uppgift och en stor utma- ning. Å andra sidan finns det en väldigt stark politisk enighet om att vi måste fixa detta.” I en av honom själv författad artikel om vad BEPS är inleder han med att citera ett uttalande av John F Kennedy från 1961 där denne ifrågasätter företagens artificiella arrangemang mellan moder- och dotterbo- lag vad gäller sådant som internprissättning och transfereringar av patenträttigheter i syfte att komma undan bolagsskatt. Likheterna med dagens situation är slå- ende, menar Pascal Saint-Amans, samtidigt som världen ser helt annorlunda ut jämfört med för drygt femtio år sedan. ”Det som är nytt är den dramatiska för- ändringen som följt med globaliseringen. Situationen är betydligt mer utmanande nu än den var på 1960-talet”, säger Pascal Saint- Amans. Vilken roll har medierna och NGO:er betytt för BEPS-initiativet? ”De spelar en mycket stor roll genom att göra denna fråga populär.” Och de senaste årens ekonomiska kris? ”Naturligtvis har den betytt mycket. Reger- ingarna har ökat skatterna för medborgarna samtidigt som dessa sett att det finns företag som inte ens betalar skatt.” En grundtanke bakom BEPS är att multi- nationella företag ska betala en skatt som uppfattas som rätt, vilket kan förstås som att skatt ska betalas på bolagsvinster i för- hållande till det värde som skapas i ett land.Vad är rättvis skatt? ”Ja, vad är orättvis skatt? En del företag betalar över huvud taget ingen skatt för att vi har ett föråldrat regelsystem. Vad rättvis skatt är vet inte jag. Det är upp till regering- arna att avgöra.” Vissa ser erläggande av bolagsskatter ur ett etiskt perspektiv och som en ny CSR- fråga i likhet med till exempel korruption. Håller du med? ”Nej, bolagsskatterna är endast marginellt en CSR-fråga, och är inte alls i samma kate- gori som korruption som ju är illegalt. Viss aggressiv skatteplanering kan visserligen vara ett problem, men mer marginellt. Det här handlar dock inte om brott. De gamla BEPS-reglerna är helt enkelt föråldrade och behöver förändras. Det här handlar om regeringarnas ansvar. Hur ser du på risken att staterna kan ha olika syn på hur reglerna om bolags- skatterna ska utformas? ”De kan ha olika perspektiv på frågan men samtidigt finns det en konsensus om att vi måste avgöra saken. Det är för tidigt att säga hur detta utvecklas.” Hur lång tid kommer det att ta för ländernas regeringar att anta rekommen- dationerna och införliva dem i sina nationella regelverk? ”Det beror på. De är ju inte tvingade att göra det.” Men vad är avgörande för framgång? ”Vi måste få konsensus.” OECD:s rekommendatio- ner brukar beskrivas som mjuka regler (soft rules) som bygger på att de ska antas och implementeras av medlemsländerna. Skiljer sig BEPS-reglerna i något avseende från andra OECD-rekommendationer? ”Det som är ovanligt med dem är omfatt- ningen och målet med dem.” Hur ser företagen på era förslag och är ni utsatta för deras påtryckningar? ”Företagen är mycket involverade och medver- kar signifikant. En del är förstås motvilliga.” Är det några speciella branscher som är mer kritiska än andra, exempelvis de stora internetbolagen? ”Nej, det är inga speciella branscher.” Många amerikanska företag betalar minimalt med bolagsskatt genom att vara registrerade i Delaware. Motsvarande i Europa är Kanalöarna. Hur tacklar ni det? ”Delaware och Kanalöarna handlar mer om transparens, man vet inte vem som ligger bakom ett bolag, och den frågan är inte så relaterad till BEPS.” Vad är succéfaktorn för BEPS-projektet? ”Att få rekommendationerna implemente- rade snabbt.” Om det misslyckas – vilka blir konsekvenserna? ”Då får vi problem med dubbel taxering.”  P ascal Saint-Amans och hans team av skatteexperter på OECD i Paris har kommit drygt halvvägs i arbetet med det så kallade BEPS-projektet. Det var i juni 2012 som OECD fick i uppdrag av ledarna för G20-länderna att ta fram rekom- mendationer till nya skatteregler som ska göra det svårare för företag att skatteplanera bort bolagsskatten. Det som normalt kanske skulle ha getts tio år ska nu klaras av på mindre än tre år då planen är att OECD:s arbete ska vara klart 2015. Skatteexperterna på OECD betar fortlö- pande av fråga efter fråga. När View får tag på Pascal Saint-Amans, som leder OECD:s stora skatteprojekt, är han mitt uppe i arbetet med att finna en lösning på den brännheta frågan om hur företag inom den digitala ekonomin ska beskattas. Var har internetföretag som Google, Amazon och Facebook sitt fasta driftställe, vilket normalt är utgångspunkten för beskatt- ningen? Ämnet hör till de knivigare frågorna som Pascal Saint-Amans och hans team ska lösa inom ramen för BEPS, som står för Base Erosion Shifting Profit, vilket kan utläsas som eroderade skattebaser och förflyttningar av vinster. Men han vill inte göra någon åtskillnad mel- lan de 15 olika handlingspunkterna (actions) som BEPS omfattar. ”De är alla lika svåra”, säger han kort och som svar på nästa fråga om svårigheten att ro i land hela projektet: av Richard Björnelid Ja, vad är orättvis skatt? En del företag betalar över huvud taget ingen skatt.” Direktör vid OECD:s Centre for Tax Policy and Administration. Fransmannen Pascal Saint-Amans började på OECD 2007 där han spelade en nyckelroll i arbetet med OECD:s agenda för skatte- transparens i G20-ländernas kon- text. Före utnämningen till direk- tör var han sedan 2009 chef för Global Forums transparens och informationsutbyte i skattesam- manhang. Saint-Amans har en examen från National School of Administration (ENA), 1996, och var anställd på finansdeparte- mentet i Frankrike i närapå ett decennium. PASCAL SAINT-AMANS Konsensus mellan länderna och en snabb implementering av reglerna är vägen till framgång för OECD:s unika projekt om bolagsskatter. Annars hotar mer av dubbel taxering. Det säger Pascal Saint-Amans, som leder det svåra arbetet, i en intervju för View. SPECIAL|BOLAGSSKATTER Detta är BEPS: BEPS, som står för Base Erosion Profit Shifting (ungefär erosion av skattebaser och förflytt- ningar av vinster), är ett högprioriterat projekt som syftar till att täppa till hålen i ländernas internrätt och i skatteavtalen genom rekom- mendationer till staterna så att multinationella koncerner i slutänden betalar en skatt som upp- fattas som korrekt av samtliga berörda länder. Syftet är alltså inte att bekämpa illegalt undan- dragande av skatt. OECD har identifierat fyra områden om samman- lagt femton handlingspunkter där koordinerade åtgärder behöver vidtas: • Strukturella förändringar av OECD:s modell- avtal. Idag ger de bilaterala avtalen möjlighet till ”treaty shopping”, vilket innebär att bolagsstruk- turer skapas för att uppnå avtalsförmåner på ett inte avsett sätt. Avtalens utformning har också lett till att frågan om kopplingen mellan värde- skapande och skattebelastning aktualiserats. Definitionen av fast driftställe ses över och den digital marknaden ska regleras. • Förhindra aggressiv skatteplanering och miss- bruk av nationell lagstiftning. OECD:s arbete för att förhindra aggressiv skatteplanering och missbruk av nationell skattelagstiftning inriktas på att neutralisera effekterna av användandet av hybridinstrument och hybridföretag, att stärka CFC-lagstiftningen, att begränsa rätten till avdrag för räntekostnader i situationer där den motsva- rande ränteintäkten inte beskattas alls eller med en låg skattesats och att skapa en transparens gällande koncerners skatteplanering. • Internprissättning. OECD avser att utveckla regler gällande internprissättning av diverse transaktioner mellan närstående bolag, till exempel flytt av imma- teriella rättigheter, allokering av risker och överskju- tande kapital, samt andra högrisktransaktioner. • Övrigt. OECD avser att utveckla multilaterala instrument i syfte att på ett mer effektivt sätt kunna göra förändringar i de bilaterala avtalen. OECD avser även att effektivisera de olika för- handlingsförfaranden som idag finns att tillgå. Ett förslag är att koncerner själva ska lämna informa- tion om vissa förfaranden och fakta kring de egna bolagen i syfte att öka transparensen. För att undvika att behöva omförhandla alla skatte- avtal kommer OECD att undersöka möjligheten att föreslå ett multilateralt skatteavtal eller i varje fall ett multilateralt tillvägagångssätt. EU har anslutit sig till BEPS-projektet och före- slagit flera ändringar, däribland i moder-dotterbolags- direktivet när dess bestämmelser leder till dubbel icke-beskattning, till exempel gränsöverskridande hybridlån. EU väntas även att komma med förslag hur utmaningarna kopplade till den digitala ekono- min ska tacklas. Faktaartikeln bygger på en artikel i Skattenytt (2014) av jur dr Jérôme Mousenego forskare vid Uppsala Universitet, och fakta från KPMG. 8 9KPMG View #1 2014 KPMG View #1 2014
  7. 7. har vi nu bevis för. Men det är ingen quick fix, det kräver uthållighet och ett starkt engage- mang inte minst från ledningens sida. Det finns tyvärr också brister i genomförandet – det är inte alltid man lever som man lär.” 8 000 företag kan tyckas mycket men Georg Kell erkänner att det är mindre än 10 procent av de möjliga kandidaterna. Dessutom tvingas man varje år utesluta ett antal företag för att de inte lever som de lär, alltså följer principerna. Genom åren har inte mindre än 4 000 företag tvingats lämna Global Compact, hälften av dagens antal medlemmar. Kell talar engelska med en pikant tysk bryt- ning, det låter som att han har schweiziskt påbrå men det visar sig vara sydtyskt. ”Jag är bayrare, kommer från bergen.” Kanske bidrar det till den seghet och uthållig- het som krävs för att arbeta med CSR-frågorna på högsta internationella nivå. Georg Kells stora utmaning idag är att försöka bryta den kortsiktighet som präglar de finansiella mark- naderna, och hotar de mödosamt vunna fram- gångarna för Global Compact. ”Den dåliga nyheten är tyvärr att den finan- siella industrin inte har blivit mer långsiktig. Den fortsätter att kräva kortsiktiga framgångar, trots den finansiella kris vi gått igenom. En färsk studie från Mc Kinsey visar att kortsiktig- heten snarast ökat de senaste åren. Det är ett verkligt hinder för de företag som vill allokera resurser för långsiktiga investeringar.” Hur ska ni övervinna de hindren? ”Principles for Responsible Investment, som är världens största organisation för investerare, arbetare mycket med detta. Investerare och företagsägare förstår detta i teorin, att de måste se till nästa generations intressen. Men i prakti- ken lägger de ofta ut förvaltningen av sina pengar till den kortsiktiga finansindustrin. Jag tror vi måste hitta ett bättre språk för att kom- municera fördelarna för kapitalägare med ansvarsfullt företagande.” Att rapportera om hur arbetet bedrivs är ett krav på era medlemmar. Hur kan revisonsföretag som KPMG bidra till det arbetet? ”Revisionsföretagen har en viktig roll. KPMG har exempelvis byggt upp en världsledande råd- givning när det gäller att utvärdera risker och fördelar med låga koldioxidutsläpp. Det är vär- defullt att serviceföretag hjälper till här. En VD kan ofta förstå det långsiktiga värdet av en mer resurseffektiv koldioxidhantering, men hur detta sedan ska genom- föras i praktiken, det är sådant som rådgivningsföretagen kan bidra med. Jag tror att KPMG i dag har flera hundra personer engagerade globalt i detta, det är betydelsefullt för oss.” På vilket sätt kan rapporte- ringen utvecklas bättre? ”Inte minst handlar det om att göra det enklare för små och medelstora företag att delta i vårt arbete, ingenjörer och entrepre- nörer har inte precis i sitt DNA att fylla i rap- porter. Jag sitter ibland med ledare för mindre företag och förklarar de affärsmässiga förde- larna med att vara engagerad i antikorruption, mänskliga rättigheter och miljö. De har inga svårigheter att förstå och omfamna det. Sedan behöver vi utveckla metoder att rapportera hur företagen lever upp till det på ett enkelt sätt.” ”En viktig utmaning”, säger Georg Kell, ”är också att göra rapporteringen mer framåtblick- ande.” ”Vi har en arbetsgrupp som nu jobbar med framåtinriktade mål och uppföljningar. Genom att rapporteringen blir framåtriktad kommer också finansindustrin förstå oss bättre, den är ju också mer fokuserad på framtiden än det för- flutna.” G eorg Kell, chef för FN:s Global Compact, har stått i spetsen för FN-sats- ningen sedan den lanserades av förre generalsekreteraren Kofi Annan för snart femton år sedan. Global Compact har utarbetat tio grundläggande principer för ansvarsfullt företagande, det som också benämns CSR (Corporate Social Responsibility – se faktaruta). De företag som vill ansluta sig utfäster sig att följa principerna, och att varje år rapportera om hur man lyckats med att genomföra dem. I dag är mer än 8 000 företag världen över anslutna till Global Compact, däribland 155 svenska. ”Jag skulle tro att nästan alla de stora kända svenska företagen är medlemmar”, säger Kell och visar en lista där idel kända blågula storheter som Electrolux, H&M, Ica, Ikea, Skanska, SKF, Vattenfall och Volvo med flera återfinns. ”Svenska företag ligger i den absoluta framkanten när det gäller den tekniska utveck- ling som har bäring på miljö- och uthållighetsfrågorna, oavsett om det gäller låga koldioxidutsläpp eller rent vatten. Sverige har också ett fantastiskt facit när det gäller sociala frågor. Men svenska företag är inte precis skryt- samma i de avseendena. Jag tror de väljer att överprestera och underkommunicera”, säger Kell. Han påpekar att inte mindre än 25 svenska företag är engagerade i Global Compacts ”Caring for Climate”, det speciella program för klimatfrågor som finns i organisationen. Även programmen för rent vatten och mänskliga rättigheter har lockat många svenska medlemmar. Dock är ännu inget svenskt företag med i den så kallade LEAD-gruppen, det fyrtiotal bolag som tillhör Global Compacts kärna av mest aktiva deltagare. Storföretag i all ära, men utmaningen för Global Compact är nu att engagera även små och medelstora företag i arbetet. Ett starkt argument för att få fler medlemmar är de studier, senast från forskare vid Harvard Business School, som visar att framsteg i CSR-arbetet går hand i hand med ekonomiska framgångar. ”Ju längre ett företag är engagerat i Global Compact, desto bättre går det, Mänskliga rättigheter 1. Stödja och respektera skyddet av internationellt erkända mänskliga rättigheter 2. Säkerställa att inte missbruka eller överträda dessa Arbetsliv 3. Frihet att organisera anställda och rätt till kollektiva avtal 4. Eliminera alla former av tvångsarbete 5. Avskaffa allt barnarbete 6. Eliminera diskriminering avseende arbete och sysselsättning Miljö 7. Främja en förebyggande hållning till miljöutmaningar 8. Genomföra initiativ för ansvars- tagande inom miljöarbetet 9. Främja miljövänliga teknologier Antikorruption 10. Arbeta mot korruption i alla former däribland mutor och utpressning Vårt största hot i dagFinansmarknadernas kortsiktighet är i dag det största hindret för socialt ansvarsfullt företagande. Ansvarstagande kräver långsiktighet men finans- analytiker och börsaktörer ser ofta inte längre än till nästa kvartalsrapport. Hur vi ska komma runt detta är vår största huvudvärk i dag. Det säger George Kell, chef för FN:s Global Compact, i en intervju för View. GLOBAL COMPACTS 10 PRINCIPER FÖRANSVARSFULLT FÖRETAGANDE Ju längre ett företag är engagerat i Global Compact, desto bättre går det.” HÅLLBARHET|INTERVJU Finansmarknadernas kortsiktighet Av Martin Haag 10 11KPMG View #1 2014 KPMG View #1 2014
  8. 8. HÅLLBARHET|INTERVJU – APPARNA SOM FÖRENKLAR DIN VARDAG CFO:n växer i betydelse Dyrare att köpa ut börsbolag HANDLA BILEN PÅ NÄTET REDAN I DAG! E-handel väntas öka i betydelse även när det gäller bilar, på den konventionella bilhandelns bekostnad, enligt KPMG-rappor- ten Global Automotive Executive Survey. På etablerade marknader kommer bilaffären i allt högre utsträckning att ske på biltillver- karnas egna webbplatser, medan bilhandlarna reduceras till uthämt- ningsställen. LJUS FRAMTID FÖR BILLIGA BILAR Bilindustrins premiumsegment med bland annat märken som Audi och BMW, spås växa under de närmaste åren. Men även enkla och flärdfria bilar som exempelvis Dacia och Tata tar marknadsande- lar, både på etablerade marknader och tillväxtmarknader. Det stora mittsegmentet, dit exempelvis Volkswagen och Volvo hör, kom- mer däremot att tappa i internatio- nell betydelse under de närmaste åren enligt KPMG-studien Global Automotive Retail Market Outlook. PENNINGTVÄTT påstyrelsensagenda Bankernas arbete med att upptäcka och anmäla misstänkt penningtvätt har aldrig tidigare varit så omfattande och intensivt som i dag. Dock räcker det inte med att transak- tionssystemen finns på pappret – informationen måste dessutom konti- nuerligt tolkas. ”Det svåra är att tillämpa rutiner i prakti- ken, inte att ha dem på papper. Det handlar om att hitta de praktiska lös- ningarna för att identifiera sådant som kan vara tecken på penningtvätt i den dagliga verksamheten. Penningtvätts- frågorna berör alla anställda, inte bara de på compliance-avdelningen”, säger Minela Hadziomerovic, expert på frågor kring penningtvätt på KPMG. Under de senaste årens tuffa konjunktur har många finanschefer sparat pengar genom att, exempelvis automatisera eller outsourca fakturahantering eller löneadministration. Många kan därför nu lyfta blicken och fokusera på mer strukturella grepp kring operativ modell, beslutsstöd och strategiska frågor. Det gör CFO-rollen mer intressant än på länge enligt en KPMG-rapport som bygger på inter- vjuer av 440 finanschefer i 15 länder. År 2007 räckte det i snitt att bjuda 20%över börskurs (en vecka före budet) för att köpa ut ett företag från en nordisk börs. I dag är siffran 44%. KPMG tror på relativt dyra utköp från de nordiska börserna även 2014. Främst väntas industriella spelare stå på köpsidan.Vid utköpsaffärer är det inte ovanligt att målbolagens aktier stiger redan innan budet, en indikation på spekulation eller i vissa fall till och med informationsläckage. Exempelvis lyfte rykten om ett bud frånVolkswagen kursen i Scania med 17% veckorna innan budet offentliggjordes. Clear –To do-listor för människor på språng Appen Clear är perfekt för upptagna personer som snabbt behöver struktu- rera sin vardag. Med hjälp av denna app gör du enkelt användar- vänliga to-do-listor. Dropbox – Kom åt dina filer var du än befinner dig Med appen Dropbox arbe- tar du mot en molntjänst i stället för lokalt på datorns hårddisk. På detta sätt kan du enkelt komma åt dina filer, oavsett var du befinner dig och oberoende av om du surfar på en mobil, surfplatta eller desktop. Du kan också enkelt dela dokument och filer med vänner och kollegor. Evernote – Kom ihåg allt, överallt Appen Evernote hjälper dig att samla och hitta allt som är viktigt, som länkar och bilder, på ett enda ställe. Du kan även enkelt göra digitala anteckningsböcker för olika events och händelser i livet eller på jobbet. Feedly – Snygga RSS feeds med tidningskänsla Med hjälp av appen Feedly kan du samla dina RSS feeds i en enkel app som presenterar artiklar med en snygg tidningskänsla. Flipboard – Världens nyheter i magasinformat Appen Flipboard samlar världens nyheter och sociala nyheter i en vacker tidskrift avsedd för din Android-telefon och läsplatta. Känner du dig vilse i app-djungeln? Här får du tipsen om apparna som förenklar din vardag – allt från skatteverktyget Tax Rates Online till träningshjälpmedlet RunKeeper. KPMG Kunskapsbank – Mängder av kunskap på din iPad KPMG gör ett stort antal undersökningar och rapporter varje år. Nu kan du enkelt nå dem via vår kunskaps-app för iPad. Du hittar den i Itunes genom att söka på KPMG Thought Leadership. Tax Rates Online –Världens skattesatser i fickan Under våren/försommaren lanserar KPMG skatteverktyget Tax Rates Online som app för iPad och iPhone. Verktyget ger dig möjlighet att jämföra skattesatser både inom ett specifikt land samt mellan länder. I appen har du även tillgång till all KPMG:s samlade kunskap kring global och svensk skatt, som undersökningar, rap- porter och löpande nyhetsbrev från KPMG:s skatteavdelning. RunKeeper – Kom i gång och kom i form Appen RunKeeper hjälper dig att komma i gång och komma i form, oavsett om du är nybörjare eller rutine- rad motionär. Appen mäter med hjälp av GPS den sträcka du ska springa (eller kanske paddla eller cykla?) och håller dig uppdate- rad om snittfart och avverkad distans. Trello – Organisera dig själv! Trello är en smart app för mobil, läsplatta och desktop där man enkelt kan organisera egentligen vad som helst. Du kan exempelvis dela projektmappar med andra och spara projektspecifika filer, bilder och län- kar. Du kan även diskutera och samarbeta via appen, som är perfekt både på kontoret och privat. Trevi – Få ordning på dina foton Appen Trevi organiserar automatiskt dina foton på ett smart sätt och med ett elegant gräns- snitt. Du kan skapa tidslinjer för dina resor, stadsalbum, en världskarta och dess- utom dela snygga vykort. HUR INFÖRLIVAS UPPFÖRANDEKODEN? KPMG:s rapport ”Codes of Conduct in the Swedish business sector 2013” visar att hela 84 procent av Sveriges 50 största börsbolag idag arbetar aktivt med uppförandekoder. Men hur gör man för att implementera uppförandekoderna i praktiken? Enligt rapporten används allt från e-learning, olika sorters utbildningar och bakgrundskontroller vid nyanställ- ning till whistleblower-system. Det blir också allt vanligare att använda sig av dilemmadiskussioner, vilket kan vara ett användbart sätt att trycktesta det interna regelverket och stärka kulturen. ”Allt fler företag inser vikten av att skapa en mot- ståndskraftig kultur där medarbetarna lever värde- ringarna och kan omsätta regler i praktisk handling. Vi ser en ökad efterfrågan på marknaden i dessa frågor just nu”, säger Helena Mueller, på KPMG:s Risk Consulting. 12 13KPMG View #1 2014 KPMG View #1 2014
  9. 9. HÅLLBARHET|INTERVJU H os oss är outsourcing ett skälls- ord. Vi har nog aldrig fastnat i fällan att tro att någon annan skulle vara bättre på att tillverka det vi har utvecklat här. Det säger Henrik Axelsson, produktionstek- nisk chef på Nibe, ledande producent i Europa av värmepumpar och braskaminer med säte i småländska Markaryd. Nibe har envetet och målmedvetet satsat på att tillverka sina produkter på samma plats som de utvecklats. Henrik Axelsson menar att på sikt riskerar företaget att tappa utvecklingskraft om man bryter den kedjan, att återföra erfarenheter från produktionen till utvecklingen och vice versa är avgörande för framgång. Att lägga produktio- nen någon annanstans i världen riskerar att bryta den kommunikationen och kan leda till dyrare snarare än billigare produkter, framhåller han. När Nibe för några år sedan skulle uppföra en ny fabrik för tillverkning av braskaminer var det aldrig tal om att lägga den någon annanstans än i Markaryd, även om många av de företag man konkurrerar med tillverkar sina produkter i östra Europa och andra regioner med vanligen betydligt lägre kostnadsläge än Sverige. ”Vi har en mycket god produktivitet i våra svenska enheter, det är få konkurrenter som kan slå oss på fingrarna där”, säger Henrik Axelsson. Han framhåller lönesystemet på företaget med prestationsbaserade lönesystem (ackord) som starkt bidragande till den goda produktiviteten. Nibe har också automatiserat tillverkningen där det är ekonomiskt lönsamt. ”Ändå har vi inte lägre löner än andra, snarare tvärtom”, säger Henrik Axelsson. När andra pratar kostnader pratar Nibe tid. Tiden det tar att utveckla en produkt, producera den och nå marknaden är ofta avgörande i den hårda konkurrensen. Att minimera den tiden är minst lika viktigt som ett rent kostnadstänkande, framhåller han. Om trenden i svensk industri under en rad av år har varit att flytta ut produktion till länder med lägre kostnader, främst löner, så har den vänt de senaste åren. Alltfler svenska företag väljer nu att ta hem produktion till Sverige, trots kostnadsläget och i vissa fall långa avstånd till marknaderna. Termen ”outsourcing” har fått sällskap av ”reshoring”. Ett uppmärksammat exempel är Ostnor i Mora som tillverkar kranar och blandare till kök och badrum under de välkända varumärkena FM Mattsson och Mora Armatur. Ostnor har valt att ta hem produktion som tidigare skedde i Kina till Mora, något statsminister Fredrik Reinfeldt före- visades när han besökte företaget förra sommaren. Ostnor har lyckats att effektivisera produktionen i fabriken i Mora, vilket gör att inköp från Kina inte längre är lika lönsamt. ”Vi menar att vår konkurrenskraft blivit så mycket bättre. Flexibiliteten är också mycket större med produktion i Mora. Tidigare tvingades vi köpa väldigt stora serier från Kina, kanske fylla en container med 20 000 enheter. Nu kan vi produ- cera efter vår faktiska efterfrågan”, säger VD Claes Seldeby. Ostnor har framgångsrikt implementerat det så kallade lean-konceptet i sin tillverkning. Då gäller det att binda så litet kapital som möjligt. Att köpa in produkter från Kina i stora serier som transpor- teras under lång tid på båt binder mycket mer kapital än att tillverka i små serier i Sverige. En annan faktor är kvalitetskontrollen, som blir bättre med tillverkning i egen regi. Outsourcing – ett skällsord i Småland Svensk industri har lärt läxan och blivit mycket bättre på att producera hemma de senaste åren. Nu talas det om reshoring i stället för outsourcing, alltså flytta hem i stället för att lägga ut tillverkningen. I dag är det inte kostnadsskäl utan snarare marknadsskäl som avgör om företag väljer att lägga sin tillverkning utomlands. ”Vi har en mycket god produktivitet i våra svenska enheter, det är få konkurrenter som kan slå oss på fingrarna där.” Henrik Axelsson, produktionsteknisk chef Nibe ”Nu kan vi producera efter vår faktiska efterfrågan.” Claes Seldeby, VD Ostnor FOKUS|OUTSOURCING Av Martin Haag 14 15KPMG View #1 2014
  10. 10. Det är också en fråga om varumärkets trovärdighet. ”Våra varumärken står för ett svenskt ursprung. Då ska produk- terna också vara tillverkade här”. Exemplen från Nibe och Ostnor bekräftas av aktuell forskning. ”Det finns i dag en mycket större starkare tendens till hemflyttning av produktion till Sverige än för tio-femton år sedan. Men fortfa- rande är trenden mot utflyttning något starkare”, säger Lars Bengts- son, professor i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle. Forskare från högskolan i samarbete med kollegor från bland annat KTH och Handelshögskolan i Stockholm har gjort omfattande enkäter med inköps- och produktionschefer inom 260 industriföre- tag och har en ganska bra bild av vilka faktorer som styr hemflytt- ning respektive utflyttning. ”Det är främst tre saker som talar för hemflyttning: kvalitetsbrister i inköpen, höga logistiska kostnader samt ökade krav på flexibilitet och kundanpassning”, säger Lars Bengtsson. Det blir allt kortare ledtider mellan nya modeller och uppdaterade specifikationer, vilket gör att det är en stor fördel att ha korta avstånd i tid och rum mellan produktutveckling och produktion inom tillverkningsindustrin. De industriella ekonomerna vid Högskolan i Gävle pekar på det viktiga samspelet mellan produktutveckling, produktion och underleverantörer. För utflyttning talar å andra sidan lägre tillverkningskostnader. Men om företagen tidigare var ganska ensidigt fokuserade på de rena tillverkningskostnaderna så tittar de på betydligt fler faktorer i dag. ”Det ser ganska hoppfullt ut. Den globala konkurrenskraften beror alltmer på innovationsförmågan, och här ger den kunskapsintensiva verksamheten i Sverige försteg”, säger Lars Bengtsson. Svenska företag är också mycket bättre på att involvera kompe- tenta leverantörer i verksamheten än företag i andra länder. På senare år har dessutom produktionen i Sverige blivit mycket effektivare vilket minskat tidigare kostnadsnackdelar. Enligt studierna från Högskolan i Gävle fanns det för tio år sedan oerhört mycket mer att göra i utveckling mot så kallad lean-produktion i svensk industri. Då hade kanske 25 procent av företagen kommit någonvart. Sedan dess har industriföretagen tagit stora kliv framåt mot effektivare och snålare produktion. ”Den potential för förbättringar som fanns har nu realiserats. Men fortfarande har vi en nackdel i långa avstånd till marknaderna”, konstaterar Lars Bengtsson. Ett av många bidrag till utvecklingen är det så kallade Produk- tionslyftet för lönsam produktion i Sverige som initierades av Tek- nikföretagen och IF Metall för åtta år sedan. Med stöd av experter och universitet och högskolor har mer än 170 svenska företag fått hjälp med att effektivisera produktion i linje med lean-konceptet, det vill säga snål och optimerad resursanvändning. 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Direkta lönekostnadernas andel av en produkts totalkostnad i Sverige Produkter (exempel) 1. Gräsklippare (mindre, som man skjuter fram) 2. Gräsklippare (större, som man skjuter fram) 3. Åkgräsklippare 4. Mobiltelefon 5. Surfplattor 6. Duschkabin 7. Värmepumpar (medelstora) 8. Köksfläktar 9. Snöskotrar 10. Gaffeltruckar (medelstora) Faktorer som påverkar monteringskostnaden • Komponenter att montera • Antal beslag / skruvar • Antal komponenter att montera per arbetsstation • Antal arbetsstationer • Tid per monteringsstation • Kostnad per monteringsminut • Produktkostnad • Typ av monteringsverktyg • Effektivitetsnivå Lönekostnaderna ligger ofta under 10 procent av en produkts totalkostnad. Andra faktorer väger tyngre. Faktorer som påverkar en produkts kostnader – löner (industriarbetarlöner) ”Slutsatsen är ganska entydig, det går ofta att räkna hem fortsatt industri- produktion i Sverige.” Christer Johansson, ansvarig för operationell due diligence vid bolagsförvärv, KPMG KPMG har de senaste åren analyserat fler än 50 projekt där såväl kostnader som för- och nackdelar med att pro- ducera i olika länder tas hänsyn till och slutsatsen är att företagen i många fall knappast tjänar något längre på att lägga produktion i Asien. ”Det har länge varit ett ensidigt fokus på de rena pro- duktionskostnaderna”, säger Christer Johansson, ansva- rig för operationell due diligence vid bolagsförvärv. Visserligen kan lönekostnaderna vid outsourcing vara lägre. Men lägger man till kostnader för logistik och transporter, importtullar och effekter av bundet kapital kan de ofta vara högre än besparingarna på direkta löner. Och på senare tid har också lönerna i exempelvis Kina stigit snabbt, med 12–13 procent om året, vilket i många fall utjämnat de tidigare kostnadsfördelarna för outsour- cing. Viktiga delar som kvalitetskostnader påverkar också, samt inte minst tillgången till produkter. Att ha leveranstider på 2–3 månader på produkter från Asien, kan i många fall betyda att ett bolag förlorar viktiga order i stället för att ha en något dyrare produktion i Sverige men där leveranstiderna är korta och effektiva. Det finns också en tilltagande kritik mot de stora skill- naderna i arbetsvillkor mellan arbetare i Asien och köpar- länderna i väst. Konsumenterna accepterar inte längre att köpa produkter som tillverkas under undermåliga förhål- landen. Uppmärksamheten kring klädfabriker i Bangla- desh och elektronikproducenter i Kina är exempel på det. ”Slutsatsen är ganska entydig, det går bra att räkna hem fortsatt industriproduktion i Sverige”, säger Christer Johansson. Argumenten för outsourcing förändras I framtiden handlar det mer om att närma sig nya stora marknader än att köpa in billigt. Här är sju viktiga saker att tänka på när ett beslut ska fattas om var produktionen ska förläggas. 1. Följ inte bara strömmen och gör vad andra gör! En flytt av produktion måste byggas på en analys av alla relevanta faktorer. 2. Utmana dina antaganden! Gör känslighetsanalyser om verkligheten skulle bli 5 procentenheter bättre eller sämre än vad du räknar med. 3. Väg in varje kostnad! Dolda och svåråtkomliga kostnader som växelkurser, skatter, overheads kan påverka slutkalkylen kraftigt. Tänk på att tid också är en kostnad, att snabbt finnas på marknaden med produkten är ofta lika viktigt som prislappen. 4. Tänk på dina viktigaste marknader. Det kan vara motiverat att tillverka i ett annat land för att där finns en viktig marknad i dag eller i morgon. Electrolux tillverkar i Kina ochThailand för att man också ser en stor framtidsmarknad där samtidigt som produktion dras ner i Europa och Nordamerika. 5. Det handlar inte bara om tillverkning. År 2025 kan utvecklingsländerna komma att stå för 70 procent av den globala efterfrågan, det finns marknadshänsyn att ta vid beslut om produktionen. 6. Bortse inte från CSR! Att inte beakta det sociala ansvarstagandet kan skada varumärket. Tillverkning nära marknaden är oftast det miljövänligaste alternativet. 7. Lägg inte alla ägg i en korg! Man behöver inte tillverka allt i ett och samma land. Att sprida produktionen kan utjämna risker med fluktuationer i konsumenternas efterfrågan, politisk stabilitet och växelkurser. ”Vi kan konkurrera med kunskaps- intensiv verksamhet.” Lars Bengtsson, professor i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle 16 17KPMG View #1 2014 KPMG View #1 2014
  11. 11. 10tips när du säljer ditt företag Fyra måsten på ditt nattduksbord Konjunkturen pekar uppåt och företagsaffärerna på börsen tar fart. Kanske är även du engagerad i ett företag på väg att säljas? Här är tio råd för en lyckad säljprocess från Jonas Lundgren, ansvarig på KPMG för finansiell rådgivning till små och medelstora företag. 1Börja säljprocessen i tid. 2Skaffa en bra projektledare internt eller externt. 3Välj rådgivare och bollplank med omsorg. 4Odla en egen personlig relation med de inblandade – det behövs när timman blir sen. 5Tvinga fram ett samarbete mellan jurister, bankfolk och interna personer inblandade i säljprocessen. Alla är experter på sitt men kan också behöva styras så att de fokuserar på relevanta saker. 6Skatt – komplicerade upplägg kan lätt bli översmarta och skrämma motparten. 7Angrip värdefrågan så snart som möjligt – finns inte en samsyn om pris och struktur hjälper inga avtal i världen. 8Var transparent – visa upp eventuella problem tidigt i processen i stället för att låta dem bli negativa överrask- ningar som skapar misstro. 9Lägg energi på att förstå mot- partens problem och lösningsförslag, det kommer att underlätta förhandlingen. 10Ha bra sittfläsk – parterna blir sällan överens direkt. Moms i den digitala världen Vad händer på KPMG? Det finns många sätt att hålla sig upp- daterad om vad som händer inom KPMG. Här är några tips: 1 www.kpmg.se eller www.kpmg.com – här hittar du bland annat nyheter, rapporter och seminarier. 2 Det kanske snabbaste sättet att följa KPMG och debatten kring revision, rådgivning och skatt är att följa KPMG påTwitter och LinkedIn – twitter.com/ KPMGSweden, www.linkedin.com/ company/kpmg-sweden. 3 Följ spännande profiler inom KPMG- världen, såsom: • Yvo De Boer, @yvodeboer_KPMG, tidigare Executive Secretary för FN:s klimatkonvention, numera rådgivare inom klimat- och hållbarhetsfrågor på KPMG. • Willy Kruh, @WillyKruh_KPMG, Global Chair, Consumer Markets på KPMG, rådgivare och revisor för många multinationella bolag. • Michael Hastings, @LordHastings, Global Head of Citizenship, KPMG International och vice ordförande i World Economic Forums Global Agenda Council – the Future of Civil Society. • Adam Bates, @AdamBates_KPMG, Head of Foresight and Innovation på KPMG i Storbritannien. 4 Prenumerera på våra nyhetsbrev, till exempel. • Financial Reporting News, de senaste nyheterna rörande finansiell rappor- tering. • KPMGTaxNews, de senaste nyheterna inom svensk och internationell skatterätt. • Perspektiv, ett nyhetsbrev för mindre och medelstora företag. • Blickpunkt, för dig som är verksam inom försäkring. I den snabbt växande internetekonomin med gränslösa plattformar och virtuell valuta måste även moms- och skatteregler hänga med. I dags- läget missgynnas ofta handel med digitala tjäns- ter och appar av föråldrade skatteregler. Efter- som de nationella skattemyndigheterna inom EU tolkar och beskattar samma digitala tjäns- ter på olika sätt kan det leda till dubbelbeskatt- ning i vissa fall. På momsområdet träder den 1 januari 2015 nya EU-regler i kraft som gäller omsättningsland för telekommunikationstjänster, radio- och tv- sändningar och elektroniska tjänster. För att på bästa sätt möta de nya kraven bör du redan nu fundera över hur de kommande reglerna påver- kar ditt företag och förbereda för en förändrad hantering i momsrapporteringen. Italiens och Greklands ekonomier kommer att stag- nera under en lång tid. Fem tio eller tjugo år, det är omöjligt att förutsäga. Länderna är inte preparerade för en modern ekonomisk integration. De har så mycket inhemsk korruption och deras företag klarar inte av att konkurrera på den globala marknaden.” Daniel Gros, direktör Centre for European Policy Studies (CEPS), en av talarna på KPMG Economic Forum Fientliga bud (SNS Förlag, 2014) av Sophie Nachemson-Ekwall Teorierna, maktspelet, kortsiktigheten – så lyder undertiteln till före detta ekonomijournalisten Sophie Nachemson-Ekwalls bok. Med utgångspunkt från budstriderna i livförsäkringsbola- get Skandia och lastbilstillverkaren Scania visar författaren hur lätt det är att köpa svenska börsbolag. Nachemson-Ekwall anser det inte vara rimligt att endast de nuvarande aktieägarna ska besluta om ägandet i våra största börsbolag och ger i boken förslag på förändrade uppköpsregler. Att dansa med vargar (Ekerlids Förlag, 2014) av BertilTorekull Närheten till fyra patriarker i svenskt näringsliv – Peter Wallen- berg, Ingvar Kamprad, Albert Bonnier och Jacob Palmstierna – ramar in journalisten och författaren Bertil Torekulls nya bok. I skildringarna av företagsledarna väver författaren in sig själv, som slaven i relationen till slavägaren, så som bokens undertitel lyder. Torekull är en god berättare och har aldrig varit rädd för att sticka ut. Big Data atWork (Harvard Business Review Press, 2014) avThomas H Davenport Big data är de senaste årens buzzword inom informationstek- nologin. Men att begreppet både har substans och allmängiltig- het berättar Thomas H Davenport, författare till bästsäljande Competing on Analytics. Han redogör för vad big data är, hur den används och vilken nytta den kan göra för dina affärer. The Second MachineAge (WW Norton & Company) av Erik Brynjolfsson och Andrew McAffe När robotarna tar över – talar vi om skapandet av Franken- steins monster eller smarta maskiner som vi har nytta av? Frå- gan ställs av två MIT-forskare inom den digitala industrin, och svaret är förstås det senare. Världen kommer att få uppleva två av de mest fantastiska händelserna i människans historia: ska- pandet av den verkligt intelligenta maskinen och förbindelser mellan människor via ett gemensamt digitalt nätverk. Den som lever får se. 18 19KPMG View #1 2014 KPMG View #1 2014
  12. 12. EKONOMI|INTERVJU  D et är med en något butter uppsyn som Martin Wolf anländer till KPMG för den här intervjun. Möjligen kan det bero på den i hans tycke undermåliga komforten under flighten från London till Stockholm med ett skandinaviskt flygbolag. ”Inte ett dugg bättre än Ryanair. Tur att jag inte betalade biljetten själv”, säger Financial Times berömde krönikör. Samtalsämnet bildar ofrivilligt en brygga till inledningsfrågan om det finns något hopp för gamla Europa. Martin Wolf rör om lite för- strött med skeden i kaffekoppen, gör en paus som känns som en evighet innan han till slut får fram ett ”Aaah, that’s a very good question”. Martin Wolf är journalisten som skärskådat den ekonomiska politiken i Europa i otaliga krönikor, som inte drar sig för att kalla brittiska premiärministrar för idioter eller ge dagens ”mediokra elit”en känga för hanteringen av finans-och statsskuldskriser. ”Jag kan ju göra det eftersom jag sitter vid sidlinjen”, säger han skrockande. Martin Wolf gillar verkligen sitt Europa med dess välfärdssystem och anständiga behandling av sina medborgare. Men när det kommer till kontinentens ekonomiska tillstånd och fram- tidsutsikter jämför han Europa med andra stora civilisationers tillbakagångar, som Kinas på 1200- och 1300-talen. ”Där finns hopp för Europa i den meningen att jag inte tror på en katastrof, en kollaps, eller slutet för Europa, även om jag inte kan vara helt säker på det. Men jag ser heller inte att det skulle finnas något hopp för en verklig dyna- mik”, säger Martin Wolf. Inte helt säker säger du? ”Jag tror inte att krisen i eurozonen är över. Skuldsituationen i södra Europa är mycket skör. Tillväxtutsikterna är låga, delvis för att den inhemska efterfrågan inom eurozonen är mycket svag. Samtidigt ger inte kärnländerna något bidrag alls. Eurozonen förlitar sig helt och hållet på att drivas av en extern efterfrågan, vilket den som ekonomi betraktad är alldeles för stor för.” När Martin Wolf beskriver Europas problem ur det korta perspektivet är det de krisdrabbade ländernas skuldsättning, tillsammans med efterfrågekollapsen, som är mest bekymmer- samt och det som kommer att hänga kvar i generationer. Den låga inflationen i eurozonen, nu närapå deflation, förvärrar skuldsituationen. Den gör det omöjligt att reducera skulderna och driver upp räntorna som i sin tur håller till- baka tillväxten. ”Jag tror att alla länderna i eurozonen har olika svagheter, och i fallet med Grekland anser jag att en skuldrekonstruktion är oundviklig. Det är bara en fråga om tid. I de andra fallen är det inte oundvikligt, men Italien har en struktu- rellt låg tillväxt, en otroligt hög skuldsättning i den publika sektorn.” Men är inte italienarna vana vid den situationen? ”Jo, men det har blivit mycket värre. Skulderna har ökat med 30 procent sedan finanskrisen. Men visst, de kan leva med det så länge rän- torna är tillräckligt låga”, säger britten som fin- ner klart lägre skulder i den publika sektorn i Spanien men fortfarande höga i den privata, och vad gäller Portugal och Irland fortsatt höga skulder i såväl den publika som privata sektorn. Sett ur ett långt perspektiv har Europa sakta men säkert gått tillbaka i förhållande till stora delar av omvärlden. Han pekar på att Europa år 1910 svarade för hälften av världens samlade ekonomi, i dag är kontinentens andel blott en femtedel. ”Det är normalt och förväntat och den relativa andelen kommer sannolikt fortsätta att minska. Vi har inte så värst stora möjligheter att göra bättre ifrån oss än andra världsdelar. Nu är det i stället de som får möjlighet att blomstra”, säger han. På medellång sikt ligger Europas svaghet i den låga tillväxten och produktiviteten, där han anser den senare vara mest problematisk. ”Europas låga produktivitet speglar demo- grafin. Vi har en åldrande befolkning men kan inte tvinga folk att skaffa fler barn. Till en viss del kan situationen lindras av en ökad invand- ring, men den kan också komma att betyda mer problem.” Europa, fortsätter han, producerar fortfa- rande en mängd varor som omvärlden efterfrå- gar och är än så länge världens största exportör (med Kina hack i häl), främst tack vare företa- gen i kärnländerna och i norra Europa. Många av de europeiska företagen är också dominanter inom flera teknologiska branscher. ”Men länderna har denna svaghet i produkti- viteten och en till den associerad svaghet i inno- vation inom de högteknologiska områdena. Sverige är dock ett undantag. Men jämför med hur mycket USA lägger ner på innovation så har USA gjort det bättre än Europa de senaste 20–30 åren.” Eurozonens ekonomi har krympt sedan finans- krisen slog till 2008. Återhämtningen är mycket svag, betonar han. Den inhemska efterfrågan har gått ner med runt 5 procent jämfört med före finanskrisen. Tysklands ekonomi har befunnit sig i stagnation i tre år. ”Så långsiktigt har vi en relativ tillbakagång, i ett medellångt perspektiv har vi ett teknolo- giskt produktivitetsgap och på kort sikt har vi en efterfrågekollaps. Det är ganska deprime- rande.” Hur kommer den här situationen att påverka relationerna mellan länderna? ”Jag vet inte. Det är den svåraste saken att bedöma. Engagemanget för länderna att vara kvar i eurozonen och för att få det att fungera har varit mycket starkare än jag trott. Alla län- der har till en extraordinär grad anammat den tyska synen på hur ekonomin ska skötas. Jag tror inte att de har gjort det för att de tvingats, utan för att det är vad de faktiskt tror på. Detta är eurozonens kitt”, säger Martin Wolf som samtidigt ser en fara i att radikala reformer kommer att utebli då alla ändå vill hålla ihop. Hur ser du på bankunionen – kommer den att fungera? ”Jag anser att ECB:s reglering av banksystemet och stödmekanismer stärker eurozonen. Men bankunionen är väldigt begränsad. Det är inte en full bankunion så som jag ser det då den saknar en central fiskal back-up, vilket jag tycker är nödvändigt. Och det står heller inga stater bakom bankunionen.” Martin Wolf pekar också på att banksyste- met som sådant är mer nationellt än europeiskt och att konsolideringen i branschen har ute- blivit. ”En förändring i riktning mot ett mer mark- nadsbaserat finansiellt system vore önskvärt. I slutet av den här perioden av justering förväntar jag mig att inom kanske tio år kommer bank- sektorn inom eurozonen att ha krympt. Den processen kommer dock att bli ett problem.” Finns det någon kur för Europa? ”Vi måste vara realistiska. Länder är produkter av deras förflutna och de ändrar sig inte plöts- ligt till att bli något annat, annat än om de utsätts för press från extrema händelser. Europa är en åldrande kontinent, det kommer inte att ändras. Europa efter kriget är en stor succé. Men det är i huvudsak en konservativ region i världen som försöker att bevara allt det fantas- tiska vi har. Vi omfamnar inte förändringar, en del av våra länder är till och med intensivt emot det. Det kommer vi inte att ändra. Vi är inte bra på att skapa nya företag. Jämför med USA som har långt fler företag som inte fanns för 40 år sedan. Det är en bra indikation på transforma- tion. Och några av våra nya succéer har fallit bort, titta på Nokia”, säger Martin Wolf och pekar på en mängd hotade industrier, däribland stora delar av den europeiska bilindustrin. ”Så Europas jobb är att hantera en åldrande konservativ region så bra som möjligt. Det är tyvärr vad jag tror. Och vissa delar av Europa kommer att klara det bättre än andra. Norra Europa har gjort det bättre än södra. Den nord- sydliga skiljelinjen är mycket störande. Sedan har vi förstås de geopolitiska utmaningarna, med en ganska instabil zon kring Ryssland, och vi har en extremt instabil muslimsk zon i söder och sydost, och som bara förvärras.” Fattas bara att Storbritannien lämnar EU? ”Det skulle kunna hända även om sannolikhe- ten är större att vi blir kvar”, säger Martin Wolf och levererar en lång utläggning om risker och konsekvenser och premiärminister David Camerons taktiskt briljanta men strategisk galna idé med en folkomröstning i frågan. ”Storbritannien är ett europeiskt land och det vore vansinne att låta sig självt exkluderas från diskussionerna som bestämmer ödet för konti- nenten till vilken det är en del av”, säger Martin Wolf. Pretty depressing Att länderna i eurozonen lyckades hålla ihop förvånar honom, men krisen är inte över. Skuldsituationen i södra Europa är skör och efterfrågan har kollapsat. Martin Wolf, Financial Times ekonomiske krönikör, tror dessvärre att Europa har framtiden bakom sig. Martin Wolf om Europa: Europa producerar fortfarande en mängd varor som omvärlden efterfrågar” Europas låga produktivitet speglar demografin.” Av Richard Björnelid 20 21KPMG View #1 2014 KPMG View #1 2014
  13. 13. Nu vill alla satsa på kvalitet i välfärden D et vill säga att de tjänster som erbjuds också håller den kvalitet som vi skattebetalare, konsumenter och medborgare har anledning att förvänta oss och kräva av de som levererar dem. Oavsett om det handlar om kommunala eller privata utförare. Frågar man svenska folket vad som är betydelsefullt inom välfär- den svarar nära 90 procent att väl- färdens kvalitet är mycket viktig, medan bara knappt hälften ger samma omdöme om frågan vem som äger och driver verksamheten (källa: Novus 2013, för tankesmed- jan Katlys). Frågan om vinsterna i vårdbolagen ska begränsas engage- rar ännu färre. Men kvalitetsfrågorna hade knappast kommit i fokus på det sätt de nu gör om vi inte hade haft de senaste årens skandaler inom äldre- vården och andra välfärdstjänster som blåslampa. ”Vi har i många år försökt lyfta fram kvalitets- frågorna. Men i och med de här händelserna såg vi att vi behövde göra mycket mer”, säger Lena Svensson, projektledare inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL driver sedan två år tillbaka ett stort pro- jekt, ”kvalitetssäkrad välfärd.”Det syftar både till att öka kunskapsnivån och utveckla meto- der och instrument för upphandling, kravstäl- lande, uppföljning och kontroll av kvaliteten. Kommuner, landsting och regioner ska utveckla system, rutiner och arbetssätt som gör att man kan kvalitetssäkra tjänsterna oavsett vem som utför dem. SKL har i sin webbtjänst uppföljningsguiden.se tagit fram handfasta lösningar på hur kvalitets- frågorna kan följas upp genom checklistor och webbaserade verktyg. Den senaste tiden har det växt fram en omfat- tande privat-offentlig samverkan på välfärds- området, bortom den politiskt hårda retoriken om stopp för friskolor, privata vård- bolag och vinster i vården. Tillsammans har en rad fackliga organisationer, privata vårdföretag och SKL bildat ett ”råd för etisk plattform”inom välfärden i syfte att öka insynen och promovera kvali- tet, oavsett ägarform och utövare. Svenskt Näringsliv har tagit initi- ativ till en expertgrupp för kvalitets- frågor inom de privatägda vård-och skolföretagen. De lade fram flera förslag i sin rapport i fjol. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) driver också ett stort projekt inom välfärdsområdet, där den senaste rapporten handlar om tillsyn och uppföljning av väl- färdstjänster (se faktaruta). Att kvalitetsfrågorna kommit upp i kölvattnet på de omfattande privatiseringar som skett på väl- färdsområdet är inte förvånande. ”Den offentliga sektorn har av tradition ett kvalitetsfokus. Men man har kanske varit litet vårdslös med kostnaderna”, säger Mats Berg- man, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola och fors- kare inom välfärdsområdet. Den privata sektorn har däremot ofta varit bra på effektivitet, men ibland till priset av bristande kvalitet. Mats Bergman menar att välfärden nu står inför utmaningen att förena de bägge världarna. Särskilt mot bakgrunden att verksamheten är skattefinansierad och resurserna begränsade. Hans recept är kundval eller brukarval. Alltså att ge de som konsumerar välfärdstjäns- terna en större makt. Och makten följer ofta med pengarna. Kunden, till exempel en äldre på ett omsorgsboende, ska med sina val styra vem som ska få ersättningen för den tjänst han eller hon konsumerar. Inte en kommunal tjänste- man. ”Ska vi släppa in privata utförare i välfärden måste man ha ett system med valfrihet”, säger Bergman. Den som bara försöker vinstmaximera på kvalitetens bekostnad riskerar därmed att för- lora sina kunder. Hotet måste vara reellt, och trösklarna för att komma in på marknaden höga. På så sätt sorteras rena lycksökare effek- tivt bort, menar han. De som blir kvar har allt att förlora, inte minst sitt varumärke, på att leverera dålig kvalitet. Vinstbegreppet blir därmed mindre kontroversiellt. De som leverarar bra kvalitet får legiti- mitet att också göra ett bra resultat, resonerar han. Detta skiljer sig åt från den gamla upphandlingsmodellen, där ofta den som lade det lägsta anbudet vann. Och sedan blev kvaliteten därefter. ”Tyvärr görs många kommunala upphandlingar fortfarande med pri- set som det huvudsakliga bedöm- ningskriteriet. Vi ser dock en positiv trend där kvaliteten får ett allt större utrymme. Humana vann nyligen en upphandling där vi hade högst pris av anbuds- lämnarna, men där vi samtidigt hade högst kvali- tetspoäng och där vi i den sammantagna bedöm- ningen hade det mest attraktiva erbjudandet. Att en upphandling kan göras på ett sådant sätt är naturligtvis mycket glädjande, ”säger Per Gra- nath, VD för Humana, en privat vårdkoncern inom personlig assistans och äldreomsorg. Kvalitet måste få kosta, menar han. ”Sett i ett längre perspektiv är det vår över- tygelse att endast de leverantörer som jobbar seriöst med kvalitet, kommer att finnas kvar på marknaden. Det finns en gräns för hur mycket man kan spara utan att kvaliteten påverkas negativt. Den gränsen balanserar många kommunala uppdrag i marknaden på i dag”. Om kommunerna pressar de privata leveran- törerna för hårt på priset, ökar risken för att kvalitetsambitionerna inte kan upprätthållas, anser han. ”På denna punkt finns det verkligen anled- ning att jobba mycket mer med benchmarking mellan Sveriges kommuner och se till att man lär av varandra”, säger Per Granath. Kundval håller successivt på att införas på en allt större del av välfärdsområdet. Inom primär- vården har den funnits några år genom vård- valet. Inom skolan har vi principen om skol- peng som följer eleven. Äldreomsorgen har dock släpat efter. Men nu börjar principen om det egna valet även göra insteg på det området, när äldre kan välja sitt äldreboende eller hem- tjänst och ersättningen följer med den enskilde i valet. För att följa upp kvaliteten finns olika styr- medel. Det traditionella är olika krav i upp- handlingar som följs upp med inspektioner och utvärderingar från upphandlarnas sida. Numera kompletteras de allt oftare med att även kunden, vårdmottagaren, får komma till tals. Enkäter om kundnöjdhet, eller brukar- nöjdhet, är ett bra styrmedel, menar forskaren Mats Bergman. Kundval ger större möjlighet att väga in de aspekter av kvalitet som är svåra att mäta objektivt, som bemötande i vården och god peda- gogisk kvalitet. Däremot är han mer skeptisk till mätningar av själva processerna kring tjänsterna. Läkare kanske tvingas fylla i långa formulär om på vilket sätt vården bedrivs utan att det säger så mycket om kvaliteten på slutresultatet. Men han medger att det är svårt att utforma mått på kvalitet, som inte kan manipuleras. Och i slutän- den måste ändå samhället ha det yttersta ansva- ret för kvaliteten, till exempel hantering av läke- medel på ett äldreboende eller sjukhus. Det kan inte överlämnas till kunden. Lösningen är en kombination av brukarenkäter kring ”mjuka” frågor och samhällets kriterier för de ”hårda”, anser Mats Bergman. Tillsammans med forskarkollegan Henrik Jordahl på Institutet för Näringslivsforskning har han nyligen författat en rapport om äldre- omsorgen åt ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. De pläderar för att öppna marknaderna för äldreomsorgen, med ökat kundval och insatser för att följa upp och säkra kvaliteten. ”Det behövs en kombination av flera mekanismer för att upprätt- hålla god kvalitet: förhandsgransk- ning, myndighetstillsyn, kommunal uppföljning och brukarinflytande”, säger Henrik Jordahl. I grunden kommer de föränd- ringar som sker på välfärdsområdet att stärka den enskildes ställning, anser han. ”Den är visserligen svagare än på andra marknader. Men starkare nu än innan valfrihet infördes.” Några av förslagen i rapporten från Svenskt Näringsliv • Fokusera på resultatkrav kopplade till kvalitet och kundnöjdhet vid upphandling och i valfrihetssystem. • Utarbeta branschstandards som är gemensamma för privata offentliga och ideella aktörer och som möjliggör jämförelser på objektiva grunder och förbättrar informationen till allmänheten. • Ta fram riktlinjer för och säkerställ införande av kvalitetsledningssystem, kvalitetsbokslut samt en ökad öppenhet i den ekonomiska redovisningen för offentliga, privata och ideella aktörer. Lena Svensson, projektledare inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Kvalitet är det nya honnörsordet i debatten om välfärden. Efter flera års uppmärksamhet och heta diskussioner om privatiseringar, vinster, riskkapitalbolag och finansieringsupplägg, eller vem som ska utföra tjänsterna inom skola, vård och omsorg, så har vi nu fått fokus på innehållet i välfärden. Henrik Jordahl, Institutet för Näringslivsforskning Per Granath, VD för Humana “Kvalitet måste få kosta” Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola och forskare inom välfärdsområdet TEMA|VÄLFÄRD Av Martin Haag 22 23KPMG View #1 2014 KPMG View #1 2014
  14. 14. HÅLLBARHET|INTERVJU en vi upphandlar alla enligt samma krav. Våra kommunala utövare får också tävla om jobben i en upphandlingsprocess i konkurrens”, säger Elisabet Sundelin, stabschef inom Solnas omvårdnadsförvaltning. För några år sedan var det nästan bara de stora vårdföretagen som upphandlades. Men sedan den nya lagen om valfrihetssystem (LOV) infördes har en rad mindre företag kunnat tävla om uppdragen då upphandlings- processen blivit mycket enklare. Det har inte minst gjort att flera mindre företag med en annan kulturell och språklig bakgrund har kom- mit in i verksamheten. Kommunens politiker har haft målsättningen att uppmuntra både småföretagsamhet och mångfald bland kom- munens leverantörer. Kvaliteten följer man upp både genom egna så kallade avtalsuppföljningar och brukarunder- sökningar. Resultatet läggs ut på kommunens hemsida så att både leverantörerna av tjänster och kunderna, de som beviljas äldreomsorg, kan se hur olika utförare betygsätts. ”Det är nog en av de viktigaste sakerna inom kvalitetsuppföljningen, att publicera resultaten”, säger Elisabet Sundelin. Allt som blir offentligt skapar ett tryck på utförarna, som givetvis vill hamna så bra till som möjligt i rankinglistorna. Det blir inte sällan nyheter i de lokala medierna. Liknande erfarenheter har man i Stockholms kommun, som också publicerar resultaten av sina enkäter med de äldre på sina hemsidor, där man lätt kan jämföra olika äldreboenden och hemtjänstutövare och se hur de betygsätts i olika variabler. ”Utförarna kastar sig över de resultaten, det märker vi”, säger Carl Smitterberg, informations- ansvarig på Stockholms äldreförvaltning. Enkäterna kompletterar kom- munens egna inspektioner, och de används flitigt i utövarnas eget kvalitetsarbete. ”På så sätt får vi en lärande organisation, det är så vi vill ha det, inte banka folk i huvu- det med krav”, säger han. Ett av de viktigaste kvali- tetsmåtten inom äldre- omsorgen – och kanske all vård – är kontinuitet. Det vill säga att de äldre får möta samma personer under sin behandling eller service. Inom Solna kommun har man utvecklat ett digitalt tids- system där hemtjänstpersonal fyller i uppgifter om alla sina besök, så kommunen kan se exakt hur många personer som varit hemma hos en vårdtagare under en fjortondagarsperiod. ”Det utövare som ligger för högt på våra ska- lor får en påminnelse från oss. Det uppskattar de, att vi följer upp detta kontinuerligt. Det är ett av de nyckeltal vi jobbar aktivt med”, säger Elisa- bet Sundelin. Solna utarbetar också en kvalitetsdeklaration för omsorgen som man ger till dem som bevil- jas omsorg, så att de vet vad de kan vänta sig. ”Det är viktigt att sätta förväntningarna rätt. Valfriheten används, men omsättningen är ändå ganska låg. Bara 8 procent av de som har äldreomsorg i Solna byter utövare eller boende varje år. Högre siffror ska man kanske inte vänta sig, trots allt är nästan alla som beviljas kommu- nalt finansierad äldreomsorg 80 år eller äldre”. I genomsnitt har en femtedel av den äldre befolkningen (över 65 år) någon form av kom- munal omsorg. Ju äldre, desto högre andel. I de stora kommu- nerna är detta en mycket stor marknad. Stockholms kommun har en budget för äldre- omsorgen på 7 miljarder kronor och cirka 150 olika företag som är med och tävlar om uppdragen för 130 000 kunder. Närmare 60 procent av äldreomsor- gen utförs av privata utövare. Det var Stockholms äldre- omsorg som drabbades av all negativ uppmärksamhet kring äldreboendet Koppargården i Carema-koncernen, som numera bytt namn till Vardaga. ”Vi har självklart tagit till oss mycket av det som då hände. Framför allt har vi nu helt andra möjligheter att se vad som funge- rar och inte på våra olika boenden då vi skapat gemensamma rutiner för kvalitetsuppföljning”, säger Carl Smitterberg på Stockholms äldreför- valtning. Kvaliteten mäts i en rad olika variabler, allt ifrån risker för trycksår till matens innehåll, för samtliga kommunens boenden, kommunala som privata. Detsamma sker för hemtjänst- utövare. Alla resultat finns tillgängliga på de kommunala hemsidorna. Därtill kommer vassare inspektionsenheter som kan gå ut på dagen om man får in något larm. Och i slutänden är det kunden som ska styra genom att välja – eller välja bort. ”Vi märker att våra utövare måste konkurrera med kvalitet och specialiteter, till exempel språkkunskaper. Marknaden har blivit tuffare, den är inget för lycksökare”, säger Carl Smitter- berg. Kommunerna som låter kunderna välja och utvärderaSolna kommun är en av pionjärerna för valfrihet inom äldreomsorgen som infördes 2002 och successivt har breddats till att omfatta hemtjänst, äldreboenden och handikappomsorg. I dag har kommunen ett tjugotal upphandlade leverantörer av ser- vice för äldre, vilket innebär att cirka 70 procent av omsorgen utförs av privata utförare medan den kommunala förvaltningen svarar för resten. m- , och as nde ll vu- - l f ll i ift S e om kr för täv 130 60 p gen De omso negat äldreb Carem numera ”Vi h M Kvalitetsinitiativ Det finns i dag ett stort antal initiativ från samhället, företag och organisationer för att förbättra och styra kvaliteten inom vård och omsorg. Här är några av de mest framträdande: OmVård.se Möjliggör jämförelser mellan vårdgivare med hjälp av offentlig statistik på ett enkelt sätt. Statistiken kommer från landstingen och vård- givarna själva – OmVård.se använder sig både av datakällor om kvalitet i sjukvården och patient- omdömen. De vill möjliggöra medvetna val av vård hos vårdtagare. www.omvard.se Vårdbarometern.se Undersöker svenskars attityder till, kunskap om och förväntningar på hälso- och sjukvården. Alla landsting och regioner deltar i Vårdbaro- metern. Resultaten redovisas öppet. Syftet med undersökningen är att ge politiker och tjänste- män kunskap om hur medborgarna upplever till- gängligheten. www.vardbarometern.nu Nationell patientenkät Mäter patienters upplevda kvalitet av hälso- och sjukvård. Resultaten används för att utveckla och förbättra vården, men också för att ge informa- tion till svenskarna. Undersökningen genomförs varje år och samordnas av Sveriges Kommuner och Landsting. Alla landsting och regioner deltar. http://npe.skl.se Etisk plattform för vård och omsorg Ett projekt som håller på att arbetas fram mellan Sveriges Kommuner och Landsting, arbetsgivare och fackföreningar. Etisk plattform ska säkerställa öppenhet om kvalitet, ekonomi och anställnings- villkor hos utförare inom vård och omsorg med offentlig finansiering. www.skl.se/vi_arbetar_med/valfrihet/etisk-platt- form-for-vard-och-omsorg Upphandla bättre – guide för styrning mot kvalitet i upphandling av särskilt boende inom äldreomsorgen Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv ochVårdföretagarna har tillsammans utarbetat en guide för upphandling av särskilt boende inom äldreomsorgen. Denna guide inne- håller verktyg för att kvaliteten ska säkras och följas upp, genom checklistor för upphandlingens olika steg och mall för kravspecifikationer. www.vardforetagarna.se/fakta-och-debatt/ branschnyheter/ny-guide-for-battre-upphandling- av-aldreboende Från välfärdsstat till välfärdssamhälle Samarbete mellan SNS och Institutet för Näringslivsforskning. Ett program ska ta fram forskningsbaserade underlag som kan bidra till förslag om hur det svenska systemet, som tar fram välfärdstjänster, kan förbättras. Huvudsak- ligen kommer programmet att studera styrning och kvalitetskontroll av välfärdstjänster, så som ersättningssystem, management, marknads- dynamik och kvalitetsmått. www.sns.se/artikel/fran-valfardsstat-till-valfards- samhalle Uppföljningsguiden Stöder dem som arbetar med kommunen, landstingets och regionernas övergripande uppföljning av välfärdstjänster. Guiden innehåller stöd i uppföljning, kontroll, ledningssystem, konkurrens och upphandling för att på så sätt kvalitetssäkra verksamheten. Sveriges Kommu- ner och Landsting står bakom guiden. http://uppfoljningsguiden.se/om-uppfoljnings- guiden/ TEMA|VÄLFÄRD 24 KPMG View #1 2014 KPMG View #1 2014 25
  15. 15. I tusen knutar– med Lena Olving Hon har utsetts till näringslivet mäktigaste kvinna, innehaft toppositioner på Volvo och Saab och levt i en manligt dominerad värld i hela sitt yrkesliv. Nu kör hon så det ryker med ingenjörerna på det högteknologiska nischföretaget Micronic Mydata, som tillverkar en helt unik produkt. L ena Olving ger inte mycket för karriärplanering. Det är ju ändå mest slumpen som avgör var man hamnar. Däremot tror hon på kompetensplanering. ”Det enda som jag har eftersträvat är att utveckla min kompetens. Jag vill lära mig nya saker. Jag har nästan ägnat ett helt arbetsliv åt att lära mig. Jag brukar faktiskt säga det högt: ’Nu har jag lärt mig något nytt.’” En kombination av livslångt lärande inom näringslivet samt en och annan tillfällighet har således fört henne till vd-posten för det hög- teknologiska börsföretaget Micronic Mydata. Genom Åke Svensson, dåvarande vd för för- svarskoncernen Saab, där hon själv var operativ chef och näst högst i hierarkin, fick hon höra talas om Micronic Mydata då han satt i dess styrelse. ”Innan hade jag ingen aning om att företaget fanns.” Efter höga positioner inom Volvo Personvag- nar och toppjobbet på Saab, där hon av vissa tippades ta över efter Åke Svensson, kunde det framstå som att hon klev ner ett par pinnhål på karriärstegen när hon för åtta månader sedan intog vd-stolen på det lilla nischföretaget i Täby. Men, säger Lena Olving, hon har alltid gått mellan små och stora organisationer, och känner heller ingen prestige. ”Jag tänker inte så. Jag har aldrig varit styrd av storlek. Det tror jag är en typiskt manlig grej. Jag värdesätter utmaningar och gräver där jag står”, säger hon. Manliga och kvinnliga aspekter har följt henne genom hela karriären, alltsedan utbild- ningen till civilingenjör i maskinteknik på Chal- mers i hemstaden Göteborg och chefsjobben på Torslandaverken och i Asien, i mångt och mycket manligt präglade miljöer. ”Jag har alltid gillat att tävla, och har alltid haft väldigt höga förväntningar på mig själv, satt ribban högt. Jag har alltid varit sådan, det är min grundpersonlighet.” Därför kände hon inget särskilt när bolagets styrelseordförande Patrik Tigerschiöld, som representerar huvudägaren Bure, i en intervju för tidningen Affärsvärlden sa att förväntning- arna är enorma på Lena Olving. ”När du hör till toppskiktet i näringslivet då ska du ha höga förväntningar på dig”, säger hon. Däremot söker hon inte rampljuset, eller är direkt road av att sitta i intervjuer som denna. Det är snarare rampljuset som dragits till henne. Arbete: Vd Micronic Mydata, noterat på Stockholmsbörsens small cap-lista. Född: 1956 i Göteborg. Bor: Göteborg, övernattnings- lägenhet i Stockholm. Familj: Gift och två vuxna barn. Pappan Sven Olving är professor i elektronfysik och var rektor för Chalmers. Utbildning: Civilingenjörsexa- men i maskinteknik, Chalmers. Karriär: Vice vd och operativ chef i försvarskoncernen Saab, 2008– 2013, juni. Chefsposter under 1980- och 1990-talen inom Volvo Personvagnar, bland annat Asien- chef. Vd Samhall Högland, Nässjö, 1991–1994. Gillar: Köra motorcykel. LENA OLVING PROFIL|INTERVJU Av Richard Björnelid 26 27KPMG View #1 2014

×