Åtta skäl för appar i offentlig sektor
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

Åtta skäl för appar i offentlig sektor

on

  • 930 views

 

Statistics

Views

Total Views
930
Views on SlideShare
917
Embed Views
13

Actions

Likes
0
Downloads
3
Comments
0

1 Embed 13

http://paper.li 13

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Apple Keynote

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment
  • \n
  • Dagens hashtaggar på twitter. Det nedre är jag på twitter, om ni vill följa mig.\n
  • \n
  • \n
  • \n
  • Jag gav ut boken ”Jävla skitsystem! Hur en usel digital arbetsmiljö stressar oss på jobbet - och hur vi kan ta tillbaka kontrollen”.\n
  • \n
  • \n
  • När det blir snö och oväder drabbas kollektivtrafiken av förseningar. Många människor behöver då besked om tunnelbanan går, om bussarna kommer ...\n\nBild: vargklo/flickr under CC-licens.\n
  • Vid sådana lägen blir belastningen på t ex SLs webbplats mycket stor. Det blir mycket svårt att komma fram och få information.\n
  • Det vore bättre, om vi i stället för en enda kanal har flera:\n
  • Om vi skapar ett API mot de bakomliggande systemen kan andra aktörer (men också, i och för sig, myndigheten själv) utveckla appar som en annan kanal där informationen där ta vägen ut.\nVi får då inte all belastning i en kanal. Vi kan ha ett aggressivt cache som lagrar informationen ur de bakomliggande systemen med bara en liten, i praktiken betydelselös, fördröjning. Men detta kan också minska belastningen på det bakomliggande systemet betydligt. På klientsidan blir det också lättare, efter som vi till en app inte behöver skicka en hel webbsida för varje svar, utan bara precis den specifika informationen.\nPoängen är också att det är lättare att snabbat skala upp för den ökande belastningen, om vi lägger tjänsten externt, i molnet (eftersom vi inte alltid kan dimensionera vår drift för de mest extrema situationerna). \n
  • Ytterligare en poäng är att apparna kan ta emot pushnotiser. Information kan alltså nå mottagarna utan att de ens har applikationen igång.\n
  • SL har startat Trafiklab, med uttrycklig hänvisning till för att främja användandet av och diskussionen kring öppna APIer till verksamhetens system.\n
  • Det torde finnas många myndigheter och organisationer, som upplever peak-belastningar några gånger om året. Regelbundet läser vi också om sådant som att ”ansökningen till högskolan kraschade sista dagen för anmälan”. En app-strategi betyder fler kanaler, med ökad redundans och uthållighet.\n
  • Peak-situationerna i förra bilden är väl förutsägbara. Andra är det inte. Också i krissituationer kan appar vara att föredra. Typiskt i en kris, att människor har med sig och använder (försöker använda) sina mobiler; de har inte sina laptops.\n
  • \n
  • Har man en smartphone lägger man ner mer än 60 % mer tid på att använda appar, mot att surfa på webb.\n
  • \n
  • Jämfört med webb kan vi i en (native) app enkelt erbjuda mycket fler interaktionsmöjligheter. Touchstyrning, appen kan interagera med telefonens kamera och ägarens bildbibliotek, geopositionering och läge.\n\nTouch och bild ger särskilt många nya möjligheter till interaktion, bortom att fylla i fält och skriva text i formulär, som vi kan se i nästa exempel:\n\n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • Redan 2008 satte jag ihop ovanstående demo.\nFilmen går att se på http://www.youtube.com/watch?v=9IcwPVRZZwk \n
  • Jag har en direkt, egen erfarenhet av detta. 2007 arbetade jag som interaktionsdesigner för Försäkringskassans självbetjäningssystem - ”Mina sidor”. Bland annat arbetade jag med att förenkla ansökningarna för föräldrapenning och tilfällig föräldrapenning (VAB).\n
  • I dag har flödet för Föräldrapenning upp till nio steg. Jag tog ner det till tre och förenklade interaktion och gränssnitt. Här ser ni steg ett.\n
  • Steg två ...\n
  • ... och några prototyper med färg och form.\n
  • Våra skisser och prototyper testades och fick mycket höga betyg. \nMen när Försäkringskassans dåvarande ledning beslöt att använda ett tyskt affärssystem för att bygga lösningen blev det, som ni vet - ett episkt tekniskt haveri. Och det på en grundläggande nivå - långt innan man över huvud taget började sätta samman de lösningar jag designat. \n\nUnder lång tid var jag oerhört frustrerad. Jag var säker på att inget av det jag hade designat någonsin skulle se dagens ljus.\n\nTill all lycka hade jag fel. Efter att ha reorganiserat verksamheten efter det tyska debaclet började Försäkringskassan sommaren 2010 lägga ut delar av det jag arbetat med - i första omgången ”Mina sidor”. Det ledde till att kassans webbplats av Internetworld hösten 2010 korades till bästa myndighetswebbplats - med Mina sidor som främsta skäl. \n\n\n
  • Men tänk om Försäkringskassan haft ett öppet API för inmatning av VAB? Då hade appen kunnat vara verklighet redan 2008!\nPoängen här är att öppna APIer och apptänk gör det möjligt för fler att utveckla system som arbetar för medborgarna. Det skapas ett konkurrenstryck som snabbar på utvecklingen. \n
  • Vad är egentligen myndigheternas kärnverksamhet? Att fatta beslut.\n
  • Idag är det regelmässigt endast myndigheterna som utvecklar sina inmatningssystem - t ex för att ansöka om bygglov eller föräldrapenning eller något annat. Men att bygga inmatningsformulär på webben ska inte vara myndigheternas kärnverksamhet.\n
  • Myndigheternas kärnverksamhet är att ta emot data och verifiera att de stämmer: personnummer, datum, fastighetsbeteckning etc. Att bygga själva inmatningsgränssnittet måste släpas loss. \nGenom att definiera ett öppet API för t ex föräldrapenning - defineiera vilka uppgifter som ska matas in - kan vem som helst bygga inmatningsgränssnitt. Vi skulle få en helt annat dynamik och snabbhet i att skapa användarvänliga tjänster.\n\n
  • Man skulle till och med kunna anmäla VAB via en Kinetic, via en Kindle eller en Nintendo Wii - eller vilka nya maskiner som dyker upp på marknaden. Om det finns ett behov, finns det säkerligen någon som vill bygga det. \n\nMed all respekt: ingen myndighet kommer att kunna skapa tillräckligt användar-anpassade tjänster lika snabbt - utan externt hjälp. Och med konkurrenstryck kan vi se till att meborgarna får den bästa tänkbara tjänsten. Om både SEB och Handelsbanken tävlar om att göra en VAB-app; om både ByggMax och Rusta gör en bygglovsapp.\n
  • Man skulle till och med kunna anmäla VAB via en Kinetic, via en Kindle eller en Nintendo Wii - eller vilka nya maskiner som dyker upp på marknaden. Om det finns ett behov, finns det säkerligen någon som vill bygga det. \n\nMed all respekt: ingen myndighet kommer att kunna skapa tillräckligt användar-anpassade tjänster lika snabbt - utan externt hjälp. Och med konkurrenstryck kan vi se till att meborgarna får den bästa tänkbara tjänsten. Om både SEB och Handelsbanken tävlar om att göra en VAB-app; om både ByggMax och Rusta gör en bygglovsapp.\n
  • Man skulle till och med kunna anmäla VAB via en Kinetic, via en Kindle eller en Nintendo Wii - eller vilka nya maskiner som dyker upp på marknaden. Om det finns ett behov, finns det säkerligen någon som vill bygga det. \n\nMed all respekt: ingen myndighet kommer att kunna skapa tillräckligt användar-anpassade tjänster lika snabbt - utan externt hjälp. Och med konkurrenstryck kan vi se till att meborgarna får den bästa tänkbara tjänsten. Om både SEB och Handelsbanken tävlar om att göra en VAB-app; om både ByggMax och Rusta gör en bygglovsapp.\n
  • Det här är en filosofi som visat sig fungera - både kommersiellt och tekniskt. Appar ÄR världens snabbaste kommersiella it-framgång och snabbaste adoption. Små, oberoende enheter ...\n
  • En förutsättning är att enheterna ska kommunicera med varandra på ett standardiserat sätt, så att inloggning och informationsutbyte sker enkelt. Så som två appar på din smartphone kommunicerar data med varandra. Dessutom ska de ha likartad och igenkännlig interaktion och gränssnitt för användaren, så det är lätt att skifta fram och tillbaka mellan dem.\n
  • I förlängningen gör också app-tänket att vi kan sträva mot sann modularitet - utbytbarhet av delar av de sammanhängande systemen.\n
  • I ett par e-journalsystem för vården är t ex läkemedelsdelen så dålig att den inte kan användas. Tänk om vi kunde jacka ur läkemedels-”modulen” från Cosmic och jacka in motsvarande modul från TakeCare? \nIdag är det inte möjligt. I stället kostar det miljoner eller miljarder att byta HELA journalsystemet i ett landsting. \n
  • E-journal\n
  • Rimligen skulle också ett ökat app-tänk göra det lättare att dela och sprida moduler/appar mellan aktörer. Appar utvecklade för en kommun bör vara enkla att använda i en annan kommun. \nOm en lösningi stället ligger i kommunens webb, kan det vara svårare att lyfta över den till en annan kommuns webb; de kan ha olika cms och olika miljöer i sina webbplatser. \n
  • Rimligen går det också snabbare att utveckla små, enstaka appar ...\n
  • Det är särskilt intressant för offentlig sektor, eftersom den är särskilt utsatt för snabba politiska vindkantringar. Ett långt projekt riskerar alltid att leverera sub-optimala resultat, just på grund av vad som händer i omvärlden under tiden.\n
  • ... och det här är därför ett sammanhängande skäl till att satsa på enkla applikationer, som gör en sak och gör den bra.\n
  • Vi kan också se att det just är i dessa fall som vi får stora, spektakulära krascher. Jag har en hel samling av citat som det ovan:\n\n
  • I diskussioner om it-lösningar och nya system finns det något som man sällan talar om. En ”elefant i rummet”, som man inte låtsas om.\n
  • \n
  • \n
  • Elefanten kan uttryckas så här. 82 procent av alla it-projekt i Sverige är misslyckade, enligt beställarna själva. Detta är siffrorna från Projektplatsens undersökning, publicerad 2007.\n\n\n
  • Elefanten kan uttryckas så här. 82 procent av alla it-projekt i Sverige är misslyckade, enligt beställarna själva. Detta är siffrorna från Projektplatsens undersökning, publicerad 2007.\n\n\n
  • Det betyder alltså att bara 18 % av projekten betecknas som lyckade - återigen, av beställarna själva. \nDet är chockerande låga siffror. \n
  • TIll och med bottenlaget i elitserien kom upp till 42 procent lyckade projekt - 23 vunna matcher av 55.\nOm it-branschen vore ett hockeylag, skulle det varje år flyttas ner till en allt lägre serie, och idag möjligen harva i division 5 eller 6.\n
  • TIll och med bottenlaget i elitserien kom upp till 42 procent lyckade projekt - 23 vunna matcher av 55.\nOm it-branschen vore ett hockeylag, skulle det varje år flyttas ner till en allt lägre serie, och idag möjligen harva i division 5 eller 6.\n
  • Vad betyder då ”misslyckat”?\nAv de som misslyckade klassade projekten, lades ungefär hälften ner, utan att någoting alls åstadkoms. Ungefär en fjärdedel lyckades man i alla fall leverera någonting - men inte alls vad man utlovat från början. I ytterligare cirka en fjärdedel levererade man den utlovade funktionaliteten - men långt senare och/eller till en högre kostnad än beräknat.\n
  • Vad betyder då ”misslyckat”?\nAv de som misslyckade klassade projekten, lades ungefär hälften ner, utan att någoting alls åstadkoms. Ungefär en fjärdedel lyckades man i alla fall leverera någonting - men inte alls vad man utlovat från början. I ytterligare cirka en fjärdedel levererade man den utlovade funktionaliteten - men långt senare och/eller till en högre kostnad än beräknat.\n
  • Vad betyder då ”misslyckat”?\nAv de som misslyckade klassade projekten, lades ungefär hälften ner, utan att någoting alls åstadkoms. Ungefär en fjärdedel lyckades man i alla fall leverera någonting - men inte alls vad man utlovat från början. I ytterligare cirka en fjärdedel levererade man den utlovade funktionaliteten - men långt senare och/eller till en högre kostnad än beräknat.\n
  • Vad betyder då ”misslyckat”?\nAv de som misslyckade klassade projekten, lades ungefär hälften ner, utan att någoting alls åstadkoms. Ungefär en fjärdedel lyckades man i alla fall leverera någonting - men inte alls vad man utlovat från början. I ytterligare cirka en fjärdedel levererade man den utlovade funktionaliteten - men långt senare och/eller till en högre kostnad än beräknat.\n
  • Vad betyder då ”misslyckat”?\nAv de som misslyckade klassade projekten, lades ungefär hälften ner, utan att någoting alls åstadkoms. Ungefär en fjärdedel lyckades man i alla fall leverera någonting - men inte alls vad man utlovat från början. I ytterligare cirka en fjärdedel levererade man den utlovade funktionaliteten - men långt senare och/eller till en högre kostnad än beräknat.\n
  • Men det finns ytterligare ett märkligt förhållande. Låt oss sammantaget titta på de projekt som faktiskt levererade vad de skulle - både de som gick helt enligt plan, och de som blev dyrare/senare än beräknat. Hur många av dessa gav faktiskt de avsedda effekterna, i användning?\nProjektmåttet berättar bara ju om PROJEKTET gick i mål eller inte? Vad hände sedan? \nInnebar det levererade systemet den besparing, eller effektivisering, eller kvalitetshöjning man tänkt sig?\n
  • Det är en självklarhet som ofta glöms bort: funktionerna ger bara nytta om någon verkligen använder dem. Förmodligen har många av er en sådan här hemma. Ni använder förmodligen en oerhört liten del av de knappar som finns på dem. Alla de oanvända funktionerna är bortslösade investeringar.\nEtt projekt som levererat all denna funktionalitet kan vara lycket - med avseende på PROJEKTET - men ändå misslyckat, i det att de inte används.\n\nSkälen till att de inte används kan vara flera. Ett är att de är dåligt utformade. Men lika gärna kan det vara så att de helt enkelt inte är anpassade till vad användaren - dvs vi - vill göra. De rimmar inte med våra användningsmål. \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • Det finns en etablerad metod som hjälper till att styra mot vekliga effekter, genom att fokusera på användarna (målgrupperna) och deras användningsmål. Metoden kallas Effektstyrning.\n
  • Det finns en etablerad metod som hjälper till att styra mot vekliga effekter, genom att fokusera på användarna (målgrupperna) och deras användningsmål. Metoden kallas Effektstyrning.\n
  • Det finns en etablerad metod som hjälper till att styra mot vekliga effekter, genom att fokusera på användarna (målgrupperna) och deras användningsmål. Metoden kallas Effektstyrning.\n
  • Det finns en etablerad metod som hjälper till att styra mot vekliga effekter, genom att fokusera på användarna (målgrupperna) och deras användningsmål. Metoden kallas Effektstyrning.\n
  • Det finns en etablerad metod som hjälper till att styra mot vekliga effekter, genom att fokusera på användarna (målgrupperna) och deras användningsmål. Metoden kallas Effektstyrning.\n
  • Det finns en etablerad metod som hjälper till att styra mot vekliga effekter, genom att fokusera på användarna (målgrupperna) och deras användningsmål. Metoden kallas Effektstyrning.\n
  • Det finns en etablerad metod som hjälper till att styra mot vekliga effekter, genom att fokusera på användarna (målgrupperna) och deras användningsmål. Metoden kallas Effektstyrning.\n
  • Det finns en etablerad metod som hjälper till att styra mot vekliga effekter, genom att fokusera på användarna (målgrupperna) och deras användningsmål. Metoden kallas Effektstyrning.\n
  • Det finns en etablerad metod som hjälper till att styra mot vekliga effekter, genom att fokusera på användarna (målgrupperna) och deras användningsmål. Metoden kallas Effektstyrning.\n
  • Det finns en etablerad metod som hjälper till att styra mot vekliga effekter, genom att fokusera på användarna (målgrupperna) och deras användningsmål. Metoden kallas Effektstyrning.\n
  • Det är en vanlig missuppfattning att effekter av IT-projekt inte går att mäta. \n
  • E delegationens modell för nyttorealisering är bra. Ladda ner den! Använd den!\n
  • Men kom ihåg att man genom hela projektet måste fortsätta att styra mot de avsedda effekterna. Projekt avviker alltid från sin planerade bana. Det är då man måste hålla i minnet: vilka effekter var det vi egentligen ville uppnå?\n\n
  • Men kom ihåg att man genom hela projektet måste fortsätta att styra mot de avsedda effekterna. Projekt avviker alltid från sin planerade bana. Det är då man måste hålla i minnet: vilka effekter var det vi egentligen ville uppnå?\n\n
  • Eftersom vi var ine på målgrupper i offentlig sektor: Det ger föga hjälp att säga att målgruppen för en offentlig tjänst är ”alla”.\n
  • \n
  • Mer fruktbart är att se till likheter och skillnader i människors behov, förväntningar och beteenden - i relation till de effekter ni själva vill uppnå.\n
  • Mer fruktbart är att se till likheter och skillnader i människors behov, förväntningar och beteenden - i relation till de effekter ni själva vill uppnå.\n
  • I ett arbete för Socialstyrelsen var det övergripande målet ”ökad följsamhet mot regelverket”. Efter en undersökning av användarna kom vi fram till att de kunde delas upp i dessa tre typer. \n
  • Ytterligare ett memento: Som designer kan jag försöka göra enkla och intuitiva system - fjärrkontroller med färre och enklare knappar. Men inom offentliga sektorn är själva regelverket för tjänsterna ofta groteskt komplicerade.\n
  • Till exempel: föräldraförsäkringen. Den är groteskt komplicerad. Den har två olika ersättningsnivåer - varav den ena är så låg att den är praktiskt oanvändbar. Nivåerna har olika antal dagar kopplade till sig, och regler för när och hur man tar ut dem. Pengarna kan tas ut i många olika delar - t ex 75, 50, 25 % - men inte i procenttal som motsvarar att jobba två eller tre dagar av fem, så som de flesta pusslar ihop sina föräldraledigheter. Och så vidare. Bilden ovan visar en liten del av de sidor Försäkringskassan behöver för att förklara regelverket.\nJag vill poängtera att jag inte kritiserar Försäkringskassan. I själva veket har FK föreslagit flera förenklingar av regelverket - som regeringen sagt nej till.\nRegelverket är komplicerat på grund av politiks beslut; ofta av politiker som vill få poäng hos ytterligare någon särskild grupp.\n
  • Till exempel: föräldraförsäkringen. Den är groteskt komplicerad. Den har två olika ersättningsnivåer - varav den ena är så låg att den är praktiskt oanvändbar. Nivåerna har olika antal dagar kopplade till sig, och regler för när och hur man tar ut dem. Pengarna kan tas ut i många olika delar - t ex 75, 50, 25 % - men inte i procenttal som motsvarar att jobba två eller tre dagar av fem, så som de flesta pusslar ihop sina föräldraledigheter. Och så vidare. Bilden ovan visar en liten del av de sidor Försäkringskassan behöver för att förklara regelverket.\nJag vill poängtera att jag inte kritiserar Försäkringskassan. I själva veket har FK föreslagit flera förenklingar av regelverket - som regeringen sagt nej till.\nRegelverket är komplicerat på grund av politiks beslut; ofta av politiker som vill få poäng hos ytterligare någon särskild grupp.\n
  • Till exempel: föräldraförsäkringen. Den är groteskt komplicerad. Den har två olika ersättningsnivåer - varav den ena är så låg att den är praktiskt oanvändbar. Nivåerna har olika antal dagar kopplade till sig, och regler för när och hur man tar ut dem. Pengarna kan tas ut i många olika delar - t ex 75, 50, 25 % - men inte i procenttal som motsvarar att jobba två eller tre dagar av fem, så som de flesta pusslar ihop sina föräldraledigheter. Och så vidare. Bilden ovan visar en liten del av de sidor Försäkringskassan behöver för att förklara regelverket.\nJag vill poängtera att jag inte kritiserar Försäkringskassan. I själva veket har FK föreslagit flera förenklingar av regelverket - som regeringen sagt nej till.\nRegelverket är komplicerat på grund av politiks beslut; ofta av politiker som vill få poäng hos ytterligare någon särskild grupp.\n
  • Men nu skär vi ner förvaltningen, och utvecklar självservicetjänster. Men då vältrar vi över hanteringen av ett överkomplicerat regelverk på användarna. Tjänster som vi tidigare haft specialiserade administratörer som hanterat som en del av sitt yrke.\n\nVi kan förenkla till en viss gräns - men bara så långt. Det är inte rimligt att lämpa över detta på användarna. Regelverken - t ex de sociala välfärdssystemen - måste bli enklare.\n
  • Läs mer på inUse hemsida: http://www.inuse.se\n
  • ... och på http://www.javlaskitsystem.se\n
  • Finns att beställa hos nätbokhandlar (Adlibris, Bokus, Bokia m fl), samt hos Akademibokhandeln\n
  • \n
  • Jag föreläser på Kommit/Sambruk i Göteborg i november, på teman som anknyter till detta.\n
  • Mail: jonas.soderstrom@inuse.se \n\nTwitter: Jonas_Blind_Hen\n\nSlideshare: Jonas_inUse\n\nSajt: www.javlaskitsystem.se\n\nMobil: 073 660 32 14\n\nLinked In: jonassoderstromkornet\n
  • Mail: jonas.soderstrom@inuse.se \n\nTwitter: Jonas_Blind_Hen\n\nSlideshare: Jonas_inUse\n\nSajt: www.javlaskitsystem.se\n\nMobil: 073 660 32 14\n\nLinked In: jonassoderstromkornet\n
  • Mail: jonas.soderstrom@inuse.se \n\nTwitter: Jonas_Blind_Hen\n\nSlideshare: Jonas_inUse\n\nSajt: www.javlaskitsystem.se\n\nMobil: 073 660 32 14\n\nLinked In: jonassoderstromkornet\n

Åtta skäl för appar i offentlig sektor Åtta skäl för appar i offentlig sektor Presentation Transcript

  • Åtta skäl för appari offentlig sektorJonas SöderströminUse21 sep 2011
  • twitter #offentligapp@jonas_blind_hen
  • JonasSöderström
  • Jonas Söderström tagit framdigitala system sedan 1994
  • Jonas Söderström regeringen.se riksdagen.se Räddningsverket Konsumentverket Socialstyrelsen MSB FörsäkringskassanPensionsmyndigheten
  • Åtta skäl för apparSom jag ser det finns det en rad skäl för den offentliga sektorn att i större utsträckning tänka ”app”... ... och inte bara tänka ”webb”.
  • Fler kanaler –större uthållighet
  • (Snart...)vargklo / flickr
  • Bakomliggande system Webb
  • Bakomliggande system API Cache Molntjänst extern partWebbAppar Appar
  • Bakomliggande system API Cache Molntjänst extern partWebbAppar Appar
  • Bakomliggande system API Cache MolntjänstAppar Appar Webb Push- notis
  • Peak-situationer• Självdeklaration• Ansökan till gymnasieskolan• Ansökan till universitet
  • Kris-situationer• Vi har mobilen med oss när det är kris – inte datorn
  • Smartphone-användare älskar appar
  • minuter/månadsms 671använda appar 667 160%prata 531surfa 422
  • Fler interaktionsmöjligheter
  • TouchÄgarens kameraÄgarens bildbibliotekLäge (via accelerometer)Geografisk position
  • VAB-APPEN
  • Var det inte du som var hemma i förrgår?Tog du ut semester eller var det en VAB-dag?
  • Var det inte du som var hemma i förrgår? Näe ... det var väl du som Tog du ut semester eller tog ut en föräldradag? var det en VAB-dag? Nej - det var i torsdags. Menjag jobbade ju torsdagen i alla fall hemma och tog ledigt på fredagen i stället.
  • Tänk om det enkeltgick att hålla koll på dagarna?
  • Se filmen påhttp://www.youtube.com/watch?v=9IcwPVRZZwk
  • Case:Försäkringskassan
  • Interaktionsdesign: Begär TFP PA 06 26 Jonas Söderström Försäkringskassans självbetjäningstjänster 14 sep 2007 40Steg1ÖversiktVisar utseende avsteg 1 för kundsom är anställd.OBS: Denna
  • Interaktionsdesign: Begär TFP PA 06 27Jonas Söderström Försäkringskassans självbetjäningstjänster 14 sep 2007 40Ordinarie vårdnadshavare sjuk
  • Konkurrenstryck
  • Myndighetens kärnverksamhet?
  • Myndighetens kärnverksamhet? lut! B es
  • Inmatning
  • Hade FK haft ett öppet API för inmatning ... Inmatning... hade demon kunnat vara verklighet redan 2008.
  • Inmatning
  • Inmatning
  • Inmatning
  • Inmatning
  • små sammanhängande enheter
  • ... med gränssnitt ochinteraktion standardiserade.
  • Utbytbarhet
  • E-journalsystem för vården• På barncancer-avdelningen vågar man inte använda systemet för att hålla reda på cytostatika• Så svårarbetat att risken för dödliga misstag är oacceptabel• Problem under många år
  • Lättare att dela/sprida: Sambruk
  • Snabbare projekt
  • Offentlig sektor särkilt utsattför snabba politiskaförändringar
  • En misslyckad appkan inte kosta 800 miljoner
  • Typiskt exempel från verkligheten: ”...ett heltäckande PA- system vann överlägset i upphandlingen...” 10 månader senare avbryts projektet, systemet skrotas:”...blev långt mer komplext än vi hade väntat...”
  • Det finns en elefant i rummet ...... som vi inte talar om.
  • Det finns en elefant i rummet ...... som vi inte talar om.
  • 82
  • 82procent av alla it-projekt är misslyckade, enligt beställarna själva.
  • 18 procent av alla it-projekt är lyckade.
  • 42 %
  • 8218
  • 8218 läggs ner
  • 8218 läggs ner på tid/ budget men ej full funktion
  • 8218 läggs ner på tid/ budget full funktion men ej men full över tid/ funktion budget
  • procent gav avsedda18 effekter
  • ? procent gav avsedda18 effekter
  • Nyttan – positiva effekter –av IT uppstår i användningen Om ingen använder dem, spelar det ingen roll hur fina funktioner systemet har. Jeremy Toeman/ Flickr
  • Jeremy Toeman/ Flickr
  • Jeremy Toeman/ Flickr
  • Jeremy Toeman/ Flickr
  • Jeremy Toeman/ Flickr
  • Metoden EffektstyrningEffekter Mer effektiv ordermottagning ✘
  • Metoden EffektstyrningEffekter Mer effektiv ordermottagning ✘ # # tid/order -30 % misstag -60 %
  • Metoden EffektstyrningEffekter Mer effektiv ordermottagning ✘ # # tid/order -30 % misstag -60 %Mål-grupper
  • Metoden EffektstyrningEffekter Mer effektiv ordermottagning ✘ # # tid/order -30 % misstag -60 %Mål-grupper
  • Metoden EffektstyrningEffekter Mer effektiv ordermottagning ✘ # # tid/order -30 % misstag -60 %Mål- Order-grupper mottagare
  • Metoden EffektstyrningEffekter Mer effektiv ordermottagning ✘ # # tid/order -30 % misstag -60 %Mål- Order-grupper mottagareAnvänd-ningsmål
  • Metoden EffektstyrningEffekter Mer effektiv ordermottagning ✘ # # tid/order -30 % misstag -60 %Mål- Order-grupper mottagareAnvänd-ningsmål
  • Metoden EffektstyrningEffekter Mer effektiv ordermottagning ✘ # # tid/order -30 % misstag -60 %Mål- Order-grupper mottagare Vill ha färreAnvänd- ofullständiganingsmål ordrar
  • Metoden EffektstyrningEffekter Mer effektiv ordermottagning ✘ # # tid/order -30 % misstag -60 %Mål- Order-grupper mottagare Vill ha färre ofullständigaAnvänd- ofullständiga # ordrar -75 %ningsmål ordrar
  • Metoden EffektstyrningEffekter Mer effektiv ordermottagning ✘ # # tid/order -30 % misstag -60 %Mål- Order-grupper mottagare Vill ha färre ofullständigaAnvänd- ofullständiga # ordrar -75 %ningsmål ordrarÅtgärder
  • Metoden EffektstyrningEffekter Mer effektiv ordermottagning ✘ # # tid/order -30 % misstag -60 %Mål- Order-grupper mottagare Vill ha färre ofullständigaAnvänd- ofullständiga # ordrar -75 %ningsmål ordrar Validering ✔ ✔ Förenkla orderformuläretÅtgärder ✔ ✔
  • Detgår attmäta ...
  • E-delegationen:Modell för nyttorealisering
  • ... man måste också styra!
  • Målgrupper i offentlig sektorInte ”alla” - utan användningsmönster!Mål-grupper
  • Människor med likartadebehov, förväntningar ochbeteende när man användertjänsten.
  • Människor med likartadebehov, förväntningar ochbeteende när man användertjänsten.
  • Effekter Föj våra regler! ✘Effekt-agenter behöver behöver vill fakta råd prata
  • Dessutom: Vi måste förenklaregelverket
  • Vältras över på användarna
  • www.javlaskitsystem.se
  • Finns att beställa hos nätbokhandlar (Adlibris, Bokus, Bokia m fl), samt hos Akademibokhandeln
  • ”En ögonöppnare ... en ny syn på arbetsmiljö” suntliv.nu ”Årets bästa svenska bok om IT” Web Usability ”Borde läsas av alla arbetsgivare och IT-utvecklare” Västerviks-Tidningen”sätter ord på något som faktiskt många intehade identifierat som ett problem tidigare ... ” Digitala Affärer
  • Jag föreläser påKommit / SambrukGöteborg 9 november
  • Photo:
Björn
Falkevik
  • Tack! jonas.soderstrom@inuse.se Twitter: Jonas_Blind_Hen Slideshare: Jonas_inUse Sajt: www.javlaskitsystem.se Mobil: 073 660 32 14 Linked In: jonassoderstromkornetPhoto:
Björn
Falkevik