öKk 3 slutlig

UR VÅRA RÖTTERKOMMER FÖRÄNDRING Rapport III om politikens innehåll NetRoots Öppna kriskommissionen

InledningÖppna kriskommissionen startades som en reaktion på det socialdemokratiska partietskriskommission. Det fanns (och finns) ett stort intresse från partiets medlemmar att vara med iutvecklingen och byggandet av framtidens socialdemokrati. Det fanns även en rädsla över attinte få vara med i denna process.Strukturen i upplägget för den Öppna kriskommissionen följer kriskommissionens. Dethandlar om att kritiskt granska och komma med konstruktiva förslag beträffande organisation,idédebatt och politik.Öppna kriskommissionen var snabbt igång med diskussion, debatt och analys eftervalförlusten. Många förslag har således framkommit inom de olika områdena. Även omÖppna kriskommissionen gör sammanställningar efter hand fortsätter debatten på nätet, ifikarummen och på möten.En första rapport, rörande partiets organisation, presenterades av Öppna kriskommissionen 31oktober 2010.Denna rapport fokuserar på de diskussioner som har förts bland partiets gräsrötter beträffandepolitikens innehåll. En diskussion, som inte på något sätt är färdig eller ens i närheten av attvara komplett, men precis som i rapport I och II bjuder även denna genomgång påöverraskningar och nya möjligheter för partiets progress. Denna rapport är en startpunkt, inteett svar.SyfteSyftet med denna rapport är att göra en sammanfattning av förslag om politiskt innehåll somförts fram till och med 2011-01-22.FrågeställningFrågeställningen är som följer: Vad har lyfts fram av socialdemokratiska medlemmar när dethandlar om politikens innehåll?Metod och materialArbetsgruppen har som metod använt sig av textanalys av googledokument, blogginlägg ochdebattartiklar av S-märkta skribenter. Därmed har arbetsgruppen fått fram ett brett underlagsom det har kunnat gå att se tydliga tendenser i idédebatten utifrån och utanför partietsnormala strukturer.

AvgränsningEtt parti som består av närmare 100 000 medlemmar är svårt att överblicka. Det progressivanätverket NetRoots består, i skrivandets stund, av cirka 600 bloggare. Sedan valförlusten haräven en rad debattartiklar skrivits och debatten har vidare förts i radio och teve. Vi har därförinte haft tid och möjlighet att läsa och analysera allt som skrivits och sagts. Urvalet kan därföruppfattas som högst selektivt. S-bloggare och S-debattörer, som vi, inom den Öppnakriskommission, anser varit (och är) tongivande i eftervalsdebatten, har varit av avgörandebetydelse för avgränsningen.AnalysDet är viktigt att nu föra en aktiv debatt och utifrån den bygga en politisk bas. Densocialdemokratiska politiken måste ha sina rötter i idédebatten och ideologin. Avsaknaden avförankring av vår politik och otydligheten i denna, har skapat en osäkerhet hos väljarna. Vadstår Socialdemokraterna för? Vad vilja socialdemokratin? Vilka visioner har partiet? Stårpartiet på arbetarnas sida? Vilsenheten bland väljarna har vuxit och Ilja Batljans analys talarsitt tydliga språk: ”Har du ett jobb och bor i Stockholm röstade du inte på oss”. NärModeraterna uppfattas som ett Socialdemokraterna light – hur uppfattas dåsocialdemokraterna bland väljarna? En livfull idédebatt, som tar sikte på framtiden och har enberättelse som tar avstamp i verkligheten, kan ändra den negativa trenden.Vad har då gräsrötterna i partiet kommit fram till?Det finns en del överraskande tankar i idédebatten som visar att Socialdemokraternafortfarande har en hel del att lära sig beträffande sin egen ideologi men som, i det stora hela,kommer att ge en bättre stabilitet och slagförmåga inför framtiden.Analysen visar att vår politik ska ha sin fasta och tydliga bas i socialdemokratisk ideologi.Med tydlig ideologisk utgångspunkt ska vi sedan ta oss an de utmaningar som samhälletbjuder oss på. En rejäl omvärldsanalys ger oss ytterligare en viktig bas. Vi måste finna 2000-talets reformer och utgå från människors behov, inte se till redan uppbyggda system.Vi har valt att presentera idéer om politiken under ett antal rubriker placerade ibokstavsordning för enkelhetens skull.ArbetsmarknadenUtgångspunkten för en Socialdemokratiskpolitik för arbete är att vi måste tillåta alla attarbeta. Vårt mål måste vara ett samhälle utan långtidsarbetslöshet, vilket kräver enarbetsmarknad som klarar av att ta emot alla. Vi anser att socialdemokratin ska ha 2%arbetslöshet som mål.Vi ser en oroande utveckling på arbetsmarknaden där parterna blir allt mera oviktiga i taktmed att allianspartierna urholkar arbetsrätten på olika nivåer. Ett exempel är hur unga nyttjas inöjesbranschen. Det välkända tv-programmet Idol som en miljonpublik varje fredagskväll haren baksida då det finns ett avtal som innehåller minst sagt tvivelaktiga skrivningar somdeltagarna ska skriva på.

Att stärka fackens ställning kommer att bli en av socialdemokratins viktiga uppgifter förframtiden. Samtidigt ser vi att det finns alla anledning för fackföreningsrörelsen att rannsakaoch se över strukturer.Den svenska arbetsmarknaden är i stadd förändring och det har kommit fler och flerbemanningsföretag. Bemanningsföretag i sig är inte av ondo, om det regleras vad gällerlönevillkor med mera; men låter man detta kombineras med allt fler otrygga anställningarriskerar vi få en arbetsmarknad där ingen till slut vågar säga ifrån och då är vi farligt ute. Påsikt riskerar systemet att allvarligt underminera den fackliga rörelsens möjligheter att påverkapå arbetsplatserna vad gäller lön, arbetsvillkor med mera och vara arbetstagarnas röst ikontakter med arbetsgivarparten.De försämringar som genomförts i arbetsrätten, till exempel mindre arbetsgivaresrätt att ensidigt undanta två personer från turordningsreglerna, måste tas bort.Det ska heller inte vara möjligt att sätta turordningsreglerna i Las ur spel genom attanvända bemanningsföretag.Fas tre för arbetslösa är en förnedrande och många gånger rent utnyttjande form av åtgärd.Att skapa jobb och därmed säkra välfärden är en fråga om näringspolitik, en fråga därsocialdemokraterna alltid har varit väldigt skickliga. Jobbpolitiken måste knytas tillnäringspolitiken och utbildningen samt till hållbar utveckling och miljö.En politik för arbete måste bäras upp av två ben. Det ena är åtgärder för att öka efterfrågan avarbetskraft, det vill säga att se till att det finns fler jobb att söka. Det handlar om traditionellnäringspolitik med andra ord, samt att fylla igen hålen i välfärden. Det andra benet ärutbildning. De som varit arbetslösa tappar snabbt kompetens inom sitt yrkesområde, ochandra måste skolas om för att hitta ett jobb. Genomför snarast ett kunskapslyft där arbetslösakan studera med generöst studiestöd i nivå med a-kassan. Generöst studiestöd stimulerar tillbyte av yrkesbana till bristyrken.Vi måste återskapa ett anständigt arbetsliv i Sverige. Alla anställda ska ha tillgång till en braföretagshälsovård. Fler och fler arbetar under förhållande och till löner som är rent ut sagtoanständiga exempelvis städpersonal, bärplockare och lantarbetare. Det finns flera orsaker tilldetta, här följer några av dem.Lavaldomen är den främsta orsaken till att den svenska modellen på arbetsmarknaden rämnari sömmarna, eftersom den ger utländska företag en möjlighet att underavlöna sina anställdajämfört med resten av den svenska arbetsmarknaden. Trots upprepade varningar från LO ochandra fackföreningar ryckte regeringen Reinfeldt på axlarna och tyckte allt var bra.En annan bidragande orsak är fattigdomen som följde med fallet av det gamla östblocket. Vihar numera en rätt stor svart sektor bestående av papperslösa migrantarbetare som försörjersig och sina familjer hemma genom att arbeta till slavlöner i Sverige. Att tro att vi kan stoppadetta genom hårdare gränskontroller är ett leva i en drömvärld, USA har världens hårdastegränskontroll men migrantarbetarna har inga problem att ta sig in, eftersom de motiveras avöverlevnad. De bor ofta i kyffen eller på arbetsplatsen, deras arbetsmiljö är usel och derasrättigheter är obefintliga. I spåren på detta finns även prostitution och människohandel. Det vipratar om här är allt från en minister med en städhjälp boende i källaren till en väl organiseradverksamhet som genom bulvaner kan landa kontrakt i väl etablerade verksamheter. Det är en

grov ekonomisk brottslighet, som måste ses som en uppgift såväl för facket, men speciellt förlandets rättsväsende.En konsekvens som följer i spåren är att lönenivån pressas ner i sektorer av ekonomin därovan beskrivna verksamheter är aktiva. Eftersom regeringen inte är så värst aktiv måste detinnebära att regeringen Reinfeldt anser att städpersonal, lantarbetare och byggjobbare äröverbetalda i Sverige. Regeringen har även skurit ner på resurserna till att förbättraarbetsmiljön. Pengarna för att utbilda skyddsombud har minskat, Arbetsmarknadsinstitutet –AMI – lades ner. Kontentan av politiken är tydligen att arbetsmiljö inte är ett stort problem iSverige, eftersom resurserna tas bort. I och för sig måste skattesänkningarna finansieras, mendet kan väl inte vara orsaken.Lösningen ligger i en aktiv politik som har en klar och tydlig målsättning att återskapa enanständig arbetsmarknad. Det långsiktiga målet på EU-nivå måste vara att omintetgöraeffekterna av Lavaldomen helt och hållet, tills dess måste den svenska regeringen tänja dejuridiska gränserna till bristningsgränsen för att minimera verkningarna av Lavaldomen. Merapengar måste läggas på bekämpning av ekonomisk brottslighet, och de stängda bankparadisenmåste öppnas.Arbetsmiljön måste föras högt upp på dagordningen, vilket innebär mer resurser förövervakning och forskning, men även till utredning av arbetsmiljöbrott. Det kommer också attpå sikt leds till en bättre folkhälsa som minskar trycket på vården. Vi är också övertygade omatt respektive huvudleverantör måste ha juridisk ansvarsskyldighet för de underleverantörersom anlitas.Ett anständigt arbete ger även fler arbetade timmar. Den formella pensionsåldern är idag 65år, men den reella är betydligt lägre än så. För en det ett frivilligt val att pensionera sigtidigare men för andra är det ett tvång därför att kroppen helt enkelt är slut.Lönedumpning motverkas med en anständig a-kassa. De allra flesta löntagare ska vidarbetslöshet ha ett inkomstskydd som i ett första steg motsvarar 80 procent av tidigareinkomst. Det långsiktiga målet bör vara 90 procent. A-kassan ska finansieras gemensamt ochsolidariskt.Behåll och utveckla en rikstäckande statlig arbetsförmedling av hög kvalitet med utbyggdsamverkan med fackliga organisationer. Vid statligt subventionerade anställningar ska samrådske med den fackliga organisationen. De villkor som erbjuds ska granskas och följas upp. Därkollektivavtal inte finns ska kollektivavtalsenliga villkor uppfyllas.Sverige och andra länder måste skriva på ILO:s konvention nummer 94 som innebär att vi harrätt att kräva att varor och tjänster som köps av stat, kommun och landsting är producerade påett sätt som inte kränker mänskliga rättigheter i arbetslivet.EUSocialdemokraterna i EU måste tydligare jobba för jämlikhet mellan stater och statersinvånare. Vi bör också vara väldigt aktiva inom miljöarbetet och arbetsmarknadspolitiken.Sverige måste på sikt se närmare på eurosamarbetet och ta ställning till om det är lyckat att ståmed ena foten inne samtidigt som vi så tydligt inte hör till. I en förlängning så måste vi

kanske, om vi ska vara kvar i EU, även vara med i eurosamarbetet fullt ut. Då bör detnaturligtvis vara under förändrade villkor mot dagens, detta ska socialdemokrater ieuropaparlament och kommission arbeta för.De sociala frågorna måste ges ett större utrymme i EU-arbetet. Vi vill att det i EU:slagstiftning införs ett socialt protokoll som skyddar de fackliga rättigheterna. Dagens reglerför arbetstagare som arbetar tillfälligt i annat EU-land, det så kallade utstationeringsdirektivet,måste ändras för att garantera lika lön för likvärdigt arbete.Den fria förenings- och förhandlingsrätten, liksom rätten att vidta stridsåtgärder för attupprätta kollektivavtal, måste säkerställas och garanteras inom hela EU.Den ekonomiska politikens övergripande mål i hela EU ska vara full sysselsättning, högtillväxt och jämn inkomstfördelning.Ett land på väg in i EU är Turkiet. I dag kan Turkiet vara Europas enda möjlighet till attminimera de mer långsiktiga effekterna av den globala finanskrisen. Och för Sveriges del såhastar det faktiskt.Till att börja med så är Turkiet med sitt geostrategiska läge en brygga till Asien. Men Turkietär mer än en geografisk brygga, Turkiet är även en länk till stora delar av arabvärlden ochSydasien ur ett idéhistoriskt perspektiv. Med en sekulär konstitution och ett sunnimuslimsktidépolitiskt arv har Turkiet unika förutsättningar att föra dialoger med stora delar avarabvärlden samt norra och östra Afrika. Dialoger som kan leda EU till en ökad handel meddessa kontinenter och därmed främja stabilitet och demokrati.Europas problem är våra problem. Även fast vi klarat den första vågen av krisenförhållandevis väl med ”endast” en arbetslöshet runt nio procent så bedömer jag att visäkerligen kan komma att betala mångdubbelt när nu nästa finansiella vågdal stundar under2011. Ser vi till vår export och våra exportmarknader så är bilden allt annat än ljus. Avsamtliga marknader på vår ”top-tio”-lista kommer en av framtidsmarknaderna, Kina, först påtionde plats med 3,1 procent av den svenska exporten. Plats ett till nio är alla länder inomEuropa som har stora problem med sina ekonomier (Norge i viss mån undantaget). För att intetala om de som har Euron som valuta."Top tio" ser ut så här:1 Tyskland 10,1 %2 Norge 9,9 %3 Storbritannien 7,6 %4 USA 7,3 %5 Danmark 6,5 %6 Finland 6,2 %7 Frankrike 5,1 %8 Nederländerna 4,7 %9 Belgien 3,9 %10 Kina 3,1 %Av de övriga BRIC-staterna, som väntas stå för tillväxtmarknaderna i den nära framtiden,placerar sig Ryssland på plats 14 med 1,6 procent och Indien på nittonde plats med ensjunkande svensk export. Såväl Kina, Indien samt Ryssland har förstått att den marknad som

MENA utgör (Middle East and North Africa) är en av nycklarna till att bibehålla ellerförstärka sin position i det globala spelet.Därför är ett turkiskt medlemskap av största vikt för EU:s och vår framtid. Och om det ärnågon som har några andra idéer om hur vi annars ska öka - samt omfördela - vår export somexportberoende land är de varmt välkomna.EU har även en stor roll att spela på området arbetsmarknadspolitik. Villkoren för anställdarunt om i världen måste upp på den politiska agendan i Sverige och dessa frågor måste bli endel av den socialdemokratiska förnyelsedebatten. Vi måste som arbetarerörelse inse attvärlden hänger ihop och att det enda sättet att långsiktigt värna värdiga arbetsvillkor på densvenska arbetsmarknaden är värna arbetsvillkoren överallt.Vi kan inte acceptera att vissa människor som jobbar i Sverige jobbar under slavliknandeförhållanden där hot och misshandel förekommer. Vi måste tillsammans med andrasocialdemokratiska partier inom EU formulera en gemensam politik för att säkra mänskligarättigheter på jobbet för alla som jobbar inom EU. Vi måste använda EU som en positiv kraftför att påverka resten av världen i denna fråga.Försvars- och säkerhetspolitikSvensk underrättelsetjänst präglas idag av ett arv från 1947. Likt många andra sektorer isamhället har dessvärre omvärlden förändrats och vare sig lagrum eller myndighetsstrukturerhaft förmåga att följa med. Den svenska underrättelse- och säkerhetstjänsten präglas idag avett otal myndigheter som utför samma eller överlappande uppgifter. De olika intressen somstår emot varandra blev tydliga under FRA-debatten 2008 där SÄPO och FRA till delmotarbetade varandra.Vi förordar en grundläggande översyn av såväl lagrum som organisationsstruktur ochuppgifter. Idag finns det ingen aktör, vare sig SÄPO, MUST eller Regeringskanslietskriscenter, som kan göra anspråk på att ha en sammanhängande bild av vilka hot sompåverkar Sveriges situation. Utöver de nämnda finns idag aktörer som EBM, FOI,Utrikespolitiska institutet, KBM, de olika universitetens forskningsprogram, samt en rad olikastatliga verk som Tullverket som har sina behov och sina kanaler.Vi kan se närmare på tre olika modeller - UK, DE och FR. Frankrike faller bort dålagstiftningen inte är ens i närheten med vår tradition men det finns ändå skäl att följa dennaden dag vi själva gör något. UK och DE är de som ligger närmast och UK är den som hanteratmångfacetterade hotbilder, inklusive ekonomisk brottslighet och terrorism, under decennier.Brittisk underrättelsetjänst är organiserad i tre block:•Secret Intelligence Service (SIS), (MI6) med framför allt utrikesfokus•Government Communication Headquarters•Security Service, (MI5) med framför allt inrikesfokusTill detta kan läggas Scotland Yard och Fraud Office som är mer av en operativbrottsbekämpningsresurs (den senare ekonomisk brottslighet). MI5 och MI6 fungerar då somuppdragsgivare eller leverantör av information beroende på verksamhetens karaktär.

Där SIS skulle kunna vara vårat MUST inkluderat FRA samt delar av FOI och MI5representerat av SÄPO. Det som skiljer de brittiska och svenska strukturerna åt i grunden ärden koordinering som finns i GCH och det är den som saknas i det svenskaunderrättelsekomplexet. Det är där vi får "den stora bilden" som Sveriges regering, riksdagoch myndigheter borde efterlysa.En annan modell vi kan titta på är den tyska. Det visar sig att den i allt väsentligt ärorganiserad i en enhet i praktiken, BDM, som har såväl polisiära som militära uppgifter. Detsom försvårar med den tyska strukturen är att lagstiftningen blir allt annat än samstämmigmed sin delstatsstruktur, det åskådliggörs bäst med att Tyskland hade vår "variant" på FRA-debatt som skiljde sig beroende på de regionala tillämpningarna hos delstatspoliserna.Oavsett vilken modell vi väljer att titta på så måste en översyn ske av såväl lagrum sommyndighetsstruktur i syfte att optimera Sveriges tillgång på relevant information samtidigtsom medborgarna har ett koherent lagrum i form av integritetsrelaterad lagstiftning attförhålla sig till.Försvarsmaktens personalförsörjningPersonalförsörjning till försvarsmakten är ett område där vi behöver nya tag. Alliansen valdeatt riva upp värnpliktssystemet. Att tro att en socialdemokratisk regering kan vrida tillbakaklockan och återinföra värnplikten i dess dåvarande format är sannolikt att vara väl naiv. Vadvi kan göra är dock att optimera försvarsmakten för att ta tillvara såväl kompetens som attutveckla andra samhällssektorer.I grunden skulle vi kunna införa en två till tre månader lång allmän samhällsförsvarsplikt föralla ungdomar. Under tre månader hinner försvarsmakten att utbilda skyttesoldater till en nivåsom skulle innebära att de kan sättas in i plutonsstrid. Under två till tre månader hinner andrasektorer utbilda brandmän, akutsjukvårdare, miljösanerare och andra funktioner som bidrartill samhällets skydd. Om vi sedan ser till Försvarsmaktens behov så kan sedan personal urbägge grupperna rekryteras för kontraktsanställning. Här måste dock dagens modell ses över.Vilka ungdomar som idag väljer att läsa vidare en postgymnasial utbildning sorteras i för storutsträckning fortfarande av socialgruppstillhörighet. Ungdomar med högutbildade föräldrarmed goda inkomster väljer i större omfattning än ungdomar från lägre samhällsskikt attvidareutbilda sig.En kontraktsutbildning borde istället kunna utformas på ett sådant sätt att den enskildeerhåller motsvarande studiebidrag samt samma belopp som studielån (utan ersättningskrav förtiden i uniform undantaget faktisk tid i utlandsmission som ersätts med regelrätt lön). För tvåårs total tjänstgöring i uniform skulle sedan ytterligare två år med samma ersättning utgå.Efter fullgjorda studier utbetalas en utbildningsbonus givet att den enskilde ställer sig till denationella insatsstyrkornas (hemvärnets) förfogande.Maximalt skulle den enskilde kunna fullgöra tre perioder om två år vilket då skulle finansieratotalt sex års studier. Fördelen med denna modell är att den möjliggör för ungdomar somkommer från hushåll med svag studietradition och ekonomi att genom att skapa såvälincitament som finansiering av postgymnasial utbildning. Då Försvarsmakten idag ärteknikintensivt bör även incitament för de naturvetenskapliga disciplinerna övervägasytterligare. Detta skulle kunna skapa ett gott rekryteringsunderlag för svensk industri

samtidigt som Försvarsmakten åter kan komma att ha en folklig förankring.Sverige har i bred politisk enighet beslutat att ingå i snabbinsatsstyrkor i EU:s regi. Sverigehar nu haft huvudansvar för NBG 09 samt kommer ha det för den kommande NBG. Dettaåtagande belastar den svenska försvarsbudgeten avsevärt och vi kan inte utesluta att annanprioriterad verksamhet – såsom vår närvaro i ett alltmer komplext närområde medgasledningen i svensk ekonomisk zon – får stryka på foten. Samtidigt med detta fårledarskapet en sned fördelning då Sverige nu ansvarat för en multinationell styrka fler gångeri rad.Dessa snabbinsatsstyrkor bör vara ett europeiskt intresse med Sverige som en part. Därmedbör även finansiering ske med EU-gemensamma medel. Det skulle medge att för denstridsstyrka som organiseras av östersjöländerna, NBG, skulle kunna ha ett roterandeledarskap. Med ett roterande ledarskap minskar pressen på framför allt den svenskaförsvarsbudgeten samtidigt som det kommer verka kompetensöverförande och i sig stabiliserasamarbetet rund östersjön.KulturenEn annan viktig pusselbit i framtidens socialdemokrati är kulturen. Vi lämnar nu sakta mensäkert industrisamhället som vi känner det och går mot något nytt. Med upplevelse ochkunskap som bärare så kommer kulturen spela en avgörande roll. Både som upplevelse, vilketdet är mångt och mycket idag, men även som en kunskapsspridare. Med forskning vet vi attkulturen blir allt mera viktig på område efter område och då är det naturligt attsocialdemokratin ger alla tillgång till kultur. Vi behöver se till att kulturen blir en viktig motorredan från skolan. Att musik/kulturskolan inte blir en budgetregulator utan en naturlig del avlärandeprocessen.Kulturen är ett klassvapen som har används flitigt från borgerligheten. Det finns här enskillnad som vi måste vara vaksamma på. Socialdemokratins kultur är i mångt och mycket endeltagande kultur medan högerns är en åskådarkultur. Det finns också ett kommersiellt inslagi den borgerliga kulturpolitiken. Här ligger en fara att det blir sponsorer som styr detkulturella utbudet och styr vad man får utrycka från scenen. Vi säger dock inte kategoriskt nejtill sponsring eller att det kan finnas delar där marknaden kan få ett utrymme. Men det måsteanalyseras ordentligt och utredas vilka konsekvensen detta kan få.Det finns olika delar av kulturpolitiken. Vi kan se det med ungdomar som växer som individernär de utövar kultur. Vi kan se det som en förklaringsmodell för svåra samhällsproblem, mendet är också en tillväxtmotor som ger arbetstillfällen. I småländska Vimmerby har exempelviskulturen omvandlas till arbetstillfällen. Genom Astrid Lindgrens författarskap har ett stortantal arbetstillfällen skapats.En skattereform som skulle kunna hjälpa idrotten och föreningslivet vore om arvoden blevavdragsgilla. Idag är föreningen skattebefriad upp till ett halvt basbelopp för utbetaladearvoden men mottagaren måste skatta för pengarna vilket gör att de inte är värda lika mycketför den arvoderade som för föreningen.Vi bör syvende och sist inspireras av den stora kulturreform som Norge har genomfört.Norges kulturpolitik kan inte kopieras rakt av, men vi kan hämta idéer från Norge och vidare

visar Norges reform på att det går att satsa rejält på kultur.LandsbygdspolitikDen gamla devisen ”hela landet ska leva” är bra men det krävs handling för att de ska kunnaförverkligas. En fråga som socialdemokratin måste ställa sig är varför hela landet ska leva.Den frågan må vara skrämmande men med de diskussioner som förs kring att vinnastorstadsinvånaren och medelklassen blir frågan alltså viktig. För visst är storstaden viktig,men på landsbygden finns andra värden och stad och land har i alla tider behövt varandra. Detlilla samhället är fortfarande är levande. Närheten till grannen finns fast det kan vara stortgeografiskt avstånd som skiljer oss åt. I Stockholm är avståndet gigantiskt men i praktiken enhalvmeter. Tyvärr så är storstaden norm även på landet och det upplevda avståndet börjarväxa även här. Rädslan för det obekanta och främmande speglas i främlingsfientligaframgångar som inte hade varit lika påtagliga om landsbygdens folk upplevt att service ochsamhällsfunktioner finns till även ute i landet. Socialdemokratin har haft en roll i detta och detär dags att vi tar oss en funderare på vad som sker.Så vad som måste ske är mycket konkret politik. Vi kan inte gå förbi infrastrukturen. Den är aoch o för landsbygden. Med en modern infrastruktur kommer också jobben att utvecklas.Tittar vi idag så är det många som arbetar med upplevelser gärna åker ut till ”landet” för att fåinspiration. Vi tror att det skulle finnas fler som skulle göra allvar av att bo på landsbygdenom man kunde ta sig till staden, och jobben, snabbare.Landsbygden har allt för länge fått kämpa i total motvind mot myndigheter som centraliseraroch lägger ned servicefunktioner. Läggs det inte ned så omorganiseras verksamheter tills deinte längre känns igen. Exempel på detta är Skattemyndigheten och Försäkringskassan, tvåmyndigheter som borde finnas nära de människor de ska ge service till. Posten ochlantbrevbärarservicen är ytterligare viktiga funktioner som dessutom har stor betydelse föräldre som vill bo kvar hemma länge, och för människor som vill kunna driva företag pålandet.En annan viktig del för utvecklingen av landsbygden är omställningen till ett grönt samhälle.Här har om man gör det landsbygden en möjlighet att ledartröjan. Men då gäller det att visocialdemokrater som lever och verkar på landsbygden tar tag i frågan och att vi enas om attstad och land är beroende av varandra. Ser vi på energiomställningen så är det på landsbygdenframtidens råvaror finns.Självklart ska skatten användas i utjämnade syfte mellan kommuner/regioner. Precis somvädret så varierar, så varierar tillväxt och näringslivsutveckling från norr till söder. Solidaritetmellan regioner kommer att bli än mera viktig.En annan viktig framtidsfråga är att landsbygden inte får bli till ett museum. Ett museum villvi besöka då och då men inte bo i permanent. Här gäller det att vi finner en balansgång mellanSörgårdsromantik och framtiden.Utförsäljningen av de allmännyttiga bostadsföretagen måste stoppas samtidigt som vi skaarbeta för att antalet hyresrätter måste öka. Ett investeringsstöd bör införas för nyproduktionav bostäder. Viktiga frågor för både stad och landsbygd.

MiljöDet är av största vikt att vi kan finna en mycket avancerad politik för grön omställning,politiken ska omfatta alternativa energikällor fossilt, leverera lösningar för avfallshantering,sophantering och infrastruktursatsningar både i glesbygd och i stadsmiljö.I det här fältet ingår ett återtagande av kontrollen över järnvägarna för att slippa att olikabolag skyller på varandra när det inte fungerar.Vi vill se en rejält satsning på järnväg och kollektivtrafik. Höghastighetståg ingår i densatsningen.Vi vill se subventioner för spårbunden frakt.Investeringsstöd för klimatsmarta investeringar inom alla fält i form av en fond.Enorma investeringar skall göras i forskning på t.ex. alternativa flygbränslen ochenergiutvinning.Informationskampanjer kring hur klimatförändringarna drabbar och kommer att drabba ominget eller för lite görs.Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att inverteringar i infrastruktur och miljöteknik ävenär näringspolitik. En god infrastruktur är en förutsättning för företagande och arbete i helalandet.Tillväxt är viktigt men kan inte vara en drivkraft som överskuggar ett globalt miljöansvar.Sverige skall sträva mot en ledande roll i det globala miljöarbetet. Här har visocialdemokrater en gyllene möjlighet att utveckla vår vision Det gröna folkhemmet. Version2.0.BostadBostadspolitiken är avgörande på så många fronter. Ungdomar som inte kan flytta hemifrånhamnar i vakuum mellan barndom och vuxenliv och förhindras därmed att börja sitt liv påriktigt. Bostadsbrist är också en av de drivande faktorerna bakom hemlösheten.Många av våra bostadsområden är dessutom nedslitna och trångbodda, vilket tillsammansmed hög arbetslöshet leder till sociala problem. Vi har inte råd med bostadsbrist.Bostadsbyggandet måste öka och de nedslitna områdena måste rustas upp.Utan en fungerande bostadsmarknad kan inte arbetslösa flytta dit jobben finns. Bostadsbristenär inte bara ett socialt problem utan ett ekonomiskt och näringspolitiskt.Hyresrätten är för de flesta den första bostadsformen de får. Hyresrätten är flexibel och en godtillgång till hyresrätter är en förutsättning för snabb rörighet på bostadsmarknaden.Hyresrätten är idag skattemässigt missgynnad jämfört med de andra upplåtelseformerna. Enskattemässig likformighet mellan bostadsrätt, hyresrätt och villa måste skapas.NäringslivArbetsgivarna känner av den ökade oron och rörligheten i en ny tid. De vill skaffa sighandlingsutrymme. Det är fullt logiskt men slår mot den enskilde. Det är här somsocialdemokratin har sin uppgift att trygga både företagsledaren och den anställde. Vi

socialdemokrater vet att man inte fattar rationella beslut om man känner otrygghet.Om vi börjar med företagsledaren så kan vi här skilja på små och stora företag samt även setill ensamföretagaren. Stora företag behöver välutbildad arbetskraft. Vi ska även se till att deregler som finns är lätta att följa och att de myndigheter som följer företagen har en öppen ochpositiv attityd till att lösa problem. Att vi går från problemformulering till lösningsfokusering.Vi ska även här försvara företagarens behov av service mot eventuellt motstånd i systemen.Eller enkelt uttryckt, vi ska göra allvar av att verkligen minimera myndighetskrånglet. För attklara det handlar det om rejäl rannsakan av myndighetsutövning och dess innehåll. Vi måsteklara det som centern lovat och lovat utan att genomföra.Det behövs en hårdare reglering och tillsyn av den finansiella sektorn på global, europeisk ochnationell nivå. Överdrivna bonusersättningar och direktörslöner måste hejdas.Vidare så är det av stor vikt att vi har högskolor och universitet närvarande i hela Sverige såföretagen kan ta till sig det senaste i forskning och utveckling. Vi måste se till att vi ger våraföretag det rätta förutsättningarna att konkurrera med kunskap och kompetens. Vi ska intekonkurrera med dåliga löner och otrygga anställningar. Vi ska vara den kunskapsbärandenationen som folk och företag söker sig till för att utvecklas.Ensamföretagare eller företagare med få anställda ska omfattas av vårasocialförsäkringssystem eftersom många saknar den trygghet som en bra försäkring ger. Vivet aldrig vad morgondagen för med sig. Vi tänker särskilt på de som tvingats starta eget föratt de blivit av med jobbet. För att komma tillbaka på samma jobb som egenföretagare. Frånatt varit en i gänget är de forna arbetskamraterna konkurrenter. Reformen skulle dessutomgynna kvinnor som många gånger startar i liten skala för att sedan växa.Ett av de stora problemen som företagen har i stora delar av landet, och större ju längre bortfrån de finansiella centren, är finansieringen. Här behöver vi få fram riskkapital som ger delokala företagen, gamla som nya och stora som små, möjligheter att utvecklas.Bilden är att det inte handlar om några stora summor men trots detta är dagens befintligafinansiärer inte villiga att ställa upp. Inte minst ute i landets mindre kommuner så är detotroligt viktigt att små företag skapas och växer. Att bygga upp ett näringsliv i en kommun påett, eller några få, stora företag har inte visat sig vara en lyckad lösning. Katastrofen dåkommunens ”enda” bärande arbetsgivare har blivit ett faktum för många i krisens spår.Uppgivenheten som följer är minst lika allvarlig som själva nedläggningen. Många småkommuner har lidit i onödan. De har inte sett de möjligheter som kan uppstå. Här harsocialdemokratin en uppgift att finna lösningar. Att ge hopp och trygghet. Visst sker nu enomställning till fler små företag som suger upp arbetskraften. Men vad sker i morgon?SegregationInvesteringsprogram skall skapas för att motverka ytterligare bostadssegregation istorstäderna, gärna med grön prägel. Närdemokrati skall stimuleras genom att lokalaförvaltningar öppnas upp. Framförallt så bör man försöka blanda bebyggelsen så att även närbostadsbehovet förändras så finns möjlighet att stanna i stadsdelen, detta för att skapa lokaltengagemang och kontinuitet i skolor med mera.Sjukvård

Det behövs en diskussion om hur sjukvården kan bli bättre på att involvera patienterna ochhur patienternas valmöjligheter ska stärkas. Partiets Hälsovalsmodell behöver utvecklas så attden på allvar bejakar medborgarnas vilja att påverka och göra egna val.Vi vill se initiativ där partiet lyfter fram bemötandefrågorna och servicefrågorna inom denoffentliga sjukvården. Många landsting har mycket att lära sig av serviceföretagens sätt attarbeta med kundrelationer och bemötande. Exempelvis borde sjukvården ingå vårdkontraktmed patienterna. Kontrakten ska vara utformade som löften från sjukvårdens sida som konkretoch tydligt anger vad patienten har att förvänta sig av vården.Patientsäkerheten måste upp på den högsta politiska dagordningen. Det är oacceptabelt att 100000 patienter skadas varje år av felbehandlingar och orimligt att 15 procent av inläggningarnapå sjukhus är läkemedelsrelaterade. Partiet borde ha som mål att Sverige ska ha världenssäkraste sjukvård och ha en nollvision för antalet döda.Sjukvårdens svaga sida är utan tvekan den bristfälliga tillgängligheten. Det är oacceptabelt attvårdköerna inte har blivit mer än marginellt kortare sedan vårdgarantin trädde i kraft 2003.Vägen till kortare vårdköer går via att involvera medarbetarna, bedriva ett systematisktförbättringsarbete och ta små steg varje dag.Den framtida socialdemokratiska sjukvårdspolitiken måste bli synonym med korta vårdköer.Vi borde omedelbart sätta upp målet att skapa en helt köfri sjukvård.Svensk sjukvård hävdar sig väl vid jämförelser internationellt. Det regionala självstyrettillhandahåller en sjukvård som är rättvist fördelad, håller hög kvalitet och är kostnadsmässigteffektiv.I Sverige ska det inte vara tillåtet att göra vinst på den generella välfärdens verksamheter somexempelvis vård, skola och omsorg. Som det är nu går skattepengar från dig och mig rakt ned iredan kapitalstarka aktieägares fickor utan att göra ett uns nytta för vare sig barn, gamla ellersjuka. Här ligger ett tungt ansvar på den sittande moderatstyrda regeringen och framför allt pådess partikompisar ute i kommunerna och landstingen som ytterst är ansvariga för vården ochomsorgen.SkolanSkolan i relation till barns sociala miljö måste vara ett centralt perspektiv urjämlikhetssynpunkt. Vi måste se till att barnen har en miljö som är tillåtande och utvecklandeframför disciplinerad och prestationskrävande. Individernas olikheter och möjligheter måstetas tillvara vilket kräver en lärarutbildning som tar pedagogiken till nästa nivå. Här ska visatsa liksom på den sociala miljön i skolan. Nolltolerans mot mobbing, fulltolerans motolikhet.I ett Sverige där mera än en halv miljon barn definieras som fattiga av Rädda barnen finns deten hel del att göra i skolan. Detta kan tyckas vara små saker men att styra upp skolan världskulle underlätta enormt för den som har små inkomster. Det som skrämmer är att det idagsläget kan skilja kraftigt mellan skolor i samma kommun.

Vi ska gå i bräschen för den avgiftsfria skolan där skolan ska stå för en klassresa i respektivelåg-, mellan- och högstadium. Vi ska slå fast att insamlingar, vare sig det är i skolans ellerföräldraföreningens regi, inte ska vara tillåtna. Inte till fadderbarn och definitivt inte tillblommor till lärare. När skridskoåkning är obligatoriskt så ska det finnas låneskridskor till desom inga har. När skolan arrangerar en utflykt så ska skollunchen ingå och det ska vara merastudiebesök än tillfälle för shopping i programmet för eleverna. Allt detta skulle göra livetlättare för fattiga föräldrar vare sig de är ensamstående eller i par.Det finns i dag goda exempel på skolor som valt bort läxor helt och i stället satsar på extrastöd under skoltid och mera lärarledd tid. Barn behöver få tid till rekreation och lek, inte tamed sig jobbet hem på ett sätt som få vuxna skulle acceptera. Vi vet dessutom att läxornadrabbar utsatta barn extra mycket och vi vet att stöttningen i hemmen många gånger inteexisterar. Barnen som inte får hjälp hemma med sina läxor riskerar hamna än mera efter omde redan innan haft det svårt.Orsaken att vissa barn inte lyckas är i sanning komplexa, det finns inga enkla orsaker.Dåliga hemförhållanden är en viktig faktor. Om det är en stökig miljö i hemmet på grund avtrångboddhet är det naturligtvis en faktor som påverkar skolarbetet. Vem kan jobba hemmaom man hela tiden ska ha tre småsyskon som pockar på uppmärksamhet och om det inte finnsnågon möjlighet att sitta i en lugn miljö. Det kan också finnas mer klassiska sociala problemsom försvårar.Det är också så att skolans arbetssätt inte passar alla barn. Vi är alla olika och vissa individertar helt enkelt inte in information genom traditionell undervisning. Skolan måste därför ha ettså varierat arbetssätt att det passar alla barn.Det finns ett behov för ett ökat stöd för ledningsfunktionen, för rektorerna. Idag finns ingetsom helst verktyg för arbetsledaren i skolan, rektorn, att se vilka av lärarna som behöver stöd isitt arbete.Inte att peka ut, inte att hänga, utan att förbättra, Vem behöver mer fortbildning? Vembehöver stöd för att förbättra sitt arbetssätt? Det är i klassrummet, i mötet mellan lärare ochelev, som skolans uppgift och funktion konkretiseras och arbetsledningen måste ges verktygför att kunna förbättra och förfina den processen.Skolan måste dessutom bli en plats där eleverna redan tidigt lär sig att demokrati är fint. Detinnebär att demokratin i skolan ska göra det helt möjligt att på ett enkelt sätt låta elevernapåverka sin skola, arbetsmiljö och inlärningsprocessen. Skolan och det politiska styret ikommunerna ska på olika sätt uppmuntras för att kunna ge barn och unga delaktighet även ipolitiskt arbete.Det finns de som hävdar att skolan haft svårt att hänga med i samhällsutvecklingen och i dagligger ett halvt sekel efter sin tid. En enorm utmaning för socialdemokratin att greppa. Faktaär att resultaten hos elever i Sverige sjunker och har så gjort under en tid. Eftersom dagenstraditionella skolsystem utformades för mera än 150 år sedan så borde det finnas saker attgöra. Ett exempel på detta är att vi fortfarande har ”potatislov” på hösten trots att det troligenvar många år sedan eleverna gick hem för att under en veckas tid hjälpa till med höstskördenav potatis…

Tekniken ger i dag möjligheten att skapa en högeffektiv och tidsenlig skola där elevernas,lärarnas, föräldrarnas och samhällets intressen tillgodoses. Vi hävdar att det finns goda skäl atttitta närmare på UNESCO:s utredning ”Learning to be”, en utredning som när denpresenterades 1972 ansågs vara långt före sin tid och omöjlig att genomföra då teknikensaknades. Det hindret finns inte i dag. Inlärningsprocessen skulle både snabbas upp ochunderlättas av interaktiva dataprogram, alla med möjlighet att anpassas individuellt.Förespråkare för ”Learning to be” hävdar att elevens kunskaper utvärderas kontinuerligt ochautomatiskt vilket i sin tur skulle helt ta bort behovet av betygssättning. Det är viktigt attpåpeka att detta inte handlar om någon slags IT-satsning i skolan utan om ett helt nytt sätt attta in kunskap. Skolan skulle förändras kraftigt som arbetsplats då systemet helt eliminerarbehovet av förberedelsetid och betygssättande för läraren. En förändring som skulle innebärareglerad arbetstid och fritid för lärarkåren.En ny grundskola för en ny tidHur ska dagens skola kunna rusta eleverna med alla de kunskaper och erfarenheter som debehöver för att klara av att leva i, arbeta och vara en del av morgondagens samhälle?Det är en viktig fråga att diskutera ned på djupet, något som saknas i svensk skoldebatt ochskolpolitik, något som Lennart Swahn anser som kontaktat Öppna Kriskommissionen ochbidrar med nya tankar och nya perspektiv till framtidens skola. Förslaget är så pass nydanandeatt . Han är idag pensionerad men har arbetat på expertnivå internationellt medutbildningsfrågor inom bland annat FN. I en analys av morgondagens skola presenterar han enhelt ny syn på skolan och dess möjligheter.Lennart Swahn anser att dagens skoldebatt fokuserar på helt fel saker. Sverige hamnar efterresten av världen när det handlar om utbildning. Politikerna i Sverige väljer att fokusera på attfelet med svensk utbildning beror på mänskliga fel. Eleverna lär sig inte och lärarna är interätt utbildade. För att finna lösningar på de mänskliga felen väljer Sveriges politiker att införaåtgärder som en ny lärarutbildning, införs lärarlegitimation, nationella prov, betyg i tidigareåldrar och liknande.Det är helt fel sätt att tänka när det handlar om att förstå vad som har gått fel i svensk skolaoch vad som behöver göras för att utbildningen i Sverige ska bli förstklassig. För att kunnagöra det måste man förstå varifrån dagens skola kommer en gång i tiden. Lennart Swahnanser att problemen med skolan och skolresultaten handlar om ett systemfel, inte mänskligafel. Därmed behövs en helt annan lösning för att komma tillrätta med problemen.Lennart Swahn poängterar att dagens skola har sitt ursprung i jordbrukssamhället som fanns1842. Upplägget på läsåret med två terminer i skolan, ämnen och innehåll samt pedagogisktupplägg och hur byggnader ska se ut har styrts utifrån detta hela tiden. Det fungerar inte imodernare samhällen med helt andra krav på tiden, arbetets innehåll och hur ett samhälle skaskötas och tas omhand. Vi kan inte klaga på skolresultaten eftersom vi har ett skolsystem sominte klarar av framtidens och samhällets utmaningar och möjligheter.Många krafter försöker att påverka och styra skolan men alla arbetar inom samma paradigm.Det här måste brytas och nytänkande etableras. Lennart Swahn pekar ut en väg som om denförverkligas kommer att skaka om skolan i dess grund men det är just det som den behöver.

Troligtvis har den skola som vi har i Sverige nått sin vägs ände och det enda som kan görasför att förbättra resultat och liknande är finjusteringar.Dagens skola klarar inte av att ge förstklassig utbildning. Det traditionella sättet att undervisapå och bygga hela skolsystemet utifrån fungerar inte längre. För att ta jättesteg framåt behövsnågot helt annat.Ute i världen finns en annan diskussion krig framtidens skola. Lennart Swahn för fram attskolforskningen och utredningar har pekat ut andra utvecklingsmöjligheter för skolan som ärväl värda att titta närmare på. Han själv förespråkar en utveckling som skapar nyaförutsättningar.Den nya skolan som ska skapas kommer att leda till att1: Eleverna hamnar i centrum. Eleverna kommer att lära sig mer kunskaper både när dethandlar om ämnesinnehåll men även om samhället, arbetslivet och fritidslivet. De kommer attväxa som människor och bli aktiva samhällsmedborgare. Deras utbildning blir också merindividualiserad och anpassad till deras inlärningsstilar fullt ut.2: Lärarna blir mer professionella och kan fokusera på att utveckla eleverna, inte ämnesfokussom idag.3: Skolåret blir längre med fyra heltider med kortare ledigheter mellan vilket gör attskoldagarna blir fler och eleverna lär sig mer.4: Skola blir helt och hållet genominfluerad av IT. IT hjälper eleverna att lära sig mer och påen rad olika sätt.5: Kostnaderna för kommunerna blir lägre men effekten större.Det skolforskningen utomlands pekar på är att dela upp läsåret i fyra delar. Varje del får etteget namn med ett eget innehåll men alla delarna bygger på varandra. Årskurserna delas in ifyra grupper. Första terminen heter Lära veta, andra terminen heter Lära göra, tredje heterLära samleva och den fjärde heter Lära vara. De olika grupperna kommer att hamna i var sin”Lära…” och startar därmed i olika delar av dessa. Det gör att det blir mindre grupper sompedagogerna arbetar med.Organisationen kring lärandet förändras. Istället för att det är som idag med en ensampedagog som har hand om 30 elever på en gång utvecklas det till att det blir en pedagog, tiolärarassistenter och tio elever i ett klassrum. Detta klassrummet har gjorts om till medierumsom innehåller datorer och annan IT-teknik. Samtidigt ska det finnas grupper som bygger påen pedagog, tio lärarassistenter och 20 elever som arbetar i olika grupprum.Det är en annan organisation som bygger på att det finns en huvudpedagog som arbetar somhandledare för eleverna och lärarassistenterna. Lärarassistenterna i sin tur är äldre elever somarbetar tillsammans med de yngre i de årskurser som de yngre har. På det sättet repeterar deäldre eleverna sina kunskaper samtidigt som de lär sig att ta hand om andra på ett bra sätt.

Lennart Swahn tror mycket på tekniken och han anser att eleverna ska ha bra tillgång tilldatorer, helst en per elev. IT gör att eleverna utvecklas både snabbare och djupare. Det måstesatsas rejält på detta.Speciella program ska finnas i varje ämne som eleverna arbetar med och utgår helt ifrån i sinastudier. Programmen är inriktade på olika inlärningsstilar och är därmed skräddarsydda somgör att eleverna lär sig bättre och på ett mer varierat sätt. Dataprogrammen ska varainteraktiva som gör att eleverna aktivt är med i det som sker i dessa program. På det sättet gåreleverna att bli objekt i utbildningen till att bli aktiva subjekt. Lärarassistenterna hjälper ochguidar eleverna och det gör att kunskaperna fastnar djupare hos de båda grupperna.Dataprogrammen ska tas fram av de bästa pedagogerna och mediearbetarna. Självklart spelardataspelsföretagen en nyckelroll i att ta fram dessa program. Privata dataföretag somMicrosoft och Apple kan vara med på ett annat sätt och satsa. Hårdvaran anpassas direkt tillskolvärlden, liksom de interaktiva programmen.De olika terminernas innehåll bygger på kunskaper och delaktighet i sin egen utbildning,arbetslivet, samhällslivet och fritiden.”Lära veta”-terminen bygger på att eleverna är i skolan och tillägnar sig ämneskunskaper menockså kunskaper i att hantera olika verktyg som behövs på morgondagens samhälle. Deskräddarsydda inlärningsprogrammen används här i denna del av läsåret. Eleven går vidarenär ett avsnitt behärskas. Framstegen som en elev gör är styrande för utvecklingen. Ständigtska en utvärdering ske tillsammans med eleverna vilket gör att dessa skapar en förståelse försin egen utveckling och kunskapsnivå. Därmed kan betygssystemet slopas.Allt arbete sker i lärcentret i skolan och därmed behövs inget förarbete eller rättningsarbete.Lärarna kan fokusera på att bedöma eleverna, handleda lärarassistenterna samt övervakaelevernas utveckling. En elitkår av lärare skapas på detta sätt som också kan få tid att arbetamed att ta fram program och arbeta med programutvecklare. Lärare som blir över anställsinom andra sektorer där eleverna också kommer att vara.Programmen som eleverna använder sig av hjälper till aktivt i lärandet och pedagogen blir enhandledare. Skolan kan användas mycket mer flexibelt. Vuxenutbildningen kan få ta del avdessa lokaler och verksamheten bedrivs 16 av dygnets 24 timmar. Eleverna kan också arbetahemifrån.Nästa steg är ”Lära göra”. Här sker undervisningen utanför skolan/lärcentret. Eleverna är nuute i arbetslivet för att lära sig mer om hur det går till här. Pedagoger finns också här ute somaktivt hjälper arbetsgivarna med att ta hand om eleverna men också hjälper eleverna på olikasätt. Arbetslivsorienteringen ska börja så tidigt som möjligt för eleverna. De ska bekanta sigmed olika yrken och branscher för att utveckla en förståelse för hur arbetslivet är men ocksåkunna tidigare finna ett yrke eller område i arbetslivet som man skulle kunna arbeta med.Eleverna får inte bara kunskaper om arbetslivet utan också värdefull arbetslivserfarenhet somgör att de är mer anställningsbara men också har bra möjligheter att få ett sommarjobb. Denpraktiska erfarenheten är mycket viktig.

I nästa steg, ”Lära samleva” är eleverna både ute i samhället och lär sig hjälpa till på olika sättmen också förstå hur samhället fungerar men också på skolan som lärarassistenter. Tanken ärhär att eleverna ska utvecklas till att bli ansvarstagande samhällsmedborgare som tar hand omandra och är rädd om de gemensamma egendomarna. Det är en social fostran som sker här.Eleverna lär sig hur det är att leva i ett samhälle men också att ta hand om andra exempelvisgenom att vårda och stödja andra människor.I det fjärde steget, ”Lära vara”, får eleverna möjlighet att ute i samhället bli en aktiv del avfritidslivet. Denna del utvecklar personligheten hos eleverna. Detta är den ”kreativa” delen avutbildningen som är förlagt ute i föreningslivet. Kunskaper som har lärts in i skolan omsättshär i kreativa handlingar. Ett nytt ämne införs i de högre årskurserna med fokus på kreativitetsom heter ”Kreativitetens grunder”. Här får man hjälpa till och leda andra barn och ungdomari olika fritidsaktiviteter, allt ifrån idrott till kulturaktiviteter, hjälp med studierna med mera.Eleverna lär sig att ta ansvar för organiserandet och ledandet av verksamheter och människor.Det kan även gälla de vuxna.På det här sättet får eleverna möjlighet att lära sig mer på kortare tid och omsätta sinakunskaper i andra delar av samhället. Ute i denna tillägnar sig eleverna kunskaper som gör attde står rustade att gå ut i arbetslivet, gå till högre studier, vara aktiva i fritidslivet samt varaansvarstagande samhällsmedborgare som aktivt vill vara med i utvecklingen av den.Kommunerna kommer att spara pengar på denna förändring men dessa vill Lennart Swahnistället ska gå till förskolan. Genom att satsa resurserna läggs nämligen grunden för barnensframtid. Detta måste göras. Alla skolor blir också bra skolor vilket leder till att friskolornakonkurreras ut. Elever med behov kan få rätt stöd redan från början.För oss socialdemokrater är det viktigt att ta tag i alla delar av vår politik, vrida och vända påallt och våga komma med nya idéer. Vår politik ska bygga på systemkritik och hur systemendrabbar människor. Vi ska via vår politik komma med lösningar som löser systemfelen.Skoldebatten och skolpolitiken av idag påminner mycket om varandra. Det är sammaproblemformulering och lösningar som presenteras.Vår skolpolitik ska bygga på systemkritik och därmed måste vi också komma till insikt om attskolan behöver förändras i grunden. Lennart Swahns idéer ska ses som ett bidrag tillsocialdemokratins skolpolitiska utveckling.SocialförsäkringarInnan de borgerliga gjorde om sjukförsäkringen höjdes röster för att göra försäkringen meramodern och flexibel. Att bara kunna vara sjuk antingen 25, 50, 75 eller 100 procent är fel ochstelbent. Självklart ska hela skalan från 0 till 100 procent kunna användas. Dessutom ska vivara otroligt tydliga med individuell rehabilitering. Inte utreda i oändlighet. Snabbare tempofrån diagnos till åtgärd. Skräckfall där människor gått sjukskrivna i tio år utan åtgärd frånkassan får helt enkelt inte existera. Självklart är det fel, utredningen ska vara snabb, i tätsamverkan med den drabbade och det ska vara lösningsfokuserat.

Inkomsttaket i sjukförsäkringen måste höjas. Det långsiktiga målet ska vara 90 procent avinkomsten i ersättning. Karensdagen bör slopas så snart som möjligt.Rigida tidsgränser har setts som ett av de främsta problemen med den nya sjukförsäkringen.Men vår nye socialförsäkringsminister måste fråga sig varför det som fungerar i resten avvärlden inte tycks fungera i Sverige.Alliansen menar att en reformerad sjukförsäkring måste förses med tidsgränser. Utan demkommer vi successivt att glida tillbaka till det system som rådde, är deras huvudlinje. Detenda som möjligen ska diskuteras är hur gränserna ska dras och vilket utrymme till undantagde måste innehålla.Är det borgerliga tänket verkligen bättre? Vi ställer oss milt sagt tveksamma till det. Att denförra sjukförsäkringen hade brister håller vi med om. Men vad bägge systemen hargemensamt är att de har vattentäta skott mellan huvudmännen – vården, Försäkringskassan,Arbetsförmedlingen och kommunernas socialförvaltningar. Alla arbetar sekventiellt iställetför tillsammans, undantaget de s.k. överlämningsmötena som nu inrättats. Det är ett i grundenfelaktigt synsätt och resulterar obönhörligen i att system kan skylla på varandra näransvarsfrågan är otydlig. Den som genomgår rehabilitering ska ha sin anställning skyddadunder hela processen.Vad vi vill se är ett system som baseras på FINSAM. I praktiken innebär det att vi vill se allaaktörer, inklusive patient, samverka från första dagen på alla sjukskrivningar som sträcker sigöver 30 dagar. 30 dagar är en lång tid som bekant. En process som innebär att alla tvingassamverka och bidra efter sitt behov och sin förmåga och inte invänta att nästa aktör tar vid. Idenna form kan alla aktörer snabbt identifiera vad de kan bidra med för att underlätta denenskildes rehabilitering.Vi kommer i sammanhanget osökt in på vad den enskilde kan bidra med och då närmar vi ossordet ”solidaritet”. Vi skulle vilja bidra med vad vi anser vara viktigt med det ordet i justfallet med sjuk- och socialförsäkringarna.Vi talar allt som oftast om en solidariskt finansierad sjukförsäkring. Denna försäkring är ett avde system som håller ihop samhället och det är av yttersta vikt att försäkringen fungerar. Utandenna försäkring kommer samhället på sikt delaminera. Men för att den skall fungera krävs attalla inblandade bidrar efter sin förmåga. Även den sjukskrivne.Är det rimligt att inte ställa krav på den kraftigt överviktige med knä- och höftproblem att gåner i vikt? Är det rimligt att inte begära av hjärtinfarktpatienten att den skall sluta röka? Dessakommer även på kort sikt att överutnyttja systemen genom att förbehålla sig rätten till enlivsstil som förlänger sjukperioden och ökar risken för ytterligare sjukskrivningar relateradetill dessa, i grunden, osunda vanor. Vanor som kost och annat som de medvetet valt. Ochdärmed medvetet – i vissa fall med det stöd som erfordras naturligtvis – kan komma tillrättamed. Vi hävdar att de individer som väljer att inte komma tillrätta med vad de själva kan göraför att minska trycket på såväl sjukvård som sjukförsäkring är djupt osolidariska med de somskulle kunna behöva längre sjukskrivningar eller mer vårdresurser.Vi vet att detta är att sticka ut hakan men vi måste i vår förnyelse se till vad ordet solidaritetegentligen innebär. Vi har fastnat i resonemang kring den solidariska finansieringen och ser

inte vilken form av solidaritet som kan få denna försäkring att fungera långsiktigt. Och vimåste i detta ta bort stuprören och det sekventiella tänkandet som råder idag och se individensom vi beskriver. Känner sig individen sedd så tror vi oss kunna påstå att den enskilde inte harnågra problem med att visa solidaritet på det sätt vi försökt illustrera.Sayd Qutb, Muslimska Brödraskapets kanske viktigaste ideolog, definierade dessamekanismer i sitt paradverk ”Social Justice in Islam”. Han menar att kollektivet har ett ansvaratt se om individens trygghet, men det innebär att individen har ett ansvar att bidra efter sinförmåga – inte bara i pengar utan även i egenansvar för det den råder över – till kollektivet.Allt efter sin förmåga.UtrikesVi pratar om att världen blivit mindre och det är sant. Idag så är Thailand svenskarnas nyaMallorca. Att ta en weekend i en europeisk huvudstad är inga problem. Via internet ochFacebook så har vi vänner över hela världen som vi pratar med. Att vi flyttat gränserna förvad som är vårt närområde är faktum. Utvecklingen bjuder oss på stora möjligheter men ocksånya politiska utmaningar som socialdemokratin får ta till sig.Om vi börjar med utmaningarna så handlar det om att det uppstår nya klyftor som vi måsteförhålla oss till och skapa en politik som motverkar. Det handlar bland annat om digitalaklyftor mellan de som kan kommunicera med omvärlden och de som inte har möjligheten.Här ligger både frågan om kunskap och teknik. Vidare så behöver vi öppna upp skolan så attklassrummet blir världen och inte bara en gammal karta med Sovjetunionen. Vi måste lära ossförstå och möta de nya kulturer som kommer till oss och som vi möter på resor. Vidare blirden lilla världen viktigare när den stora blir så påtaglig. Vi ser hur våra invandrare tar med sigsin kultur och genom att de känner sig trygga i den så kan de ta klivet ut i det svenskasamhället. Här måste vi förstå att vi inte ska överge våra gamla kulturer för att vi lever i ettmångkulturellt samhälle utan lära av varandra och ge varandra ömsesidig respekt för vårabakgrunder .Under 80-talet gav staten bidrag till ANC på 100-tals miljoner kronor. Jag tycker att det är ensjälvklarhet för svensk utrikespolitik att alltid stötta utveckling mot ett fritt och öppetdemokratiskt samhälle oavsett hur samhället ser ut och vem som leder det.Vi tror inte på deltagande i väpnade aktioner, ska vi delta i den typen av operationer ska detvara med civilt bistånd med enda syfte att stötta civilbefolkningen. Det är en oerhörtkomplicerad process att upprätta ett demokratiskt system. En sak som krävs är t.ex. tillitmellan medborgare, här kan svenskt bistånd i form av pengar, projektledning osv göra storskillnad. Sverige bör också arbeta för att stärka FN och arbeta för internationellaöverenskommelser kring reglering av kapitalmarknader.Frågan om ett svenskt medlemskap i Nato måste analyseras och debatteras öppet.Medborgarna riskerar annars att ställas inför fullbordat faktum. Finland har exempelvis underlång tid gjort upprepade och förutsättningslösa utredningar för att ha en stabil grund att agerautifrån. Sverige har under många år gått motsatt väg genom gradvisa anpassningar menupprepat argument som baseras på gamla ställningstaganden. En öppen och bred utredning äratt föredra. Och vi bedömer det nödvändigt av flera skäl att den sker tvärpolitiskt och utan attenbart försvarsberedningen blir inbladade, även frågor som energiförsörjning, finansiellarealiteter och handelsbalanser är nödvändiga för att ge en rättvisande bild av verkligheten.

Svenska Afghanistankommittén pekar idag ut en väg som kan leda till fred och demokrati iAfghanistan. Den vägen skiljer sig från vår nuvarande. ”Vi måste övertyga det afghanska folketom att vi är där för att vinna deras fred, inte vårt krig”, skriver Torbjörn Pettersson, generalsekreterareför Svenska Afghanistankommittén.Denna enkla mening är nyckeln. Han klargör tre nyckelpunkter:”Det första och viktigaste är att vi måste övertyga det afghanska folket om att vi är där för attvinna deras fred inte vårt krig. Så länge insatserna i Afghanistan främst motiveras av attbekämpa Al-Qaida kommer de att ifrågasättas av afghanerna. Är det därför vi låterkrigsherrarna sitta kvar? Är det därför vi blundar för korruptionen?För det andra måste det övergripande målet att främja fred och utveckling i Afghanistan fåett tydligare genomslag i avvägningen mellan de insatser som görs på olika vägar. Denmilitära problemformuleringen måste tonas ned till förmån för politisk dialog och civilåteruppbyggnad. Mer specifikt bör detta syfta till att få till stånd ett funktionsdugligt ochlegitimt statsbygge som kan leda fortsatt utvecklingssamarbete.För det tredje bör bistånd inte kanaliseras via militära strukturer och de militärafredsfrämjande insatserna måste hållas isär från det arbete som humanitära aktörer utför.USA:s bistånd är idag främst ett instrument i den militära strategin. Tanken är attbiståndsprojekt som skolor, kliniker och vägar ska vinna afghanernas sympati och förtroendeför utländska styrkor.”Målen avgör alltid insatsen. Är målet att besegra Al-Qaida kommer kriget aldrig att avslutas,därför att den typen av krig är svårt att vinna med mindre än att man dödar alla potentiellamotståndare. Är målet verkligen fred, måste vi ta vägen som Pettersson pekar ut. I ettdemokratiskt Afghanistan finns dessutom ingen plats för vare sig krigsherrar eller Al-Qaida.När Sverige tog beslutet att gå in med trupp i Afghanistan var uppgiften den som Petterssonpekar på i sin artikel, men sedan ledningen för trupperna förflyttats till US Army har målenförändrats.Problemet med den militära insatsen i sin nuvarande form är att den är fokuserad på att geigen för 11 september, inte demokrati. Vi är inte principiellt emot svensk trupp i Afghanistan,men närvaron måste göras av rätt orsaker och leda till rätt mål. Nuvarande insats är ingenderaoch måste därför avslutas. Om FN åter tar kontroll över styrkan kommer frågan i helt annat ljus.VälfärdenDen privata marknaden drivs av en sak som är övergripande allt annat nämligen vinstintresset.På rätt ställe utgör marknaden förutsättningen för att vi ska kunna fördela resurser till vården,skolan och omsorgen. När så denna drivkraft tar sig in i den generella välfärden blir det intebra. Marknaden tar inte solidarisk hänsyn på det sätt som ett generellt välfärdssystem gör.Därför är det viktigt att vi fortsättningsvis gemensamt efter bärkraft finansierar välfärden ochfår utdelning efter behov.

Att som den moderatledda regeringen sträva efter välfärdens torra kärna är inte önskvärt. Viska ha saftiga välfärdsfrukter att plocka längs livets stig.Tid är i dag en bristvara för familjer i dag. Vi ska söka framtida lösningar i att skapa tid förvarandra. När vi gick från 12 till åtta timmars arbetsdag så höjdes röster som sa att det var heltomöjligt. I dag ska kravet på sex timmars arbetsdag inte ligga allt för avlägset. Att utöka ochförändra föräldraförsäkringen är nödvändigt. Föräldraförsäkringen ska göras mera flexibel,exempelvis ska föräldrarna kunna ta ut sin ledighet under en betydligt längre tidsperiod än idag.Föräldraförsäkringen bör förändras så att en tredjedel av tiden viks åt vardera föräldern. Denresterande tredjedelen ska föräldrarna fritt kunna överlåta mellan varandra. Avskaffavårdnadsbidraget och lagstifta om rätt till bra barnomsorg även på obekväma tider.Vi måste ta tag i frågan om tandvård. Tänderna är en del av kroppen och god tandhälsa skavara en rättighet i alla åldrar. Det är inte heller rimligt att som i dag skilja på syn- ochhörselskada när samhället ställer upp med hjälpmedel.ÖvrigtVi vill se en förändring av synen på samhällets utgifter från det som kallas kostnader till detsom vi kan kalla investeringar. Allt som betalas ut för att hjälpa människor att få utbildningeller stöd när egen försörjning inte är möjligt kan ses som investeringar.Alla politiska beslut och förslag skall bottna i två saker: att de främjar ekonomisk jämlikhet att de tar största möjliga hänsyn till social och ekologisk hållbarhet.

http://valanalys.blogspot.com	55
http://www.partistaten.se	9
http://hogbergstankar.blogspot.com	8
http://martinmobergsblogg.blogspot.com	5
http://www.jämlikhetsanden.se	4
http://hbt-sossen.blogspot.com	2
http://www.xn--jmlikhetsanden-5hb.se	1

öKk 3 slutlig

by Johan Westerholm on Feb 13, 2011

Accessibility

Upload Details

Usage Rights

7 Embeds 84

Statistics

öKk 3 slutlig — Document Transcript