Att skapa hållbara vägar och gator
Johan Granlund, chef vägteknik
Illustration från Ted Stridsberg, Keolis
”-Mitt land är inte så rikt att
det har råd med dåliga vägar”
Vilhelm Erövraren, 1066
Vilhelm var världshistoriens 7:e rik...
Hållbara vägar och gator
INLEDNING
Ekonomisk hållbarhet
–Lägre livscykelkostnad tack vare god och homogen bärförmåga
–Bätt...
Trafikverkets tekniska krav på vägar, TRVK Väg:
-Vägöverbyggnad ska konstrueras med sådan bärförmåga att
lagrens dimension...
EU-krav på åkerier och bussbolag
När vibrationsexponeringen överstiger Insatsvärdet A(8)= 0.5 m/s2 (eller kraftiga gupp):
...
Klassning av vägars bärförmåga
Vägytans nedsjunkning
- beläggningens krökning -
mäts vid provbelastning
Ytor med låg bärfö...
Dimensionering av förstärkning
kräver god kunskap om konstruktionen
Åtgärdsplan för
hållbar konstruktion
Dränering
Skadein...
Avsnitt med bärighetsbrist hittas via:
• Tillväxt av ojämnheter i historiska data från lasermätbil.
• Statistik över tjäla...
Vägars och gators ytor tillståndsbedöms enligt
standarden ”Bära eller Brista”, eller enligt det
beprövade MicroPAVER-syste...
Dränerande funktion hos över- och underbyggnad inventeras, liksom
avledning via dike och trummor.
Enligt TRVK Väg indelas ...
Trafikverket ställer krav på provtagning av undergrund,
underbyggnad samt överbyggnad [TRVK Väg].
Provtagning riktas till ...
Vägen belastas med 50 kN, motsvarande ett tungt fordons hjul.
Vägytans elastiska nedböjning mäts i form av en sjunktratt.
...
Vägar utan bred skuldra har regelmässigt djupa spår
och deformationer vid vägens kant.
Trafikverket har via Vectura uppdat...
De viktigaste parametrarna är:
• Innersläntens lutning
• Skuldrans bredd
• Dikets djup
• Vägens bärighet
Infart ger bra si...
Rätt bärighet säkerställs genom att sammanväga parametrarna.
Dränering
Skadeinventering
Material:
Tjocklek & kvalitet
Defl...
Ex: Busskörfält i Göteborg
SKAPA HÅLLBARA GATOR
Fordonsparametrar
• Normal-, boggi- resp ledbuss
• Axelkonfiguration, enkel/boggi
• Axellaster
• Singel- resp tvillinghjul...
Avfasade asfaltkanter för ökad trafiksäkerhet
SOCIALT HÅLLBARA VÄGAR
”Däckskrubbning” mot tvära asfaltkanter leder dubbelt...
Hållbara vägar och gator
AVSLUTNING
Ekonomisk hållbarhet
Miljömässig hållbarhet
Social hållbarhet
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Att skapa hållbara vägar och gator

343

Published on

Bildspel från Asfaltdagen 2012

Published in: Technology
0 Comments
1 Like
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

No Downloads
Views
Total Views
343
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
5
Comments
0
Likes
1
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Att skapa hållbara vägar och gator

  1. 1. Att skapa hållbara vägar och gator Johan Granlund, chef vägteknik Illustration från Ted Stridsberg, Keolis
  2. 2. ”-Mitt land är inte så rikt att det har råd med dåliga vägar” Vilhelm Erövraren, 1066 Vilhelm var världshistoriens 7:e rikaste person
  3. 3. Hållbara vägar och gator INLEDNING Ekonomisk hållbarhet –Lägre livscykelkostnad tack vare god och homogen bärförmåga –Bättre beslut genom faktabaserad infrastrukturplanering. –Ökad kapacitet för effektiva tunga transporter året runt. –Minska dyra omvägar pga låg bärighet och tjälavstängning. –Minskat uttag av naturresurser, transporter och energi. –Effektiva transporter minskar drivmedelsförbrukning och CO2. Miljömässig hållbarhet Social hållbarhet –Bättre arbetsmiljö (minskad färdvibration) för yrkesförare. –Bättre färdkvalitet för busspassagerare, ambulanspatienter m fl. –Längre intervall till nästa större underhållsåtgärd (vägarbeten = olycksrisk).
  4. 4. Trafikverkets tekniska krav på vägar, TRVK Väg: -Vägöverbyggnad ska konstrueras med sådan bärförmåga att lagrens dimensionerande tekniska livslängd uppnås. Väglagen (1971:941): -”Väg ska hållas i ett för samfärdseln tillfredsställande skick…” (§26). Myndighetskrav på väghållare KRAV
  5. 5. EU-krav på åkerier och bussbolag När vibrationsexponeringen överstiger Insatsvärdet A(8)= 0.5 m/s2 (eller kraftiga gupp): • Varje förare ska erbjudas särskild hälsoundersökning enligt AFS 2005:06. • Varje förare ska informeras om samtliga hälso- och säkerhetsrisker. • Arbetsgivaren tvingas vidta tekniska & organisatoriska insatser för att MINIMERA vibration. Inte utfört sakkunnig riskbedömning eller nödvändiga insatser? - Standardiserat vite: 1 000 000 kr. KRAV (2) Illustration: Transportarbetaren
  6. 6. Klassning av vägars bärförmåga Vägytans nedsjunkning - beläggningens krökning - mäts vid provbelastning Ytor med låg bärförmåga, t ex vägrenar, bör undersökas vidare för eventuell förstärkning. TRVMB 114 ger objektiv översiktlig beskrivning av vägytors bärförmåga. ”Bra bärighet” ”Svårt skadade vägar” OBJEKTIV FALLVIKTSMÄTNING
  7. 7. Dimensionering av förstärkning kräver god kunskap om konstruktionen Åtgärdsplan för hållbar konstruktion Dränering Skadeinventering Material: Tjocklek & kvalitet Deflektioner, styvheter och töjningar Ojämnheter, sommar och vinter Arkivborrning, trafikdata/-prognos Dimensionering HÅLLBAR ÅTGÄRDSPLAN
  8. 8. Avsnitt med bärighetsbrist hittas via: • Tillväxt av ojämnheter i historiska data från lasermätbil. • Statistik över tjälavstängningar. • Lagningsinsatser i underhållsliggare. Trafikarbetets betydelse för bärigheten: • Utvärdering av hur avbördad trafik har påverkat skadebilden. • Rätt dimensionering förutsätter bra skattning av trafikens utveckling. Arkivborrning samt trafikdata/-prognos TRAFIK & BÄRIGHETSBRIST
  9. 9. Vägars och gators ytor tillståndsbedöms enligt standarden ”Bära eller Brista”, eller enligt det beprövade MicroPAVER-systemet. Inventering utförs med erfarna fackmäns skarpa ögon. För ökad objektivitet bör mätning ske med bilburna lasermätsystem. Skadetyper identifieras, omfattningen bestäms samt svårighetsgraden klassas. Mätning och bedömning av belagda ytors skadebild SKADEBILD
  10. 10. Dränerande funktion hos över- och underbyggnad inventeras, liksom avledning via dike och trummor. Enligt TRVK Väg indelas dräneringsgrad i klass 1 - 3. Vid underhåll ska dikning m m leda till att dräneringsgrad 1 uppnås. I annat fall ska vägförstärkningen ökas. VATTEN ÄR VÄGENS STÖRSTA FIENDE Avvattning och dränering
  11. 11. Trafikverket ställer krav på provtagning av undergrund, underbyggnad samt överbyggnad [TRVK Väg]. Provtagning riktas till hjulspåren. Den befintliga konstruktionens lagerjocklek undersöks. Materialkrav avser bl a kornstorleksfördelning, tjälfarlighet, krossytegrad, kulkvarnvärde och bindemedel. Med modern 3D-radar fås en god helhetsbild av överbyggnad, undergrund, fukthalt samt islinser mm. Därmed går det att bättre optimera punktundersökningar. Provtagning och klassning av material KARTLÄGGNING AV BEFINTLIG KONSTRUKTION
  12. 12. Vägen belastas med 50 kN, motsvarande ett tungt fordons hjul. Vägytans elastiska nedböjning mäts i form av en sjunktratt. Från tratten beräknas lagrens och undergrundens styvhet, beläggningens dragtöjning samt deformation på terrassen. Mätningen delar in objekt utifrån homogen bärighet. Bärförmågeindex visar hur ansträngd vägbeläggningen är. Förstärkning beräknas m h t sprickor och deformation av trafik. Mätning och analys av fallviktsdata BÄRIGHETSMÄTNING
  13. 13. Vägar utan bred skuldra har regelmässigt djupa spår och deformationer vid vägens kant. Trafikverket har via Vectura uppdaterat beräkningsmodell från Danmark. Modellen visar att med vanlig 0.25 m skuldra kan vägkanten ha så lite som 45 % av vägens bärighet. Vägkantens bärighet LANDSVÄGENS AKILLESHÄL
  14. 14. De viktigaste parametrarna är: • Innersläntens lutning • Skuldrans bredd • Dikets djup • Vägens bärighet Infart ger bra sidostöd Bred skuldra ger bra sidostöd Modellen bygger på klassisk geoteknisk beräkning. Vägkantens bärighet (2) Läs mer i NVF rapport 04/2012. LANDSVÄGENS AKILLESHÄL
  15. 15. Rätt bärighet säkerställs genom att sammanväga parametrarna. Dränering Skadeinventering Material: Tjocklek & kvalitet Deflektioner, styvheter och töjningar Ojämnheter, sommar och vinter Arkivborrning, trafikdata/-prognos Enligt TRVK Väg ska bärighet dimensioneras för att uppfylla krav enligt klass DK1 (FE-indexmetod), DK2 (PMS Objekt) eller DK3 (mer avancerade metoder). Vägens hållbarhet homogeniseras då svaga partier förstärks mest. Instabila bundna lager fräses; ersätts med nytt bind-/slitlager. Dimensionering av vägförstärkning SAMMANVÄGNING OCH HOMOGENISERING
  16. 16. Ex: Busskörfält i Göteborg SKAPA HÅLLBARA GATOR
  17. 17. Fordonsparametrar • Normal-, boggi- resp ledbuss • Axelkonfiguration, enkel/boggi • Axellaster • Singel- resp tvillinghjul • Däckens lufttryck • Kontakttryck • Hastighet • Sidolägesfördelning Dimensionering för tung busstrafik Klimat • Temperatur Vägkonstruktion • Lagertjocklekar • Materialkvaliteter SKAPA HÅLLBARA GATOR – PROJEKTÖR MAGNUS OLSSON
  18. 18. Avfasade asfaltkanter för ökad trafiksäkerhet SOCIALT HÅLLBARA VÄGAR ”Däckskrubbning” mot tvära asfaltkanter leder dubbelt så ofta till dödsfall, jämfört med avåkningar i övrigt på jämförbara landsvägar. En enkel lösning är ”FHWA Safety Edge”.
  19. 19. Hållbara vägar och gator AVSLUTNING Ekonomisk hållbarhet Miljömässig hållbarhet Social hållbarhet
  1. A particular slide catching your eye?

    Clipping is a handy way to collect important slides you want to go back to later.

×