Vägen till första världskriget

4,500
-1

Published on

Del 1

Published in: Education
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
4,500
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
2
Actions
Shares
0
Downloads
37
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide
  • Vad har hänt? Hur har det gått till?
  • Stockholm – Göteborg: sommaren 1850, ca 3 dygn  1862, 14 timmar
  • Vilket intresse hade imperialism makterna? Vilka blev konsekvenserna för de drabbade?
  • Vägen till första världskriget

    1. 1. Vägen till första världskriget 1800-talets utveckling mot storkriget
    2. 2. Vägen till första världskriget <ul><li>Industrialisering </li></ul><ul><li>Politiska ideologier: reformer och revolutioner </li></ul><ul><li>Nationalismen enar och splittrar </li></ul><ul><li>Rasism och imperialism </li></ul><ul><li>Den nya ekonomin </li></ul><ul><li>Militarisering & allianser </li></ul><ul><li>Demografiska omvälvningar: befolkningsökning och migration </li></ul>
    3. 3. Vägen till första världskriget <ul><li>Industrialisering </li></ul><ul><li>Politiska ideologier: reformer och revolutioner </li></ul><ul><li>Nationalismen enar och splittrar </li></ul><ul><li>Rasism och imperialism </li></ul><ul><li>Den nya ekonomin </li></ul><ul><li>Militarisering & allianser </li></ul><ul><li>Demografiska omvälvningar: befolkningsökning och migration </li></ul>
    4. 4. <ul><li>Förutsättningar: råvaror, kapital, arbetare (och deras försörjning), köpare, infrastruktur </li></ul><ul><li>Från organiska till fossila bränslen </li></ul><ul><li>Mindre efterfrågan på skog  mer mark till livsmedelsproduktion = befolkningsökning möjlig </li></ul><ul><li>Teknologiska uppfinningar och landvinningar vävmaskin, ångmaskin, järnindustrins effektivisering, järnväg, betong mm </li></ul><ul><li>… som också mekaniserade jordbruket. Små gårdar slogs samman till effektiva stora! </li></ul>1. Industrialisering
    5. 5. <ul><li>Förutsättningar: råvaror, kapital, arbetare (och deras försörjning), köpare, infrastruktur </li></ul><ul><li>Framgångsrik borgarklass = goda förutsättningar för industrialisering </li></ul><ul><li>Slutet av 1800-talet: ”Den andra industriella revolutionen”: Stål, förbränningsmotor, el, kemisk industri </li></ul>1. Industrialisering
    6. 6. Vägen till första världskriget <ul><li>Industrialisering </li></ul><ul><li>Politiska ideologier: reformer och revolutioner </li></ul><ul><li>Nationalismen enar och splittrar </li></ul><ul><li>Rasism och imperialism </li></ul><ul><li>Den nya ekonomin </li></ul><ul><li>Militarisering & allianser </li></ul><ul><li>Demografiska omvälvningar: befolkningsökning och migration </li></ul>
    7. 7. <ul><li>Ideologi = en samling tankar och idéer om hur samhället är och bör vara ordnat, och hur man ska uppnå det </li></ul><ul><li>Etableras som följd av franska revolutionen </li></ul>2. De politiska ideologierna “ I like villains because there's something so attractive about a committed person - they have a plan, an ideology, no matter how twisted. They're motivated.” “ Great ideology creates great times.”
    8. 8. <ul><li>1800-talets borgare som vill ha inflytande: affärsmän, akademiker och tjänstemän </li></ul><ul><li>Ideologi: Upplysningsidéerna, individens fri- och rättigheter, egendomsrätt, fri marknad </li></ul><ul><li>Kända gubbar: John Stuart Mill, John Locke (naturrätten, tabula rasa), Adam Smith (den osynliga handen) </li></ul>2. De politiska ideologierna Liberalism
    9. 9. 2. De politiska ideologierna Liberalism En liberal är en person vars intressen för ögonblicket inte är hotade. Willis Player
    10. 10. <ul><li>De gamla makthavarna före revolutionen: adel och prästerskap </li></ul><ul><li>Ideologi: Värna om traditioner och se upp för snabba förändringar. Samhället är en organism som inte går att förbättra med förnuftet. </li></ul><ul><li>Kända gubbar: Edmund Burke </li></ul>2. De politiska ideologierna Konservatism
    11. 11. 2. De politiska ideologierna Konservatism One cannot say that all conservatives are stupid people, one can say that most stupid people are conservative. John Stuart Mill En konservativ är en människa som tror att ingenting bör göras för första gången. Alfred E. Wiggins
    12. 12. <ul><li>De egendomslösas, proletärernas, ideologi </li></ul><ul><li>Ideologi: Kritik mot kapitalismen! Att vinster bara går till fabriksägaren ökar klyftorna och kommer att leda till revolution. Arbetarna måste ta kontrollen över produktionsmedlen. </li></ul><ul><li>Två metoder: </li></ul><ul><ul><li>Reformistisk socialism: Reformera långsamt för att minska klyftor och skapa rättvist samhälle </li></ul></ul><ul><ul><li>Kommunism: Revolution där kapitalismen störtas och ett kollektivt ägande införs </li></ul></ul><ul><li>Kända gubbar: Karl Marx & Friedrich Engels Det kommunistiska manifestet (1848) </li></ul>2. De politiska ideologierna Socialism
    13. 13. 2. De politiska ideologierna Socialism Det är med socialismen som med den kristna religionen - den sämsta reklamen är dess anhängare George Orwell För en vanlig arbetare, en sådan du möter på puben en lördagkväll, betyder socialism inte mycket mer än bättre lön och kortare arbetstid och att ingen kan köra med en. George Orwell
    14. 14. <ul><li>Storbritannien </li></ul><ul><li>Full fart på industrin </li></ul><ul><li>Stabil konstitutionell monarki: Parlamentet har relativt mycket makt </li></ul><ul><li>Industriägare och handelsmän (borgare) kräver mer inflytande genom liberala reformer </li></ul><ul><li>… och frihandel (t ex avskaffande av spannmålstull 1846!) </li></ul><ul><li>Försenad industrialisering </li></ul><ul><li>Bourbon  revolution 1830  andra republiken 1848  President Napoleon III 1852-70  tredje republiken </li></ul><ul><li>” Folkens vår” 1848 i Ungern, Tjeckien, Österrike, Preussen och Sverige </li></ul>Jämförelse <ul><li>Frankrike </li></ul>
    15. 15. <ul><li>Ryssland </li></ul><ul><li>Mycket långsam industrialisering </li></ul><ul><li>Mycket stark adel, svagt borgarskap, livegna bönder </li></ul><ul><li>Laga skifte (1827) </li></ul><ul><li>Befolkningen ökar 1800-1870 från 2,3 till 4,2 miljoner (  emigration) </li></ul><ul><li>Trä och järn på export </li></ul><ul><li>Göta kanal (1832), järnvägen Sthlm-Gbg (1862) </li></ul><ul><li>Liberala reformer: </li></ul><ul><ul><li>1842 Folkskolan </li></ul></ul><ul><ul><li>1848 Allmänna val </li></ul></ul><ul><ul><li>1858 Statskyrkomonopolet </li></ul></ul>Jämförelse <ul><li>Sverige </li></ul>
    16. 16. Vägen till första världskriget <ul><li>Industrialisering </li></ul><ul><li>Politiska ideologier: reformer och revolutioner </li></ul><ul><li>Nationalismen enar och splittrar </li></ul><ul><li>Rasism och imperialism </li></ul><ul><li>Den nya ekonomin </li></ul><ul><li>Militarisering & allianser </li></ul><ul><li>Demografiska omvälvningar: befolkningsökning och migration </li></ul>
    17. 18. <ul><li>Natio = folk, börd, härstamning </li></ul><ul><li>Idén att ett folk med samma språk och kultur ska ha ett eget land = nationalstaten </li></ul><ul><li>Svenskhet eller skandinavism? Var går gränsen för ett språk- och kulturområde? </li></ul><ul><li>Strömningarna växer fram under napoleontiden… </li></ul><ul><li>… och förstärks när konservativa ledare försöker återfå sin makt efter Wienkongressen </li></ul>3. Nationalism
    18. 19. <ul><li>Österrike 1815: tyskar, ungrare, polacker, ukrainare, tjecker, slovaker, slovener, rumäner, serber, kroater och italienare. </li></ul><ul><li>Liknande situation i Ryssland och Osmanska riket </li></ul><ul><li>Folkens vår 1848: en våg av nationalistiska uppror </li></ul>Nationalismen splittrar…
    19. 21. <ul><li>Tyskland </li></ul><ul><li>Enas ”ovanifrån”: Preussens rikskanlser Otto von Bismarck (kon) </li></ul><ul><li>Militärstat: expanderar snabbt 1865-1871 </li></ul><ul><li>Aggressiv stormaktsnationalism </li></ul><ul><li>Kungadömet Sardinien i norr… </li></ul><ul><li>… och nationalisten Garibaldi erövrade södern </li></ul><ul><li>1861 utropas kungadömet Italien </li></ul>Nationalismen enar… <ul><li>Italien </li></ul>
    20. 24. Diskutera <ul><li>Hur tror ni att konservativa, liberaler och socialister såg på nationalismen? Vilka ideologier kopplas idag ihop med nationalism? </li></ul><ul><li>Nationalismen har i högsta grad påverkat historien och gör så än idag. Har den varit en positiv eller negativ kraft? Diskutera och lägg fram argument för och emot. </li></ul>
    21. 25. Vägen till första världskriget <ul><li>Industrialisering </li></ul><ul><li>Politiska ideologier: reformer och revolutioner </li></ul><ul><li>Nationalismen enar och splittrar </li></ul><ul><li>Rasism och imperialism </li></ul><ul><li>Den nya ekonomin </li></ul><ul><li>Militarisering & allianser </li></ul><ul><li>Demografiska omvälvningar: befolkningsökning och migration </li></ul>
    22. 26. 4. Rasism och imperialism <ul><li>Rasism = Teorin om att mänskligheten kan delas in i raser med olika egenskaper och förmågor, samt att de ska värderas och behandlas olika </li></ul><ul><li>Främlingsfientlighet = rasism? </li></ul><ul><li>Européerna förtryckte och såg ner på urinvånarna i erövrade länder… </li></ul><ul><li>… men med vetenskapernas genombrott blev rasismen ett vetenskapligt faktum (från Linnés klassificering till 1920-30-talens rasbiologi) </li></ul>
    23. 27. <ul><li>1859: Charles Darwin Om arternas uppkomst – det naturliga urvalet – survival of the fittest </li></ul><ul><li>… teorin kunde även anpassas till människosläktet och de olika folken = socialdarwinism </li></ul><ul><li>” Det är ett exempel på naturens välgörande lag att de svaga måste förintas av de starka”. </li></ul>Socialdarwinism
    24. 28. <ul><li>Europeisk kolonisering från 1500-talet: mindre kolonier, med handelstationer och hamnar </li></ul><ul><li>… blir under slutet av 1800-talet imperialism: européernas rätt att som det civiliserade folket underkuva resten av världen. </li></ul><ul><li>Förutsättningar: industrialisering (transporter och vapen), medicin (mot malaria) och ideologi (vi är bättre än ni) </li></ul>Imperialism
    25. 29. Imperialismens motiv <ul><li>Ekonomiska: råvaror och marknader </li></ul><ul><li>Politiska: ju fler kolonier, desto mer makt </li></ul><ul><li>Ideologiska: sprida kristendom (religion) och västerländska civilisationen (rasism) </li></ul><ul><li>Militära: ha strategiska baser för eventuella krig </li></ul><ul><li>Befolkningspolitiska: skapa mer utrymme för den växande befolkningen </li></ul>
    26. 30. Uppgift <ul><li>Presentera ert tema på en powerpointbild. Vilket intresse hade imperialistmakten? Vilka blev konsekvenserna för de drabbade? </li></ul><ul><li>Egypten & Kapkolonin </li></ul><ul><li>Franska Afrika </li></ul><ul><li>Belgiska Kongo </li></ul><ul><li>Indien </li></ul><ul><li>Kina </li></ul><ul><li>Japansk imperialism </li></ul><ul><li>Amerikansk imperialism </li></ul>
    27. 31. <ul><li>Egypten – Suezkanalen </li></ul><ul><li>Kapkolonin – guld & andra </li></ul><ul><li>ädla metaller </li></ul>Elevarbete
    28. 32. Belgiska Kongo <ul><li>Kung Leopold II från Belgien </li></ul><ul><li>Brutal behandling av arbetarna </li></ul><ul><li>Tog arbetarnas familjer gisslan </li></ul><ul><li>Hans beteende fick senare internationell kännedom </li></ul>Elevarbete
    29. 33. Franska Afrika <ul><li>Frankrike anlade kolonier för att komma åt land och råvaror. Sedan använde de ursprungsbefolkningen som slavar eller billig arbetskraft. </li></ul><ul><li>Genom alla dessa krig om kolonier och ändrande gränsdragningar, genom att förstöra traditioner och påtvinga folket en ny religion och nytt språk, bröt de sönder hela samhällen och dess sätt att leva på . </li></ul>Ljusblått =Handelsstationer Mörkblått = Erövrade kolonier Elevarbete
    30. 34. Imperialismen, Indien På 1800-talet skaffade sig britterna alltmer makt i Indien. De ville åt handelsmöjligheterna som Indien hade att erbjuda  Britterna utvecklade järnvägar för att snabbare kunna transportera varor genom landet. De satsade även mycket på utbildningen för en del grupper. Britterna tog makten över Indien successivt och ju mer makt de fick desto mer förtryckta blev den inhemska befolkningen. Det som tidigare brukade gynna Indierna, t.ex. handeln, gick nu till britternas vinning. De indiska rebellerna straffades genom att bindas fast vid kanoner, som sedan avfyrades. Elevarbete
    31. 35. <ul><li>Kina, ”världens centrum” , dess befolkning såg sig som överlägsna, dem hade redan en stark grund och behövde därför inte den västerländska läran. </li></ul><ul><li>Européernas överlägsenhet inom teknik och militär möjliggjorde Kinas förödmjukelse, med start år 1840. </li></ul><ul><li>Opium odlades i Indien, och infördes av britterna, för att sedan användas som betalning av varor. </li></ul><ul><li>Den kinesiska kejsaren förbjöd opiumhandeln vilket ledde till krig. </li></ul><ul><li>Kontroll över Kina ger möjligheter för en utvecklad industri, handel samt för en ekonomisk vinst. </li></ul>Mittens rike Elevarbete
    32. 36. Japan!!!!!!!!!!^o^<333 <ul><li>Från 1853 – 2012 har Japan genomgått en enorm förändring från isolerad önation till världsmakt </li></ul><ul><li>1854: Japanska regeringen slöt ett fördrag med USA efter att de ”hotat” om krig och utan att Japan fick några förmåner. Detta ledde till att andra länder ordnade liknande fördrag. </li></ul><ul><li>Detta innebar att Japan tvingades in i en ekonomisk situation som de inte fick något ut av, de koloniserades inte, men tvingades till samarbete. </li></ul><ul><li>Japanerna hanterade detta bra, då de 1904-05 anföll Ryssland och tvingade bort dem från Manchuriet. På så sätt visade dem att de var en stormakt! De har senare blivit en ekonomisk faktor och industriellt starka. </li></ul>Elevarbete
    33. 37. AMERIKANSK IMPERIALISM <ul><li>Efter Napoleonkrigen gjorde Spanien och Portugals kolonier i Latinamerika uppror och förklarade sig självständiga. </li></ul><ul><li>Många europeiska stater som var konservativa ville millitärt hjälpa Spanien. Men USA och Storbritannien förhindrade detta. </li></ul><ul><li>Enligt den s.k. Monroedoktrinen från 1823 skulle USA motsätta sig all europeisk inblandning i amerikansk politik. </li></ul><ul><li>De flesta amerikanarna accepterade tanken om the Manifest Destiny. Men vid slutet av 1800-talet började deras intresse för Stilla havet, eftersom Japan ”öppnades”. </li></ul><ul><li>Krig utbröt mellan USA och Storbritannien, och slutade med en snabb seger för USA. </li></ul><ul><li>Cuba kom att stå under amerikansk kontroll. </li></ul><ul><li>USA var nu definitivt en kolonialmakt. </li></ul><ul><li>Under kriget mot Spanien tog det hela 71 dygn för slagskeppet U.S.S Oregon att flytta sig från San Fransisco till krigsplatsen i Karibiska havet, behovet av en kanal mellan Stilla havet och Atlanten blev allt tydligare. </li></ul><ul><li>Panamakanalen byggdes och blev klar 1914. </li></ul>Elevarbete
    34. 38. Amerikansk Imperialism <ul><li>Amerikansk imperialism är en term som syftar på det ekonomiska, militära samt kulturella inflyttande USA har över andra länder. </li></ul><ul><li>Men den amerikanska imperialismen började redan på 1800-talet, med förflyttningen och spridningen ifrån väst till östkusten kan anses som imperialism. </li></ul><ul><li>Monroedoktrinen sa att USA skulle motsätta all europeisk inblandning i amerikansk politik, men å andra sidan skulle inte USA blanda sig i Europas angelägenheter. </li></ul><ul><li>Alaska och Kalifornien köptes av Ryssland respektive Mexiko men till exempel Hawaii ockuperades. </li></ul><ul><li>Historiker hävdar och försvarar den amerikanska imperialismen genom att säga att den har försvarat den västerländska civilisationen mot många hot. </li></ul><ul><li>Andra historiker anser även att Irakkriget är ett typiskt imperialistiskt krig. </li></ul>Elevarbete // Johan och Simon
    35. 39. Vägen till första världskriget <ul><li>Industrialisering </li></ul><ul><li>Politiska ideologier: reformer och revolutioner </li></ul><ul><li>Nationalismen enar och splittrar </li></ul><ul><li>Rasism och imperialism </li></ul><ul><li>Den nya ekonomin </li></ul><ul><li>Militarisering & allianser </li></ul><ul><li>Demografiska omvälvningar: befolkningsökning och migration </li></ul>
    36. 40. 5. Den nya ekonomin <ul><li>Merkantilism/protektionism </li></ul><ul><li>Vill se tullar, importkvoter och andra handelshinder… </li></ul><ul><li>… för att skydda (en. protect) landets egna produktion/inkomster </li></ul><ul><li>En importerad mjölsäck beläggs med tullavgift: konkurrensfördel för inhemsk mjölsäck och garanterar staten inkomst </li></ul><ul><li>Merkantilism: Överskott i utrikeshandel, export större än import </li></ul><ul><li>Frihandel </li></ul><ul><li>Mot handelshinder: Laissez faire (”låt gå”) – utbud och efterfrågan, den osynliga handen, bestämmer pris och produktionsmängd </li></ul><ul><li>David Ricardo: teorin om komparativa fördelar </li></ul>
    37. 41. Teorin om komparativa fördelar <ul><li>Varför ska ett land som är bättre än ett annat på all produktion tillåta frihandel? </li></ul><ul><li>Tänk dig en värld av två länder och två varor, Danmark och Sverige, öl och stridsflygplan: </li></ul>Danmark Sverige 1 back öl 100 timmar 90 timmar 1 stridsflygplan 120 timmar 80 timmar 220 timmar 170 timmar 390 timmar
    38. 42. Teorin om komparativa fördelar <ul><li>Om Sverige låter Danmark producera det som danskarna är mindre dåliga på så kan båda tjäna på det: </li></ul>Danmark Sverige 1 back öl 100 timmar 90 timmar 1 stridsflygplan 120 timmar 80 timmar 220 timmar 170 timmar 390 timmar Danmark Sverige 2 backar öl 200 timmar 2 stridsflygplan 160 timmar 200 timmar 160 timmar 360 timmar
    39. 43. Teorin om komparativa fördelar <ul><li>Danmark har relativa eller komparativa fördelar i ölproduktionen, båda länderna tjänar på handel </li></ul>Danmark Sverige 2 backar öl 200 timmar 2 stridsflygplan 160 timmar 200 timmar 160 timmar 360 timmar
    40. 44. 5. Den nya ekonomin <ul><li>I goda tider kunde stater lätta på handelshindren… </li></ul><ul><li>… men vid sämre tider drog man i handbromsen och blev protektionistiska igen </li></ul><ul><li>Ex. från Sverige: Tullstriden ca 1885 och framåt, efter att billigt ryskt och amerikanskt spannmål skapat en jordbrukskris i Europa </li></ul>
    41. 45. Uppgift <ul><li>Läs Daniel Braws artikel Tullstriden på 1880-talet – protektionismens första motoffensiv och sammanfatta innehållet parvis . Utgå från följande frågor: </li></ul><ul><ul><li>Beskriv bakgrunden till tullstriden. </li></ul></ul><ul><ul><li>Vilka var de stridande parterna? </li></ul></ul><ul><ul><li>Vilken ideologisk bakgrund hade det? </li></ul></ul><ul><ul><li>Vilka var deras argument? </li></ul></ul><ul><ul><li>Vilka konsekvenser fick tullstriden? </li></ul></ul><ul><li>Observera att artikeln kommer från sidan frihandel.nu. Vad är det för en sida? Vad bör man tänka på? </li></ul>
    42. 46. 5. Den nya ekonomin <ul><li>Den andra industriella revolutionen </li></ul><ul><li>- Stål börjar massproduceras och blir billigare </li></ul>1889 Eiffeltornet 1883 Brooklyn bridge
    43. 47. 5. Den nya ekonomin <ul><li>Den andra industriella revolutionen </li></ul><ul><li>- Armerad betong </li></ul>1889 Ames Building, Boston
    44. 48. 5. Den nya ekonomin <ul><li>Elektricitet, gas och olja </li></ul><ul><li>- Belysning - Elmotorer och eldistribution - Förbränningsmotorn </li></ul>
    45. 49. 5. Den nya ekonomin <ul><li>Effektivisering av ångmaskin möjliggjorde längre resor </li></ul>ca 1900 Madagascar 1912 Titanic Ca 800 ton kol per dag
    46. 50. Industrins genombrott <ul><li>SKF </li></ul><ul><li>Ericsson </li></ul><ul><li>AGA </li></ul><ul><li>ASEA </li></ul><ul><li>AB Separator / Alfa Laval </li></ul><ul><li>Bahco / B A Hjort & Co </li></ul><ul><li>Atlas (Copco) </li></ul><ul><li>LKAB </li></ul><ul><li>Sök information om företagets tidiga historia. </li></ul><ul><li>Beskriv företaget: hur kom det till, vad producerade det? </li></ul><ul><li>Vilken betydelse fick företaget för Sveriges industriella genom-brott? </li></ul><ul><li>Samla informationen i en Powerpoint-bild! </li></ul>
    47. 51. Bildkällor <ul><li>” Napoleon's retreat from Moscow”, av Adolf Northern, public domain, http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Napoleons_retreat_from_moscow.jpg hämtad 2012-01-29 (bilden är vänd) </li></ul><ul><li>Britter med maskingevär och gasmasker, John Warwick Brooke ur Imperial War Museums samling, public domain, http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Vickers_machine_gun_crew_with_gas_masks.jpg hämtad 2012-01-29 </li></ul><ul><li>Russel Crowe, av Caroline Bonarde Ucci, CC-BY, http://commons.wikimedia.org/wiki/File:RussellCroweOct05.jpg hämtad 2012-01-29 </li></ul><ul><li>Kim Jong Il, Presidential Press and Information Office, CC-BY-SA, http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Kim_Jong-Il.jpg hämtad 2012-01-29 </li></ul><ul><li>John Stuart Mill, av John Watkins, public domain, http://commons.wikimedia.org/wiki/File:John_Stuart_Mill_by_John_Watkins,_1865.jpg hämtad 2012-01-29 </li></ul><ul><li>John Locke, public domain http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Locke-John-LOC.jpg hämtad 2012-01-29 </li></ul><ul><li>Adam Smith, av Cadell and Davies (1811), John Horsburgh (1828) eller R.C. Bell (1872), public domain, http://commons.wikimedia.org/wiki/File:AdamSmith.jpg hämtad 2012-01-29 (bilden är vänd) </li></ul><ul><li>Karl Marx, av John Mayall ur International Institute of Social History s samling, public domain, http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Karl_Marx.jpg hämtad 2012-01-29 </li></ul><ul><li>Swedish fans , av 2 dogs, CC-BY-NC-ND, http://www.flickr.com/photos/67157871@N00/2587609748/ hämtad 2012-02-01 </li></ul><ul><li>Karta Österrike-Ungern 1910, av Andrei Nacu, public domain, http://en.wikipedia.org/wiki/File:Austria_Hungary_ethnic.svg hämtad 2012-02-01 </li></ul><ul><li>Otto von Bismarck, av Uni Duesseldorf, public domain, http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Bismarck_pickelhaube.jpg hämtad 2012-02-01 </li></ul><ul><li>Karta Tyskromerska riket 1789, av Robert Alfers, public domain, http://en.wikipedia.org/wiki/File:HRR_1789_EN.png hämtad 2012-02-01 </li></ul><ul><li>Karta Preussen 1807-71, av Adam Carr, CC-BY-SA, http://en.wikipedia.org/wiki/File:Ac.prussiamap3.gif hämtad 2012-02-01 </li></ul>
    48. 52. Bildkällor <ul><li>Eiffeltornet, av Benh LIEU SONG (2009), CC-BY-SA, http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Tour_Eiffel_Wikimedia_Commons.jpg hämtad 2012-02-12 </li></ul><ul><li>Brooklyn Bridge, av Irving Underhill (1916) ur US Library of Congress samling, public domain, http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Brooklyn_manhattan_bridges_3c00106u.jpg hätmad 2012-02-12 </li></ul><ul><li>Ames Building, av okänd (1895), Boston College Archives, public domain, http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ames-Building-Boston-1893.jpg hämtad 2012-02-15 </li></ul><ul><li>Gustav Adolf Hallqvist som tände sin sista lykta på Norrbro den 18 december 1953, av Gunnar Lanz (1953), Stockholms stadsmuseum, public domain, http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Stockholmgas_1953.jpg hämtad 2012-02-15 </li></ul><ul><li>Steamer Madagascar, av okänd (1894-1905), Library of Congress, public domain, http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Steamer_madagascar24a16589u.jpg hämtad 2012-02-15 </li></ul>

    ×