SlideShare a Scribd company logo
1 of 14
Förenta nationerna, FN

      En grundkurs
80 miljoner
Bakgrund
• Idén om konfliktlösning utan våld efter två världskrig

  Förenta Nationernas stadga
  VI, DE FÖRENADE NATIONERNAS FOLK, BESLUTNA
  att rädda kommande släktled undan krigets gissel, som två gånger
  under vår livstid tillfogat mänskligheten outsägliga lidanden,
  att ånyo betyga vår tro på de grundläggande mänskliga
  rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde, på
  lika rättigheter för män och kvinnor samt för stora och små nationer
  att skapa de villkor, som äro nödvändiga för upprätthållande av
  rättvisa och aktning för förpliktelser, härrörande ur fördrag och
  andra källor till den internationella rätten,
  att främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större
  frihet,
Bakgrund
• Idén om konfliktlösning utan våld efter två världskrig

  OCH ATT I DESSA SYFTEN
  öva fördragsamhet och leva tillsammans i fred med varandra såsom
  goda grannar,
  förena våra krafter till upprätthållande av internationell fred och
  säkerhet,
  godtaga grundsatser och införa metoder, som giva säkerhet för att
  vapenmakt icke kommer till användning annat än i gemensamt
  intresse, samt
  anlita internationella verksamhetsformer för att främja sociala och
  ekonomiska framsteg för alla folk;
FN-stadgan
• Undertecknas av 50 länder i juni 1945
• Träder i kraft 24 oktober 1945
• Innehåller
  – ”ändamål och grundsatser”
  – Organisation och förfaranden
FN:s högkvarter New York
CC-BY /76074333@N00/ http://en.wikipedia.org/wiki/File:UN_HQ_157652121_5b5979da9e2.jpg
Generalförsamlingen
• Alla medlemmar
  representerade
• Fattar inga bindande beslut,
  utan ger rekommendationer
  i sk resolutioner
• …som dock kan anses som
  moraliskt bindande
• Säkerhetsfrågor kräver 2/3-      GENERAL-
  majoritet, övriga frågor       FÖRSAMLINGEN
  enkel majoritet, en röst per
  medlem
• GF kan ta fram
  konventioner, som kan bli
  bindande om de ratificeras
Säkerhetsrådet
• Särskilt ansvar för fred
  och säkerhet
• 15 medlemsländer, varav    Säkerhets-
  5 permanenta                 rådet
  USA, GBR, FRA, RUS, CHN
• För beslut krävs
  9/15, permanenta                    GENERAL-
  medlemmar har veto i              FÖRSAMLINGEN
  många frågor
• Resolutioner
• Fredsbevarande styrkor
• Sanktioner
• Stridande styrkor
Sekretariatet
• Ansvarar för den dagliga
  verksamheten
• Ca 10 000 anställda och              Säkerhets-
                                         rådet
  leds av
  generalsekreteraren, f n
  Ban Ki-moon                                   GENERAL-
                                Sekreta-
• …som också är FN:s             riatet
                                              FÖRSAMLINGEN

  ansikte utåt
• Sekretariatet sätter delvis
  dagordningen för GF
Ekonomiska och sociala rådet
• Arbetar för att förbättra
  mänsklighetens sociala,
  ekonomiska och kulturella
  villkor                            Säkerhets-
                                       rådet
• 54 medlemmar utsedda
  av GF på tre år
• Samordnar flera                             GENERAL-
  underorgan av olika typ:    Sekreta-      FÖRSAMLINGEN
  UNCHR, UNICEF, men           riatet
  även IMF, WHO, osv
• Lägger fram förslag till
  beslut, rapporter och
  undersökningar                                  ECOSOC
Förvaltarskapsrådet
• Råd med uppgift att
  förvalta områden med
  oklar statsbildning            Säkerhets-
                                   rådet
  (avkolonisering)
• Medlemmar:
  Säkerhetsrådets                         GENERAL-
                          Sekreta-      FÖRSAMLINGEN
  permanenta               riatet                       Förvaltar-
  medlemmar                                            skapsrådet


• Ingen verksamhet idag
                                              ECOSOC
Internationella domstolen
• Skall lösa folkrättsliga
  tvister mellan stater
                                      Säkerhets-
• För att fall skall tas upp            rådet
                                                            Internationella
                                                              domstolen

  krävs frivilligt
  deltagande av båda
  parter                                       GENERAL-
                               Sekreta-      FÖRSAMLINGEN
• 15 domare av olika            riatet                              Förvaltar-sk
                                                                     apsrådet
  nationalitet väljs av
  Säkerhetsrådet och GF
                                                   ECOSOC
FN:s deklaration om de
            mänskliga rättigheterna
• Antagen av GF 1948
• Deklarationen har sedan omsatts i konventioner som länder
  ratificerat
• Artiklarna t o m 21 präglas av negativa rättigheter – ”så får
  man inte göra”
• …medan senare artiklar kallas för välfärdsrättigheter: rätt
  till arbete, bostad, levnadsstandard, social trygghet
• De första 21: FN:s konvention om medborgerliga och
  politiska rättigheter (1966/1976) 167 länder
• Övriga: FN:s konvention om ekonomiska, sociala och
  kulturella rättigheter (1966/1976) 160 länder
• Från sedvanerätt till traktaträtt?
Bildkällor

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Royal_Irish_Rifles_ration_party_Somme_July_1
916.jpg (public domain)
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Bundesarchiv_Bild_183-08778-
0001,_Dresden,_Tote_nach_Bombenangriff.jpg (public domain)

More Related Content

More from Janne Juopperi

Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)Janne Juopperi
 
SH1b - Samhällsekonomi
SH1b - SamhällsekonomiSH1b - Samhällsekonomi
SH1b - SamhällsekonomiJanne Juopperi
 
Sociala frågor - makt och vanmakt
Sociala frågor - makt och vanmaktSociala frågor - makt och vanmakt
Sociala frågor - makt och vanmaktJanne Juopperi
 
SH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teoriSH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teoriJanne Juopperi
 
Regering eller riksdag
Regering eller riksdagRegering eller riksdag
Regering eller riksdagJanne Juopperi
 
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskickSh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskickJanne Juopperi
 
Sh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Sh1b - Makt & demokrati - 2. GrundlagarnaSh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Sh1b - Makt & demokrati - 2. GrundlagarnaJanne Juopperi
 
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktaturSh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktaturJanne Juopperi
 
Medier och källkritik
Medier och källkritikMedier och källkritik
Medier och källkritikJanne Juopperi
 
Globalisering - Case H&M
Globalisering - Case H&MGlobalisering - Case H&M
Globalisering - Case H&MJanne Juopperi
 
Sh2 internationella relationer
Sh2 internationella relationerSh2 internationella relationer
Sh2 internationella relationerJanne Juopperi
 
Globalisering (allmänt)
Globalisering (allmänt)Globalisering (allmänt)
Globalisering (allmänt)Janne Juopperi
 
Revolutionerna i Amerika och Frankrike
Revolutionerna i Amerika och FrankrikeRevolutionerna i Amerika och Frankrike
Revolutionerna i Amerika och FrankrikeJanne Juopperi
 
Samhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunderSamhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunderJanne Juopperi
 
Klassisk sociologisk teori
Klassisk sociologisk teoriKlassisk sociologisk teori
Klassisk sociologisk teoriJanne Juopperi
 
Tillväxten och miljön
Tillväxten och miljönTillväxten och miljön
Tillväxten och miljönJanne Juopperi
 
Nationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorierNationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorierJanne Juopperi
 
Epokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektivEpokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektivJanne Juopperi
 
Världskrigens tid andra världskriget
Världskrigens tid   andra världskrigetVärldskrigens tid   andra världskriget
Världskrigens tid andra världskrigetJanne Juopperi
 

More from Janne Juopperi (20)

Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)
 
SH1b - Samhällsekonomi
SH1b - SamhällsekonomiSH1b - Samhällsekonomi
SH1b - Samhällsekonomi
 
Sociala frågor - makt och vanmakt
Sociala frågor - makt och vanmaktSociala frågor - makt och vanmakt
Sociala frågor - makt och vanmakt
 
Sh1b - Lag och rätt
Sh1b - Lag och rättSh1b - Lag och rätt
Sh1b - Lag och rätt
 
SH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teoriSH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teori
 
Regering eller riksdag
Regering eller riksdagRegering eller riksdag
Regering eller riksdag
 
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskickSh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
 
Sh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Sh1b - Makt & demokrati - 2. GrundlagarnaSh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Sh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
 
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktaturSh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
 
Medier och källkritik
Medier och källkritikMedier och källkritik
Medier och källkritik
 
Globalisering - Case H&M
Globalisering - Case H&MGlobalisering - Case H&M
Globalisering - Case H&M
 
Sh2 internationella relationer
Sh2 internationella relationerSh2 internationella relationer
Sh2 internationella relationer
 
Globalisering (allmänt)
Globalisering (allmänt)Globalisering (allmänt)
Globalisering (allmänt)
 
Revolutionerna i Amerika och Frankrike
Revolutionerna i Amerika och FrankrikeRevolutionerna i Amerika och Frankrike
Revolutionerna i Amerika och Frankrike
 
Samhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunderSamhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunder
 
Klassisk sociologisk teori
Klassisk sociologisk teoriKlassisk sociologisk teori
Klassisk sociologisk teori
 
Tillväxten och miljön
Tillväxten och miljönTillväxten och miljön
Tillväxten och miljön
 
Nationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorierNationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorier
 
Epokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektivEpokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektiv
 
Världskrigens tid andra världskriget
Världskrigens tid   andra världskrigetVärldskrigens tid   andra världskriget
Världskrigens tid andra världskriget
 

Förenta nationerna en grundkurs

  • 1. Förenta nationerna, FN En grundkurs
  • 3. Bakgrund • Idén om konfliktlösning utan våld efter två världskrig Förenta Nationernas stadga VI, DE FÖRENADE NATIONERNAS FOLK, BESLUTNA att rädda kommande släktled undan krigets gissel, som två gånger under vår livstid tillfogat mänskligheten outsägliga lidanden, att ånyo betyga vår tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde, på lika rättigheter för män och kvinnor samt för stora och små nationer att skapa de villkor, som äro nödvändiga för upprätthållande av rättvisa och aktning för förpliktelser, härrörande ur fördrag och andra källor till den internationella rätten, att främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större frihet,
  • 4. Bakgrund • Idén om konfliktlösning utan våld efter två världskrig OCH ATT I DESSA SYFTEN öva fördragsamhet och leva tillsammans i fred med varandra såsom goda grannar, förena våra krafter till upprätthållande av internationell fred och säkerhet, godtaga grundsatser och införa metoder, som giva säkerhet för att vapenmakt icke kommer till användning annat än i gemensamt intresse, samt anlita internationella verksamhetsformer för att främja sociala och ekonomiska framsteg för alla folk;
  • 5. FN-stadgan • Undertecknas av 50 länder i juni 1945 • Träder i kraft 24 oktober 1945 • Innehåller – ”ändamål och grundsatser” – Organisation och förfaranden
  • 6. FN:s högkvarter New York CC-BY /76074333@N00/ http://en.wikipedia.org/wiki/File:UN_HQ_157652121_5b5979da9e2.jpg
  • 7. Generalförsamlingen • Alla medlemmar representerade • Fattar inga bindande beslut, utan ger rekommendationer i sk resolutioner • …som dock kan anses som moraliskt bindande • Säkerhetsfrågor kräver 2/3- GENERAL- majoritet, övriga frågor FÖRSAMLINGEN enkel majoritet, en röst per medlem • GF kan ta fram konventioner, som kan bli bindande om de ratificeras
  • 8. Säkerhetsrådet • Särskilt ansvar för fred och säkerhet • 15 medlemsländer, varav Säkerhets- 5 permanenta rådet USA, GBR, FRA, RUS, CHN • För beslut krävs 9/15, permanenta GENERAL- medlemmar har veto i FÖRSAMLINGEN många frågor • Resolutioner • Fredsbevarande styrkor • Sanktioner • Stridande styrkor
  • 9. Sekretariatet • Ansvarar för den dagliga verksamheten • Ca 10 000 anställda och Säkerhets- rådet leds av generalsekreteraren, f n Ban Ki-moon GENERAL- Sekreta- • …som också är FN:s riatet FÖRSAMLINGEN ansikte utåt • Sekretariatet sätter delvis dagordningen för GF
  • 10. Ekonomiska och sociala rådet • Arbetar för att förbättra mänsklighetens sociala, ekonomiska och kulturella villkor Säkerhets- rådet • 54 medlemmar utsedda av GF på tre år • Samordnar flera GENERAL- underorgan av olika typ: Sekreta- FÖRSAMLINGEN UNCHR, UNICEF, men riatet även IMF, WHO, osv • Lägger fram förslag till beslut, rapporter och undersökningar ECOSOC
  • 11. Förvaltarskapsrådet • Råd med uppgift att förvalta områden med oklar statsbildning Säkerhets- rådet (avkolonisering) • Medlemmar: Säkerhetsrådets GENERAL- Sekreta- FÖRSAMLINGEN permanenta riatet Förvaltar- medlemmar skapsrådet • Ingen verksamhet idag ECOSOC
  • 12. Internationella domstolen • Skall lösa folkrättsliga tvister mellan stater Säkerhets- • För att fall skall tas upp rådet Internationella domstolen krävs frivilligt deltagande av båda parter GENERAL- Sekreta- FÖRSAMLINGEN • 15 domare av olika riatet Förvaltar-sk apsrådet nationalitet väljs av Säkerhetsrådet och GF ECOSOC
  • 13. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna • Antagen av GF 1948 • Deklarationen har sedan omsatts i konventioner som länder ratificerat • Artiklarna t o m 21 präglas av negativa rättigheter – ”så får man inte göra” • …medan senare artiklar kallas för välfärdsrättigheter: rätt till arbete, bostad, levnadsstandard, social trygghet • De första 21: FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (1966/1976) 167 länder • Övriga: FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966/1976) 160 länder • Från sedvanerätt till traktaträtt?