PIONJÄR? FINANSIÄR!
www.almi.se
Drömmer du om att starta företag? Eller är du på väg att
köpa ett? Du kanske redan driver ...
2 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
UTMANINGAR
Nödvändigt att samspela
Samspelmellanoli...
9L JHU RVV LQWH I¸UU¦Q YL KLWWDU GHQ E¦VWD Y¦JHQ IUDP§W I¸U YDUMH HQVNLOG NXQG 9L ¦U VWUDWHJLVND
U§GJLYDUH WLOO Q§JUD DY Y...
4 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
FRÅGOR  SVAR
HUR SKA SVERIGE HÅLLA
NYHETER
FRÅGOR  ...
NOVEMBER 2010 · 5HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
KVAR SIN POSITION?
SVERIGES
FRAMTID
TEMATIDNING ÄR E...
6 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
En radikal förändring av EU:s inn-
ovationsprestand...
I mer än 30 år har Idéum® lockat blivande in-
novatörer och entreprenörer från alla delar av
Sverige till sin ettåriga inn...
8 · NOVEMBER HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
Skydd av forskning kan höja
Sveriges konkurrenskraft
Sve...
*RRJRO EMXGHU LQ WLOO OXQFKVHPLQDULHU PHG IRNXV Sn IHP DVSHNWHU DY
LQQRYDWLRQ 9L YlQGHU RVV WLOO GLJ VRP DUEHWDU SURIHVVLR...
10 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
TIPS
EU-stödkanoftaståför50procentavett
projektsko...
efolkningstillväxten och utveckling-
sländernas ekonomiska tillväxt kom-
mer att innebära ett kraftigt ökat behov
av produ...
12 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
”Det är
väldigt
viktigt att
se att det
finns en
aff...
NOVEMBER 2010 · 13HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
MÖJLIGHET OCH TILLVÄXT
”Det är väldigt viktigt att ...
14 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
INSPIRATION
Genom att nätverka förlöser man
näring...
HALLVARSSONHALVARSSONFOTO:ERIKHAGMAN/AGENTMOLLYCO
En ljusare framtid för
svensk fordonsindustri.
Fordonsindustrin står inf...
16 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
Den globala konkurrensen ökar.■
Men Sverige kan in...
NOVEMBER 2010 · 17HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
KAN BLI EN STORSÄLJARE
Algbatteriet är professor
Ma...
18 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
Kundfokus är en viktig
framgångsfaktor
–För att ku...
NOVEMBER 2010· 19HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
KompetensMässan
2010 STOCKHOLM, GÖTEBORG  MALMÖ
Utve...
20 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
EXPERTPANELEN
Mattias Pierrous
Regionchef,
Awapate...
NOVEMBER 2010 · 21HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
ADVANCERADE METODER
Ander Ynnerman och Anders Perss...
22 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
PROFESSIONELL INSIKT
Innovation genom serendipitet...
ÄR DU
REDO FÖR
EN ®EVOLUTION?
Vill du prova på framtidens hälso- och sjukvård?
(IWHU  nUV EDQEUWDQGH DUEHWH I|U ÁHUD
av br...
Utgångspunkten för Innovation in Mind är att all in-
novation börjar i det mänskliga medvetandet och ofta
genom gränsövers...
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Dagens Industri - Innovation & Forskning

2,879 views
2,785 views

Published on

Innovation Pioneers is covered in an insert to Swedish Daily Business paper Di - Dagens Industri.
Check the insert here.

Published in: Business
0 Comments
1 Like
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

No Downloads
Views
Total views
2,879
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
3
Actions
Shares
0
Downloads
12
Comments
0
Likes
1
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Dagens Industri - Innovation & Forskning

  1. 1. PIONJÄR? FINANSIÄR! www.almi.se Drömmer du om att starta företag? Eller är du på väg att köpa ett? Du kanske redan driver ett företag som behöver utvecklas? Ett framgångsrikt företag behöver mer än en bra affärsidé. Det behövs också kapital och i många fall även stöd från erfarna rådgivare. Kontakta oss på ALMI. INNOVATION & FORSKNING Mats Odell (KD) och Georgia Kourouklidou, president, Capeco ABdelarsinaåsikterom hurvikanmötautmaningennunärdenglobala konkurrensenhårdnar. SÅ STÄRKER VI INNOVATIONSKRAFTEN Riskkapital Affärsmodeller som skapar möjligheter för tillväxt & utveckling Våga förändra Ha visioner om hur du ska kunna vara med och utveckla världen EU-kommisionen Innovationer i varor och tjänster kommer att ge 3,7 miljoner jobb 7RÅD KOMMERSIALISERING AV INNOVATIONER HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANETANNONS ANNONS Nr.1/November 2010 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus 3, jo e jobb Joakim Appelquist Chef för Vinnovas Internationella kansli.
  2. 2. 2 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET UTMANINGAR Nödvändigt att samspela Samspelmellanolikaaktörerochkompetenserärviktigaföratt viskallfåetteffektivtinnovationssystem,detvillsägadärdetpå etteffektivtsättkommerframinnovationer. Nyaframgångsrika produkter,tjänster,processerocharbetssättärvadmanmenar medinnovationer.Detta behöver vi för en hållbar tillväxt. Allt mer baseras innovationerna på avancerad och forskningsba- serad kunskap i den globala kun- skapsbaseradeekonomin. Heltklartbehövervialltbättreta varapåforskningenochforskarna. Deäravgörandeimångasamman- hang för att vi skall kunna bygga en konkurrenskraftig och hållbar tillväxt.Men forskningen ensamt, isigsjälv,genererarintetillväxt.Vi behöver innovationer. Begreppen kanformuleraspåföljandesätt: Forskningen omvandlar pengar■ tillkunskapochkompetens Innovationer omvandlar kun-■ skaptillpengarochvärden En rad återgärder Skall man få fram innovatio- ner ur forskningen på ett ef- fektivt sätt fordras ofta en rad åt- gärder. Låt mig nämna några vik- tigadelar: Koppla samman forskare inom■ akademinmedentreprenörerinä- ringslivochsamhälle. Här är framväxten av Seren- dipity Innovation AB ett lysan- de exempel med forskaren Saeid Esmaeilzadeh och entreprenören AshkanPouya. Behovskompetens är lika vik-■ tig som forskningskompetens för att lyckas.För att kunna bli fram- gångsrik fordras att man kan fylla ett behov på marknaden eller in- om samhället. Det betyder också att det ofta är en fördel om forsk- ningen inspireras av problem och behov inom näringsliv och sam- hälle, så kallad behovsmotiverad forskning.Här ärVINNOVAden le- dandenationellafinansiären. Ta fram en strategi för att skyd-■ daresultaten,inkluderandepaten- tering och samarbete med andra aktörer. Ofta en fördel om flera hjälps åt och i regel finns möjlig- het till att dela upp i olika mark- nadsområden och intressen vil- ket kan avsevärt sänka kostnader långsiktigt men också öka skyddet förintrång. Offentlig och privat finansie-■ ring är viktig,både kort- och lång- siktigt.Detsamma gäller tillgång- en av bra rådgivare som har erfa- renhetinomområdet. Saknar innovationsstrategi Lyftermansedanblickenoch tittarpådennationellanivån så saknar vi en professionell inno- vationsstrategi. Detta har många länder sedan flera år tillbaka.Här kan nämnas Finland, Danmark, Kanada,Brasilien,Sydkorea och så vidare. Det vi där emot har är en bra samarbetskultur och en rad rapporter,bland annat från Globa- liseringsrådet,omviktigasakeratt tänka på. Men det som fordras är en kraftfull strategi som innehål- lerekonomiskasatsningar. Bli mer konkurrenskraftig Det är lätt att konstatera att inte bara näringsliv och uni- versitet är globalt konkurrensut- satta. Det är också politiken, inte minstnärdetgällersatsningaroch policy inom så viktiga områden somforskning,utbildningochinn- ovationssystem.Om vi inte har en konkurrenskraftig politik här så riskerar vi att särskilt förlora de mer avancerade kunskapsbasera- de jobben,och även kompetens då mycketerfarnapersonerkanfinna det mycket fördelaktigt att lämna Sverige. Vi behöver alltså en nationell innovationsstrategi med myck- et substans som gör oss allt mer internationellt konkurrenskrafti- ga och attraktiva för investeringar ochkompetentapersonerinterna- tionellt. “I dagens globala konkurrens är det viktigt att vi har samma villkor. Då skulle svensk forsk- ning kunna bli ännu mer slagkraftig” Susanne Ås Sivborg Generaldirek- tör på Patent och Registrerings- verket. VI REKOMMENDERAR SIDA 8 Förlänga relationer 14 I ett unikt nätverk samlas industri och näringsliv sida vid sida för att diskutera just innovationer. Tillväxtpotential 18 Ta kontakt med din potentiella kund tidigt, så att du vet att du utvecklar produkten utifrån kundens behov. INNOVATION & FORSKNING NR 1, NOVEMBER 2010 Redaktionschef: Nadine Kissmann Affärsutvecklare: Carl Dohrmann Redigerare: Alex Mak Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Christelle Röckert Tel: 08-510 053 31 E-post:christelle.rockert@mediaplanet.com Distribution: Dagens Industri, november 2010 Tryckeri: BOLD/DNEX Tryckeri AB, Akalla, V-TAB Aröd AB, Göteborg MittMediaPrint, Örnsköldsvik Repro: Bert Lindevall Mediaplanet kontaktinformation: Tel: 08-510 053 00 Fax: 08-510 053 99 E-post: synpunkter@mediaplanet.com Vid förfrågningar kontakta: Carl Dohrmann Vi får våra läsare att lyckas! Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera. Per Eriksson Rektor, Lunds universitet Nätverka 1 Etablera kontakter och samarbeten mellan forska- reochentreprenörer. Stöd och råd 2 Sök FoU-medel från finan- siärersomVINNOVA,tillex- empel inom ramen för program- metForska&Väx.Kontaktagärna närmaste Innovationskontor som bland annat finns vid de större universiteten för mer in- formationomstödochråd. Patentochmönsterskydd 3 Skydda dina idéer med pa- tent,mönsterskydd eller på annat lämpligt sätt.Sök råd hos erfarna personer och organisa- tioneromdetta. MINA BÄSTA TIPS +(- 69(5,*( 9lVWHUnV 6FLHQFH 3DUN ILQQV Sn IUD SODWVHU L VWDGHQ RFK UHSUHVHQWHUDU FD I|UHWDJ 9nUW XSSGUDJ lU DWW ELGUD WLOO XWYHFNOLQJHQ DY YnU UHJLRQ DWWUDKHUD I|UHWDJ WLOO VWDGHQ RFK VNDSD IOHU DUEHWVWLOOIlOOHQ 9lVWHUnV 6FLHQFH 3DUN VW|GMHU VWDUW RFK XWYHFNOLQJ DY I|UHWDJ PHG HWW YlOXWYHFNODW SURJUDP VRP YlQGHU VLJ WLOO EnGH QI|UHWDJDUH RFK UHGDQ HWDEOHUDGH I|UH WDJ PHG WLOOYl[WDPELWLRQHU 1nJUD DY OlQHWV KHWDVWH DIIlUVLGpHU ILQQV MXVW QX L YnU I|UHWDJVLQNXEDWRU 5($7( GlU GH InU VW|G I|U DWW EOL YnU UHJLRQV IUDPWLGD VWRUERODJ DUEHWVJLYDUH RFK DPEDVVDG|UHU I|U 9lVWHUnV 'X lU YlONRPPHQ DWW GHOWD ² OlV PHU RP KXU YL NDQ VW|WWD GLJ Sn YnU KHP VLGD ZZZYDVWHUDVVFLHQFHSDUNVH 9L KRSSDV GX InU HQ EUD GDJ
  3. 3. 9L JHU RVV LQWH I¸UU¦Q YL KLWWDU GHQ E¦VWD Y¦JHQ IUDP§W I¸U YDUMH HQVNLOG NXQG 9L ¦U VWUDWHJLVND U§GJLYDUH WLOO Q§JUD DY Y¦UOGHQV PHVW IUDPJ§QJVULND I¸UHWDJ 9L JHU WGOLJD U§G RFK YL VW§U I¸U GHP 9L ¦U YDUDY NRQVXOWHU LQRP LPPDWHULDOU¦WW S§ NRQWRU L 6YHULJH 'DQPDUN RFK 7VNODQG 9¦ONRPPHQ ZZZDZDSDWHQWFRP 5(68/7$7 '(1 +†5 9†*(1 )ULGD %M¸UN ¦U SDWHQWNRQVXOW (XURSDSDWHQWRPEXG RFK H[SHUW S§ LPPDWHULDOU¦WW LQRP OLIH VFLHQFHV RFK ELRWHNQLN
  4. 4. 4 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET FRÅGOR SVAR HUR SKA SVERIGE HÅLLA NYHETER FRÅGOR SVAR Hur ser klimatet ut för forsknings- intensiva företag i Sverige? – Sverige har en- ligt WEF, World E c o n o m i c Forum avance- rat från fjärde till andra- plats, vilket i n n e b ä r att affärs- klimatet är bättre än i både USA och Singapore. Bara Schweiz lig- ger före.Vår ambition är att Sveri- ge ska befästa denna position.Jag konstaterar ändå att vi har stora utmaningarframföross.Sverigeär bäst i Europa på innovationer men bland de sämsta på att kommersi- aliseradem.Tänkbaraanledningar till detta är att det saknas riskvil- ligtkapitalitidigaskeden,samtatt forskningen inte är tillräckligt in- riktadpånäringslivetsbehov. Hur arbetar regeringen med■ att främja entreprenörsskap och innovationsprocesser? – Att stärka innovationskraften är avgörande för att Sverige ska stå starkt i den internationella kon- kurrensen. En särskild innova- tionsstrategi kommer att tas fram under mandatperioden för att ef- fektivisera och samordna insat- serna.En långsiktig satsning kom- merattgöraspåblandannattjäns- teinnovationer, inkubatorer och ungas innovationer. Genom fort- satta satsningar på forskning och innovationkanvisäkraattSverige även framgent är en framstående kunskapsnation. Hur kan dessa strategiska sats-■ ningar gynna svensk industri? – Vår förhoppning är att insatser- na ska stärka industrin, som ut- gör ryggraden i den svenska eko- nomin.Det är centralt för syssel- sättningen, produktiviteten och tillväxten. En rad viktiga refor- mer har redan genomförts som förbättrat näringsklimatet och stärkt Sverige som företagarna- tion. Industrin är också beroen- de av att det är ordning och reda i statens finanser, vilket gör att räntorna kan hållas låga.Tillsam- mans utgör detta grunden för att göra Sverige mer konkurrenskraf- tigt. Hur ser förarbetet ut innan■ staten beslutar sig för att sti- mulera en entreprenöriell ak- tivitet? – Det sker i nära samarbete med berördaparter,blandannatgenom remissrundor när propositioner läggs. Det finns tydliga bevis för■ att skillnaden mellan kapital- beskattning och inkomstskatt påverkar individers vilja att ta steget in i en investering. Hur arbetar regeringen med den här frågan? – Alliansen avser att tillsätta en bred utredning av företags- beskattningen, som syftar till att utforma beskattningen så att investeringar och sysselsättning gynnas.Utredningen kommer att analysera hur olika skatteföränd- ringar bör rangordnas.Vi har sagt attomekonomisktutrymmeupp- står är det motiverat att genom- föra ytterligare lättnader för att stärka tillväxten.Det gäller bland annat bolagsskatten,arbetsgivar- avgifter,värnskatten,riskkapital- avdrag, FoU-avdrag och expert- skatt.Vår samlade bedömning är dock i nuläget att det inte finns ekonomiskt utrymme att sänka dessa skatter under innevarande mandatperiod. Hur kan Sverige möta ut-■ maningarna från den globala konkurrensen? – Sverige har en god tradition att ställa om produktionen när de yttre omständigheterna ändras. Och även om den globala konkur- rensen ökar, så innebär den hö- gre levnadsstandarden i Asien att exporten till exempelvis Kina på sikt kommer att öka. Sverige har ett stort kunnande och produkti- vitetstillväxten inom industrin är god. Alliansregeringen kom- mer att göra det vi kan för att vär- na detta. Mats Odell Yrke:■ Kristdemokraternas 2:e vice ordförande. Är också gruppledare för Kristdemokra- ternas riksdagsgrupp och ord- förande i riksdagens närings- livsutskott. PROFIL FOTO:KRISTDEMOKRATERNA Skapa överblick och håll ordning på företagets viktigaste tillgångar i ett smart system. I Patrawin® hanterar du enkelt IP- familjerna och sorterar dem på till exempel produktkategorier eller affärsområden. Massuppdateringar, kontroll av deadlines och dokumenthantering är bara några av sakerna du förenklar IPR RE N EWA L MA N A GEMENT S OFTWARE S OLUTI ONS med Patrawin® . Det integrerade webbgränssnittet ger distribu- tionsmöjligheter och maximal tillgänglighet inom organisatio- nen. Läs mer om hur du förenklar hanteringen av immaterialrät- tigheter på patrafee.com. www.patrafee.com enterprise Mjukvaran för dig som sköter företagets IPR in-house MatsOdellochGeorgiaKourouklidoudelar sinaåsikteromhurvikanmötautmaningen nunärdenglobalakonkurrensenhårdnar.
  5. 5. NOVEMBER 2010 · 5HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET KVAR SIN POSITION? SVERIGES FRAMTID TEMATIDNING ÄR EN SVSVVVERERRERERERIGIGIGIGIGIGEESESESES 1 RÅD Ni är ett kunskapsintensivt■ företag och befinner er i en utvecklingsfas? Vad tror ni om er framtid utifrån företags- klimatet i Sverige? – Det jag upplever som mycket positivt är att det finns en bra stödstruktur i Västra Götalands- regionen när det gäller kom- mersialisering av forskning. För Capecos del har vi haft stor nytta av entreprenörskolan GIBBS, företagsinkubatorn Chalmers Innovation och finansiella stöd- strukturer såsom Vinnova,Almi, Innovationsbron och Västra Gö- talandsregionen. JagtrorattframtidenförCapeco och bolag i liknande faser är ljus så länge vi lyckas få investerare med uthållighet.Utmaningen för oss är att klara gapet som finns mellan företagets tidiga fas till dess att det är lönsamt. Jag hade gärna sett att det fanns fler risk- villiga aktörer i tidig fas. Vad är din uppfattning om■ balansen mellan forskning och utveckling/kommersiali- sering i Sverige? – Jag tror att det finns en out- nyttjad potential i den kun- skapsbank som finns hos fors- kare i akademin. Det borde sat- sas mer medel på direkta aktivi- teter för nyttiggörande av forsk- ning men utan att dra in på det som satsas på forskning idag.Jag tror att det är viktigt att tidigt informera forskare om vilka möj- ligheter de har med sin forskning. Att ge mer resurser till aktörer i innovationsmiljöer så som före- tagsinkubatorer tror jag är ett sätt. Det finns tydliga bevis för■ att skillnaden mellan kapital- beskattning och inkomstskatt påverkar individers vilja att ta steget in i en investering. Hur har det påverkat dig och ert företag? –Detäringenproblematikjagsjälv stött på men jag tror att investe- ringsbenägenheten hos exem- pelvis affärsänglar hade ökat om det fanns avdragsrätter för inves- teringar i form av riskkapital till bolagitidigafaser. Var är ni om fem år?■ – Om fem år är målet att vi nått global försäljning och att vi även tittar på nya områden som ligger utanför det vi förväntar oss idag. Dessutom har vi har hittat lös- ningar för att göra vår teknik ännu mer hållbar ur miljöper- spektiv till exempel genom att använda oss mer av förnyelse- bara råvaror. Hur kan Sverige■ möta utmaning- arna från den globala konkur- rensen? – Stötta den tra- dition vi har i Sverige av att starta bolag och ta vara på den kreativitet, uppfinnings- rikdom och en- treprenörsan- dan som finns. Dessutom har vi ett stort kunskapska- pital i alla de m ä n n i s k o r som kommer från andra kulturer. Kan vi bara ta till- vara på det tror jag vi kan stärka vår position och få fler internationella företagsnabbare. ikgöra vår t ikvår tekniktekniknik jöpermiljöpemiljbabar urur mibar er-öper-iljöpebar ur mar ur miljömiljöp mpel genom attpel genelmpmpempel g er av förnyelse- rigerige ggg-gg - - iiii a få ella . FRÅGOR SVAR Georgia Kourouklidou Yrke:■ President, Capeco AB sedan 2008. Capeco AB:■ Kommersiali- sera teknologier och produkter för kontrollerad frisättning av kemiska substanser samt där med förenlig verksamhet. PROFIL
  6. 6. 6 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET En radikal förändring av EU:s inn- ovationsprestanda är det enda sättet att skapa varaktiga och väl- betalda jobb som kan stå emot globaliseringstrycket, slår EU- kommissionen fast i sitt strategi- dokument,Innovation Union.Om vi inte omvandlar EU till en innova- tionsunion kommer våra ekono- mier att vissna bort och idéer och förmågorattgåförlorade,heterdet vidare.” Innovation Union är därför ett flaggskepp inom strategin Europa 2020. –Unionen ska inrikta insatserna på utmaningar som klimatföränd- ring,energi- och livsmedelstrygg- het, hälsa och åldrande befolk- ning,berättar JoakimAppelquist, chef för Vinnovas Internatio- nella kansli. Vidare ska offentli- ga åtgärder stimulera den privata sektorn och undanröja flaskhalsar som hindrar idéer från att nå ut på marknaden. Bör avsätta budgetmedel Förattkunnaskapa3,7miljonernya jobb måste FoU-investeringarna uppgå till tre procent av EU:s sam- ladeBNP,enligtEU-kommissionen. – Det investeras redan idag myck- etiFoU,ForskningochUtveckling, i Sverige, i andra medlemsstater ochpåEU-nivå,framhållerJoakim Appelquist.Menforskningenmås- te också leda till innovationer som kan omsättas i nya varor och tjänster. Bland annat föreslås att EU-länderna avsätter budgetme- del för offentlig upphandling av innovativaprodukterochtjänster. Gränssöverskridande samarbeten Strategin European Innovation pekar ut färdriktningen mot ett innovationsklimat i världsklass. Bland annat ska europeiska uni- versitet och forskningsinstitu- tioner utvecklas så att de uppnår internationelltoppklass. Innovativa företag ska få bättre tillgång till kapital, bland an- nat genom att EIB, Europeiska Investeringsbanken,erbjuder nya finansieringsinstrument för små och medelstora företag.Riskkapi- talfonder ska få etablera sig över- allt inom EU och investera fritt övergränserna. Koordinera resurserna EU har cirka 500 miljoner kon- sumenter. För att utnyttja den- na marknadspotential måste hindren för en fri inre marknad tas bort. Förslag om gemensam- ma EU-patent kommer därför att tas fram och drivas kraftfullt av kommissionen. En effektiva- re konkurrenslagstiftning finns också på agendan, liksom det ti- digare nämnda systemet för of- fentlig innovationsupphandling. För att möta stora utmaningar krävs kraftsamling på Pan-euro- peisknivå. – Kommissionen föreslår där- för att ett antal ”European Inno- vation Partnerships” upprättas, bestående av politiker,företagsle- dare och forskare som fokuserar påolika samhälleliga utmaningar, berättar Joakim Appelquist.Syftet är att koordinera EU:s resurser för att skapa en kunskapsdriven,håll- bar tillväxt som löser de stora pro- blem som Europa och övriga värl- denstårinför. Innovationer ska ge 3,7 miljoner nya jobb NYHETER CLAES-GÖRAN HANBERG redaktionen@mediaplanet.com Fråga:■ Hur ska 3,7 miljoner nya jobb kunna skapas i EU- länderna fram till år 2025? Svar:■ Genom de kraftfulla åtgärder som lagts fast i stra- tegin Innovation Union för att omsätta innovationer i varor och tjänster med stor mark- nadspotential. INNOVATION UNION MEDIAPLANET INNNONOOONOVAVAVAVAVAVATTITITITITIOOONONON 2 RÅD EU VISAR VÄGEN TILL MARKNADEN Innovationspartnerskapet■ mellan den offentliga och den privata sektorn ska bidra till att få ut nya produkter på markna- den snabbare. Indikatorer■ för att mäta an- delen snabbväxande företag och för att ranka universitet ska tas fram. Åtgärder■ för bättre tillgång till finansiering måste vidtas. Befintliga■ forskningsinitiativ inom EU ska intensifieras. Ett större■ forskningsprogram om den offentliga sektorn och social innovation ska initieras. EU-ländernas■ regeringar bör avsätta budgetmedel för offent- lig upphandling av innovativa produkter och tjänster. Lagstiftningsförslag■ för att skynda på och modernise- ra standardiseringen i syfte att möjliggöra driftskompatibilitet och främja innovation ska läg- gas fram. EU:s■ bestämmelser om im- materiell äganderätt behöver moderniseras. Ramarna för■ finansiering från strukturfonderna och statligt stöd måste ses över för att främ- ja innovationsklimatet. KÄLLA: EU-KOMMISSIONEN. NYHETER I KORTHET FORSKNING UTVECKLING En blåslampa för regeringen – Det är utmärkt att EU har■ tagit upp kampen med bland annat USA och Japan när det gäller forskning och utveckling, säger Björn O. Nilsson, vd för Kungliga Ingenjörsvetenskaps- akademien, IVA. Men Sverige saknar fortfarande en nationell innovationsstrategi. – Jag hoppas därför att EU- initiativet fungerar somen blås- lampa för Sveriges regering, fortsätter Björn O. Nilsson. För det brådskar med att ta fram en svensk innovationsstrategi. Statsminister Fredrik Reinfeldt har i sin regeringsförklaring också lovat att ta fram en sådan. Näringsminister Maud Olofs- sonharsagtattävenhon,genom den nya regeringsuppställning- en,nu får möjlighet att fokusera merpåinnovationsfrågorna.Det ärenbrabörjan. Staten ska lyfta av risken Riskkapitalförsörjningen fung- erar inte i Europa,menar Björn ONilsson: – Staten ska dock inte gå in med pengar utan istället på oli- ka sätt minska den ekonomiska risk innovatören/entreprenören tar.Man kan också titta på olika skatteincitament för att stimu- lerariskkapitalförsörjningen.Att utveckla europeiska universitet och forskningsinstitutioner för att nå internationell toppklas- soch avveckla hinder för samar- beteochrörlighetövergränserär andraangelägnaåtgärder. Joakim Appelquist Chef för Vinnovas Internationella kansli. FOTO:VINNOVA ”Att se till att innova- tionerna kommersia- liseras och skapar nya jobb är grund- bulten i strategi- dokumentet Euro- pean Innovation.” Skyddar dina idéer Ta väl hand om din idé. Annars gör någon annan det Tillhör du den skara av idéskapare som inte vill att andra ska tjäna mer pengar än du själv på det du lyckats skapa? Kontakta oss på PRV så berättar vi hur du kan få värdefull ensamrätt till din idé genom patent, design- och varumärkesskydd. PRV – en av Europas snabbaste och mest erfarna experter på att granska och skydda idéer. www.prv.se
  7. 7. I mer än 30 år har Idéum® lockat blivande in- novatörer och entreprenörer från alla delar av Sverige till sin ettåriga innovationsutbildning. Nyligen genomfördes en uppföljning för att un- dersöka vad som hänt med studenterna efter avs- lutad utbildning. – Det visade sig glädjande nog att hela 25 pro- cent av de 200 tillfrågade, bland dem som gått utbildningen sedan 1990, har lyckats med att kommersialisera en eller Áera produkter, säger Robert Nilsen, utbildningschef på Idéum®. Om- satt i pengar har det enligt undersökningen hit- tills inneburit en dryg miljard i konsumentledet och en halv miljard i producentledet. Kunskap, tid och rådgivning På Idéum® fokuserar man mer på innovation- sprocessen och entreprenörskap än på teknisk utveckling. Det enda egent- liga inträdeskravet är att man har en idé att jobba med under årets gång. Två tredjedelar av utbildningen och arbetet med det egna projektet sker på dis- tans, med skolans personal som bollplank i processen. – Vi vill ge studenterna kunskap, tid och råd- givning så att de kan gå vidare med sitt projekt. Det kan handla om avtal, juridik och patent- frågor, men vi har även en 3D-skrivare som kan skapa plastmodeller av en CAD-Àl för att man lättare ska kunna visualisera sin produkt. Med karta och kompass i innovationsdjungeln Bland de många innovationer som haft Ideum® som språngbräda nämner Robert Nilsen bland annat den trebenta pallen Walkstool, den au- tomatiska rullstolslyften Roof Spider och barn- grinden KiddyGuard som exempel på de mest internationellt framgångsrika. Men innovationsprocessen kan vara svår i början, och Robert Nilsen liknar det hela vid att stå utanför en snårig djungel utan att veta hur man ska ta sig igenom. – Vi försöker ge våra studenter ”karta och kompass”, så att de tydligare och säkrare kan navigera sig fram med sin idé eller sin produkt. Vi kan förhoppningsvis bidra med ett helikopter- seende för att få total överblick över processen från idé till marknad. www.ideum.nu Ettårig utbildning som språngbräda för idéer Hur kommer man vidare med en innovativ idé? På den ettåriga innovationsutbildningen vid Idéum® får du lära dig hur man tar sin idé hela vägen fram till marknaden. Robert Nilsen ® Ingenjörsamfundet är organisationen som alla fack- anslutna ingenjörer inom TCO är medlemmar i. Ar- betet handlar såväl om ingenjörernas yrkesutveckling som att lyfta deras inneboende kreativa potential. Enligt Terje Andersson Ànns det fyra miljoner po- tentiella innovatörer i landet som arbetsgivarna till stor del missar att ta vara på när det kommer till nya innovationer. För att på ett tidigt stadium främja in- tresset hos blivande innovatörer i Sverige har Ingen- jörsamfundet sedan 30 år drivit uppÀnnartävlingen Finn upp för ungdomar mellan 12-15 år. Innovatörerna hjälper arbetsplatser Ingenjörsamfundet har även satsat på en bredare mål- grupp genom projektet Innovatörerna (innovatorerna. se), där man ger människor förutsättningarna att lösa problem som uppstår på olika arbetsplatser. Verktygen är utbildningar, seminarier, inspirationsföreläsningar och tester av arbetsplatsernas kreativitet. Dessutom Ànns Innovatörerna som tv-serie. –Vi svenskar är faktiskt inte så kreativa som vi gärna vill tro, säger Terje Andersson. Ofta är det män- niskor inom samma demograÀ och med samma bak- grund som kommer fram till ungefär samma saker. Hjärnan söker helt enkelt efter den kortaste vägen mellan fråga och svar. Då kan man behöva hjälp med att bryta tankemönstret och tänka utanför “boxen”. Balans mellan forskning och näringsliv Ingenjörsamfundet står för uppfattningen att innova- tioner skapas när olika perspektiv, erfarenheter och kompetenser möts. –Detärjättebraattregeringensatsarpåinnovations- forskning och utveckling inom universitetsvärlden, säger TerjeAndersson. Men i en beÀntlig organisation är vägen från idé till färdig produkt betydligt kortare. Det Ànns redan en infrastruktur för logistik, produk- tion, kundrelationer, patent och Ànansiering. Vi be- höver en bra balans mellan forskning och näringsliv. Hur kreativ är din arbetsplats? Testa på innovatorerna.se Det slösas med resurser på arbetsplatserna – Det finns en outnyttjad resurs i alla anställda, säger Terje Andersson, vd för Ingenjörsamfundet. Under rätt förutsättningar menar vi att många fler skulle kunna bidra till utvecklingen av den verksamhet man arbetar inom. j
  8. 8. 8 · NOVEMBER HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Skydd av forskning kan höja Sveriges konkurrenskraft Sverige ligger högt i ranking när det gäller att få fram nya forsk- ningsrön, men vi är sämre på att kommersialiseradem. – Många saknar insikt i vilka möjligheter och begränsning- ar immaterialrätten ger. I Sverige är kunskapen generellt lägre än i andra länder. I dagens globa- la konkurrens är det viktigt att vi har samma villkor. Då skulle svensk forskning kunna bli ännu mer slagkraftig,säger SusanneÅs Sivborg,GeneraldirektörpåPatent ochRegistreringsverket,PRV. – Det gäller att öka förståelsen för processen från idé till mark- nad. Det skulle också behövas en ökad samverkan mellan närings- liv,högskolorochPRV,sägerJohan Carlsten,ansvarigförnäringslivs- relationer och innovationssystem påChalmerstekniskahögskola. Den låga kunskapsnivån när det gäller patentfrågor gör att de möj- ligheter till skydd och hjälp som finnsinteutnyttjas. –InomPRVfinnsväldigtmycket kompetens och information kring patent, varumärkes- och design- skydd.Vi vill få ut denna kunskap till forskarvärlden så att den finns med i alla överväganden och be- slut redan i ett tidigt skede,säger SusanneÅsSivborg. Sök patent först Hos PRV kan forskarna få hjälp med att undersöka vad som hän- derinomderasforskningsområde. Fråganomnärmanskasökapatent är ett dilemma. För att forskarna ska få anslag måste de publicera sig och få ut sina forskningsrön snabbt.Detledertillattmångapu- blicerarviktiga forskningsresultat innan de söker patent och då för- störsmöjlighetenattfåettpatent. – Det gäller att ta rätt steg vid rätttillfälle.Detbehövsstödföratt verifiera om forskningen kan leda till en produkt som är möjlig att tillverka; som det finns en mark- nadför,sägerJohanCarlsten. På rätt riktning En forskningsproposition för två år sedan ledde till att innova- tionskontor inrättades vid åtta lärosäten.Johan och Susanne me- nar att detta är ett bra steg på vä- gen.De ser också ett behov av fler Open Innovation-miljöer där in- stitut,universitet och företag kan samverka. Det finns idag bland annat inom telekomområdet. Ävenläkemedelsindustrinharbör- jatseviktenavallianser. – Men för att denna typ av sam- arbeten ska fungera är det viktigt att var och en vet vad de har med siginisamarbetet.Detärenförut- sättning att de har patentsökt för sin del. I patentansökan är forsk- ningsresultatet definierat och det är en bra bas i olika avtal, säger Susanne. Både Johan och Susanne anser att det är angeläget att kunskaps- nivån kring immaterialrätt höjs bland svenska forskare, entre- prenörer och intraprenörer (inn- ovatörer på företag). De tycker att det vore bra om immaterial- rätt kom in på alla grund- och forskarutbildningar, gärna även en kort introduktionskurs redan på gymnasiet. Susanne Ås Sivborg Generaldirektör på Patent och Registreringsverket. Johan Carlsten Ansvarig för näringslivsrelationer och innovationssystem på Chalmers tekniska högskola. EVA GUSTIN redaktionen@mediaplanet.com ■ Fråga: Hur ska svensk forskning kunna bli ännu mer slagkraftig kommersiellt? Svar:■ Genom att höja kunskapen om betydelsen av immaterialrätt skulle konkurrenskraften kunna öka för svenska innovatörer. TIPS TILL FORSKARE ■ Kunskap om immaterialrätt kan gynna framtida utveckling, marknadsföring och finansie- ring. I kombination med om- världsanalys kan du göra en strategisk bedömning och på goda grunder fatta medvetna beslut om vad du ska satsa på. Lägg en liten del■ av forsk- ningsanslaget på verifiering; är det en produkt som är möjlig att tillverka; finns det en marknad? Undersök om■ det kan vara läge att lämna in en patentansö- kan innan viktiga rön publiceras. Det kan vara värt att vänta en vecka med publiceringen eller att lämna in patentansökan en vecka tidigare. Som innovatör■ kan du kom- ma till PRV med en idé innan du beslutar om du ska söka patent. Där kan du få reda på om det finns konkurrenter som har skaf- fat närliggande patent. Du kan även diskutera olika förslag till varumärken. Alla patentansökningar■ publiceras efter 18 månader och finns tillgängliga hos PRV. Där finns kunskap att hämta, inspi- ration från vad andra har gjort. VIKTIGT ATT VI HAR SAMMA VILKOR ”Många saknar insikt i vilka möjligheter och begränsningar immaterialrätten ger. I Sverige är kunskapen generellt lägre än i andra länder. Idagens globala konkurrens är det viktigt att vi har samma villkor”, säger Susanne Ås Sivborg, Generaldirektör på Patent och Registreringsverket. FOTO: ANGELICA ENGSTRÖM NYHETER SÅ LYCKAS DU TÄNK PÅ IMMATERIALRÄTT N MEDIAPLANET TÄTÄTÄÄÄTÄTÄNKNKNKNKNKNK ÅPÅPÅPÅPÅPÅPÅ Ä 3 RÅD Immaterialrätt Immaterialrätt behandlar rättsskyddetförintellektu- ellaprestationerochkänneteck- en.Immaterialrättengerföretag ochenskildapersonermöjlighet att få ensamrätt till uppfinning- ar,varumärken,mönster och öv- riga delar inom immaterialrät- ten.Immaterialrätten kan upp- delas i två grenar, upphovsrätt ochindustriellträttskydd. Upphovsrätt Med upphovsrätt menas skydd för musik,litteratur och annat konstnärligt skapan- de. Upphovsrättsskyddet upp- står per automatik i och med att detkonstnärligaverketkommer till. Upphovsrätt kan man inte registrera. Det industriella rättsskyddet består av patent, design- eller mönsterskydd och varumärkes- skydd. Designskydd Designskyddet omfattar endast utseendet av pro- dukten och skyddstiden är max- imalt25år. Varumärket Varumärket är en symbol eller kännetecken för ett företag, en tjänst eller en pro- dukt och kan bestå av figurer, ord, bokstäver siffror eller ljud. En varumärkesregistrering gäl- leritioårochkanförlängasmed tioåritaget. Patent Patent är ett idémässigt skyddförennyteknisklös- ning på ett problem. Ett patent innebär att innehavaren kan hindra andra från att använda uppfinningen i upp till 20 år. I gengäld måste uppfinningen of- fentliggöras,så att andra företag ochuppfinnarefårmöjlighetatt föra den tekniska utvecklingen vidare. Patenträttens syfte är att främja samhällets intresse av industriell utveckling och gyn- naforskning,tekniskutveckling ochproduktförnyelse. Förattfåpatentkrävsattupp- finningen inte tidigare är känd någonstans i världen, har tek- nisk effekt (det vill säga utgör lösningenpåettangivettekniskt problem)samtharuppfinnings- höjd.Uppfinningen har höjd om den inte för en fackman är när- liggande i förhållande till redan känd teknik. För uppfinningar som bygger på kombinationer av tidigare kända delar kan höj- den bestå av att kombinationen innebärenöverraskandeeffekt. KÄLLA: WWW.PRV.SE OLIKA BENÄMNINGAR
  9. 9. *RRJRO EMXGHU LQ WLOO OXQFKVHPLQDULHU PHG IRNXV Sn IHP DVSHNWHU DY LQQRYDWLRQ 9L YlQGHU RVV WLOO GLJ VRP DUEHWDU SURIHVVLRQHOOW PHG LQQR YDWLRQHU VRP RPUnGH )|U DWW In PHU LQIRUPDWLRQ RFK LQEMXGDQ WLOO YDUMH VHPLQDULXP NRQWDNWD *RRJRO YLD HSRVW -RDFKLPURQTXLVW#JRRJROVH $QWDOHW SODWVHU lU EHJUlQVDGH 6HPLQDULHUQD I|UPHGODU VSHWVNXQVNDS YHUNWJ RFK SUDNWLVND UnG I|U UHVSHNWLYH WHPD 7KH *RRJRO %XLOGLQJ )ORUDJDWDQ 6WRFNKROP 6ZHGHQ -RDFKLPURQTXLVW#JRRJROVH ZZZJRRJROVH *RRJRO SUHVHQWHUDU *RRJRO HUEMXGHU WMlQVWHU PHG IRNXV Sn ,QQRYDWLRQ 0DQDJHPHQW RFK RUSRUDWH 9HQWXULQJ 9L LGHQWL¿HUDU XWYHFNODU RFK NRPPHUVLDOLVHUDU GROGD WLOOJnQJDU *RRJRO GULYHU H[HPSHOYLV DUEHWH PHG LQQRYDWLRQVSRUW I|OMHU DWW XWYHFNOD I|UHWDJVNXOWXUHU XUYDOVSURFHVVHU OLNVRP DWW PlWD RFK GULYD LQQRYDWLRQVI|UPnJD 0HG VWRUW HQJDJHUDW QlWYHUN RFK ÀHUD VSHWVSURMHNW lU *RRJRO OHGDQGH L IUnJD RP LQQRYDWLRQHU LQLWLHUDGH *RRJRO QlWYHUNHW ,QQRYDWLRQ 3LRQHHUV En långsiktigt strategisk satsning för svensk industri 10 år av innovation och forskning inom Virtuell Produktframtagning Forskningsfinansiärerna SSF och VINNOVA har stöttat Wingquist Labora- tory i en långsiktigt strate- gisk satsning under det senaste decenniet. I VIN- NOVA’s nyutkomna rap- port ”Effekt-analys av stöd till strategiska ut- vecklingsområden för svensk tillverkningsindu- stri” står det att läsa att forskningsresultaten från Wingquist Laboratory har lett till: stärkt konkurrenskraft, ökad kompetens, teknikspridning (mellan både branscher och företag), nya företag. ”Vi är mycket stolta över resultatet från den utvär- dering som har gjorts”, säger professor Rikard Söderberg som är före- ståndare för kompetens- centrat. Han fortsätter, ”Samtidigt är vi tacksam- ma över möjligheten att utvecklas steg för steg under lång tid. Det har gjort att vi har kunnat ar- beta metodiskt och be- hålla vårt fokus”. Kompetenscentrum Wingquist Laboratory är ett kompetenscentrum för tvärvetenskaplig forsk- ning inom området effek- tiv produktframtagning. Gruppen består av fors- kare från Chalmers tek- niska högskola, FCC, Fraunhofer-Chalmers Research Centre for In- dustrial Mathematics och Swerea IVF. Söderberg berättar, ”Vi har en vision om en fullständigt virtuell process för produktfram- tagning. Denna vision bottnar i industrins pres- sade situation att komma ut med produktnyheter i ett allt högre tempo, sam- tidigt som kraven på håll- barhet och kvalitetsnivå ökar. För att stötta indu- strin bidrar Wingquist Laboratory med förstklas- sig forskning där utveck- ling och verifiering kan utföras i en virtuell miljö. Årligt seminarium Varje år håller Wingquist Laboratory i ett seminari- um där det senaste årets nyheter inom forskningen presenteras. I år är det 10-årsjubileum och då har ett extra fint program satts samman. ”Vi vill diskutera industrins ut- maningar och samtidigt föreslå lösningar”, hälsar Söderberg. This year the Wingquist Laboratory seminar celebrates its 10 years anniversary. The seminar presents novel research results within the areas Systems Engineering PLM, Robust Design Variation Simulation, Geometry and Motion Planning and Flexible Automation. The seminar also points out industrial challenges and how research within Wingquist Laboratory VINN Excellence Centre can contribute to keep Sweden in a position as a strong industrial nation. 8.30-9.00 Registration and coffee 9.00 -9.45 Wingquist Laboratory – 10th Anniversary Professor Rikard Söderberg, Director of Wingquist Laboratory 9.45-10.45 Players in Global Competition Johan Norberg, M.A. in history of ideas and award-winning author on world affairs, globalization and entrepreneurship. 10.45-11.00 Short break 11.00-11.45 Virtual Geometry Assurance Professor Rikard Söderberg and his research team present research results within the area of geometry assurance, robust design variation simulation. 11.45-12.30 Systems Engineering PLM Professor Hans Johannesson and his research team present new PLM approaches with methods and tools to describe and efficiently reuse product and production platform information. 12.30-13.30 Lunch 13.30-14.15 Flexible Automation Professor Bengt Lennartson and his research team present research news on virtual development of production systems from early process planning and optimization to automatic control code generation. 14.15-15.00 Geometry and Motion Planning Dr Johan Carlson and his research team present new methods and tools for automatic geometry and motion planning for rigid bodies and industrial robots. 15.00-15.30 Coffee 15.30-16.00 Reflexion on 10 years of research in Virtual Product Realization Industry/VINNOVA/SSF reflect on long-term strategic research. Moderator: Bo Anulf, Chairman of the Board Wingquist Laboratory 16.00-17.00 Saab – A new era Representatives from Saab Automobile AB Please note that the agenda is preliminary The 10th Annual Seminar on ”Virtual Product Realization” Wingquist Laboratory Dept. Product and Production Development Chalmers University of Technology SE–412 96 Göteborg Sweden Phone: +46 31 772 86 17 Fax: +46 31 772 13 75 rikard.soderberg@chalmers.se www.wingquist.chalmers.se 8.30-17.00, December 2, 2010 Runan, Chalmers Kårhus, 2nd floor Chalmers, Gothenburg Wingquist Laboratory is an internationally competitive competence centre for multidisciplinary research within the field of efficient product realization. We contribute to new business opportunities, in new as well as in existing industries.
  10. 10. 10 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET TIPS EU-stödkanoftaståför50procentavett projektskostnadvilketgörattmankan sedemsomettviktigtkomplementtillandra typeravfinansieringsåsomegetkapital, banklånochriskkapital.Enstorfördelmed offentligastödärattdenormaltintebehöver betalastillbaka.MedettstödfrånEUeller svenskmyndighetreducerasdenfinansiella ochaffärsmässigariskenmednyinvestering- en,detärhelaidén.FoUochmiljö-ochener- giprojektståridaghögtpådenpolitiska agendanochharoftamycketgodachanser tilloffentligfinansiering. Ansök om EU-bidrag INSPIRATION Vi hjälper ditt företag att få EU-stöd och annan offentlig finansiering Sverige och EU erbjuder varje år miljarder i form av bidrag och annan offentlig finansiering. Flera myndigheter beviljar bidrag och lån med upp till 75% av kostnaden för miljö- och energiinvesteringar samt innovativa miljö- och energiprojekt. Vi är Sveriges ledande konsultföretag inom offentlig finansiering. Vi har sedan 1997 varit rådgivare till fler än 1000 företag och organisationer och genererat över 1 miljard kronor till olika affärsprojekt. Mer information hittar du på www.giasweden.com Vi vägleder ditt företag genom hela finansieringsprocessen och skräddarsyr lösningar utifrån era specifika önskemål och behov. Kontakta oss för mer information om hur era projekt och investeringar kan finansieras. GIA Sweden AB, Saltmätargatan 5, 113 59 Stockholm,Telefon 08-440 93 31
  11. 11. efolkningstillväxten och utveckling- sländernas ekonomiska tillväxt kom- mer att innebära ett kraftigt ökat behov av produktion av livsmedel men även av byggnadsmaterial, papper, plaster och bränsle. För att på alla sätt motverka ökningen av koldioxid i atmosfären och den därtill hörande risken om global uppvärmning måste denna ökade produktion ske med hjälp av förnybara råvaror. Utmaningen är att producera mer på den odlings- bara arealen som idag står tillbuds för att även i fortsättningen kunna avsätta mark för att skydda olika naturtyper. Träd och deras kemiska bestånds- delar är med stor sanno- likhet en mycket viktig del i lösningen av denna svåra framtidsekvation. –Vi är övertygade att vi kan bidra till ökad produk- tion av ved och bredare användning av den fantas- tiska polymeren cellulosa som material, säger Swe- Trees VD Mats Johnson. SweTree är ett bolag med fokus på att kommer- sialisera biologiska och kemiska uppÀnningar som förbättrar trädens tillväxt och cellulosaÀberns an- vändbarhet i olika typer av material. UppÀnningar- na kommer från fem olika svenska universitet med fokus på växternas biologi i Umeå och Uppsala och cellulosaÀberns kemi i Stockholm. SweTrees affärsmässiga fokus innefattar växtnäring, riktad trädförädling och modiÀering av cellulosaÀbrer. Inom växtnäringsområdet har SweTree redan idag försäljning av näringsprodukten arGrow® till plantskolor som producerar skogplantor. arGrow ger plantor med väl utvecklade rötter samtidigt som kvävehalten kan hållas på optimal nivå. Detta leder till förbättrad tillväxt och överlevnad vid plantering i skogen. Produkten kan även användas för andra typer av växter och testas nu därför inom Áera andra användningsområden. Riktad trädförädling är en effektiv metod för att förädla träd för olika användningsområden. Basen inom detta område är kunskap om vad trädens egna gener har för funktioner i trädet, kunskap som Swe- Tree får del av genom sitt omfattande forskningssa- marbete med Umeå Plant Science Center (UPSC). Målsättning är att använda denna genkunskap för att, med olika tekniker, ta fram träd som växer for- tare, har ett ökat vedinnehåll och/eller har ett högre energi-innehåll. Trädens kemiska beståndsdelar såsom cellulosa, hemicellulosa och lignin kan användas som råvaror för att producera material istället för olja eller för att framställa helt nya material. Forskningen i detta område utvecklas idag med rasande fart och ett my- cket viktigt centrum för denna forskning Ànns på KTH i Stockholm. SweTree vidareutvecklar Áera uppÀnningar därifrån där de redan idag samarbetar med större internationella företag för användning i respektive företags produkter. SweTree förväntar sig att detta kan leda både till förbättrade och till helt nya produkter för global användning inom en rimlig framtid.
  12. 12. 12 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ”Det är väldigt viktigt att se att det finns en affärsmodell som skapar möjlighet för tillväxt.” Staffan Ingeborn, veteran i risk- kapitalbranschen. Fråga:Vadärhemlighetenikonstenattattraherariskkapital försinainnovationer? Svar:Atthaengenomtänktaffärsidé,övertygandepotential ochinteminstdugligledning,gemensamvärdegrundochgoda personligakontaktermedsinfinansiär. –Manmåsteocksåkunnavisa”whatisin it”föreninvesterare,sägerStaffanInge- born, veteran i riskkapitalbranschen och en avde mest erfarna nordiska risk- kapitalisterna. Behov och efterfrågan - Vi är intresserade av bolag som har goda kommersiella förutsättningar, bolag som finns på en marknad där det finnsenbrapotential,bolagsomharen unikitet,potentialkommersiellt,inno- vationshöjd, en ny affärsidé som har god efterfrågan, att man kan visa att detfinnskundersomärbereddaattbe- tala.Dethandlaralltsåomattdetfinns ett tydligt behovpå marknaden och en konkretefterfrågan. Staffan Ingeborn var med och star- tadeföretagetInnovationsKapital1994 ochärfortfarandedesschef. – Det är väldigt viktigt att se att det finns en affärsmodell som skapar möjlighet för tillväxt, säger han, men betonar också de mjukare frågorna, personliga egenskaper hos ledningen och personkemin mellan företagare ochfinansiär. –Viharlärtossgenomårenattdetär väldigt viktigt att det fungerar på det personligaplanet,attmandraråtsam- ma håll,att man har samma ambitio- ner. Öppenhet, ärlighet och en realis- tiskinställningärgrundkrav. Kort tidshorisont Som så många andra finansiärer ser Staffan Ingeborn investeringarna i ett begränsat tidsperspektiv,vilket också ställerkravpåentreprenörenochinno- vationen. – Alla våra investeringar baseras på ett tidsperspektiv. Våra fonder lever i tio år och då ska man hinna investera, utvecklaochtillslutsäljaavellerintro- ducera på börsen. Det är viktigt att vi som investerare redan från början ser enmöjligexit. Det finns gott om kandidater,inno- vationer som behöver hjälp att utveck- las och komma ut på marknaden,men Staffan Ingeborn säger ändå att han per definition alltid klagar på att det är förfåobjekt.Detgällerattvaskaiutbu- detochhittadebästa. InnovationsKapitalharspecialiserat sigpåinvesteringarinordiskatillväxt- företag.Fokus är i första hand på bolag inom,ICT,informations- och kommu- nikationsteknologi, Healthcare och Life Science samt Cleantech. Kontak- terna med den akademiska världen och forskningen vid universitet och högskolor är täta för att hitta de nya landvinningarna, de unga talangerna ochentreprenörerna. Många investeringar InnovationsKapital, som är ett privat och oberoende riskkapitalbolag för in- vesteringar i tidiga skeden,har genom årengjortmerän65investeringar. Framgångsrika exits har gjorts i bland annatAltitun,Arexis,BioInvent/ Alligator, Carmen Systems, Kreatel Communications, Nordnav och Spot- fire.Företaget driver fyra olika riskka- pitalfonder och har 323 miljoner euro placerade. Bland de allra senaste investering- arna märks en i Oxeon AB, som star- tades 2003 och som arbetar med kom- positmaterial som reducerar vikten i många olika typer av produkter för bland annat flyg- fordons- och sport- industrin. Gjort väl ifrån sig – Det är ett spännande bolag som vi följt en längre tid. De har en unik pa- tenterad teknologi och är verksam- ma på en marknad som växer snabbt. Bolaget har en hög tillväxt under god lönsamhet.Teamet har varit med från start och gjort mycket väl ifrån sig, säger Staffan Ingeborn som förklaring till avgörande skäl för investeringen, avslutarStaffanIngenborn. Lär dig att övertyga en riskkapitalist EVA GUSTIN redaktionen@mediaplanet.com LEDARE TILL LEDARE LABEL/LOCATION INSPIRATION Immaterialrätt • Marknadsrätt NORDIA är en skandinavisk affärsjuridisk advokatbyrå med kontor i Stockholm, Göteborg, Köpenhamn och Oslo. Vår enhet för immaterialrätt och marknadsrätt biträder löpande i svenska och internationella ärenden. Ditt bästa är vårt fokus – Vad kan vi göra för dig? www.nordialaw.com
  13. 13. NOVEMBER 2010 · 13HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET MÖJLIGHET OCH TILLVÄXT ”Det är väldigt viktigt att se att det finns en affärsmodell som skapar möjlighet för tillväxt”, säger Staffan Ingenborn. FOTO: DAN HOLMQVIST Till innovatörer som söker riskkapital: Tänk på att■ första intrycket är väldigt viktigt. En presentation■ måste innefatta det som investeraren är ute efter och får gärna gö- ras i en tydlig powerpoint. Visa tydligt■ ”what is in it” för investeraren. Gör en bra■ affärsplan med en bra executive summaries. Det är viktigt■ med person- liga kontakter. Gå gärna via sådana för att komma i kon- takt med investeraren. Det kan fungera som rekommen- dation. När du väl■ pratar med investeraren är det viktigt att definiera markanden väl och kunna beskriva kundnyttan. När du talar■ om markna- dens storlek, tänk på att caset måste byggas underifrån. Visa vad du klarar av att sälja. Marknadsfrågorna■ och kundnyttan är jätteviktiga. Tala inte för mycket teknik, det är det kommersiella som gäller. Visa en realistisk■ och kon- kret ”go to market plan”. Tala enkelt■ och i klartext. Undvik ”buzz words”. Det är viktigt■ att entrepre- nör och finansiär delar värde- ringar. Uppriktighet, ärlighet och en realistisk syn är nöd- vändiga. Var medveten■ om att investeraren oftast har en ganska kort tidshorisont. På kanske tio år ska man hinna investera, utveckla och sälja av eller börsintroducera. TIPS FRÅN STAFFAN INGEBORN LOOKING FOR EXPERIENCEDDEVOTED SKILLS IN PATENTS, TRADEMARKS, DESIGNS AND OTHER IP MATTERS? Ehrner Delmar Patentbyrå AB Box 10316, 100 55 Stockholm Humlegårdsgatan 20. Tel. 08-528 025 00 info@ehrner-delmar.com www.ehrner-delmar.com INVOLVED IN RESEARCH AND DEVELOPMENT? QUALITY AND COST-EFFICIENCY SINCE 1906.
  14. 14. 14 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Genom att nätverka förlöser man näringslivets innovationskraft FÖRLÄNGA RELATIONER ”Här är det inte fråga om att lyssna på rader av föredrag utan om att delta i workshops, där alla deltar aktivt. Här utvecklas också web-nätverk som fungerar mellan de stora symposierna, ett sätt att förlänga relationer”, säger Anders Bjers, Kommunikationsexpert och före- språkare för nätverket Innovation Pioneers. –Baraförattmanharidéerbetyder det inte att företag utvecklas.Har man inga metoder för att ta sig an nyaidéerblirsådanaoftaliggande. Många företag sitter på fler möj- ligheter än de kommersialiserar, säger Anders Bjers, kommunika- tionsexpert och förespråkare för nätverketInnovationPioneers. –Företagbehövermötasochpra- ta medvarandra utan att sevaran- dra som konkurrenter. De vill ut- byta kunskap och erfarenheter av praktisktinnovationsarbete. Intresset är jättestort – Emellanåt sker arbete med inno- vationer ofta ad hoc,säger Anders Bjers, som också säger att man blandar ihop begreppen idéer,kre- ativitet och innovationer.Innova- tion handlar om att skapa värden både affärsmässigt och strategiskt förföretag. Modellen är enligt honom att tillämpa metoder för att identifie- ra tillgångar,behov och möjlighe- ter,för att sedan välja ut och kom- mersialisera de innovationer som harbärkraftigpotential. Aktivt deltagande Nätverket grundades 2008. Nyli- gen träffades Innovation Pione- ers medlemmar på ett sympo- sium i Globen. Under två dagar med workshops fick deltagar- na möjligheter att nätverka och jobba konkret med tio aspekter kring innovation. Till exempel mätning, kultur, kommunika- tion och strategi. – Här är det inte fråga om att lyssna på rader av föredrag utan om att delta i workshops, där alla deltar aktivt. Det utvecklas också en socialwebbtjänst som fungerar mellan de fysiska mötena,ett sätt attförlängarelationer. Där idéer möts kan också lös- ningar skapas och företagskultu- rer tränas i förmågan att dela med sig av idéer, att vara öppna. Stora organisationer kan ta tillvara på sinamöjligheterbådeinomföreta- get och i samarbete med andra fö- retag.Innovation Pioneers kan ses som en plattform där kunskaper och erfarenheter naturligt delas av alla medlemmar vilka kommer från både stora företags avancera- de forsknings- och utvecklingsav- delningar, mindre företag, entre- prenörer. De stora deltar Bland de företagen som varit med och grundat Innovation Pioneers märks Ericsson,Alfa Laval,Googol, StoraEnso,SCA,TetraPakochIkea. – Genom samarbete och nätver- kande över discipliner och sakom- råden,når näringsliv,akademi och samhällsrepresentanter djupare insikter om innovation. Deltagar- na skapar tillsammans mer kun- skaper och ökade möjligheter att utveckla både sig själva och sina verksamheter. Det är sann fram- gång för alla inblandade,avslutar AndersBjers. ”Företag behöver mötas och prata med varandra utan att se varandra som konkurrenter.” Anders Bjers Kommunikationsexpert och förespråkare för nätverket Innovation Pioneers. Fråga:■ Hur ska nya idéer och innovationer kunna för- verkligas när flertalet etable- rade verksamheter inte är upp- byggda för att vara jordmån för nya grepp? Svar:■ I ett unikt nätverk samlas industri och näringsliv sida vid sida med akademi och spetskompetens från en rad områden för att öka sin kompe- tens och innovationsförmåga GÖSTA LÖFSTRÖM redaktionen@mediaplanet.com SHOWCASE INNOVATIONER FAKTA Innovation Pioneers■ är ett nätverk initierat av Googol. I nätverket representeras stora globala företag tillsam- mans med mindre aktörer. Deltagare kommer från många olika discipliner men med ett gemensamt fokus - att utbyta erfarenheter, kunskaper och insikter om innovationer, hur man driver och arbetar aktivt med innovationer för att skapa nya produkter, tjänster, affärs- modeller och för att utveckla nya affärsverksamheter. I rådande■ ekonomiskt klimat, med stark globalisering och utveckling av teknologi, är det livsviktigt för företag att ta hand om sina resurser, även dolda. De som ännu inte kommersiali- serats. Det gäller för■ näringslivet att arbeta med många olika grup- per inom organisationerna kring innovationer. Inte bara forsk- ningsavdelningen. Att korsbe- frukta är viktigt. Allt detta■ händer i nätverket Innovation Pioneers. VIKTIGT ATT NÄTVERKA VIIKTKTTTKTIGGIGIGIGIGTTTTTT AATATATATTTT Ä 4 RÅD Cellartis AB är ett svenskt-brit- tiskt biotechföretag som med hjälp av stamceller utvecklar produkter och teknologier för läkemedelsutveckling,toxikolo- giochcellterapi. – Idén bakom Cellartis växte fram bland ett antal forskarevid Göteborgs universitet, som såg att det fanns en stor potential med stamceller.Man var väldigt tidigt ute med detta då bolaget avknoppades 2001, för snart tio år sedan, berättar Johan Hyll- ner, som är forskningschef på Cellartis. Cellartis är idag ett industri- företag med kommersiella pro- dukter på marknaden. En bi- dragande faktor till framgången har varit att bolaget har deltagit ifleraEU-forskningsprojekt. – Vi deltar i forskningspro- jekten delvis för finansiering- ens skull, men framför allt för att bygga relationer med andra akademikerochföretagruntom i Europa.Det är en strategi som vi valt för att öka vår kritiska massa.Vi kan med våra 63 med- arbetare inte uppfinna allt själ- va. Därför är det nätverket oer- hörtviktigt.I ett EU-projekt kan tio personer från Cellartis arbe- ta tillsammans med 50-60 per- soner bland de andra deltagarna kringenfrågeställning,sägerJo- hanHyllner. Det senaste forskningspro- jektet inleds i januari och är ett femårigt utvecklingsprojekt in- om EU-kommissionens hälso- program.Cellartis är en av 14 in- dustriella och akademiska part- ners. Projektet, “ScreenTox”, kommer att handla om testme- toderförattförutsegiftighethos läkemedel, kemikalier och kos- metiska ingredienser. Målet är att ta fram alternativ till dagens djurförsök för test av nya läke- medelochkemikalier. Johan Hyllner Forskningschef på Cellartis. FORSKNING EU-projekt möjliggör utökad forskning Cellartis är ett exempel på ett företag som genom att delta i EUs program för forskning och teknisk ut- veckling utökar sina re- surser för att ta fram inno- vationer. EVA GUSTIN redaktionen@mediaplanet.com! Läs mer på webben: www.innovationpioneers.net
  15. 15. HALLVARSSONHALVARSSONFOTO:ERIKHAGMAN/AGENTMOLLYCO En ljusare framtid för svensk fordonsindustri. Fordonsindustrin står inför stora utmaningar. Personbilar och lastbilar måste bli lättare, energisnålare, säkrare och mer miljö- vänliga. Runt om i världen pågår just nu en intensiv kapplöpning om ny teknik. Våra svenska tillverkare och underleverantörer befinner sig mitt i detta skeende. De har en lång och gedigen erfarenhet som vi inte får tappa bort. Men de behöver stöd på kommersiella grunder för att bibehålla och utveckla sin starka ställning. Därför har regeringen bildat Fouriertransform. Fouriertransform är ett venture capitalbolag som stöder innovativa bolag och företagare som kan vitalisera svensk fordonsindustri. Som bas har vi tre miljarder kronor i kapital. Detta i kombination med ett antal kvalificerade medarbetare och ett nätverk av experter med lång industriell och finansiell erfarenhet. Vi har hittills engagerat oss i åtta bolag. Bland annat inom hybridteknik och bränsleceller. Fler står på tur. De pengar vi satsar ser vi som en investering i en ljusare framtid för svensk fordonsindustri. Det handlar om att sitta i förarsätet och att vara med om att styra utvecklingen, istället för att bli rejält omkörda. Välkommen till vårt seminarium ”Finansiering via riskkapital” i Göteborg 25 november. www.fouriertransform.se Böjbara bildskärmar och en belysningsteknik som du inte trodde var möjlig – som kan förvandla väggar, golv eller tak till informationsskärmar, som kan ändra ljuset efter den stämning du vill uppnå – är snart en verklighet tack vare ett forskningsinnovativt samarbete. – För universitetets framgång men även för samhällsutvecklingens bästa, måste vi arbeta över gränser, bygga broar och ta till vara den stora och RIWD RXWQWWMDGH SRWHQWLDO VRP ¿QQV L samarbetet mellan olika områden och aktörer både inom och utanför univer- sitetet, konstaterar Lena Gustafsson. Revolutionerande belysningsteknik (WW DY ÀHUD OFNDGH H[HPSHO GlU IRUVN- ning vid Umeå universitetet omsatts i potentiella innovationer och bolag Framtidens ljus finns i Umeå Lena Gustafsson Rektor vid Umeå universitet skapar många nya möjligheter, fort- sätter Ludvig Edman. Ludvig hade i början ingen tanke på att forskningen skulle bli en företags- idé. – Jag har betraktat mig mer som en grundforskare, men i takt med att YnUD UHVXOWDW Yl[W IUDP RFK DQWDOHW förfrågningar ökat från företag som vill använda tekniken, bestämde vi oss för att starta Lunavation. Tack vare hårt arbete och ett stort stöd både från Umeå universitet och från Uminova Innovation har vi kommit en bra bit på vägen, konstaterar Ludvig Edman. är det nya företaget Lunavation som startas av fysikerna, Ludvig Edman vid Umeå universitet och Nathaniel D. Robinson vid Linköpings univer- sitet. Deras forskningsresultat kan komma att revolutionera hela belys- ningsindustrin. De ligger inne med tre patentansökningar och har ytterligare en på gång. – Vi har utvecklat en teknik med hjälp av supermaterialet grafen som gör det möjligt att framställa bland annat belysningskomponenter som är både billiga och helt återvinningsbara, berättar Ludvig Edman. Men det mest spektakulära är att aktiva komponenter kan lösas upp i vätskor och målas ut eller tryckas på tunna pappersark, på glas eller andra material. Böjbara bildskärmar – Det öppnar vägen för att tillverka belysningar och bildskärmar som är böjbara, som går att rulla ihop eller tapetsera på väggar. Redan nu jobbar vi med stora glastillverkare som vill integrera belysning eller göra informa- tions- eller reklamtavlor. Marknaden kan bli hur stor som helst, tekniken Ludvig Edman, fysiker vid Umeå universitet och en av forskarna i det nya företaget Lunavation.
  16. 16. 16 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Den globala konkurrensen ökar.■ Men Sverige kan inte konkurre- ra lönemässigt med lågprisländer som Indien och Kina.Vårt konkur- rensmedel är istället spjutspets- kunskap. Men vi får inte alltid skörda frukterna av forskningsrö- nen från svenska universitet och högskolor.Istället hamnar paten- tenutomlands. –Utländska företag uppvaktar svenska forskare enträget, säger Maria Strømme, professor i na- noteknologi vid Ångströmlabora- toriet i Uppsala.Men de inhemska ”friarna”ärintelikaalerta. Mödosam vandring Infrastrukturen för att söka patent är ofta väl tillgodosedd genom lä- rosätenas holdingbolag. Men när forskarens patent väl är i hamn börjar en mödosam vandring för attkommersialiserainnovationen. –Detbehövsdärförmerresurser hos de holdingbolag och riskkapi- talbolagsomskahjälpatillmedatt omsätta innovationerna i lönsam- maprodukter,menarMariaStrøm- me.Vinnova gör förtjänstfulla in- satser när det gäller detta,liksom forskningsparkerna, inkubatorer- na och lärosätenas holdingbolag. Men forskarna behöver ännu me- ra stöd; de är ju sällan experter på produktutvecklingochinternatio- nellmarknadsföring.Svenskaföre- tagbordeocksåvisastörreintresse för innovationerna. Ytterst hand- lar det om Sveriges välstånd. Sta- ten borde därför skyndsamt utre- da frågan om hur vi ska kunna be- hålla och kommersialisera fler av depatentsomtasframvidsvenska lärosäteninomlandet. Algbatteriet är Maria Strømmes senasteprojekt.Medcellulosafrån algen grönslick, en ledande poly- mer och saltvatten har hon och forskarkollegornaskapatettmiljö- vänligtlågprisbatterisomblirfull- laddat på tio sekunder. Om några årkandetvarautepåmarknaden. De långa laddningstiderna har hittills varit ett problem när det gäller algbatterier,bland annat be- roendepåattskiktenavdeledande polymer som lagrar energi är för tjocka.Då tar det tid att fylla dem medjonervidladdningen. Har vänt på kuttingen Det problemet har Anna Ström- me och hennes team löst genom att belägga cellulosafibrer med 50 nanometer tunna lager av den le- dande polymeren polypyrrol som går snabbt att fylla.En låg tillverk- ningskostnad samt det faktum att batteriet går att böja öppnar många applikationsmöjligheter. Sensorer i kläder, som larmar om allergiframkallande ämnen finns i luften,eller om den ultravioletta strålningenärförhögärtvåexem- pel. –Här har vi vänt på kuttingen och uppvaktat svenska företag för att få hjälp med kommersialise- ringen av batteriet berättar hon. Vi har också fått medel från Nord- ic Innovation center för att kunna betala företagen för deras mark- nadsundersöknings och utveck- lingsinsatser. Gäller att vara kreativ Marie Strømme handleder dokto- rander som avlönas av näringsli- vet,blandannatSandvik: –Dessutom arbetar jag i så kal- lade liksidiga forskningsprojekt, där vi tillsammans med närings- livet söker såddkapital.I samarbe- te med läkemedelsföretaget Orexo harvi drivit ett projekt för att med hjälp av nanoteknologi ta fram säkra läkemedel för smärtlindring med hjälp av högpotenta opioider. Tillsammans har vi fått anslag frånUppsalaBiofördetta. Sådetgällerattvarakreativäven när det gäller finansieringen av forskningen och kommersialise- ringenavdesslandvinningar. 1 Fråga:Hurskavihindraattsvenskapatentsäljstill utlandet,iställetförattskapanyaarbetstillfälleniSverige? Svar:Envägattgåärökaderesursertilllärosätenas holdingbolag. VISA STÖRRE INTRESSE FÖR SVENSKA PATENT Marie Strømme efterlyser bland annat ökade resurser till lärosätenas holding- bolag för att bättre kunna hjälpa forskare att kommersialisera sina innovationer. CLAES-GÖRAN HANBERG redaktionen@mediaplanet.com NYHETER Vi skyddar din idé Tullverket stoppar försändelser med misstänkta förfalskningar vid handeln med länder utanför EU. Att ansöka om att Tullverket ska ingripa mot miss- tänkta förfalskningar är kostnadsfritt. Tillsammans med näringslivet kan Tullverket göra sin insats för att bekämpa handeln med förfalskade varor och skydda exempelvis ditt varumärke, din design eller ditt patent. Besök tullverket.se och läs mer om hur du gör för att ansöka om vårt ingripande. Tullverket är en statlig myndighet som kontrollerar flödet av varor in och ut ur Sverige, bidrar till ett säkert samhälle och konkurrensneutral handel. Vi förenklar den legala handeln och förhindrar den illegala genom att erbjuda smidiga tullrutiner för utrikeshandeln, en enkel gränspassage för resande och ett effektivt gränsskydd. Vårt uppdrag kommer från Sveriges riksdag och regering. Tullverket grundades 1636 och har i dag cirka 2 200 anställda. Generaltulldirektör är Karin Starrin. Foto:KristianBerlin SVENSKA PATENT SVSVVENENENENSSKSKSKSKAAA 5 RÅD
  17. 17. NOVEMBER 2010 · 17HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET KAN BLI EN STORSÄLJARE Algbatteriet är professor Maria Strømmes senaste projekt. Om några år kan det vara ute på marknaden och bli en storsäljare. FOTO: JEZZICA SUNMO Med stor erfarenhet inom hela det immaterialrättsliga området sedan 1957 Patent - Varumärken - Mönster - Domännamn Noréns Patentbyrå AB Box 10198 100 55 Stockholm Tel: 08-545 874 00 Fax: 08-545 874 29 info@norens.se Besöksadress: Narvavägen 12 www.norens.se 1 Det akademiska grupp- tryck som motverkar kom- mersialiseringmåstebort. 2 Den traditionella forskarv- ärlden måste öka sin för- ståelse för produktutvecklings- processenskomplexitetochsvå- righeter. 3 Möjligheterna till flexibla överenskommelsermedar- betsgivaren om forskarnas tjänstledighetmåsteökas. Politikerna måste: Skapa infrastrukturella stöd■ för klusterbildningar, som till exempelinkubatorer. Skapa bra förutsättningar för■ nyföretagande i tillväxtintensi- va sektorer och högteknologiska branscher genom att ta bort till- växthämmandehinder. Stödja nätverksaktiviteter in-■ om forskarsamhället för nyfö- retagande och innovationsstöd somväxerunderifrån. Skapa förutsättningar för en■ genomtänktochmarknadsmäs- sig riskkapitalförsörjning för högteknologiska riskprojekt,till exempel genom att skattemäs- sigt stimulera riskkapitalför- sörjningen vid tidig produktut- veckling och genom saminves- teringmedprivataaktörer. Inseattdettarårattskapaett■ lönsamt innovationsföretag,åt- skilliga år att utveckla det till ett framgångsrikt fåmansföretag, decennier för att etablera ett na- tionellt storbolag och att ge för- utsättningarutifråndetta. KÄLLA: LÄKARTIDNINGEN (DEBATTINLÄGG) VÄRLDENS BÄSTA INNOVATIONS-KLIMAT
  18. 18. 18 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Kundfokus är en viktig framgångsfaktor –För att kunna kommersialise- ra en innovation måste den ha en viss idéhöjd och tillväxtpotential, säger Bodil Rosvall Jönsson, vd för inkubatorn Minc i Malmö.Det är också bra om det finns en inter- nationell marknad.Lika viktigt är entreprenörens drivkrafter.Vi gör därförennoggrannbedömningav personenbakominnovationen. En innovation är föga värd om forskareninteberättaromden,tar hjälp av sitt nätverk, och skaffar kunder.Ettpatentärenbrastart. –Nästastegärattdefinieramål- grupp och bedöma marknadspo- tential, säger Bodil Rosvall Jöns- son. Först bör forskaren ta kon- takt med det innovationskontor som finns vid lärosätet för att få hjälp med detta. Sedan undersö- ker forskaren om det finns en in- kubator eller forskningspark, där andraforskare med snarlik inrikt- ning är verksamma. Den korsbe- fruktningen är en viktig fram- gångsfaktor. Men allra viktigast är att tidigt ta reda på vilken pro- dukt/tjänstkundenvillha. Envishet och tålamod Ominnovationenharenkommer- siell potential blir nästa steg att startaettbolag. –Resan mot marknaden blir mycket lättare om du, med en inkubator som lots, hittar ett bra team att göra den med, framhål- ler Bodil Rosvall Jönsson. För att nå målet krävs både envishet och tålamod och olika kompetenser. För det tar tid att bygga ett livs- kraftigtföretag. Snabbväxande Kista Science City–med totalt cirka 4700 före- tag, varav runt 1 100 inom ICT-sektorn,har också en egen inkubator,STING,Stockholm Inn- ovationandGrowth. Landets cirka 40 inkubato- rer har enligt Anette Scheibe,vd för stiftelsen Electrum som äger STING, en viktig roll när det gäl- ler att omsätta innovationer i lön- sammaprodukter. – Där rustas entreprenören för att kunna konkurrera på en tuff global marknad, säger hon. Den som klarar STING survalsprocess får en egen affärscoach som hjäl- per entreprenören med allt, från att ta fram en finansieringsplan tillattbygganätverkochattrahera investerare.Att sälja är redan från dagettdenrödatråden. Anette Scheibe välkomnar regeringensinnovationsstrategi: – Kunskapen om vad som bör göras för att hjälpa innovativa bolag att nå marknaden snabbare finns till stor del redan,till exem- pel skatteincitament och enkla- re regler. Det viktigaste är nu att komma till skott; innovationer är en färskvara och konkurrenter- na många. Forskarna har därför intetidattväntapåenlångutred- ning. NYHETER CLAES GÖRAN HANBERG redaktionen@mediaplanet.com Fråga:■ Vad är viktigast att tänka på för dig som vill ta steget från innovatör till entreprenör? Svar:■ Att ta kontakt med din potentiella kund tidigt, så att du vet att du utvecklar produkten utifrån kundens behov. BRA KONTAKT MED KUNDEN EN ANNONS FRÅN M BRRAAA KOKOKOKOKOKONTNTNTNTNTNTAAAKAKAKT 6 RÅD Omge dig■ med professionella rådgivare och välj personer som bidrar med nätverk, pengar och kunskap. Skydda resultaten■ av din forskning genom patent och ta sakkunnig hjälp med den snåriga juridiken kring en patentansökan. Ha med■ kundintresset tidigt i processen. Ha ingen■ övertro på sekre- tessavtal i ett tidigt skede av forskningen. Våga sälja dig■ och din forsk- ning. Tänk som en innovatör men agera som en entreprenör. Marknadsföraren■ är lika vik- tig som forskaren för att de pro- dukter forskningen resulterat i ska nå marknaden. Forskaren och marknadsföraren tillhör ofta skilda kulturer som måste över- bryggas. Ta hjälp av■ forskningsparker, inkubatorer andra organisatio- ner med uppgift att bistå forska- re på olika sätt. Det är viktigt■ att ha ett långt tidsperspektiv när du ska kommersialisera dina forsk- ningsresultat. Så tålamod och fighting spirit är viktiga egen- skaper. Glöm inte■ att kommersialise- ring kan vara en rolig aspekt av forskning och bidra till att locka unga till forskarvärlden. CHECKLISTA FÖR FORSKARE Anette Scheibe Vd, Stiftelse Electrum Boddil Rosvall Jönsson Vd, inkubatorn Minc, Malmö En lyckad syntes av möss och människor –Vi har därför kombinerat grundfor- skning och tillämpad forskning med en genomtänkt infrastruktur, berättar professor Nils Lycke, MIVAC:s cen- trumledare. Syntesen är en forskn- ingsmiljö av världsklass med trivsel, individuell utveckling och god laganda som viktiga inslag. Forskarna har tagit fram världens första drickbara vaccin mot kolera, Dukoral, och utvecklar patenterade system för effektivare vacciner. John Steinbecks roman, “Möss och männi- skor”, är en bra metafor för verksam- heten. – Den avelsenhet för möss vi etablerat är ett exempel på den in- frastruktur som stödjer forskarnas ar- bete, framhåller Nils Lycke. Enhetliga och formaliserade datorstödda rutiner har möjliggjort ett effektivt informa- tionsutbyte med genetisk kontroll över de cirka hundra stammar som nns i avel. Utan hög kvalitet på de experi- mentella modellerna är svensk vaccin- forskning chanslös internationellt. Banbrytande upptäckter “Bridging projects” är en annan intres- sant satsning. – Genom att sammanföra forskare från olika specialiteter och med olika infallsvinklar och tekniker kan vi ta oss an högriskprojekt som ingen enskild forskare klarar av. En sådan kreativ miljö kan stimulera till banbrytande upptäckter och bidrar till unga for- skares utveckling. En stark infrastruktur och ekono- miskt stöd attraherar unga begåvade forskare. –Vi ger dem en ygande start, bl a genom en ledarskapsutbildning i era steg; från gruppdynamik till fokus på den egna forskningspro len, berättar Nils Lycke. Utbildningen har skapat en n samhörighetskänsla med många ambassadörer för MIVAC och Göte- borgs Universitet. MIVAC Development AB är bron mellan MIVAC och läkemedelsindus- trin. – Företaget utvecklar och kommer- sialiserar MIVAC-forskarnas idéer, berättar Nils Lycke. I pipe-line ligger nu nya behandlingsmetoder mot au- toimmuna sjukdomar, allergier och Alzheimers sjukdom. MIVAC Devel- opment AB är därför en mycket viktig del av vår infrastruktur. Mucosal Immunobiology and Vaccine Center Swedish Foundation for Strategic Research University of Gothenburg, Sweden På MIVAC i Göteborg finns 22 forskargrupper med spjutspetskunskap inom immunologi, slemhinnebiologi och vaccinutveckling. Men utan en väl fungerande infrastruk- tur vore deras samlade kunskap en sådd på hälleberget. Professor Nils Lycke, centrumledare på MIVAC. FOTO: MIVAC MIVAC är ett forskningscentrum för slemhinnebiologi, immunitet och vacciner. Centrumet arbetar med att ta fram nya sätt att behandla sjukdomar som drabbar våra slemhinnor genom läkemedel som kan ges oralt eller som nässpray. Verksam- heten finansieras av Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF). Läs mer på: www.mivac.se För närmare information, kontakta: Nils Lycke Dept. of Microbiology and Immunology Box 435, 405 30 Göteborg tel 031-786 6321 E-post: nils.lycke@microbio.gu.se
  19. 19. NOVEMBER 2010· 19HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET KompetensMässan 2010 STOCKHOLM, GÖTEBORG MALMÖ Utveckla dig och din organisation! KompetensMässan anlitar Sveriges bästa och mest efterfrågade föreläsare Christer Olsson Elaine Bergqvist Elizabeth Gummesson Stavros LoucaGöran Smedberg Beställ kostnadsfriƩ seminarieprogram www.kompetensmassan.se eller ring 08-20 21 10 Nordens största mässa inom Ledarskap, Personal- och Affärsutveckling KompetensGruppen i Sverige AB Göteborg 25 novStockholm 16-17 nov Malmö 9 nov ALLT OM AFFÄRSSYSTEM - PRESENTATIONER OCH MÄSSUTSTÄLLNING Forum affärssystem www.forum4it.se Stockholmsmässan 30/11-1/12 Årets viktigaste kunskapslyft för dig som arbetar med lön och ekonomi Björne Sjökvist “Aktuellt inom arbetsrätten för det privata näringslivet”, “Konflikthantering i praktiken”, “Skatter och arbetsgivaravgifter”, “Moms på förmåner - mums för anställda”. 30 nov - 1 dec 2010 på Stockholmsmässan i Älvsjö Susanne Pettersson Kinna Jonsson Läs mer på www.kompetensgruppen.se/lonedagarna eller ring 08-20 21 10 Arrangör: Palakom i samarbete med KompetensGruppen PALAKOM Stockholm, 08-20 21 10, info@kompetensgruppen.se, www.kompetensgruppen.se Lars NihlenInger Jansdotter InledningstalareKvällsarrangemang Johan Rheborg Fackmässa - lön - ekonomi - affärssystem En utställning om löne- och ekonomifrågor samt forum Affärssystem, Stockholm 30 nov – 1 dec. Sveriges mötesplats för leverantörer och kunder inom affärssystem. Läs mer på www.forum4it.se Kompetensgruppen i Sverige AB TIPS Marknadenförsolcellerväxermed40 procentårligenmenhämmasavden tilltagandebristenpåkisel.Globaltärtillväx- tenstörstiJapan,TysklandochSpanien.I tillverkningenavMidsummerstunnfilms- solcelleranvändsintekisel.Midsummerstår nuibegreppattstartatillverkningföratter- bjudakostnadseffektivasolcellertillen marknaddärefterfråganöverstigerutbudet. KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN Solceller är den hetaste affärsidén INSPIRATION
  20. 20. 20 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET EXPERTPANELEN Mattias Pierrous Regionchef, Awapatent AB FOTO: CARL LJUNGBERG Martin Sauer IP Management, Bergenstråhle Lindvall FOTO:FREDRIK ERIXON Krister Torssell CEO, Ergonomi- design LennartAugustinius Affärsområdeschef Innovation, Almi FOTO: ALMI Innovation och forskning är av grundläggande betydelse för långsiktig tillväxt och bibe- hållen konkurrenskraft, både i ett affärsdrivande företag och i samhället i stort. Lönsamhet baserad på billig arbetskraft el- lerutnyttjandeavnaturresurser kommer alltid att ha en bortre parentes,medan strävan att bli bättre genom satsning på inn- ovation och forskning visat sig varavinnandeilängden. För varumärken och design kan man söka skydd på EU-ni- vå,vilket ger ganska låga kost- nader.Någotmotsvarandefinns ännu inte för patent. Skydd för innovationer är ofta helt avgö- rande för att företag ska våga göra stora och långsiktiga in- vesteringar. Bara i undantags- fall klarar man sig bra i längden utan patent och andra immate- rialrätter.Det viktigaste är dock att frågan inte ignoreras.Även valet att inte patentskydda en innovation måste vara ett ak- tivtbeslut. Företag som satsar på inno- vation och forskning ökar si- na möjligheter att erbjuda nya, unika och värdefulla produkter till sina kunder.Genom att vara först och bäst kan ett företag få ett avgörande försprång vilket ökar chanserna att nå en större marknadsandel och ta mer be- talt,två parametrar som bidrar till ökad lönsamhet.Innovation och forskning ska ses som in- vesteringar som man förväntar sig en avkastning på. Vi pratar omReturn-On-Innovation. Satsningar på innovation och forskning kan bara öka lönsam- heten om vi samtidigt är ”affärs- innovativa”.Jag menar att samti- digtseochförstålatentabehovpå marknaden,skapaheltnyaaffärs- modeller, nya samarbeten, nya finansieringsformer etcetera.Jag vill se större fokus på forskning inom det som handlar om affärer och företagande liksom kunskap om marknader och människor. De mänskliga aspekterna avgör den kommersiella framgången – detfårviinteglömma. Intäkter från innovation och forskning uppstår då den nya kunskapen kommersialiseras. Kunskapen måste kunna ut- vecklaennyproduktellertjänst som är unik och som ger ett kundvärde.Kundvärdetuppstår dånyttanfördekundersomkö- per innovationen är större än kostnaden.Sverige är bra att ge- nom forskning ta fram ny kun- skap, men inte lika bra att ut- veckla kunskapen till affärsmo- dellersomkanattraheraenglo- balmarknad. Rättutnyttjadeärdessaskydd lönsamhetsdrivande eftersom de låter företaget hindra kon- kurrenter och där med vara en- sam om sitt erbjudande under lång tid. Frågan man alltid ska ställa är om skydden bidrar till företagets lönsamhet eller ej. Patentochvarumärkenskaallt- så ses som investeringar.Avgö- rande för värdet på dessa skydd är om de omfattar de aspekter som bidrar till produktens uni- ka värden och kundnytta – de som i slutändan gör att kunder väljer företagets produkt fram- förkonkurrenternas. En långsiktig investering I forskning,utveckling,varumär- kesbyggande,design etc måste givetvis skyddas.Annars är ing- en villig att investera och stora värden kan lätt förloras. I en ekonomi som bygger på avan- cerad kunskap är immateriella skyddocksåentillgångsomkan generera direkta affärer genom till exempel licensintäkter. I stort sett alla kunder vi arbe- tar med skyddar sina lösningar – annars skulle marknaden var fullavkopior. Många gånger ärdetvärtpri- set. Vid licensiering är patent och ett bra immaterialrättsligt skydd en förutsättning för att kunna genomföra en försälj- ning av innovationen. Kostna- den är inte hög i början,men de årliga avgifterna ökar med ti- den och då kan nya beslut tas. Att förlita sig på att enbart kun- na hålla sin kunskap som en fö- retagshemlighet kan vara ris- kabelt och förutsätter att hela processen fram till marknaden finnsinomföretaget. Många producerande fö- retag i Sverige är i allra högsta grad konkurrenskraftiga, an- narshadedetnoginteförekom- mit någon produktion här.Kon- kurrenskraftig produktion är inte samma sak som låga löner. Där emot ökar hela tiden både konkurrensen och kunskapsin- nehållet i det som produceras. Innovationer och forskning gör osskonkurrenskraftiga. Genomattsekunskapenman bygger upp som en produkt.Då kan man låta andra producera ochkommersialiseraföretagets innovationer mot en rimlig er- sättning.Med en sådan strategi blir patentskydd viktigt för att hindraandrafrånattnåsamma fördelar, och en förutsättning förenlyckadlicensförhandling. Det viktiga är att vi genom ut- bildning, forskning och innova- tivt företagande skapar värden i form av strukturella och imma- teriella tillgångar som omsätts i affärer.Basen är forskning och företagsklimat i världsklass som skaparlokalaföretagochattrahe- rar internationella företags och forsknings-ochutvecklingsverk- samheter. Att “producera” kun- skap,tjänsterochavanceradesys- temäroftastmerlönsamtänpro- duktion avvaror.Vi ser det dagli- genivårakundsamarbeten. Det finns flera vägar att kom- mersialisera innovationer och forskning.Intäkterna kan kom- ma genom licenser både från licenstagare och dotterbolag i andra länder. Det viktiga är att utveckla en bra och kokurrens- kraftig affärsmodell. Lönsam- heten kommer av en god för- säljning och inte enbart av hur produkten eller tjänsten produ- ceras.Sverigebordeblibättreatt ”uppfinna”affärsmodeller. Fråga 1: Hurkansatsningarpå innovationochforskning ökalönsamhetenför svenskaföretag? Fråga 2: Hurkanmantjänapengar påinnovationeroch forskningomviinteär konkurrenskraftigaatt produceraiSverige? Fråga 3: Patentochvarumärkes- skyddkostarstorapengar,är detverkligenvärtpriset? Kunskap = bättre affärer ESBRI sprider kunskap om entreprenörskap, innovation och småföretagande Nyheter I Artiklar I Boktips I Webb-tv www.esbri.se
  21. 21. NOVEMBER 2010 · 21HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ADVANCERADE METODER Ander Ynnerman och Anders Persson har utvecklat nya avancerade metoder för visualisering och medicinsk bildbehandling. FOTO: CMIV Vad krävs för att minska ga-■ pet mellan forskning och före- tagande? Det viktigaste för att kunna över- brygga klyftan mellan högskole- världen och näringslivet är att för- ståvadsomdriverrespektivesida. Inom den akademiska världen är målsättningen att generera ny kunskap. Framgången mäts i hur många vetenskapliga artiklar som publiceras och på gott och ont hur många gånger man citeras. Kun- skapen ska vara smal och spetsig och detaljerad för att kunna kon- kurreraivärldsfronten. I näringslivet är det oftast total- lösningarochfärdigakonceptsom efterfrågas.Det som forskarna ser som ett resultat ser näringslivet somenickefungerandeellerofull- ständig produkt. Det är ofta en ocean mellan företagens förvänt- ningarochforskningsresultaten. Hur och var bygger man■ bryggan mellan universiteten och företagen? För att skapa ett nära samarbete mellan forskarna och tänkta slut- användare behövs integratörer på båda sidor. Universiteten borde sätta av en större del av budgeten för samarbetsprojekt till personer somintedirektforskar.Derasupp- gift blir att utnyttja existerande kunskap för att få ihop en använd- bar lösning tillsammans med de nya forskningsresultaten. En bi- effekt blir ofta att det uppstår nya frågeställningar som leder till nya spetsigaforskningsprojekt. Samtidigt måste näringslivet få en bättre förståelse för forskning- ensvillkor.Endelärattseattresul- tatetavuniversitetensverksamhet intebaraärsjälvaforskningsrönen. Duktiga, välutbildade personer är ett av de bästa sätten att överföra kunskaptillnäringslivet. Vad gör ni på Linköpings■ Universitet? Linköpings Universitet har anam- mat ett arbetssätt med olika mel- lannivåer. Det kan vara projekt- anställda studenter,forskningsin- genjörer eller samarbeten med ex- terna företag.Det gäller att förstå näringslivets och för medicinska tillämpningar den kliniska sjuk- vårdens, förväntningar och krav. Därför försöker vi bygga in den aspekteniprojekten. Brobygge mellan forskning och näringsliv Anders Ynnerman Direktör för Norr- köpings Visuali- seringscenter – C och professor vid Linköpings Uni- versitet. NYHETER EVA GUSTIN redaktionen@mediaplanet.com FRÅGOR SVAR VIKTIGT MED SAMARBETE NOVEMBERLANET VIKTKTTKTIGGIGIGIGIGTTTTTT MMEMEMEMEDD 7 RÅD NYHETER I KORTHET VIRTUELLA OBDUKTIONER Delresultat av klinisk forskning Virtuella obduktioner är ex-■ empelpåentillämpningsomhar utvecklats ur forskningen vid Centrum för medicinsk bildve- tenskap och visualisering,CMIV, på Linköpings Universitet i sam- arbete med Norrköpings Visuali- seringscenter – C.Forskningsre- sultaten har rönt ett stort intres- se från marknaden och forskar- na Anders Persson,som är före- ståndare för CMIV, och Anders Ynnerman har fått flera pris för sinaforskningsprojekt. Bland annat har de fått Athenapriset för sin utveck- ling avnya,avancerade metoder inom visualisering och medi- cinsk bildbehandling och Kun- skapsprisetförattdemöjliggjort ensnabbare,säkrareochmindre kostnadskrävandediagnostik. – Under utvecklingen hade vi bland annat hjälp av interakti- va institutets studio, C-studio, som fungerade som integratö- rer.Avgörandevar också ett nära samarbete med CMIV samt med företag inom området för att produktifiera, testa, certifiera och validera.På så sätt vet vi att tillämpningen följer alla regler och kan användas ute på klini- ker,sägerAndersYnnerman. Bordet som snart kommer att används både kliniskt och inom medicinsk undervisning är bara en del av forskningsresultatet. Det är snarare hur man hanterar informationen i sig som är den stora forskningsinsatsen. Fram- tida tillämpningar finns även in- omandratyperavdiagnostik. Här finns offensiv forskning, förmågan att omvandla vetenskapliga rön till affärer och en omgivning som uppmuntrar nya idéer. Tidsskriften The Scientist rankade nyligen Umeå universitet som den fjärde bästa arbetsplatsen utanför USA för postdoktorer inom life science, och satsningen i Umeå har lett till stora framgångar. Bara de senaste fem åren har antalet bioteknikföretag i Umeå ökat med 100 procent. Umeås forskare och företagare inom life science arbetar för högtryck för att förbättra vår framtida hälsa och livskvalitet. www.biotechumea.se Högtryck året om. Det är väl inte möjligt?
  22. 22. 22 · NOVEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PROFESSIONELL INSIKT Innovation genom serendipitet Attskapaarbetstillfällenmedstortkunskapsinnehållochattkunnaproducera ochsäljaunikkunskapharblivitettalltviktigaremålfördeflestamoderna samhällen.Viharmycketgodaförutsättningarförattforma Sverige till ett världsledande innovationsnation. S verige är ett av de länder som satsar mest på forskning och utveckling.Vi harocksåallakom- ponenter som är nödvändiga för att skapanykunskap.Dessutomfinns det gott om statistik som visar på attviärblanddemestproduktivai världenpåattproduceraunikkun- skap. Tyvärrsåärviintefulltlikafram- gångsrika när det gäller att omsät- ta denna kunskap till nya produk- terochskapaekonomisktvärde. Betalandekunderitidigtskede Det finns många olika sätt att skapa nya innovativa produkter och bygga teknikbolag med god tillväxtpotential. Vi tagit fasta på vikten att bygga team med kom- plementära kompetenser och att kunna dirigera processen i nära interaktion med betalande kun- der redan itidiga skeden av bola- gets utveckling.Det är viktigt att driva utvecklingsarbetet tillsam- mansmedbetalandekunderredan i tidiga skeden.På så sätt kan man få mycket information om pro- dukten, teknikens tillämpbarhet, marknaden och hur innovations- teamets kompetens kan matcha kundensbehov. Kan vi gissa oss till vad kun-■ den vill betala för i framtiden? Det är sällan som den ursprung- liga idén blir den framgångsrika produkten.Vägen från idé till pro- dukt är normalt inte särskilt lin- jär. Både tekniken och produkten hinner förändras en hel del innan man kommer fram. Därför är det viktigt att fokusera på att bygga ihop ett bra team med kreativa forskare, drivna affärsutvecklare ocherfarnaentreprenörermedbra ochrelevantkontaktnät. Fråganärhuruvidarimligtdetär för oss att idag gissa oss till vad de stora trenderna kommer att vara om fem år.Likväl stårvi alltid med dilemmat att vi måste satsa idag för att vara väl rustade för framti- den. Det som gör denna verklighet än mer komplex, är att även om vi med säkerhet kunde förutsäga framtidens behov så skulle det vara långt ifrån säkert att vi skulle kunna hitta lösningar för att till- godose dessa. Ett typexempel på detta är de stora läkemedelsföre- tagensomarbetarienbranschdär behoven är relativt enkla att iden- tifiera.Menefter20årssatsningpå lösningar för de stora behoven så står många av dessa med tomma- pipelines och utan konkreta lös- ningar. Det märkliga med innovations- processer är att de varken tende- rar att vara behovsdrivna eller lösningsdrivna. De kan som bäst betecknas vara serendipitetsdriv- na.En serendipitet är en lyckosam olycka.Eller när något inte går rik- tigtsåsommanhartänktsig,men slutresultatet blir bra ändå eller bättreänmantänktefrånbörjan. För att maximera frekvensen av serendipitetgällerdetatthaenpå- gående och kontinuerlig interak- tion med omvärlden.Det gäller att ta steget ut och möta kunder.Låta kunden utmana idén och produk- ten,och vara mottaglig och lyhörd förrespons.Manmåsteheltenkelt våga förändra sig och inte låsa sig vid sina initiala idéer.Vi vill likna processen vid en kreativ dans där både lösningar och möjligheter är flexibla och följsamma i relation till varandra fram till att den slut- giltiga lösningen eller problemet haridentifierats. Framgångsrikt samhälle Det finns ett stort antal studier som visar grupper av komplette- rande kompetenser behöver kor- tare tid och har högre framgång- faktor när det kommer till ”kreati- vadanser”. För att ett samhälle ska vara framgångsrikt på nyskapande är det viktigt att många sådana grupper kommer samman och att många kreativa danser tar plats. En sådan miljö ökar sannolikhe- ten för serendipitet.Det är värt att noterahurnaturenhanteraroviss- het om framtiden genom mång- faldochmängd. Kanske är det samhället som kontinuerligt lyckas vara i fram- kanten avvarje trend inte det som lyckas förutsäga framtiden bäst, utan det som lyckas bemästra serendipiteten. “Man måste helt enkelt våga förändra sig och inte låsa sig vid sina initiala idéer.” Saied Esmaeilzadeh CEO, Serendipity Innovations AB INNOVATION Välj en med omsorg 1 Bygg ett team med andra likasinnade, med komple- mentära kvalitéer och erfarenhe- ter. Att utveckla nya innovativa produkterochtjänsterkrävernor- maltlikamycketteknikutveckling och produktutveckling som af- färsutveckling.Välj affärspartner med omsorg.Det blir bäst när det är personer som går in med ”hjär- na,hjärtaochplånbok”. Hitta din ”sweet-spot” 2 Ett område där du kan vara bättre än alla andra,där du har ett genuint intresse och där du ser att du kan ge ett positivt bidragtilldinomvärld. Pragmatisk visionär 3 Du måste ha visioner om hurduskakunnavaramed och utveckla världen.Samtidigt ska du vara pragmatisk och hela tiden omvärdera den väg du tar och använda så enkla och effek- tivametodersommöjligt. Var flexibel 4 Fästdigintealltförhårttill dina initiala idéer.Du mås- te ha förmågan att ändra bana och vara flexibel i att konkur- rensutsättadinaidéer. Lyssna på kunden 5 Var inte kritisk mot dina idéer utan låt dina kunder utvärdera de och lyssna noga på dina kunders kritik. Kundens kritik är ett uttryck för det verk- liga behovet som de sitter med och är villiga att betala för. Du måste samtidigt vara snabbfo- tadochflexibeliatttatilldignya idéer och ändra din produkt/ tjänst/affärsmodell. SAIED TIPSAR 5 www.bergenstrahle.se Alla lönsamma innovationer börjar med en idé, men alla idéer blir inte lönsamma innovationer. Return On Investment R O I return on innovation®
  23. 23. ÄR DU REDO FÖR EN ®EVOLUTION? Vill du prova på framtidens hälso- och sjukvård? (IWHU nUV EDQEUWDQGH DUEHWH I|U ÁHUD av branschens största företag, delar vi med oss av vår kunskap om framtiden. Med våra prototyper kan du se hur kommunikation mellan patient och läkare förenklas, hur du digitalt får diagnos och behandling från olika vårdgivare. 6H ÀOPHQ YLPHRFRP Vad förenar framtidens digitala kommunikation med tidernas mest sålda bärsele för bebisar? Vi kallar det Ergonomidesign. Sedan 1969 KDU YL KMlOSW I|UHWDJ L GH ÁHVWD EUDQVFKHU DWW Yl[D PHG LGpHU VRP förbättrar vardagen för miljoner människor. Det är därför vi rankas VRP HQ DY YlUOGHQV IHP ElVWD GHVLJQ RFK LQQRYDWLRQVEUnHU 9L DUEHWDU PHG IVLVN NRJQLWLY RFK HPRWLRQHOO HUJRQRPL (Q PRGHOO VRP KDU JMRUW ÁHUD HQPDQVI|UHWDJ WLOO JOREDOD PDUNQDGVOHGDUH 2FK ELGUDJLW WLOO DWW YL InU XWYHFNOD IUDPWLGHQV SURGXNWHU RFK WMlQVWHU I|U OHGDQGH YDUXPlUNHQ Sn IUD NRQWLQHQWHU 9LOO GX YDUD PHG *H RVV HWW RP|MOLJW XSSGUDJ 9L OLJJHU EDNRP ÁHU lQ SDWHQW KDU InWW KXQGUDWDOV GHVLJQSULVHU RFK XWVnJV QOLJHQ WLOO Årets Världsklassföretag. Men den där hemligheten som det viskas om är faktiskt ganska enkel. $OOW YL J|U EJJHU Sn NRQWLQXHUOLJ IRUVNQLQJ RIWD L VDPDUEHWH PHG XQLYHUVLWHW 'HW lU Vn YL J|U YnUD XSSGUDJVJLYDUHV SURGXNWHU RFK WMlQVWHU WLOO RMlPI|UEDUD XSSOHYHOVHU QDWXUOLJD DWW DQYlQGD RFK VMlOYNODUD DWW YlOMD 9L KDU DUEHWDW PHG EODQG DQGUD 0 $%% $OID /DYDO $VWUD=HQHFD $WODV RSFR %DE%M|UQ %DKFR %D[WHU %5,2 RFKOHDU 'X3RQW (OHFWUROX[ (ULFVVRQ )ULWLGVUHVRU *LOOHWWH +LWDFKL .RHQLJVHJJ 0LFURVRIW 1RYDUWLV 3HSVL R 3À]HU 6$6 6$ 6LHPHQV 7RRWD RFK 9ROYR +|U JlUQD DY GLJ Vn EHUlWWDU YL PHU HOOHU EHV|N RVV Sn HUJRQRPLGHVLJQFRP 7Yn VDNHU KDU GH ÁHVWD VWRUVlOMDUH JHPHQVDPW 1lU GX DQYlQGHU GHP känns de självklara – men de har en gång varit helt otänkbara. Någon såg möjligheten i det omöjliga. Men hur? Det sägs att hemligheten bakom några DY YlUOGHQV PHVW IUDPJnQJVULND YDUXPlUNHQ ÀQQV KRV HQ GHVLJQEUn L HQ gammal kyrka utanför Stockholm.
  24. 24. Utgångspunkten för Innovation in Mind är att all in- novation börjar i det mänskliga medvetandet och ofta genom gränsöverskridande möten mellan olika kun- skapsområden, mellan resurser och behov, mellan frå- ga och svar. Ambitionen med Innovation in Mind är att skapa en arena för sådana möten, att ge nya perspek- tiv, uppmuntra nya tankebanor och bidra till ett bättre innovationsklimat. Därmed ingår Innovation in Mind även i visionen att sätta staden Lund och region Skåne på kartan som en av de mest innovativa miljöerna i Europa. Ett internationellt startfält kommer att presentera några av mänsklighetens stora utmaningar – bland många andra kommer Rosalind W Picard, förestån- dare för the Affective Computing Group vid MIT och James R Heath, av Forbes Magazine utsedd till en av vår tids mest kraftfulla innovatörer. Under rubriken ”The Impact of Innovation” ges spännande exempel på praktiska, gränsöverskridande innovationer som kommer att påverka vårt sätt att leva och tänka inom en nära framtid. Områden som belyses speciellt är Food, Medicine, Energy och Information Technology. Innovation in Mind 2010 är en chans att upptäcka hur olika kunskapsområden kan samverka för att skapa nya möjligheter, att se vad som väntar runt hörnet och att orientera sig om vad som faktiskt är på väg att hän- da inom områden som berör oss alla. Pia Kinhult, helt nyblivet regionråd i Region Skåne, och innovatören Ashkan Pouya öppnar konferensen i ett inspirerande samtal om drivkrafter och om ambi- tionerna med ett öppnare samarbete mellan företag, universitet och region för ett bättre innovationsklimat och en bra utveckling för regionen och dess närings- liv. DAGS IGEN FÖR INNOVATION IN MIND Träffa innovativa sinnen och se de nya kopplingarna INFORMATION OCH ANMÄLAN PÅ INNOVATIONINMIND.SE Innovation in Mind är ett årligen återkommande evenemang som arrangeras av Lunds universitet och Region Skåne i samarbete med bland andra VINNOVA och staden Lund. Den 10–11 november är det återigen dags för innovationskonferensen Innovation in Mind, som förra året lockade stora skaror till Lund. ASHKAN POUYA Grundare av flera högteknologiska företag och listad av BON-Magazine bland svenskar som kommer att förändra världen och av Veckans Affärer rankad som en av topp 5 bland svenska makthavare under 40 år. Han är nytillträdd in- novationsdirektör vid LUAB, Lunds universitets utvecklingsbolag. –Möjligheten att leva efter sin passion borde vara en mänsklig rättighet, säger Ashkan Pouya. Bland de medverkande: PIA KINHULT Regionråd (m) i Region Skåne och Region- styrelsens ordförande i tillväxtkommittén. Ansvarig för sjukvård och kollektivtrafik i Region Skåne. Hon är engagerad i det bliv- ande världsledande europeiska centret för materialforskning i Lund i form av Max IV, för partikelforskning på nanonivå, och ESS, det högteknologiska supermikroskåpet European Spallation Source. Hon är tidigare vice ord- förande i Lunds universitet. – Region skåne kan vara en mycket mer aktiv part för att skapa fler företag och innovationer. Innovationsupphandling är ett sätt, säger Pia Kinhult.

×