Your SlideShare is downloading. ×

Vänsterpartiet

134

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
134
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
1
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide

Transcript

  • 1. Vänsterpartiet 1. Vad tänker ni bör göra de närmaste fem, tio åren för att Sverige ska bli koldioxidneutralt 2050? Svar: Sverige ska vara en föregångare i klimatarbetet. Till att börja med vill vi kraftigt öka de offentliga investeringarna för att minska klimatutsläppen. För perioden 2014- 2016 har vi i vårt budgetförslag i riksdagen drygt 50 miljarder mer i klimatinvesteringar än regeringen. Vi föreslår ökade investeringar i bl.a. järnväg, kollektivtrafik, energieffektiva bostäder, förnybar energi, miljöteknik samt stöd för kommuners och landstings utsläppsminskningar. Dessutom vill vi införa nya styrmedel för att stimulera en övergång till hållbara transporter och ökad förnybar energiproduktion. Till dessa styrmedel hör bl.a. kilometerskatt för tung trafik, klimatskatt på flyg och nettodebitering. Målinriktat arbete krävs för att minska både köttkonsumtion och privatbilismen. Det ekonomiska ramverket bör utformas i enlighet med nödvändiga utsläppsminskningar genom att Sverige inför en klimatbudget. Det svenska utsläppsmålet bör skärpas till 45 procent år 2020. I motsats till regeringen vill vi att Sveriges mål ska nås genom minskade utsläpp inom landet. Senast år 2040 vill vi att Sverige ska vara förnybart till 100 procent. Konsumtionens påverkan på klimatet måste minska och de som påverkar klimatet mest måste också göra de största omställningarna i livsstil. Det kräver en politik som inte prioriterar ökad materiell konsumtion för de välställda. 2. Delar ni vår syn att en förutsättning för att de skuldsatta länderna i Sydeuropa ska få en god utveckling är att deras handelspartners stimulera sina ekonomier, i första hand genom investeringar för hållbarhet? Svar: Ja, många av de länder i Europa som har stora överskott i bytesbalanserna behöver öka efterfrågan, bl.a. genom ökade investeringar. 3. Investeringarna i Sverige har sjunkit till rekordlåga nivåer, samtidigt som investeringsbehoven är stora. På vilken ambitionsnivå vill ni lägga er och vilka innovativa lösningar ser ni framför er för att locka fram kapital också från privata finansiärer? Svar: Vi delar synen att investeringarna måste öka. I vår senaste budgetmotion ökar vi investeringarna i infrastruktur, bostäder, energiomställning m.m. med ca 30 miljarder kronor fram till 2016. Vi föreslår också att staten, i likhet med vad som är fallet i kommuner och företag, bör införa en investeringsbudget. Förslaget skulle möjliggöra att staten i högre utsträckning skulle kunna fördela investeringskostnaderna över hela investeringens livslängd. Detta skulle förbättra regeringens och riksdagens beslutsunderlag beträffande avvägningar mellan långsiktiga strategiska investeringar och mer kortsiktiga reformförslag.
  • 2. Därtill bör målen för den offentliga sektorns finanser och penningpolitiken ändras, bl.a. i syfte att öka den aggregerade efterfrågan, vilket skulle leda till ökade investeringar. 4. Många nya jobb finns inom tjänstesektorn, såväl privat- som skattefinansierad. På vilket sätt bör skatter och regelverk främja en hållbar tillväxt i denna sektor med många arbetstillfällen? Svar: Skattesystemet ska vara utformat så att det är enkelt att förstå och tillämpa för den enskilde skattebetalaren. Vänsterpartiet vill därför betona vikten av att eftersträva ett system som är enhetligt och likformigt och som har så få undantag som möjligt. Det hindrar inlåsningseffekter och snedvriden konkurrens. Det är också viktigt vad skatteintäkterna används till. Vänsterpartiet vill använda en stor del av skatteintäkterna till investeringar i infrastruktur, bostäder, energiomställning och utbildning. Det skulle förbättra villkoren för företag i Sverige. 5. Värdet i den finansiella sektorn är mer än tolv gånger så stort som världens BNP. Vid slutet av 1990-talet var det tre gånger så stort. Trots detta är investeringarna i både Sverige och EU otillräckliga. Alltmer av utlåningen har i stället använts till spekulation i tillgångsvärden, främst fastigheter. Hur vill ni agera för att bidra till att de finansiella obalanserna i världen rättas till? Svar: Beträffande finanssektorn menar vi att det behövs strukturella reformer av bankerna för att göra det finansiella systemet säkrare och mer rättvist. Vi föreslår därför en bankdelningslag som separerar bankernas traditionella verksamhet från deras finansiella spekulationer. Vi menar också att ökade ekonomiska klyftor var en viktig orsak till finanskrisen 2008. Detta har även en lång rad ekonomer och t.ex. Internationella valutafonden (IMF) pekat på. De växande klyftorna resulterade i att vanliga löntagare kompenserade sina fallande relativa inkomster med ökad skuldsättning, samtidigt som de rikaste använde en stor del av sina ökade inkomster och förmögenheter till köp av olika finansiella tillgångar. En ekonomisk politik för ökad jämlikhet är därför centralt för att förhindra nya finanskriser. 6. Många av de problem som vi pekar på kräver ökat globalt samarbete. Vad skulle ni vilja att Sverige gjorde – via EU men också genom nordiskt samarbete för att uppnå mer "global governance"? Svar: Många av de utmaningar vi står inför är allt för stora för att en nation ska kunna möta dem på egen hand. Åtgärder som ett land vidtar för att skydda sig mot följderna av den globala uppvärmningen kan dessutom påverka andra länder negativt. Därför krävs mer internationellt samarbete. En del av dessa utmaningar möter vi bäst genom samarbete på global nivå, medan andra kräver regional samverkan. Vänsterpartiet är positivt till ett utökat nordiskt samarbete, framför allt när det gäller kris- och katastrofberedskap. I samarbetet på global nivå är en viktig fråga hur de mål som ska ersätta milleniemålen formuleras. De nya utvecklingsmålen måste kopplas till ett ambitiöst klimatarbete och hållbart utnyttjande av jordens naturresurser. Centralt både för arbetet mot klimatförändringarna och för minskad fattigdom är att fler av jordens invånare får tillgång till rent vatten, förnyelsebar energi och livsmedel som är producerade på ett hållbart sätt.
  • 3. 7. Hur vill ni agera för att de mest utsatta befolkningarna i världen ska få hjälp att klara anpassningen till ett förändrat klimat? Svar: Vänsterpartiet arbetar för att alla länder ska ansluta sig till en gemensam målsättning om att den globala medeltemperaturen inte ska höjas med mer än 1,5 grader. Vänsterpartiet föreslår i sin senaste budgetmotion en satsning på ett klimatbistånd på 4 500 miljoner kronor till år 2016. Satsningen ligger utöver föreslagen biståndsram och ska dels gå till att förebygga klimatförändringar i syd och dels till att motverka klimatförändringarnas konsekvenser i syd. Medlen får ej användas till att finansiera Sveriges egna åtaganden inom Kyotoprotokollet. För att utvecklingsländer ska ha några möjligheter att bromsa sina egna utsläpp och samtidigt utvecklas behöver de få tillgång till modern miljöteknik. Genom att förändra patentlagstiftningen skulle tekniköverföring gynnas. Grön teknik som bekämpar klimatförändringarna bör ges samma undantag inom TRIPS-avtalet som livsbesparande mediciner har fått. Sverige bör i internationella klimatförhandlingar verka för detta. 8. På vilket sätt vill ni agera för att Europa som helhet ska bli en dynamisk region i världen och en stark kraft för en hållbar och fredlig värld? Svar: Vänsterpartiet ser mycket allvarligt på den väg som stakats ut av EU:s institutioner för att möta den ekonomiska krisen. Försämrade pensionsvillkor, lönesänkningar och inskränkningar i fackliga rättigheter har påtvingats de värst drabbade ländernas löntagare. Stick i stäv med tidigare utfästelser lägger sig nu EU i lönebildning och andra avtalade villkor i medlemsländerna. Om målen att stimulera ökad sysselsättning och konkurrenskraft i EU ska kunna förverkligas behövs en helt annan inriktning på politiken. Bankerna måste tvingas bära sina egna risker och de värst drabbade länderna måste ges sådana lånevillkor att de kan ta sig ur den akuta krisen utan att det går ut över välfärden och löntagarnas villkor. EU:s budget måste styras om från improduktiva jordbrukssubventioner till långsiktigt hållbara investeringar och grön omställning. Löntagarnas villkor och välfärd måste garanteras genom att återupprätta grundläggande fackliga rättigheter och respekt för de nationella arbetsmarknadsmodellerna. Att säkerställa att de direktiv som antagits på arbetsrättens område ska tillämpas som minimidirektiv bör ha högsta prioritet för att förhindra att den ökade rörligheten inom EU sker till priset av lönedumpning och exploatering. Därutöver bör ett bindande socialt protokoll fogas till EU:s fördrag som slår fast att grundläggande fackliga rättigheter inte kan underordnas ekonomiska intressen på den inre marknaden. Inte heller miljöreglerna får underordnas ekonomisk intressen. EU:s miljölagstiftning behöver skärpas, inte försvagas. Biståndet från EU och dess medlemsländer kan fungera som ett viktigt verktyg för att skapa en hållbar och fredlig värld, men idag är allt för mycket av biståndet bundet och en allt för stor del av pengarna lämnar aldrig givarländerna. Sverige bör därför aktivt verka för att EU och dess medlemsländer tar fram en tydlig färdplan för hur EU:s gemensamma mål om att nå 0,7 procent av BNI till 2015 ska uppnås. Sverige bör även verka för att EU:s klimatfinansiering ska ske utöver redan existerande åtaganden för biståndet.

×