• Share
  • Email
  • Embed
  • Like
  • Save
  • Private Content
Makten över-skatten-spencer-bastani-14nov2013
 

Makten över-skatten-spencer-bastani-14nov2013

on

  • 475 views

A presentation held by PhD Spencer Bastani, Uppsala University, at the seminar "Makten över skatten" on the 14th of November 2013.

A presentation held by PhD Spencer Bastani, Uppsala University, at the seminar "Makten över skatten" on the 14th of November 2013.

Statistics

Views

Total Views
475
Views on SlideShare
475
Embed Views
0

Actions

Likes
0
Downloads
0
Comments
0

0 Embeds 0

No embeds

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Microsoft PowerPoint

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment
  • Bör värnskatten tas bort av ideologiska skäl, eller för att den leder till att många högpresterande individer flyttar från Sverige? <br />
  • Arvsbeskattning – lika livschanser <br /> Bolagskatt: Ett sätt att beskatta inkomster från patent och intellektuell egendom. <br /> Ett sätt att beskatta utländskt ägande i Svenska företag <br />
  • Attraktiv mix mellan bolagsskatt och offentliga investeringar. <br />

Makten över-skatten-spencer-bastani-14nov2013 Makten över-skatten-spencer-bastani-14nov2013 Presentation Transcript

  • Makten över skatten optimal beskattning med ett globalt perspektiv Spencer Bastani Uppsala Universitet 14 November 2013
  • Om rapporten • Vilka roller spelar skatt på arbete och kapital i ett effektivt och rättvist skattesystem? • Fokus på hur dessa skatter påverkas av ökad global ekonomisk integration. • Utgår huvudsakligen från teorier om optimal beskattning.
  • Optimal beskattning • Teorin om optimal beskattning: – Utgångspunkt: Skatteintäkter krävs för att finansiera offentliga utgifter och inkomstomfördelning. • Normativ ansats, avvägning mellan – Positiva effekter: Jämnare inkomstfördelning, finansierande av privata och kollektiva varor. – Skadliga effekter: Effektivitetsförluster, ekonomiska aktiviteten reduceras av skatter.
  • Optimal beskattning • Den normativa ansatsen: hur staten värdesätter olika individers välfärd. • Syftet med teorin: belysa viktiga avvägningar som är relevanta för ekonomisk politik givet ett visst omfördelningsideal. – Teorins uppgift är därför inte att svara på hur höga eller låga skatterna generellt bör vara.
  • Exempel på effektivitetsförluster • Skatt på arbete kan leda till att individer: – – – – Jobbar mindre (intensiv marginal) Jobbar inte alls (extensiv marginal) Investerar mindre i utbildning Flyttar utomlands • Skatt på kapital kan leda till: – Minskat sparande och investeringar – Kapitalflykt
  • Budgetvillkor • Om individer och företag är måttligt känsliga för skatteförändringar gäller: – Skattesänkningar måste finansieras med minskade offentliga utgifter. – Skattehöjningar leder till ökade skatteintäkter och ökat utrymme för offentlig konsumtion. • Detta är en konsekvens av statens budgetvillkor.
  • Fördelningsambitioner och effektivitet • Ett optimalt skattesystem – Speglar hur staten värdesätter omfördelning och skatteintäkter för olika ändamål. – Balanserar dessa ambitioner med hur kraftigt skatter snedvrider ekonomiska beslut. • I praktiken: kompromiss mellan skattepolitiska målsättningar och uppskattningar om skattebasernas rörlighet.
  • Optimal beskattning • Givet hur skattesystemet ser ut, – Vad är politiska prioriteringar? – Vad är reaktioner på skattebasernas rörlighet? • Empirisk forskning nödvändig!
  • Optimal beskattning • Exempel: – Är sänkt bolagsskatt ett politiskt val? Eller är det framtvingat av internationell skattekonkurrens? – I vilken utsträckning är ett jobbskatteavdrag • Ett sätt att få individer i sysselsättning? (effektivitetsvinster) • Ett sätt att sänka skatter för dem som arbetar? (fördelningspolitik)
  • Empirisk evidens • Intensiv marginal: – Skattebetalare i övre delen av inkomstfördelningen relativt okänsliga för skatteförändringar (Bastani och Selin, 2013) – Samtidigt tendens bland egenföretagare att inte betala statlig inkomstskatt genom inkomstomvandling. • Urholkar progressiviteten i skattesystemet.
  • Empirisk evidens • Extensiv marginal: – Gällande uppfattning: extensiv marginal mer responsiv än intensiv marginal. – Men merparten av empiriska studier kommer från andra länder, där arbetsmarknaden ser annorlunda ut. – Viktigt att förstå de långsiktiga effekterna av inkomstskatter, men svårt att utvärdera empiriskt.
  • Jobbskatteavdrag • Genom att göra det mer lönsamt att arbeta är tanken att individer ska söka sig till arbete – Bygger på idén att arbetslöshet är frivillig – Utformningen innebär lägre skatter för alla som jobbar. – Inte bara till grupper som svarar på ekonomiska incitament längs den extensiva marginalen.
  • Jobbskatteavdrag och minimilöner • Om fler är villiga att arbeta till en lön lägre än gällande minimilöner skapas en ”kö” på arbetsmarknaden. – Tendens till att jobbskatteavdrag ökar klyftorna mellan dem som har ett arbete och de som inte har ett arbete, utan effektivitetsvinster. – ”Insider-outsider” problematik
  • Platt skatt ej optimalt • Den optimala skatten på arbete är inte platt (Diamond och Saez 2011) • Välfärdsvinster av progressiva skatter kan vara stora. • Det är inte komplicerat att ha olika marginalskatter. • Att definiera skattebasen kan vara komplicerat, men detta gäller både platt och progressiv skatt.
  • Fördelningseffekter • Alla skatter genererar skatteintäkter. • Men olika skatter har olika fördelningseffekter – Skatt på arbete progressiv. – Skatt på konsumtion (moms) regressiv. – Kapitalskatter?
  • Skatt på kapital • Kapitalinkomster mer ojämnt fördelade än arbetsinkomster. • Skatt på kapitalinkomster – Genererar förhållandevis små skatteintäkter – Men fördelningseffekter kan vara stora • Teoretiska studier tyder på att skatt på kapital är viktigt i ett omfördelande skattesystem.
  • Kapitalskatter • Arvsbeskattning – Uppenbara fördelningseffekter? – • Fastighetsskatt – Låga effektivitetsförluster? • Bolagsskatt
  • Nya utmaningar för skattepolitiken • Internationell skattekonkurrens leder till nya utmaningar. • Kapitalskatter främst drabbade. • Bristfällig empirisk evidens gällande skattebasernas rörlighet (kapitalflykt, migration) • Utrymme för skattereformer baserat på trosuppfattningar kring skattebasernas rörlighet.
  • Har vi ett ”race-to-the-bottom”? (Källa: OECD)
  • Kapitalskatter • Internationellt samarbete viktigt. • Inte uppenbart att bolagskatten måste gå mot noll. • Konkurrensfördelar genom antingen: – Låga bolagsskatter – ”Rimliga” bolagsskatter och offensiva offentliga investeringar för att skapa ett attraktivt investeringsklimat (komparativ fördel Sverige?)