Kristdemokraterna

244
-1

Published on

Published in: News & Politics
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
244
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
1
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Kristdemokraterna

  1. 1. Kristdemokraterna 1. Vad tänker ni göra de närmaste fem, tio åren för att Sverige ska bli koldioxidneutralt 2050? Svar: Målet som Kristdemokraterna och allianspartierna har enats om är att Sverige år 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser. För att nå målet krävs en samhällsomställning för att kraftigt reducera vår klimatpåverkan. Vi måste kraftfullt genomföra en fossilt oberoende fordonsflotta till 2030. Nyare biodrivmedel och ökad elektrifiering är viktiga områden som kräver både forskning och investeringar. Här har Sverige med vår innovativa industri och förstklassiga forskning stora möjligheter. Vi vill fokusera och samordna forskningsresurser så att vi gemensamt kan hitta effektiva lösningar för energieffektivisering, energiproduktion och transporter utan negativ klimatpåverkan. 2. Delar ni vår syn att en förutsättning för att de skuldsatta länderna i Sydeuropa ska få en god utveckling är att deras handelspartners stimulera sina ekonomier, i första hand genom investeringar för hållbarhet? Svar: Alla ekonomier gynnas av mer hållbar utveckling, det gäller såväl de sargade länderna i söder såväl som de som klarat sig bättre. 3. Investeringarna i Sverige har sjunkit till rekordlåga nivåer, samtidigt som investeringsbehoven är stora. På vilken ambitionsnivå vill ni lägga er och vilka innovativa lösningar ser ni framför er för att locka fram kapital också från privata finansiärer? Svar: Investeringarna har sjunkit framförallt mot bakgrund av finanskrisen och skuldkrisen på våra europeiska marknader. Vi håller med om behovet av ökade investeringar och vikten av tillgång till kapital för inte minst små- och medelstora företag i Sverige. Efter att investeringarna under 2013 har sjunkit ser det ljusare ut framöver. EU-kommissionen spådde i sin nyligen utkomna konjunkturprognos en ökad fast kapitalbildning om 4,7 respektive 6,8% för 2014 och 2015, drivet av exempelvis investeringar i utrustning inom byggsektorn. Vi förväntar oss framöver positiva effekter av det nyligen introducerade investeraravdraget, samtidigt som det är viktigt med fortsatt låga arbetsgivaravgifter, en konkurrenskraftig nivå på bolagsbeskattningen samt fortsatt ordning och reda i de offentliga finanserna för att skapa förtroende för Sverige internationellt. Kristdemokraterna överväger möjligheterna att skapa
  2. 2. en särskild investeringsfond för ideella utförare inom välfärden samt inrätta ett särskilt riskkapitalkonto för investeringar i onoterade bolag, för att nämna två exempel. 4. Många nya jobb finns inom tjänstesektorn, såväl privat- som skattefinansierad. På vilket sätt bör skatter och regelverk främja en hållbar tillväxt i denna sektor med många arbetstillfällen? Svar: Över 2,1 miljoner människor arbetar i tjänstesektorn. Sektorn har ökat med omkring 250 000 personer sedan 2006. Ser man över de senaste 20 åren står tjänstesektorn för över 80 procent av jobbtillväxten. För ett tjänsteföretag är drygt 80 procent av kostnaderna lönekostnader. Att hålla nere skatten på arbete är därför nödvändigt för en fortsatt positiv utveckling. Lägre arbetsgivaravgifter för unga gör det billigare att anställa, RUT- och ROT- avdrag går att utveckla till att omfatta fler typer av tjänster, låg moms på tjänster är också viktigt. Sverige måste även verka för att EU:s tjänstedirektiv implementeras fullt ut i samtliga medlemsländer i syfte att skapa ett harmoniserat regelverk och underlätta den gränsöverskridande handeln och tjänsteföretags expansion. Det transatlantiska frihandelsavtalet med USA är en annan faktor som kraftigt skulle underlätta tjänstehandeln, inte minst inom transport. Något som också är viktigt för tjänstesektorns förutsättningar och utveckling är byggandet. Här driver vi på i regeringen för att effektivisera processen vid byggande av hyresrätter genom kortare ledtider och mindre krångligt regelverk. 5. Värdet i den finansiella sektorn är mer än tolv gånger så stort som världens BNP. Vid slutet av 1990-talet var det tre gånger så stort. Trots detta är investeringarna i både Sverige och EU otillräckliga. Alltmer av utlåningen har i stället använts till spekulationen i tillgångsvärden, främst fastigheter. Hur vill ni agera för att bidra till att de finansiella obalanserna i världens rättas till? Svar: Inom EU behövs sanering av många länders offentliga finanser och en genomgripande översyn av bankernas balansräkningar, inte minst i eurozonländerna. Förhoppningsvis kan vi börja se en ljusning när detaljerna kring tillsyns- och avvecklingsmekanismerna inom ramen för bankunionen börjar falla på plats. Ett sundare klimat på finans- och kreditmarknaden underlättar den ekonomiska återhämtningen och gör att investerare återfår förtroende. Det gör också att såväl penning- som finanspolitiska reformer får större genomslag, vilket ökar möjligheterna från regering och myndigheter att aktivt stötta utvecklingen. 6. Många av de problem som vi pekar på kräver ökat globalt samarbete. Vad skulle ni vilja att Sverige gjorde – via EU men också genom nordiskt samarbete för att uppnå mer av ”global governance”? Svar: Globaliseringen innebär ett behov av att ta gemensamt ansvar över nationsgränserna. EU är det primära samarbete inom vilket Sverige kan adressera dessa frågor. EU ger struktur och kraft att kunna möta miljöhoten. Ett av EU:s kärnområden är miljöfrågorna. Dels för att de flesta miljöproblem inte känner några gränser, men också för att länder inte ska kunna välja att avstå nödvändiga miljöåtgärder i hopp om att vinna ekonomiska
  3. 3. fördelar. EU:s miljöpolitik ska därför fortsätta att fördjupas så att exempelvis kemikalielagstiftningen och handeln med utsläppsrätter blir mer effektiv och ändamålsenlig. Kristdemokraterna kommer också att arbeta för att medlemsstaterna inför en minimiavgift på koldioxid i hela unionen. FN är också en central aktör i arbetet men FN måste effektiviseras och reformeras för att klara sina mycket omfattande och komplicerade uppgifter. Vi vill också öka stödet till klimatinvesteringar i utvecklingsländerna jämfört med tidigare åtaganden. 7. Hur vill ni agera för att de mest utsatta befolkningarna i världen ska få hjälp att klara anpassningen till ett förändrat klimat? Svar: När jordens medeltemperatur ökar drabbas utvecklingsländerna särskilt hårt av torka, jorderosion, översvämningar, parasiter och utbredning av tropiska sjukdomar. För Kristdemokraterna är det viktigt att i-länderna bidrar till finansieringen av de fattigare ländernas investeringar i hållbar energiproduktion, och i anpassningsåtgärder som behövs för att klara ett förändrat klimat. Vi vill öka detta stöd. Sverige har under en längre tid agerat med en mäklande och medlande roll i den viktiga loss and damage-frågan, något som också avspeglade sig senast i den roll vi tilldelades som ordförande under de förhandlingarna under klimattoppmötet i Warszawa. 8. På vilket sätt vill ni agera för att Europa som helhet ska bli en dynamisk region i världen och en stark kraft för en hållbar och fredlig värld? Svar: Vi måste både öka EU:s konkurrenskraft och fortsätta främja det demokratiska arbetet inom EU. På så vis kan vi bli en starkare aktör i världen. När andra länder växer sig starka, finns ingen annan väg framåt än genom ökat samarbete inom EU. Stärkt inre marknaden måste kompletteras med full implementering av tjänstedirektivet för att få full potential. Vi måste undanröja tendenser till protektionism inom vissa av EU:s länder. Horisont 2020, EU:s ramprogram för forskning och innovation, är välbehövligt för att främja nya innovationer för att få tillväxt. Forskning och framsteg som gynnar grön tillväxt leder till ökad hållbarhet. Utvidgning är ytterligare ett sätt att öka fred och nå en hållbar värld. Ett utvidgat samarbete bidrar till att vi får ökad fred och frihet i vårt närområde. Övriga strategiska samarbeten som EU har med en rad länder är också värdefulla för att främja utveckling. Ett närmande till EU leder t. ex till skärpta miljönormer, då lagar anpassas i länderna som ansluter sig till EU.

×