Ägarrapport 2009: Ägarstyrning - Första AP-fonden:

777 views
712 views

Published on

Ägarfrågor har diskuterats livligt de senaste åren, inte minst efter den finansiella krisen. Det är en viktig debatt...
http://www.ap1.se/sv/Finansiell-information-och-press/Pressmeddelanden/NewsContainer/2009/Mangfald-ger-battre-foretag/

Published in: Devices & Hardware
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
777
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
2
Actions
Shares
0
Downloads
1
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Ägarrapport 2009: Ägarstyrning - Första AP-fonden:

  1. 1. Ägarrapport 2009  Mångfald ger bättre företag, sid 4  Första AP-fondens syn på ägarstyrning, sid 6  Fortsatta framgångar för Etikrådets arbete, sid 7  Övervakningen av VD är svag i USA, sid 13
  2. 2. Innehåll Kort om AP1 • Första AP-fonden förvaltar 181,4 miljarder kronor i det svenska ålders-  VD-ord 1 pensionssystemet. Uppdraget är att placera kapitalet så att en lång-  ESG-begrepp 2 siktigt hög avkastning uppnås till en låg risk. Näringspolitiska hänsyn eller andra ekonomisk-politiska hänsyn ska inte tas.  PRI 3 • Vår övertygelse är att investeringar i väl skötta bolag på sikt kommer  Mångfald 4 att ge en högre avkastning och en lägre risk. Fonden väljer därför att  ESG 6 engagera sig genom ägarstyrning – vilket inkluderar bolagsstyrning och företagens sociala och miljömässiga ansvar – i syfte att bidra till ett  Etikrådet 7 bättre värdeskapande i kapitalförvaltningen.  Hållbart värdeskapande 8 • Vi utövar vår ägarroll med tanke på vad som är bäst för företagens långsiktiga värdeutveckling. Det är också det som är bäst för fondens  Upprop och projekt 9 avkastning och därför bäst för nuvarande och framtida pensionärer.  G i Sverige 11  Samarbeten inom G 12  G i USA 13  Röstning utomlands 16 Prismat symboliserar för oss på Första AP-fonden mångfald och transparens – ledstjärnor för vårt arbete.
  3. 3. VD-ord 1 Aktiva och engagerade ägare blir allt viktigare Ägarfrågor har diskuterats livligt de senaste åren, inte minst I svenska bolag är Första AP-fonden relativt stor ägare. Det efter den finansiella krisen. Det är en viktig debatt. Företag med betyder att vi har större möjligheter att påverka dessa. Vi röstar på starka, långsiktiga, engagerade och inte minst kravställande ägare bolagsstämmor, deltar i valberedningar och har en aktiv dialog utvecklas bättre över tid än företag där ägarna inte kan eller vill med svenska bolag. Vi försöker också påverka utländska företag engagera sig. Det är därför positivt om ägarna kan ta ett tydligt genom att rösta på utländska bolagsstämmor. Vi engagerar oss i ansvar för hur företagen sköts. Det är också troligt att företag som olika nätverk för att, tillsammans med andra ägare, påverka både tydligt tar ansvar för hur de agerar gentemot alla sina intressenter bolag och regelverk. Om detta kan du läsa på sidan 12 och på på lång sikt får en bättre värdeutveckling. hemsidan www.ap1.se. En pensionsfond som Första AP-fonden har bättre möjlighe- Genom att på flera olika sätt vara en långsiktig och engagerad ter än många andra kapitalplacerare att vara långsiktiga. Därför är ägare så bidrar vi till en hållbar utveckling för bolagen vi äger och det naturligt för oss att vara engagerade i olika ägarfrågor. Vi har därmed också för pensionerna i Sverige. sedan Första AP-fonden bildades 2001 arbetat med dessa frågor och publicerar nu för första gången en fristående ägarrapport. Johan Magnusson Ansvarsfulla investeringar handlar för oss om att vi är engage- rade i hur våra bolag sköts när det gäller tre områden som alla bidrar till bolagens långsiktiga värdeutveckling. För det första ska bolagen skötas på det för aktieägarna bästa sättet vilket ökar för- Ansvarsfulla investeringar handlar om att vi är troendet för bolaget på marknaden. Det är vad god bolagsstyrning engagerade i hur våra bolag sköts vad avser handlar om. För det andra ska bolagen också ta ansvar för det miljöhänsyn, socialt ansvar och bolagsstyring omgivande samhället genom att inte förstöra miljön. Bolagen – tre områden som alla bidrar till bolagens måste följa de lagar och förordningar som finns på miljöområdet. ” långsiktiga värdeutveckling. På samma sätt måste bolagen, för det tredje, leva upp till lagar och förordningar när det gäller sociala frågor. Läs mer om detta i denna rapport. Första AP-fonden – Ägarrapport 2009
  4. 4. 2 ESG-begrepp SRI – Socially Responsible Investment Är ett samlingsbegrepp för strategier för ansvarsfulla investeringar där investerares finansiella mål kombine- CG – Corporate Governance ras med deras hänsyn till miljö och sitt sociala ansvar. Bolagsstyrning handlar om att se till så att bolagen sköts på ett – för alla aktieägare – så bra sätt som CR – Corporate Responsibility möjligt. Det gagnar förtroendet för bolagen och CR och CSR handlar om samma sak – att företag genom RI – Responsible Investment marknaden vilket också ger bättre möjligheter att sin verksamhet ska agera ansvarsfullt, inte bara ur aktie- Ansvarsfulla investeringar handlar om investerings- införskaffa kapital. ägarens intresse utan även i ett bredare perspektiv. strategier där ägarna inte bara har bolagens finan- siella mål för ögonen utan även i sin investerings- verksamhet fokuserar på bolagens förmåga att ta PRI – Principles for Responsible Investment CSR – Corporate Social Responsibility hänsyn till miljö, sociala frågor och bolagsstyrning. Sex principer framtagna av FN i samarbete med Synsätt som utgår från att ett företag inte en grupp investerare för att vägleda organisatio- bara ska ta ansvar för hur det påverkar ner som vill verka för ansvarsfulla investeringar. samhället ekonomiskt utan även ur ett miljömässigt, socialt och etiskt perspektiv. Ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt företagande är två sidor av samma mynt. Bägge handlar om att ta hänsyn till miljömässiga, sociala och bolags- styrningsaspekter i sin verksamhet. Genom åren har ett antal förkortningar används för att beteckna denna typ av hänsyn. Sedan FN:s principer för ansvarfulla investeringar (PRI) lanserades har ESG- faktorer blivit ett allmänt vedertaget begrepp för den typ av aspekter som ansvars- fulla investerare bör ta hänsyn till i sin analys och investeringsbeslut. Miljö- mässiga (E) faktorer handlar till exempel om att företagen ska vidta relevanta åtgärder för att minska sin miljöpåverkan. Sociala (S) faktorer handlar främst om att bolagen ska respektera mänskliga rättigheter. Bolagsstyrning (G) handlar om att styra bolagen med aktieägarnas bästa för ögonen. Aktieägarna bör ha infly- tande över val av styrelseledamöter, hur bolagen ska konstruera och informera om ersättningssystem. Vi beskriver de tre faktorerna närmare på sidan 6. Därför har Första AP-fonden valt att beteckna den analys vi gör i vår strävan att vara en ansvarfull ägare för ESG-analys. ESG – Environmental, Social and Governance issues ESG-faktorer är ett samlingsbegrepp för faktorer som ansvarsfulla investe- rare tar hänsyn till i investeringsprocessen. Det handlar om faktorer kopp- Prismat symboliserar för oss på Första AP-fonden mångfald och transparens lade till företagens ansvar för miljö, sociala frågor och bolagsstyrning. – ledstjärnor för vårt arbete. Första AP-fonden 2009 – Ägarrapport
  5. 5. PRI 3 FN:s principer för hållbara investeringar – ett viktigt ställningstagande FN utvecklade tillsammans med en grupp investerare år 2005 sex principer för att vägleda organisatio- ner som vill verka för hållbara investeringar. Idag har drygt 600 kapitalägare, förvaltare och andra organisationer över hela världen ställt sig bakom principerna. Första AP-fonden är en av dem. Det är ett tydligt ställningstagande om att vi vill verka för att principerna implementeras i vår verksamhet. Princip 1. Vi kommer att Princip 2. Vi kommer att Princip 3. Vi kommer där Princip 4. Vi kommer att Princip 5. Vi kommer att Princip 6. Vi kommer att integrera ESG-faktorer i vara aktiva ägare och det är lämpligt begära verka för att principerna samarbeta för att under- rapportera om vilka investeringsanalys och integrera ESG-faktorer i genomlysning av ESG- accepteras och imple- lätta implementeringen framsteg vi gör i imple- beslutsprocesser. vår ägarpolicy och till- faktorer i de bolag vi menteras av finans- av principerna. menteringen av princi- lämpning av densamma. investerar i. branschen. perna. Vad gör Första AP-fonden? Vad gör Första AP-fonden? Vad gör Första AP-fonden? Vad gör Första AP-fonden? Vad gör Första AP-fonden? Vad gör Första AP-fonden? Analys av hur ESG-faktorer ESG-faktorer har sedan 2001 Diskussioner om ESG-frågor Representanter från fonden AP-fondernas Etikråd (se s 7) Denna rapport är, liksom Etik- mer strukturerat kan integreras integrerats såväl i fondens förs på regelbunden basis med deltar regelbundet som talare och fondens deltagande i pro- rådets årsrapport, och rapporte- i investeringsprocessen har ägarpolicy som i direkta kon- svenska bolag. Fonden deltar på konferenser i syfte att dela jektet Hållbart värdeskapande ring på fondens och Etikrådets påbörjats. Exempelvis deltar takter med bolagen. också i såväl svenska som med sig av sina kunskaper på (se s 8) är två exempel på sam- hemsidor (www.ap1.se och fonden i ett internationellt internationella initiativ som ESG-området. arbeten som syftar till att www.etikradetapfonderna.se ) projekt vars syfte är att utvär- uppmanar till ökad genomlys- underlätta implementeringen ett led i arbetet att leva upp till dera de möjliga effekterna av ning av dessa frågor. av dessa principer. denna princip. klimathotet på fondens lång- siktiga portföljsammansätt- ning och vilka åtgärder som kan vidtas (se s 9). Principerna är vägledande, inte tvingande.  Läs mer om principerna på www.unpri.org. Första AP-fonden – Ägarrapport 2009
  6. 6. 4 Mångfald Det handlar inte om jämlikhet, det handlar om dynamik och innovationskraft! Ökad andel kvinnor i styrelserna för svenska företag har diskuterats i många år – utan att det händer något. För att ta reda på varför det är viktigt och hur Första AP-fonden kan hjälpa till att öka mångfalden i svenska styrelser pra- tade vi med Marit Hoel på CCD i Norge om vad som hände i Norge när staten införde en lag om kvotering i norska företag. AP1: Varför är det viktigt att få in fler kvinnor AP1: Finns det något annat skäl till att i styrelserummen? mångfald är viktigt? Marit Hoel (MH): Det handlar inte om att få in MH: Bättre insyn, eller transparens som jag kal- fler kvinnor – frågan är mycket bredare än så. lar det. Som aktieägare är det viktigt att veta att Det handlar om att få in en bredd i kunskaper alla frågor som tas upp på styrelsemöte diskute- och erfarenheter. ras helt förutsättningslöst och att man öppet diskuterar tidigare fattade beslut. Risken är stor AP1: Varför behövs den bredden? att så inte sker om styrelseledamöterna i olika MH: Det ger den nödvändiga innovationskraft bolag kommer från ett och samma nätverk. FAKTA som våra nordiska bolag behöver för att vara Norge införde 2006 en lag som innebär att stora bolag noterade på Oslo- konkurrenskraftiga. Sverige och Norge har den AP1: Att det finns för få kvinnor som varit börsen måste i sina styrelser ha minst 40 procent av vardera kön. Marit stora fördelen att det sedan 70-talet utbildas lika VD:ar framförs ofta som argument till att Hoel på CCD, Center for Corporate Diversity, har mellan 2003 och 2008 följt många kvinnor som män på våra universitet och kvinnorepresentationen är så låg. utvecklingen i bolagen på uppdrag av flera norska regeringar. CCD har högskolor – utnyttja dessa resurser, det är ett Hur ser du på det? även analyserat styrelsesammansättningen på de 500 största nordiska enkelt sätt att öka mångfalden och innovations- MH: Som jag ser det är det inte VD-erfaren- bolagen. Bakom CCD står norska regeringen, Nordic Innovation Center, kraften i styrelserna. heten i svenska styrelserna som saknas idag – Oslobörsen, kapitalförvaltare och företag (se www.corporatediversity.no). och om några styrelseledamöter kunde tillföra Första AP-fonden – Ägarrapport 2009
  7. 7. Mångfald 5 ”Mångfald i styrelse- rummen är viktigt – inte för att öka jämlikheten – utan för det är en förutsätt- ning för konkurrens- kraftiga företag!” Mångfald är viktig för innovationsklimatet annan kompetens och erfarenhet än just VD- AP1: Så du förespråkar inget kvoteringskrav – men kräver målinriktat arbete för att lyckas erfarenheten skulle det gagna innovationskraf- i Sverige? ten i företaget. MH: Så fort andelen kvinnor i styrelserna kom- Marit Hoel hävdar att mångfald är forsknings- och innovationsstyrelsen mer på tal i Sverige verkar allt fokus ligga på att viktigt för att det leder till innova- och det Nordiska Ministerrådet. AP1: Vad har hänt i Norge sedan man började motverka ett kvoteringskrav istället för att dis- tionskraft. Finns det belägg för det I samma rapport sammanfattas diskutera om att kvotera in kvinnor i norska kutera varför ökad mångfald behövs och hur den sambandet, och leder det till posi- också resultaten av cirka 35 andra styrelser? skulle kunna uppnås. Det gör mig bekymrad. tiva resultateffekter? internationella studier på området. MH: Andelen kvinnor med styrelseplats i någon En dansk studie som gjorts på 1 700 Sammanfattningen visar att majori- av Norges hundra största bolag har ökat från AP1: Har du några konkreta råd att ge för att danska bolag visar att det finns ett teten av studierna pekar på ett posi- 21,6 till 31,3 procent mellan 2004 och 2008. öka mångfalden i svenska styrelser? signifikant positivt samband mellan tivt samband mellan mångfald och Och då kan man konstatera att det inte bara gäl- MH: Väldigt få kvinnor finns med i de nätverk mångfald och innovationspotential. resultateffekt för verksamheten. ler för de femtiotal noterade bolagen utan även där man idag letar styrelseledamöter. Ett sätt att Det gäller såväl mångfald med avse- Bilden är dock inte entydig. Cirka för lika många som inte omfattas av kvoterings- utöka urvalet är att liksom bland andra NHO ende på kön, utbildning och etnicitet. en tredjedel av studierna kan inte lagen. Dessutom ser man att utbildningsnivån i (den norska motsvarigheten till Svenskt Exempelvis visar studien att om ett påvisa någon och i vissa fall även styrelserna ökat och att medelåldern sjunkit – Näringsliv) medverka till att skapa en databas företag ökar mångfalden med avse- negativa effekter av mångfald. Som och allt kan tillskrivas ”kvinnoeffekten”. över möjliga styrelsekandidater. Ett annat som vi ende på kön så ökar också chansen förklaring nämns bland annat vikten alla i Norden kan bli bättre på är att söka styrel- att företaget är innovativt med en av att företagen jobbar målinriktat AP1: Var lagen nödvändig eller hade det seledamöter över landgränserna – det gäller så faktor på 2,1, det vill säga med 110 för att kunna dra nytta av mång- kunna åstadkommas på annat sätt? klart inte bara kvinnor. procent. Motsvarande siffra med falden. MH: Jag är ingen varm förespråkare av kvote- avseende på etnicitet är 30 procent. ringskravet – jag kan dock konstatera att infö- Studien publicerades i en rapport randet av lagen har haft en positiv effekt på från 2007 som tagits fram på upp- Källa: ”Resumé – Innovation og mangfoldig- hed”, Danska Forsknings- och Innovations- mångfalden i de norska styrelserna och det är Vad tycker Första AP-fonden om kvotering? drag av bland andra den danska styrelsen (www.fi.dk, Publikationer 2007). viktigt. Läs mer på sidan 10. Första AP-fonden – Ägarrapport 2009
  8. 8. 6 ESG E Miljöhänsyn Vi förväntar oss att företag tar hänsyn till miljöaspekter av sin verksamhet. Det handlar om att i sin verksamhet, över hela produktlivscykeln, vara medveten om och vidta för företaget relevanta åtgärder för att minska verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan. Som exempel kan nämnas utsläpp (till luft, vatten och mark), effektivt resursutnyttjande i pro- duktionen, energieffektiva produkter/tjänster och återvinning. S Social hänsyn Vi förväntar oss att företag respekterar mänskliga rättig- heter och ILO:s kärnkonventioner. Det betyder bland annat att vi inte kan acceptera förekomsten av diskrimine- ring/särbehandling, tvångsarbete, barnarbete och förbud mot föreningsfrihet. Vi förväntar oss också att företagen ser sina medarbetare ESG – viktiga delar av styrelsens ansvar som en viktigt resurs och att arbetsförhållandena såväl på Första AP-fonden är engagerad i ägarfrågor eftersom vi Därmed främjas långsiktigt hållbart värdeskapande de egna produktionsenheterna som hos företagets under- är övertygade om att investeringar i väl skötta bolag på och fonden kan som långsiktig ägare försäkra sig om leverantörer är säkra. lång sikt kommer att ge en högre avkastning och en att viktiga förutsättningar finns för den framtida finan- lägre risk. Vi har därför valt att vara en aktiv ägare siella avkastningen för Sveriges nuvarande och fram- genom ägarstyrning – det inkluderar bolagsstyrning och företagens sociala och miljömässiga ansvar. Vi verkar för att företag ska ha genomarbetade strategier på alla dessa tida pensionärer. Vi engagerar oss eftersom vi ser det som en viktig förutsättning för långsiktigt hållbar finansiell avkastning. G Bolagsstyrning I svenska bolag där fonden har en relativt god möjlighet att områden samt en öppen rapportering om desamma. Vårt agerande i ägarfrågor utgår alltid från vad som påverka arbetar fonden för att mångfalden i styrelserna ska Företag som aktivt analyserar sin verksamhet, inte är bäst för företagen och för aktieägarna och därmed öka. Vi arbetar också för att bolagen ska utvärdera ersätt- bara ur en ekonomisk synvinkel, utan även ur ett bolags- för nuvarande och framtida pensionärer i det långa ningssystemen och presentera resultaten på bolagsstäm- styrnings-, miljöhänsyns- och socialt perspektiv och ut- loppet. Fonden ska alltid i samarbete med aktieägare morna innan beslut om fortsatta program tas. I utländska arbetar strategier därefter kan reducera både risker och och andra intressenter arbeta för företagens bästa så att bolag är den mest prioriterade frågan för tillfället att vd kostnader. De kan ofta också finna och tillvarata affärs- fonden är – och uppfattas som – en ansvarsfull och och ordförande i styrelsen inte ska vara samma person. möjligheter. långsiktig ägare. I många länder är även korruption och mutor en viktig fråga. Första AP-fonden – Ägarrapport 2009  Läs mer på www.ap1.se
  9. 9. Etikrådet 7 Fortsatta framgångar för Etikrådets arbete AP-fondernas Etikråd som bildades 2007 är Möten hos bolagen – nyckeln till framgång ett bra exempel på hur samarbete mellan Under våren 2009 hade tre av bolagen på Etik- FAKTA flera kapitalägare gör det lättare att påverka rådets dialoglista uppfyllt de mål som Etikrådet Första AP-fonden har beslutat att inga bolag. satte upp när dialogerna inleddes och har där- placeringar får ske i följande bolag Etikrådet, som består av en representant vardera med vidtagit tillfredställande åtgärder. I samt- (uppgift per 30 september 2009): från Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fon- liga fall har en representant från Etikrådet träf- • Alliant Techsystems (USA) derna, för en aktiv dialog med bolag som brutit fat bolagens företagsledningar på deras huvud- • GenCorp (USA) mot internationella konventioner som Sverige kontor något som visat bolagen hur allvarligt • General Dynamics Corporation (USA) har undertecknat. Syftet är att få bolagen att Etikrådet ser på dessa problem. Etikrådets • Hanwha Corporation (Sydkorea) vidta åtgärder som säkerställer att liknande inci- direkta dialog med företagsledningarna har • L-3 Communications Holding (USA) denter inte återupprepas. Skulle dialogen inte påverkat dialogen i positiv riktning. Att bolagen • Lockheed Martin Corporation (USA) leda till önskade åtgärder, kan Etikrådet rekom- därefter vidtagit åtgärder är ett bevis för att • Poongsan Corporation (Sydkorea) mendera respektive fond att utesluta bolagen ur investerare kan påverka bolagen genom dialog. • Raytheon Corporation (USA) sitt placeringsuniversum. Så skedde hösten 2008 • Singapore Technologies Engineering då ett flertal bolag som producerade kluster- (Singapore) ammunition uteslöts (se listan intill). • Textron (USA) ” Genom att samarbeta med andra investerare får vi större möjligheter att påverka i rätt riktning.  Läs mer om Etikrådets arbete på Nadine Viel Lamare, senior ESG-analytiker och Första AP-fondens representant i Etikrådet. www.etikradetapfonderna.se Första AP-fonden – Ägarrapport 2009
  10. 10. 8 Etikrådet Hållbart värdeskapande I september 2009 gick Första AP-fonden sam- Vår värdegrund FAKTA man med tolv andra svenska institutionella Hållbart värdeskapande utgörs av följande institutioner: Som en del av det svenska pensionssystemet och i egenskap investerare för att gemensamt påverka svenska • Andra AP-fonden av svensk myndighet använder sig Första AP-fonden av börsnoterade bolag till ett ansvarsfullt och lång- • DnB NOR samma värdegrund som svenska staten har givit uttryck för siktigt hållbart värdeskapande. • Fjärde AP-fonden genom att ställa sig bakom internationella konventioner och Eftersom varje företag är unikt går det inte • Folksam överenskommelser. att på förhand definiera vilka miljömässiga och • Första AP-fonden Målet är att inget av de bolag fonden investerar i ska bryta sociala aspekter som det enskilda bolaget bör ta • Nordea mot någon av de internationella konventioner (t.ex. vad avser hänsyn till. Vad som dock är viktigt för oss är att • Meta Asset Management arbetsrätt, mänskliga rättigheter, användning av särskilda varje bolag aktivt arbetar med att identifiera och • SEB vapen, miljö m.m.) som Sverige ställt sig bakom. hantera för dem relevanta miljömässiga och • Skandia Liv För att upptäcka fall av brott mot konventioner låter fon- sociala aspekter i sin verksamhet. En sådan ana- • SPP den en extern konsult gå igenom fondens innehav två gånger lys kan bidra till att minska risker och även kost- • Swedbank Robur per år. Utländska bolag som identifieras blir sedan föremål för nader liksom till att affärsmöjligheter tillvaratas. • Svenska Kyrkan Etikrådets arbete (se s 7). Genom att knyta fondens krav till Därmed främjas också långsiktigt hållbar • Tredje AP-fonden internationella konventioner och genom att samarbeta med avkastning på våra investeringar. andra aktieägare i samma syfte blir fonden en del av en inter- En annan anledning till att vi deltar i initiati- Investerargruppen har skickat ut en enkätundersökning nationell samverkan som säkerställer att konventionsbrott vet är att vi vill lyfta fram vikten av en öppen till de 100 största bolagen på Stockholmsbörsen. Vi frågar beivras på den internationella finansmarknaden. Därigenom rapportering kring dessa frågor för att vi som företagen om de har riktlinjer som omfattar centrala delar kan konventionerna ges ökad skärpa. Därutöver för fonden investerare ska få bättre beslutsunderlag för våra inom ansvarsfull och hållbar affärsverksamhet; vem rikt- på regelbunden basis dialog med svenska företag för att investeringsbeslut. linjerna avser samt hur riktlinjerna är förankrade och hur påverka dem att ha tillräcklig miljömässig och social bered- de efterlevs. Företagens rapportering och styrelsens skap på för dem relevanta områden. ansvar är också viktiga delar av undersökningen. Resultaten av undersökningen kommer att resultera  För mer information se projektets hemsida i en rapport som offentliggörs i januari 2010.  forts fr. föregående sida www.hallbartvardeskapande.se Första AP-fonden – Ägarrapport 2009
  11. 11. Upprop och projekt 9 Klimathotet – viktigt för investerare Stigande temperaturer och diskussioner kring Effekter för den långsiktiga avkastningen koldioxidsutsläppens orsak till detta och ett Miljöfrågan har blivit så central att kunskap om samlat politiskt etablissemang som tar klimat- hur olika scenarier på klimatutveckling kan hotet på största allvar kommer att leda till att ett komma att påverka fondens långsiktiga avkast- stort antal regeringar vidtar åtgärder. Dessa ning bör analyseras. Vi har därför beslutat delta i åtgärder kombinerat med uppvärmningens fak- Mercers Innovative Climate Change project där tiska effekter på vår omvärld kommer med ett stort antal internationella pensionsfonder, Carbon Disclosure Project Transparens i utvinningsindustrin största sannolikhet att påverka den långsiktiga ledande klimatforskare med flera gått samman Första AP-fonden stöjder också sedan flera år Första AP-fonden stödjer också ett initiativ relativprissättningen, avkastningen och risken för att just göra en sådan analys. Carbon Disclosure Project (CDP), som är för att öka transparensen i utvinnings- inte bara på olika energikällor utan även mellan internationellt samarbetsprojekt för att öka industrierna, framför allt oljebolag, Extractive bolag, sektorer, regioner och tillgångsklasser. företagens medvetande om klimatföränd- Industries Transparency Initiative (EITI). Första AP-fonden engagerar sig därför i flera ringar. Projektet drivs av 475 institutionella Tillsammans med ett 80-tal internationella internationella initiativ som rör miljöområdet. investerare och innebär att världens 3 700 investerare har fonden formellt gett sitt stöd  För mer information största företag rapporterar mer kring sina till EITI, vilket signalerar till länderna och Upprop inför COP15 se www.iigcc.org strategier för klimatfrågor och dokumenterar bolag med utvinningsverksamhet att ägare Fonden är exempelvis en av 177 investerare som viktiga nyckeltal. CDP syftar till att effektivi- sätter värde på tydlig och transparent redovis- skrivit under ”Investor Statement on a global  För mer information sera datainsamlingsprocessen genom att ett ning av intäkterna. Behovet av transparens och agreement on climate change” som är en upp- se www.cdproject.net stort antal investerare kollektivt skriver under styrning är särskilt stort i länder med rika maning till deltagarna på FNs klimatkonferens i en gemensam förfrågan om data och rappor- naturresurser men svaga regeringar. Att både Köpenhamn i december 2009 att ta krafttag för  För mer information tering om utsläpp av växthusgaser. värdländerna och företagen rapporterar sina att möta klimatförändringarna. se www.eitransparency.org inkomster och betalningar ökar transparensen i samhället och bidrar till bättre villkor för ekonomisk styrning. Första AP-fonden – Ägarrapport 2009
  12. 12. 10 G i Sverige Valberedningar och stämmor i Sverige Den globala finanskrisen under hösten 2008 i de flesta genomförda nyemissionerna eftersom och våren 2009 satte tydliga spår i bolags- vi ansett att bolagen skulle klara sig bättre Under många år har den låga andelen kvin- fald och förändring i styrelserna ger företagen stämmosäsongen 2009. De allra flesta bolag genom krisen med starkare balansräkningar. Vi nor i bolagens styrelser diskuterats livligt. bättre innovationskraft vilket alltid varit vik- rapporterade förluster eller kraftigt sjun- har också agerat för att utdelningar och återköp Eftersom inte mycket har hänt de senaste tigt men kanske är än viktigare idag. kande vinster och en mycket låg order- av aktier – bland annat i SSAB hösten 2008 – åren måste vi ställa oss frågan vad som borde Vad kan då valberedningarna göra för att ingång. Många bolag fann anledning att be skulle begränsas. ha gjorts och hur vi kan förbättra vårt arbete ändra på det faktum att vi har för liten mång- ägarna att skjuta till kapital genom ny- Första AP-fonden har under våren 2009 del- i framtiden. fald och för få kvinnor i styrelserna? För det emissioner. tagit i 33 svenska stämmor varav 3 varit extra För Första AP-fonden har mångfald i sty- första behöver synen på kompetens ändras. I sådana lägen sätts även ägarna på prov. Första stämmor (se tabell på www.ap1.se). Fond en var relserummen alltid varit en viktig fråga. För det andra behöver valberedningar AP-fonden vill naturligtvis bidra med nytt kapi- också representerad i Lundin Petroleums val- Andelen kvinnor är endast en del – men en utnyttja rekryteringsfirmor och då vara tal till bolag som vi anser kan använda kapitalet beredning inför stämman i maj 2009. Med stor viktig del – av mångfald. När beslut ska fattas mycket tydliga i kravställandet gentemot på ett sådant sätt så att det långsiktiga värdet på hjälp av den största ägaren – familjen Lundin – i komplicerade frågor som ett företags fram- dessa. Det är viktigt att leta utanför de van- bolaget kan öka. För att skjuta till kapital i en lyckades valberedningen knyta Dambisa Moyo tida strategi är det viktigt att inte bara fundera liga nätverken för att kunna rekrytera perso- nyemission måste fonden göra omdispositioner till styrelsen. Hon tillför styrelsen gedigna i gamla banor. Det är viktigt att gamla san- ner med andra erfarenheter till styrelserna. Vi i portföljen och sälja andra tillgångar. En avväg- kunskaper om miljöfrågor och sociala frågor ningar ifrågasätts och inte tas för givna. som ägare bör också verka för en ökad ning måste alltid göras så att det långsiktiga vilket är mycket viktigt i ett bolag som Lundin Genom att personer med olika kunskaper och omsättning av styrelseledamöter. värdet på fondens tillgångar blir så stort som Petroleum. erfarenheter – inte minst kvinnor – diskuterar Samtidigt som man kan ha förståelse för möjligt. Fonden har valt att bidra med kapital framkommer perspektiv som kanske inte dem som kräver kvotering så vore det bästa kommit fram med en mer homogen styrelse- för företagen och för aktieägarna om tillsätt- sammansättning. På samma sätt är det viktigt ningen av ledamöter kan få fortsätta vara en att styrelsernas sammansättning förändras ägarfråga. Det är dock viktigt att en föränd- över tiden, dels för att företagens omvärld för- ring sker snabbt, framförallt för att det är bra ändras och dels för att förändring ger nya per- för företagen och deras lönsamhet, men också spektiv. Vi är övertygade om att både mång- för att undvika en kvoteringslag. Första AP-fonden – Ägarrapport 2009
  13. 13. G i Sverige 11 Ersättningsfrågor i fokus I Sverige har ersättningen till ledande befatt- sättningen att driva frågan ytterligare ett steg ningshavare diskuterats flitigt på bolags- och rösta nej till program som inte föregås av en Dialog med ledamöter central stämmor och på andra arenor. utvärdering. Information från nuvarande styrelse- Mitt under den pågående stämmosäsongen ledamöter är oerhört viktigt för att valbe- utfärdade regeringen riktlinjer för hur AP-fon- Regler för hur bud på företag får läggas redningen ska kunna göra ett bra arbete. derna i fortsättningen ska rösta när det gäller En viktig fråga som fonden engagerade sig i Det är endast med sådan information rörliga löner i bolagen. Riktlinjerna var inte i under 2008 och 2009 var de nya Take-over- som valberedningen kan bilda sig en upp- överensstämmelse med fondens ägarpolicy vil- regler som föreslogs skrivas in i börskontraktet fattning om hur styrelsens kompetens och ket fick till följd att fonden avstod från att rösta i för både Nasdaq OMX Stockholm och Nordic erfarenhet kan kompletteras. Genom en denna fråga på vissa bolagsstämmor. Fonden har Growth Market. Här handlade diskussionerna dialog med enskilda styrelseledamöter är senare konstaterat att vi även i framtiden kom- framförallt om det i offentliga bud ska vara det möjligt för valberedningen att skaffa mer att rösta för ersättningsprogram som är tillåtet att ge olika priser för A- och B-aktier. sådan information. Att utöka valbered- generösare än de statliga riktlinjerna men som Fonden och många andra institutioner, både ningen med fler styrelseledamöter utöver påverkats i rätt riktning av en konstruktiv dialog svenska och utländska, tog strid för att det inte ordföranden är fel väg att gå. Den ameri- med bolaget. skulle vara tillåtet. Det skulle strida mot svenska kanska formen av valberedning där styrel- I syfte att förbättra de incitamentsprogram aktiebolagslagen om olika priser tilläts. Dess- sen i princip tillsätter sig själv avskräcker. som svenska bolag använder sig av har Första utom är risken stor att motståndet mot A- och ” AP-fonden under några år uppmanat bolag att B-aktier i sig skulle öka om möjligheten fanns Vi kommer inte att godkänna genomföra en utvärdering av programmen och för A-aktieägare att få ett högre pris vid ett bud. incitamentsprogram om vi inte presentera utvärderingen som ett underlag för Det förslag som senare lagts från Näringslivets fått se en ordentlig utvärdering beslut på stämman om fortsatta program före- Börskommitté (NBK) innebär att priset på A- innan nya beslut tas. Ossian Ekdahl, chef kommunikation och ägarstyrning slås. Vi kan konstatera att allt för få bolag hör- och B-aktier vid bud i nästan alla lägen ska vara sammat vår uppmaning, även om flera bolag lika. Detta införlivades senare under hösten gjort bra utvärderingar. Vi kommer därför i fort- 2009 i börskontraktet. Första AP-fonden – Ägarrapport 2009
  14. 14. 12 Samarbete inom G Institutionellt samarbete ”Samarbetet i ägar- föreningen ger bättre möjligheter att påverka hur den svenska koden för bolagsstyrning ska utvecklas.” Bolagsstyrningen i Sverige vilar på en tydlig regleringsfrågor på aktiemarknaden”. Oftast International Corporate Governance och bra aktiebolagslag. Dessutom finns en kallas föreningen lite kortare för Ägarfören- Network ICGN lång tradition av självreglering vilket innebär ingen eller Institutionella ägares förening. Under På samma sätt som fonden samarbetar med att bolag och övriga parter på marknaden 2008 och 2009 har Första AP-fonden varit ord- svenska institutionella ägare i Ägarföreningen tillsammans kommer överens om vilka regler förande i ägarföreningen. Samarbete med andra samarbetar vi med utländska ägare. ICGN är ett – förutom lagen – som bör gälla för svenska ägare ger bättre möjligheter att påverka exem- världsomspännande nätverk för institutioner bolag och marknadsaktörer i Sverige. Själv- pelvis hur den svenska koden för bolagsstyrning som arbetar för att förbättra bolagsstyrningen i regleringen i Sverige är organiserad via För- ska utvecklas. Det är inte minst viktigt för de olika länder. Nätverket arbetar för att aktie- eningen för god sed på värdepappersmark- företag fonden äger aktier i. Det är också viktigt ägarna – både små och stora – ska få ökade rät- naderna som har fyra underavdelningar med för den svenska aktiemarknadens funktionssätt tigheter att rösta på bolagsstämmor och en star- olika uppgifter. och det förtroende som svenska och utländska kare ställning gentemot bolagsledningarna. På De institutionella ägarna (AP-fonder, bankan- ägare har till den svenska marknaden. I slut- sidorna 13–15 beskrivs några av de problem som knutna fonder, föräkringsbolagsanknutna fon- änden påverkar allt detta den avkastning som finns i USA på det här området. Första AP-fon- der) är viktiga marknadsaktörer. De fjorton nuvarande och framtida pensionärer kan få på den har engagerat sig i flera frågor bland annat största institutionella ägarna har bildat en fören- fondens investeringar. inom Shareholder Rights Committee. ing som heter ”Institutionella ägares förening för  Läs mer på ICGN:s hemsida www.icgn.org  Läs mer om självregleringen i Sverige på www.godsedpavpmarknaden.se Första AP-fonden – Ägarrapport 2009
  15. 15. G i USA 13 Övervakningen av VD är svag i USA Övervakning och granskning av VD:s beslut och förvaltning Organisation, Sverige Organisation, USA är svag i amerikanska företag. Den amerikanska lagen regle- rar inte mycket om hur företagen ska sköta eller organisera Ägare Ägare Ägare Ägare Ägare Ägare styrningen av företaget. Det är därför vanligt att styrelseordförande och VD är samma person. I större företag hade nästan hälften (48,6%) av bolagen samma person som VD och ordförande. I många andra stora Bolagsstämma Bolagsstämma bolag är en tidigare VD ordförande i styrelsen. Stora delar av sty- relsen är dessutom personer i företagets ledningsgrupp. Detta, till- Revisor Revisor sammans med att styrelsen själv bestämmer vilka som ska väljas som ledamöter (se ruta intill), gör att VD:s makt i styrelsen blir Styrelse mycket stor. Nominerings- Styrelseordförande kommitte = VD I svenska styrelser får högst en anställd person sitta i styrelsen, och ofta är VD också styrelseledamot. VD får dock inte vara ord- VD förande i styrelsen. Den svenska lagen är också tydlig med att sty- relsen är överordnad över VD (se figur). På en svensk bolags- stämma utser också ägarna en revisor som har två uppgifter. För det första ska revisorn granska redovisningen, vilket också sker i I Sverige är rollfördelningen tydlig. Ägarna väljer en styrelse på bolagsstämman efter att de fått förslag från valberedningen som består av de största ägarna. amerikanska bolag. För det andra ska revisorn granska om styrel- Styrelsen utser sedan VD. Revisorerna kontrollerar, på ägarnas uppdrag, att styrelse och VD skött sina uppdrag. I amerikanska bolag kan samma person ha flera sen och VD har skött förvaltningen på rätt sätt dvs. om lagar och uppdrag. Amerikanska revisorer arbetar inte på ägarnas uppdrag. direktiv från bolagsstämman följts. I USA tillsätter styrelsen bola- gets revisorer och ingen granskning av förvaltningen sker. Första AP-fonden – Ägarrapport 2009
  16. 16. 14 G i USA Ägarna har liten makt i USA ”Aktieägarna i Det är lätt att tro att ägarna har stor makt i För ägarna är det bästa sättet att påverka bolaget Aktieägare i amerikanska bolag har inte alltid amerikanska bolag har det land som kanske starkast försvarar kapi- att utse en bra styrelse som får ansvara för före- rätten att lägga förslag till bolagsstämman. För inte rätten att lägga talismen och håller hårt på att den offentliga taget inför ägarna. I de flesta amerikanska bolag att lägga en resolution krävs att man ägt aktier förslag till bolags- sektorn inte ska växa sig för stark. I den består nomineringskommittén som föreslår nya för minst två tusen dollar det senaste året. stämman.” amerikanska formen för bolagsstyrning är styrelseledamöter av några av ledamöterna från Bolaget kan ansöka om att slippa ta upp resolu- det snarare företagsledningarna än ägarna den sittande styrelsen. Ägarna får på bolags- tionen på stämman. Slutgiltigt beslutar sedan som har den verkliga makten. stämman inte föreslå andra kandidater och det Security and Exchange Commision (SEC) om I Sverige är ägarna – både stora och små – krävs inte att en majoritet röstar ja. Ofta är till bolaget måste ta upp resolutionen till omröst- starka på bolagsstämman. Vilken ägare som och med styrelsens ordförande även ordförande i ningen eller ej. helst får lägga förslag på stämman. Det gäller nomineringskommittén. Han (även i USA är oavsett om man äger mer än hälften av rösterna det ovanligt med kvinnor som ordförande) får eller bara en enda aktie. Det kan naturligtvis därmed mycket stor makt. Det krävs väldigt vara svårt att få tillräckligt många röster för sitt mycket för att i en styrelse gå emot en så mäktig förslag men rätten att lägga förslag finns inskri- ordförande. ven i lagen. Första AP-fonden – Ägarrapport 2009
  17. 17. G i USA 15 ”Första AP-fonden Ersättningarna blir alldeles för höga kommer aktivt stödja upprop om att öka aktie- ägarnas kontroll över ersättningarna till ledningen.” Amerikanska styrelser har ofta ersättningsut- ningen utan att det märks. Detta har varit en skott där ledamöterna ska vara oberoende bidragande orsak till att svenska ersättningar till Hur kommer Första AP-fonden att agera? (i praktiken inte anställda av bolaget). De be- ledningen är lägre än i USA. Under 2009 har Första AP-fonden genomfört ett pilotprojekt för att rösta på slutar om ersättning till företagsledningen Det har förekommit många försök att från stämmor i utländska bolag. Projektet beskrivs närmare på sid 16. Fondens inklusive deras kollegor i styrelsen. Eftersom statligt håll reglera hur höga lönerna till bolags- röster blir därmed en del av den rörelse där allt fler pensionsfonder och andra ordföranden/VD i nomineringskommitten kan ledningar ska vara. Ofta misslyckas sådana reg- kapitalförvaltare påverkar bolagen genom att rösta på stämmor i hela världen. bestämma vilka ledamöter som ska få åter- leringar och ibland får de till exempel motsatt Under nästa år kommer vi att rösta emot i samtliga fall där VD och ordfö- väljas nästa år är det inte förvånande att effekt. Ett känt exempel är när Clintonadminis- rande är samma person. I dessa fall avser vi också skriva brev till samtliga ersättningen till ledande befattningshavare trationen i USA införde regler om hur hög lönen ordföranden i nomineringskommittéerna för att på det sättet öka påverkan i USA är högre än i de flesta andra länder. fick vara. Maximalt fick lönen till en företagsle- och även bidra till debatten inom bolagsstyrning i USA. Förutom att styrelseordföranden i svenska bolag dare vara en miljon dollar. Resultatet var att När det gäller ersättningsfrågor kan aktieägarna i många länder, bland inte har samma makt som i USA finns även många VD:ar fick höjd lön upp till maxgränsen annat USA, inte direkt påverka ersättningssystemen. Första AP-fonden andra regleringar som påverkar ersättningarna. och att man dessutom införde gratis optioner till kommer därför att aktivt stödja upprop om att öka aktieägarnas kontroll över I svenska bolag är det förbjudet att låta anställda ledningarna. Ett alternativ till regleringarna är ersättningarna till ledningen – ofta kallad say-on-pay. (eller styrelseledamöter) få eller få köpa aktier i ofta att stärka aktieägarnas möjligheter till infly- bolaget eller ett dotterbolag om inte 90 procent tande över ersättningsnivåerna som till exempel av aktierna på stämman röstar för förslaget. LEO-lagen i Sverige. Detta brukar kallas för LEO-lagen. Det innebär att det är oerhört svårt att på så sätt avlöna led- Första AP-fonden – Ägarrapport 2009
  18. 18. 16 Röstning utomlands Röstning utomlands Förutom att delta på stämmor i svenska bolag har fonden också röstat på 231 stäm- mor i utländska bolag. Detta genomfördes, i syfte att minska kostnaderna, i samarbete med Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna. Samarbetet gäller genomförandet och råd- givning kring röstningen. Varje fond bestäm- mer själv hur den ska rösta i varje enskild stödja den rörelsen är att använda det inflytande ett kostnadseffektivt sätt måste röstnings- fråga. En utvärdering av projektet pågår för som ägarna har genom att rösta på stämmor i instruktionerna vara mycket tydliga. Därför närvarande. alla länder. gjordes förtydliganden av vår ägarpolicy I många länder har aktieägarna mindre möjlig- För att verkligen utnyttja inflytandet på rätt (www.ap1.se) samtidigt som instruktionerna heter att påverka bolagen än i Sverige. Första sätt är det viktigt att sätta sig in i hur bolagsstyr- togs fram. Utomlands har vi också, förutom AP-fonden anser att aktieägare som riskerar sitt ningen fungerar på de marknader där fonden aktiviteter i Etikrådets regi, bland annat deltagit kapital för att finansiera företagen också ska ha röstar. Vi har därför valt att begränsa antalet län- i ett upprop om att aktieägarna i schweiziska inflytande i bolagen. Ökad hänsyn till ägarnas der där vi röstar till USA, Kanada, Japan, Stor- bolag ska få mer att säga till om när det gäller synpunkter och önskemål kommer att leda till britannien, Schweiz, Frankrike, Tyskland, Spa- betalning till ledande befattningshavare. Initia- att bolagen tar mer genomtänkta beslut. Många nien, Italien och Nederländerna. tivtagaren till uppropet (Ethos Foundation) fick av de problem som gav upphov till finanskrisen I många länder är det en relativt komplicerad pris för detta av ICGN, International Corporate kan härledas till att många finansiella bolag inte procedur och årets röstning har framförallt Governance Network i juli 2009. drevs i ägarnas intresse. Första AP-fonden stö- genomförts för att vi ska lära oss hur vi framöver Inför nästkommande år upphandlar de fyra der därför den rörelse som strävar efter ett ökat ska kunna rösta för att gagna det långsiktiga vär- AP-fonderna på nytt tjänster för att kunna rösta inflytande för aktieägarna. Ett viktigt sätt att det på fondens innehav. För att kunna rösta på på ännu fler utländska bolagsstämmor. Första AP-fonden – Ägarrapport 2009
  19. 19. Första AP-fondens placeringar är spridda över hela världen 23mdkr 58bolag 21mdkr Sverige 33mdkr 435bolag 10mdkr 1 bolag 186 Nordamerika Europa 555bolag Stillahavsregionen 14 mdkr 967bolag Tillväxtmarknader 80mdkr Övriga tillgångar* * Obligationer, Private Equity och fastigheter. Box 16294, 103 25 Stockholm Ossian Ekdahl, chef kommunikation och ägarstyrning, 08-566 20 209 www.ap1.se 08-566 20 200 Nadine Viel Lamare, senior ESG-analytiker, 08-566 20 270

×