Årsredovisning KPA Livförsäkring 2011

940
-1

Published on

Styrelsen och verkställande direktören för KPA Livförsäkring avger härmedårsredovisning för räkenskapsåret 2011.

Published in: Investor Relations
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
940
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
1
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Årsredovisning KPA Livförsäkring 2011

  1. 1. ÅRSREDOVISNING 2011 KPALivförsäkring AB (publ)
  2. 2. INNEHÅLLFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2RESULTATRÄKNING 8BALANSRÄKNING 9FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 10KASSAFLÖDESANALYS 11NOTER 12ÅRSREDOVISNINGENS UNDERTECKNANDE 41DEFINITIONER 42 1
  3. 3. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEStyrelsen och verkställande direktören för KPA Livförsäkring AB (publ), nedan KPA Livförsäkring AB, org. nr 502010-3502, med säte iStockholm avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2011.ÄGARFÖRHÅLLANDEN OCH KONCERNSTRUKTURKPA Livförsäkring AB är ett helägt dotterbolag till KPA AB (556527-7182). KPA AB ägs till 60 procent av Folksam ömsesidig livförsäkring(502006-1585) och till 40 procent av SKL Företag AB (556117-7535). KPA AB äger förutom KPA Livförsäkring AB även KPAPensionsservice AB med bifirman Pensionsvalet PV. KPA Livförsäkring AB drivs, liksom sitt dotterbolag KPA Pensionsförsäkring AB (publ), nedan KPA Pensionsförsäkring AB, (516401-6544), enligt ömsesidiga principer. Bolagen får inte dela ut vinst och konsolideras inte i KPA Pension. Allt överskott återförs tillförsäkringstagarna. KPA Pensionsförsäkring AB äger två aktiebolag, Litreb I AB (556715-5782) och Litreb II AB (556730-4679), som i sin tur är ägare tillett kommanditbolag, Litreb KB (969700-5032). KPA Pensionsförsäkring AB (publ) äger dessutom Kulltorp Holding AB till 33% meddotterbolaget Gnosjö Energi AB, 99% av KB Sandspridaren (969747-2950) vari Litreb II AB äger 1%. Litreb KB äger Litreb Fastigheter AB(556681-3142), Ymerplan AB (556742-7199), Godsfinkan Hammarby AB (556605-7757), Trumman Häggvik AB (556728-3923), LötenVårdbostäder AB (556758-5426), Arlöv Vårdbostäder AB (556668-0566) och Äldreboendet Solbacka AB (556768-3924). Alla KPA-bolagen har säte i Stockholm. KPA bolagen benämns nedan KPA Pension.ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN I KPA PENSIONKPA Pension erbjuder traditionell pensionsförsäkring, fondförsäkring, livförsäkring, pensionsadministration, valcentral och kapitalförvaltningmed etisk inriktning. Den prioriterade marknaden är kommunsektorn i Sverige. Med kommunsektorn avses kommuner, landsting, regioner,kommunalförbund, kommunala företag och härtill närstående företag. KPA Pension är marknadsledande inom pensionsområdet i kommunsektorn och kunderna är både arbetsgivare och anställda.Samtliga landsting och cirka 80 procent av Sveriges kommuner har avtal med bolag inom KPA Pension. Över en miljon anställda har sinpension i någon form hos KPA Pension. KPA Pension erbjuder kundanpassade pensions- och försäkringslösningar främst tillkommunsektorn. Vi kombinerar trygga pensioner med etiska placeringar.ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN I KPA LIVFÖRSÄKRING ABKPA Livförsäkring AB är sedan den 1 januari 1963 försäkringsgivare för den kommunala tjänstegrupplivförsäkringen (TGL-KL) som är enavtalsförsäkring grundad på centralt kollektivavtal mellan den kommunala arbetsmarknadens parter. Som komplement till tjänstegrupplivförsäkringen meddelas en fortsättningsförsäkring (TGL-FO) som kan tecknas om arbetstagareslutar sin kommunala anställning utan så kallat efterskydd. Försäkringen kan tecknas av antingen arbetstagaren själv eller av arbetsgivarenoch gäller som längst till 67-årsdagen. För kunder äldre än 67 år erbjuds i samarbete med Folksam en livsvarig gruppliv- ocholycksfallsförsäkring. Kommuner och landsting har även en möjlighet att teckna en grupplivförsäkring för förtroendevalda (GL-F) i KPA Livförsäkring AB.Försäkringen är frivillig och kan tecknas för den som beräknas ha minst 20 procents sysselsättningsgrad.VERKSAMHETEN UNDER 2011 I KPA LIVFÖRSÄKRING ABAntalet anmälda försäkringsfall (TGL-KL) som inkommit till KPA Livförsäkring AB uppgick under 2011 till 2 515 (2 637) stycken. Detbeviljades ersättning för 2 256 (2 310) försäkringsfall och avslogs ersättning för 312 (327) försäkringsfall. År 2011 har 2 029 (2 029)arbetsgivare avtal avseende TGL-KL. Vid utgången av 2011 förvaltades 4,6 (4,5) miljarder kronor i KPA Livförsäkring AB.Avsättning för tilldelad återbäringI bokslutet 2009 gjordes en avsättning om 511 mkr till fond för tilldelad återbäring. Under 2011 har 171 mkr återförts från fonden och ersattinbetalda premier. I december 2011 beslutades att tilldela ytterligare 600 mkr till fond för tilldelad återbäring. 2
  4. 4. PremiesatsDå bolagets solvens är stark har premiesatsen sänkts successivt under några år. Från och med den 1 januari 2009 uppgår den till 0,30procent av lönesumma. Genom återföring av avsättning för tilldelad återbäring, 171 mkr, är den fakturerade premiesatsen 0,20 procent avlönesumman under 2011. För framtida återföringar av tilldelad återbäring finns 940 mkr att disponera. Från 2012 halveras den faktureradepremien till 0,10 procent av lönesumma.Nya dödlighetsantagandenEn dödlighetsundersökning för sjukbeståndet har gjorts under året. Sjukbeståndet, som är detsamma som för AGS-KL, finns registrerat hosAFA Försäkring. Under 2011 har AFA Försäkring lämnat statistikunderlag för 2010 till SKL som användes vid undersökningen.Den gamla dödligheten som härrör från 1990-talet har sjunkit kraftigt och därmed frigörs 556 mkr från livförsäkringsavsättningen. KPALivförsäkring AB är beroende av att AFA Försäkring årligen lämnar motsvarande statistikunderlag för rapportering och uppföljning.För att möta risken för återsjukskrivningar har en extra avsättning gjorts till ersättningsreserven på 200 mkr.Solvens 2Solvens 2 är samlingsnamnet för de nya solvensregler för försäkringsbolag som just nu arbetas fram inom EU. Direktivet är tänkt att stärkasambandet mellan solvenskraven och riskerna för försäkringsbolag. Genom ökad riskkontroll skall bolagen styrning stärkas. Det finns ävenett tydligt kundperspektiv inbyggt. Solvens 2 är ett led i ett större arbete för att skapa en gemensam europeisk finansmarknad. Redan 2010 påbörjade, genom ett koncerngemensamt program inom Folksam, KPA anpassningen till det regelverket. Under 2011 hararbetet intensifierats och i huvudsak fokuserat på att samordna anpassningen av processer och systemstöd för styrning och rapporteringav verksamheten. I övrigt stärks de kvalitativa egenskaperna i bolagens organisation och regelverk. Solvens 2 är en viktig del av moderniseringen av branschen, en utveckling som är bra för både kunderna och KPA Pension. För KPAPensions del kommer även tjänstepensionsdirektivet utvärderas.PERSONALINFORMATION FÖR KPA PENSIONAll personal inom KPA Pension är tillikaanställda i samtliga KPA-bolag och arbetar över bolagsgränserna i sina funktioner.Tillikaanställningen gäller i alla bolag i Folksam. Under 2011 hade KPA Pension i medeltal 201 (299) tillsvidareanställda, som var direkthänförliga till verksamheten i bolagen. Vid årets slut var det 194 (288) tillsvidareanställda. Andelen kvinnliga medarbetare uppgår till 63 %(61%). Medelåldern uppgår till 48 (46) år för kvinnor och 48 (48) år för män. Totalt finns 24 (36) chefer i KPA Pension, varav 11 (17)kvinnor. Personalomsättningen har under 2011 uppgått till 8,9% (5,6%). Utöver den direkt hänförliga personalen finns personal ikoncerngemensamma funktioner såsom it, ekonomi, med flera enheter. I samband med att Folksamanställda från den 1 juli 2011 kom attomfattas av ett nytt kollektivavtal om pensioner (KTP-planen) bytte även de som arbetar inom KPA-bolagen från KPA-planen till KTP-planen. Mer personalinformation finns i not 34. Inom KPA Pension arbetar vi med de tre kärnvärdena Personliga, Engagerade och Ansvarstagande som utgör grunden för hur vibemöter våra kunder och medarbetare. Tillsammans med vårt varumärkeslöfte Trygg pension och Etiska placeringar är de kärnan i denföretagskultur vi bygger inom KPA Pension.BelöningsprogramEtt belöningsprogram, som bygger på att vissa mål ska uppnås, har under 2011 omfattat de anställda, utom företagsledningen. I bokslutet2011 har 15 000 kronor per berättigad anställd reserverats. Definitivt beslut om belöning kommer att tas under våren 2012.KPA PENSIONS ETISKA PLACERINGSKRITERIERKPA Pensions placeringskriterier utgör grunden för alla våra placeringar. KPA Pension påverkar inom mänskliga rättigheter, miljö och motkorruption. Vi vill att de företag vi investerar i ska ta ett större ansvar i dessa frågor. Våra uteslutande placeringskriterier finns inomområdena vapen, tobak, alkohol och kommersiell spelverksamhet. KPA Pensions val av placeringskriterier är kunddrivet. Under 2011 har vi sett över vår strategi för KPA Pensions samhällsansvar för attsäkerställa att strategin är i linje med utvecklingen på området och med våra kunders krav. Bland annat har vi i en kundundersökning frågatvåra kunder hur de ser på etiska placeringar. Dessa intervjuer visar att kunderna kopplar öppenhet, tydlighet och saklighet tilletikbegreppet. Etiska placeringar tolkas som ansvarsfullt - att pengarna placeras på ett bra och riktigt sätt med respekt för människa ochmiljö. Mot bakgrund av detta arbete har vi förtydligat KPA Pensions CSR-strategi. 3
  5. 5. Ett konkret exempel på hur KPA Pensions arbete med att påverka företag vi är aktieägare i att ta ansvar för människa och miljö, ärden dialog vi fört under året med ett 30-tal bolag kring mänskliga rättigheter. De bolag som vi valde att kontakta hade gemensamt att de fåttlägre ranking än andra bolag som finns i deras bransch av etikkonsulten Global Ethical Service (GES) för sitt arbete med att hantera riskerför brott mot mänskliga rättigheter. Konkreta frågor som vi ställde handlade om hur bolagen arbetar med arbetsförhållanden ocharbetsvillkor, föreningsfrihet, jämställdhet, mångfald etc samt hur de hanterar dessa frågor hos sina underleverantörer och övriga kontakter. KPA Pension har några väl valda samarbetspartners inom ramen för de etiska placeringskriterierna. Vad gäller miljö har vi valt attfortsätta vårt mångåriga stöd till plantering av träd i Afrika inom ramen för Vi-skogens projekt. När det gäller mänskliga rättigheter ochvapen har KPA Pension valt att fortsätta samarbetet med Svenska FN-förbundet och då särskilt kampanjen Röj-en-mina. KPA Pension stödjer UNEP FI (United Nations Environmental Program Finance), har skrivit på de tio principerna inom GlobalCompact och genom Folksam UNPRI (United Nations Principles For Responsible Investments). KPA Pension stödjer även CDP (CarbonDisclosure Project).INTERNT MILJÖARBETE INOM KPA PENSIONDet interna miljöarbetet inom KPA Pension utgör en integrerad del av verksamheten och utgår från en helhetssyn på miljön. Arbetet byggerpå en vision om ett hållbart samhälle. Miljöarbetet har sin utgångspunkt i Agenda 21 och syftar till att KPA Pension ska bli ett attraktivareföretag för våra olika intressenter samt att KPA Pension ska följa den centrala CSR-strategin ”Att leva som vi lär”. KPA Pensionmiljöcertifierades enligt ISO 14001 år 1998. Det systematiska miljöarbetet har gjort att koldioxidutsläppen är på väg att halveras jämförtmed 1998. Tillsammans med de klimatkompenserande åtgärder som KPA Pension årligen gör är vi ett koldioxidneutralt företag sedan 2003och vår klimatkompensation överstiger vårt faktiska utsläpp. För mer information om arbetet med de etiska placeringskriterierna och miljö hänvisar vi till vår hållbarhetsredovisning.TVISTERKPA Livförsäkring AB har ett fåtal klagomål eller rättstvister. I de fall KPA Livförsäkring AB bedömer att ekonomisk ersättning kan kommaatt utgå eller att tvistig återbetalning kan förväntas utebli har reservering gjorts efter bedömning i varje enskilt ärende.VÄSENTLIGA RISKER FÖR KPA LIVFÖRSÄKRING ABKPA Livförsäkring AB s risker indelas i finansiella risker, försäkringsrisker och operativa, ryktes- samt strategiska risker. De mest väsentligariskerna att hantera för KPA Livförsäkring AB är finansiella risker och försäkringsrisker. Den mest väsentliga finansiella risken att hantera är marknadsrisken, det vill säga att värdet på tillgångar och/eller skulder utvecklasogynnsamt till följd av förändringar i marknadspriser. Av försäkringsriskerna är reservsättningsriskerna de mest väsentliga att hantera. Dessa kan främst delas in i sjukfallsrisken (attsjukligheten bland de försäkrade ökar) och dödsfallsriskerna (att dödligheten blir större än förväntat). Även förändringen av inflationenpåverkar avsättningarna eftersom försäkringsersättningarna är värdesäkrade. Av de operativa, ryktes- och strategiska riskerna är de strategiska riskerna störst. Dessa är kopplade till konkurrens- ochaffärsförhållanden på pensionsmarknaden. Därutöver finns ryktesrisker samt operativa risker som kan bero på eventuella brister iprocesser, rutiner, system, kompetens etc. I operativa risker ingår även eventuella compliance-, legala och säkerhetsrisker.VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER BOKSLUTSDAGENDå bolagets solvens är stark har premiesatsen fortsatt kunnat sänkas. Från och med den 1 januari 2012 uppgår premiesatsen till 0,20procent av lönesumma, genom återföring av avsättning för tilldelad återbäring, 171 mkr, blir den fakturerade premiesatsen 0,10 procent avlönesumman under 2012. I syfte att fortsätta effektivisera gemensamma processer kommer Arbetsgivarservice inom KPA Pension sammanföras från den 1 mars2012 med Liv och Pensionsservice i Folksam. Omorganisationen omfattar 80 personer i KPA Pension.EKONOMISK ÖVERSIKTKPA Livförsäkring AB s intäkter är inbetalda premier och avkastning på placeringstillgångar. Bolagets kostnader är försäkringsersättningar,ökning av försäkringstekniska avsättningar, driftskostnader, kostnader för kapitalförvaltning och skatt. 4
  6. 6. Årets resultat Resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 316 (686) miljoner kronor. Årets resultat blev 197 (416) miljoner kronor. Främsta orsaken till det höga resultatet är de förändrade dödlighetsantagandena som frigör 556 mkr från livförsäkringsavsättningen samt utökad ersättningsreserv med 200 mkr. Premieinkomst Premieinkomsten (netto efter avdragen premieskatt) uppgick under till 499 (482) miljoner kronor, inklusive återföring från fond för tilldelad återbäring. Kapitalförvaltning Totalavkastningen 2011 på bolagets tillgångar blev 4,8 (4,5) procent, motsvarande 219 (205) miljoner kronor. Det som i huvudsak förklarar totalavkastningen är bolagets strategiska tillgångsfördelning, vilken bland annat styrs av försäkringsåtagandenas art och bolagets risktolerans. Årets avkastning förklaras huvudsakligen av att merparten av placeringarna skett i räntebärande värdepapper vilka till följd av sjunkande räntor haft en god avkastning. Avkastningen i aktier har varit negativ. Aktieexponeringen, som vid årets ingång var drygt 24 procent minskades under hösten främst genom aktiekursnedgångar. Vid årets utgång var aktieexponeringen knappt 23 procent. Valutaexponeringen har under året varit ca 12 procent. Durationen i bolagets räntebärande placeringar var vid ingången av året drygt 4 år, men minskades under slutet av året till drygt 3 år. Marknadsutveckling Året inleddes med en svag svensk börsutveckling, men med uppgångar på flertalet övriga aktiemarknader. Räntor inledde svagt stigande med en stark tilltro till den svenska konjunkturutvecklingen och viss oro för inflation. Nyhetsflödet dominerades inledningsvis av protester och demonstrationer i Tunisien och Egypten för att senare i mars handla mer om jordbävningen, tsunamin och kärnkraftolyckan i Japan. I Sverige var börsen stark en period under våren, understödd av starka bolagsrapporter. Under senare delen av våren kom tidningarna återigen mer att handla om skuldkrisen i Europa och särskilt Grekland kom i fokus igen. I södra Europa steg statsräntorna medan de i norr började sjunka när kapital sökte sig till statsfinansiellt starkare länder som Tyskland och Sverige. Efter sommaren blev det statsfinansiella läget akut i framför allt Grekland och en eurokris med annalkande konjunkturförsvagning var i antågande. På några veckor sjönk börserna med uppemot 20 procent och långa svenska statsobligationsräntor sjönk med nära en procentenhet till rekordlåga nivåer. För kreditobligationer var räntenedgången betydligt mindre till följd av oro för kreditförluster och finansieringsproblem i det europeiska banksystemet. Trots intensiva försök från Europas statschefer att lösa eurokrisen så steg statsräntorna i södra Europa och kapital fortsatte istället att söka sig till bland annat Sverige, med följd att trycket nedåt på svenska räntor var fortsatt stort. I november nådde europroblemen även Tyskland och en svårsåld statsobligationsemission fick till följd att den svenska räntan blev väsentligt lägre än den tyska. Under året som helhet sjönk den svenska börsen med ca 15 procent och internationella börser, sammanvägda som MSCI World- index, gick ner med ca 5 procent i lokal valuta, men ca 3 procent i svenska kronor – till följd av valutakursförändringar under året. Den 5- åriga statsobligationsräntan som vid början av året låg på nivåer upp emot 3,55 % bottnade i december på 1,0 %. Totalavkastningstabell Ingående Utgående Total- Total- Total- Total- Total- marknads- marknads- avkastning avkastning avkastning avkastning avkastning värde värde 2011 2011 2010 2009 2008Mkr 2011-01-01 2011-12-31 Mkr % % % %Räntebärande placeringar 3 058 3 291 302 9,6% 2,4% 2,7% 11,0%Aktier 1 103 997 -88 -7,8% 11,7% 30,5% -33,6%Alternativa Placeringar 13 13 -1 -4,1% -5,1% -10,1% 9,3%Säkringsinstrument 2 1 5 n/a n/a n/a n/aBolagsstrategiska Innehav 344 344 0 0,0% 0,0% 11,3% 0,0%Summa 4 520 4 645 219 4,8% 4,5% 8,2% 2,6% Totalavkastningstabellen är uppställd enligt rekommendation från Svensk Försäkring och bolagets riktlinjer för mätning och rapportering av totalavkastning. I noten 32 redovisas hur totalavkastningstabellen är kopplad till resultat- och balansräkningen. Utbetalda försäkringsersättningar Utbetalda försäkringsersättningar, inklusive skaderegleringskostnader, för året uppgick till 359 (367) miljoner kronor. Den genomsnittliga utbetalningen per försäkringsfall uppgick till 3,7 (3,6) prisbasbelopp. 5
  7. 7. Förändring i försäkringstekniska avsättningarLivförsäkringsavsättningar och avsättningen för oreglerade skador minskade tillsammans under året med 588 (385) miljoner kronor. Nyadödlighetsantaganden för det premiebefriade beståndet innebar att avsättningarna minskade med 356 miljoner. Resterande minskningberor i huvudsak på minskat antal sjukfall. Den övervägande delen av livförsäkringsavsättningar hänför sig till premiebefrielse för sjukfall.DriftskostnaderDriftskostnaderna har ökat med 6 miljoner kronor till 24 (18) miljoner kronor bland annat till följd av engångskostnader i samband med byteav pensionsavtal för de anställda och ökade marknadssatsningar.SolvensenEtt viktigt mått på bolagets ekonomiska ställning är den så kallade solvenskvoten. Solvensen i KPA Livförsäkring AB är följande: 2011-12-31 2010-12-31Kapitalbas, tkr 2 564 976 2 319 813Erforderlig solvensmarginal, tkr 373 520 375 458Överskott, tkr 2 191 456 1 944 355Solvenskvot 6,9 6,2Femårsöversikt, tkrModerbolaget KPA Livförsäkring AB*, ** 2011 2010 2009 2008 2007Premieinkomst 499 210 482 395 462 120 518 335 566 766Kapitalavkastning nettoi försäkringsrörelsen 211 805 203 123 346 452 97 074 41 578Förändring av försäkringstekniska avsättningar 158 025 385 364 -395 803 -66 459 26 601Försäkringsersättningar -358 747 -366 775 -403 327 -411 429 -383 834Försäkringsrörelsens tekniska resultat 315 624 685 904 -11 975 110 063 214 433Årets resultat 196 648 415 995 0 -16 878 101 250Ekonomisk ställning per den 31 decemberPlaceringstillgångar (värderade till verkligt värde) 4 555 645 4 276 059 4 216 089 3 892 326 3 904 739Försäkringstekniska avsättningar 2 109 985 2 268 010 2 653 374 2 257 571 2 191 112Konsolideringskapital 2 611 770 2 358 496 1 765 946 1 777 921 1 779 341Uppskjuten skatt i konsolideringskapital 46 794 38 683 -19 672 -7 697 109 444Kollektiv konsolidering 2 564 976 2 319 813 1 784 898 1 784 898 1 669 178Kollektiv konsolideringsnivå i % 222 202 167 179 176Kapitalbas för företaget 2 564 976 2 319 813 1 785 618 1 785 618 1 669 898Erforderlig solvensmarginal för företaget 373 520 375 458 391 259 375 938 390 291Kapitalbas för försäkringsgruppen 25 229 457 33 855 602 26 277 935 11 486 165 14 913 170Erforderlig solvensmarginal för försäkringsgruppen 2 667 025 1 983 911 1 865 602 2 026 372 1 625 580Dotterbolaget KPA Pensionsförsäkring AB (publ) *, ** 2011 2010 2009 2008 2007Premieinkomst 6 664 293 6 334 703 6 236 627 5 996 296 5 993 284Kapitalavkastning nettoi försäkringsrörelsen 3 969 370 5 021 066 6 415 203 2 922 690 -1 361 039Försäkringsersättningar -1 547 055 -1 271 794 -1 035 952 -849 818 -693 900Försäkringsrörelsens tekniska resultat -8 219 427 7 424 345 15 086 126 -2 850 173 2 895 315Årets resultat -8 473 393 7 180 217 14 894 296 -3 104 088 2 693 210Ekonomisk ställning per den 31 decemberPlaceringstillgångar (värderade till verkligt värde) 78 899 045 70 870 920 62 591 044 46 548 650 46 670 856Försäkringstekniska avsättningar 58 568 323 41 481 343 38 396 991 40 920 503 27 535 641 6
  8. 8. 2011 2010 2009 2008 2007Konsolideringskapital:Aktiekapital 300 000 300 000 300 000 300 000 300 000Övrigt eget kapital 22 708 251 31 579 559 24 531 046 9 739 296 12 900 637Konsolideringskaptial 23 008 251 31 879 559 24 831 046 10 039 296 13 200 637Kollektiv konsolidering 1 016 790 643 444 483 960 869 014 477 451Kollektiv konsolideringsnivå i % 101 101 101 102 101* Konsolideras ej med KPA Livförsäkring ABNYCKELTALModerbolaget KPA Livförsäkring AB 2011 2010 2009 2008 2007Förvaltningskostnad, % 0,5 0,4 0,5 1,0 1,0Direktavkastning, %* 3,3 3,0 3,0 3,8 3,7Totalavkastning, %** 4,8 4,5 8,2 2,6 1,1Solvenskvot 6,9 6,2 4,6 4,8 4,3* Redovisade nyckeltal avseende direktavkastning redovisas för åren 2007-2008 enligt FFFS 2006:17 och för åren 2009-2010 enligt FFFS 2009:12.** Redovisad totalavkastningen är redovisad enligt Svensk Försäkringsrekommendation för rapportering av totalavkastning.Dotterbolaget KPA Pensionsförsäkring AB * 2011 2010 2009 2008 2007Förvaltningskostnad, % 0,3 0,3 0,4 0,5 0,6Direktavkastning, % 3,0 2,5 3,2 3,3 3,5Totalavkastning, % 5,6 8,2 12,4 6,3 -3,0Solvenskvot 10,0 19,8 16,8 6,1 11,0* Konsolideras ej med KPA Livförsäkring ABFusionerade KPA Fondförsäkring AB ingår ej för åren 2007-2008.DISPOSITION AV ÅRETS RESULTATStyrelsen och verkställande direktören föreslår stämman att överskottet i KPA Livförsäkring AB, 196 648 595 kronor, ökarkonsolideringsfonden. 7
  9. 9. RESULTATRÄKNINGTkr 2011 2010TEKNISK REDOVISNING AV LIVFÖRSÄKRINGS-RÖRELSENPremieinkomstPremieinkomst Not 3 499 970 483 076Premier för avgiven återförsäkring -760 -681 499 210 482 395Kapitalavkastning, intäkter Not 4 204 862 176 053Orealiserade vinster på placeringstillgångar Not 5 165 529 112 939FörsäkringsersättningarUtbetalda försäkringsersättningar Not 6 -358 747 -366 775Förändring i avsättning för oreglerade skador Not 22 -200 000 28 339Förändring av livförsäkringsavsättningar Not 7, 21 787 553 357 025Återbäring och rabatter Not 23 -600 000 0Driftskostnader Not 8 -24 197 -18 203Kapitalavkastning, kostnader Not 9 -9 496 -31 179Orealiserade förluster på placeringstillgångar Not 10 -149 090 -54 690Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat 315 624 685 904ICKE-TEKNISK REDOVISNINGLivförsäkringsrörelsens tekniska resultat 315 624 685 904Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 315 624 685 904Förändring periodiseringsfonder -48 517 -118 200Skatt på årets resultat Not 13 -70 459 -151 709ÅRETS RESULTAT 196 648 415 995Rapport över TotalresultatModerbolag 2011 2010Periodens resultat 196 648 415 995Totalresultat för perioden 196 648 415 995 8
  10. 10. BALANSRÄKNINGTILLGÅNGARTkr 2011 2010PlaceringstillgångarPlaceringar i koncern- och intresseföretag Aktier och andelar i koncernföretag Not 14 343 770 343 770Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar Not 15 1 000 648 1 109 998 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not 18 3 208 809 2 820 314 Derivat Not 16 2 418 1 977 4 211 875 3 932 289Summa placeringstillgångar 4 555 645 4 276 059FordringarFordringar avseende direkt försäkring 488 2Aktuell skattefordran Not 13 47 598 19 056Övriga fordringar Not 19 13 209 4 199 61 295 23 257Andra tillgångarKassa och bank 70 572 285 611 70 572 285 611Förutbetalda kostnader och upplupna intäkterUpplupna ränte- och hyresintäkter 57 982 51 983 57 982 51 983SUMMA TILLGÅNGAR 4 745 494 4 636 910 9
  11. 11. BALANSRÄKNINGEGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDERTkr 2011 2010Eget kapitalAktiekapital, 72 aktier, kvotvärde 10 tkr 720 720Konsolideringsfond 1 895 442 1 479 448Årets resultat 196 648 415 995 2 092 810 1 896 163Obeskattade reserverPeriodiseringsfond Not 11 472 166 423 650Försäkringsteknisk avsättning (före avgiven återförsäkring)Livförsäkringsavsättningar Not 21 875 977 1 663 531Avsättning för oreglerade skador Not 22 293 065 93 064Avsättning för tilldelad återbäring Not 23 940 943 511 415 2 109 985 2 268 010Avsättning för andra risker och kostnaderAvsättning pensioner, liknande förpliktelser Not 34 1 748 -Avsättningar för skatter Not 25 46 794 38 683Summa avsättning för andra risker och kostnader 48 542 38 683SkulderSkulder avseende återförsäkring 10 2Derivat Not 17 1 051 215Övriga skulder Not 24 20 461 10 000 21 522 10 217Upplupna kostnader och förutbetalda intäkterÖvriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 26 469 187SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 4 745 494 4 636 910Ställda panter och ansvarsförbindelserEget kapitalPanter och därmed jämförliga säkerhet för egna skulderoch för såsom avsättningar redovisade förpliktelser Not 28 4 580 869 4 204 319Åtagande Not 29 140 731 162 368REDOGÖRELSE FÖR FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL Konsoli- Totalt Aktie- derings- Årets EgetTkr kapital fond resultat kapitalIngående balans 2010-01-01 720 1 479 448 0 1 480 168Föregående års vinstdisposition - 0 0 -Årets resultat - - 415 995 415 995Utgående balans 2010-12-31 720 1 479 448 415 995 1 896 163Ingående balans 2011-01-01 720 1 479 448 415 995 1 896 163Föregående års vinstdisposition - 415 995 -415 995 -Årets resultat - - 196 648 196 648Utgående balans 2011-12-31 720 1 895 442 196 648 2 092 810 10
  12. 12. KASSAFLÖDESANALYSTkr 2011 2010DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat före bokslutsdispositioner 1) 315 624 685 904 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 2) -256 347 -494 508 Betald skatt -90 890 -122 463Kassaflöde från den löpande verksamheten -31 613 68 933före förändring i tillgångar och skulder Förändring av placeringstillgångar 3) -180 856 49 551 Förändring av övriga rörelsefordringar -15 508 83 008 Förändring av övriga rörelseskulder 11 597 -4 472KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN -216 380 197 020ÅRETS KASSAFLÖDE -216 380 197 020Likvida medel vid årets början 285 611 88 968Årets kassaflöde -216 380 197 020Kursdifferens i likvida medel 1 341 -378Likvida medel vid årets slut 70 572 285 6111) Betalda och erhållna räntorUnder perioden erhållen ränta 99 817 98 529Under perioden betald ränta 901 -670Under perioden erhållen utdelning 34 275 28 251Summa betalda och erhållna räntor 134 933 126 1102) Poster som inte ingår i kassaflödetRealiserad vinst (-) / förlust (+) -49 207 -47 601Orealiserad vinst (-) / förlust (+) -39 838 -85 235Valutakursvinst (-) / förlust (+) -11 025 23 692Förändring av försäkringstekniska avsättningar -158 025 -385 364Övrigt 1 748 -Summa poster som inte ingår i kassaflödet -256 347 -494 5083) Förändring av placeringstillgångar, livförsäkringNettoinvestering av placeringstillgångar, livförsäkring -180 856 49 551Summa förändring av placeringstillgångar, livförsäkring -180 856 49 551 11
  13. 13. NOTERNot 1 RedovisningsprinciperÖverensstämmelse med normgivning och lagKPA Livförsäkring AB:s årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) samt Finansinspektionensföreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag FFFS 2008:26 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendationRFR 2, Redovisning för juridiska personer. KPA Livförsäkring AB tillämpar s. k. lagbegränsad IFRS i juridisk person och med detta avsesinternationella redovisningsstandarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS 2008:26.Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för svensk lag och medhänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.Ändrade redovisningsprinciperInga ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS har under året påverkat företagets redovisning.Nya eller ändrade IFRS, tillägg och tolkningar som ännu inte börjat tillämpasEtt antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder i kraft först under kommande räkenskapsår och har inteförtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. räkenskapsår 2012 ochframåt planeras inte att förtidstillämpas. Ingen av de nya eller ändrade standarderna och tolkningsuttalandena som ännu inte trätt i kraftbedöms få någon väsentlig påverkan på bolagets finansiella rapporter.IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2015. IASB harpublicerat den första av tre delar som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Denna första del behandlar klassificering och värdering avfinansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värdeeller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhållade kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övrigafinansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa ’fair value option’ som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligtvärde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilkainitialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte avdenna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. I avvaktan på att alla delar av standarden blir färdiga har företagetännu ej utvärderat effekterna av den nya standarden. Företaget har inte beslutat om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller frånoch med den 1 januari 2015. IFRS 13 Fair Value Measurement. En ny enhetlig standard för mätning av verkligt värde samt förbättrade upplysningskrav. Standardenska tillämpas framåtriktat på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2013 eller senare. Företaget har ännu inte gjort någon utvärdering omIFRS 13 kommer att medföra någon ändring i de metoder som idag tillämpas för värdering till verkligt värde.Förutsättningar vid upprättande av försäkringsföretagets finansiella rapporterKPA Livförsäkring AB:sfunktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp,om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Tillgångar och skulder är redovisade till anskaffningsvärde, förutom vissafinansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består avderivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporternaVid upprättande av de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS görs bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkartillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna ochantagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga.Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder sominte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. I not 33 beskrivs bedömningar och uppskattningar som har en betydandeinverkan på de finansiella rapporterna. 12
  14. 14. De viktigaste antagandena som påverkar redovisade belopp för tillgångar och skulder är relaterade till de försäkringstekniskaavsättningarna. Avsättningarna kontrolleras och utvärderas löpande i det ordinarie boksluts- och prognosarbetet. Betydelsen av respektiveantagande visas i känslighetsanalys i not 2, Upplysningar om risker.Utländsk valutaTransaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. KPALivförsäkring AB:s funktionella valuta är svenska kronor och vid värdering av tillgångar och skulder i utländsk valuta används balansdagensstängningskurser. Valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen netto på raden ”Kapitalavkastning, intäkter” respektive”Kapitalavkastning, kostnader”. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället.Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vidtidpunkten för värdering till verkligt värde.FörsäkringsavtalKPA Livförsäkring AB har genomfört en klassificering av alla avtal utifrån den försäkringsrisk de innehåller och därmed den ekonomiskapåverkan som en försäkringshändelse har för bolaget. För att räknas som ett försäkringsavtal ska den ekonomiska påverkan varabetydande. Bolaget har bedömt att den ekonomiska påverkan är betydande om försäkringsrisken är minst fem procent. Även förpensionsförsäkringsavtal med försäkringsrisk mindre än fem procent som tecknas utan personlig rådgivare bedöms den ekonomiskapåverkan vara betydande. Är ekonomisk påverkan försumbar räknas avtalet som ett finansiellt instrument. Klassificeringen styr dock inteom avtalen redovisas som försäkringsavtal eller delas upp på en försäkringsdel och en finansiell del, s.k. unbundling. Begreppet försäkringsavtal definieras i IFRS 4. Avtal som medför betydande försäkringsrisker för den försäkrade och därmed uppfyllerdefinitionen av försäkringsavtal ska redovisas enligt IFRS 4. Avtal som inte uppfyller definitionen ska redovisas som finansiella kontraktenligt IAS 39, alternativt som serviceavtal enligt IAS 18. KPA Livförsäkring AB:s bestånd består i huvudsak av grupplivförsäkringarinnehållande betydande försäkringsrisk och redovisas därmed enligt IFRS 4.PremieinkomstSom premieinkomst redovisas inbetalda belopp under räkenskapsåret enligt försäkringsavtal för direkt försäkring. Premieinkomst redovisasexklusive skatter och andra offentliga avgifter som belastar försäkringspremien.Försäkringstekniska avsättningarFörsäkringstekniska avsättningar utgörs av livförsäkringsavsättningar, avsättning för oreglerade skador och fond för tilldelad återbäring.Bolagets balans- och resultaträkning är helt knutna till försäkringsgrenen Gruppliv- och Tjänstegrupplivförsäkring. KPA Livförsäkring AB:slivförsäkringsavsättningar och avsättning för oreglerade skador är avsedda att täcka de framtida kostnaderna för riskskyddet som deförsäkrade åtnjuter enligt 9§ i KPA Livförsäkring AB:s försäkringsvillkor. Riskskyddet utgör det efterskydd som ges vid avgång ur tjänst vidarbetsoförmåga, arbetslöshet, ny anställning utan jämförbar försäkring och ålderspensionering. Bolagets aktuarie beräknar avsättningarna med hjälp av statistiska och aktuariella metoder som anpassats till företagets historiskaerfarenheter och observationer i försäkringsbeståndet.LivförsäkringsavsättningarPosten avser avsättningar för premiebefriade försäkringar.Avsättning för oreglerade skadorDessutom görs avsättningar för försäkringsfall som har rapporterats men inte reglerats samt för okända förväntade försäkringsfall vilkaredovisas under posten avsättningar för oreglerade skador. Storleken på avsättningarna beror på bolagets erfarenhet.Fond för tilldelad återbäringUnder posten avsättning för återbäring redovisas medel som har avsatts för framtida premieinkomst i bolaget.DriftskostnaderSamtliga driftskostnader fördelas i resultaträkningen efter funktionerna skadereglering, administration och kostnader för kapitalförvaltning. 13
  15. 15. Avgiven återförsäkringSom premie för avgiven återförsäkring redovisas belopp som betalats ut under räkenskapsåret eller belopp som tagits upp som en skuld tillförsäkringsföretag som mottagit återförsäkring enligt ingångna återförsäkringsavtal.Redovisning av kapitalavkastningKapitalavkastning, intäkterPosten Kapitalavkastning, intäkter avser avkastning på placeringstillgångar och omfattar utdelning på aktier och andelar, ränteintäkter,valutakursvinster (netto), återförda nedskrivningar och realisationsvinster (netto).Kapitalavkastning, kostnaderUnder Kapitalavkastning, kostnader redovisas kostnader för placeringstillgångar. Posten omfattar kapitalförvaltningskostnader,räntekostnader, valutakursförluster (netto), nedskrivningar samt realisationsförluster (netto).Realiserade och orealiserade värdeförändringarFör placeringstillgångar som värderas till anskaffningsvärde utgör realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris ochbokfört värde. För placeringstillgångar som värderas till verkligt värde är realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningsprisoch anskaffningsvärde. För räntebärande värdepapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet och för övrigaplaceringstillgångar det historiska anskaffningsvärdet. Vid försäljning av placeringstillgångar förs tidigare orealiserade värdeförändringarsom justeringspost under posterna Orealiserade vinster på placeringstillgångar respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar.Orealiserade vinster och förluster redovisas netto per tillgångsslag. Sådana förändringar som förklaras av valutakursförändringar redovisassom valutakursvinst eller valutakursförlust under posten Kapitalavkastning.SkattI årets skattekostnad ingår inkomstskatt och uppskjuten skatt. Skattesatsen är 26,3 procent av det beskattningsbara resultatet.Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässigavärden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och medtillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Temporära skillnader beaktasinte för skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag under förutsättning att moderföretaget eller investeraren kan styratidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det är sannolikt att en sådan återföring inte sker inom överskådlig framtid.Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det ärsannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt attde kan utnyttjas. Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningenredovisas som en skuld. I juridisk person redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delasdäremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvidtillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseendeaktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering avaktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.Finansiella instrumentFinansiella instrumentFinansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan kundfordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument,lånefordringar och räntebärande värdepapper, övriga finansiella placeringstillgångar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinnsleverantörsskulder, utgivna skuldinstrument, låneskulder samt derivat. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då företaget förbinder sig att förvärva elleravyttra tillgången. En finansiell tillgång tas bort från rapport över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller ellerbolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapport överfinansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapport över finansiell ställning endast när detföreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobeloppeller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. 14
  16. 16. Klassificering och värderingFinansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg förtransaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligtvärde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificerasvid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efterförsta redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Derivatinstrument redovisas både initialt och löpande till verkligt värde. Värdeökningar respektive värdeminskningar samt iförekommande fall betald och upplupen ränta på derivat redovisas som nettoresultat av finansiella transaktioner. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Denna kategori består av två undergrupper: finansiellatillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k FairValue Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade iresultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde. I undergruppen finansiella tillgångar som företaget initialt valt attplacera i denna kategori ingår följande placeringstillgångar: aktier och andelar, obligationer och räntebärande värdepapper,placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär risk samt vissa organisatoriska innehav som redovisas bland övriga finansiellaplaceringstillgångar. Företaget har som princip att hänföra samtliga dessa placeringstillgångar som är finansiella instrument och som inte är aktier i dotter-eller intresseföretag till kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen därför att företaget löpandeutvärderar kapitalförvaltningens verksamhet på basis av verkliga värden.Beräkning av verkligt värdeFöljande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrumenten.Finansiella instrument noterade på en aktiv marknadFör finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noteradeköpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktassom noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare,branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska ochregelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttringbeaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Sådana instrument återfinns på balansposternaaktier och andelar, obligationer och andra räntebärande värdepapper samt fondförsäkringstillgångar. Den största delen av företagetsfinansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknadOm marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik.De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används iså låg grad som möjligt. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; derivat, vissa innehavi så kallade alternativa placeringar, fond- i fondinnehav samt onoterade innehav av aktier vilka redovisas i balansposten aktier och andelar,vissa organisatoriska innehav som redovisas bland övriga finansiella placeringstillgångar samt en placering i räntebärande värdepappersom redovisas i balansposten obligationer och räntebärande värdepapper.Aktier och andelarAktier och andelar värderas till verkligt värde. Aktier och andelar som är officiellt noterade värderas med hjälp av senaste officiella köpkurs,i lokal valuta. Onoterade aktier och andelar utgörs främst av investeringsfonder. Verkligt värde för så kallade fond i fond-innehav tas fram genom attde underliggande tillgångarna i respektive fond marknadsvärderas och kurssätts. Dessa underliggande innehav är oftast noterade om detavser hedgefond i fonder och de underliggande tillgångarna värderas enligt principerna för noterade tillgångar (senaste officiella köpkurs).Värdering av fond i fond sker av extern part utsedd av fond i fond-förvaltaren. Värdering av innehav i Private Equity-fonder sker av respektive förvaltare enligt IPEVCs (International Private Equity and VentureCapital association) regelverk. Enligt dessa principer sker värdering från anskaffningsvärde enbart om det är uppenbart attanskaffningsvärdet inte speglar det verkliga värdet. 15
  17. 17. Obligationer och andra räntebärande värdepapperObligationer och andra räntebärande värdepapper värderas till verkligt värde. Både svenska och utländska obligationer och andraräntebärande värdepapper med officiell handel marknadsvärderas dagligen med hjälp av senaste officiella köpkurs i lokal valuta. För instrument utan officiell handel och där tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmäntvedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva. Obligationer och andra räntebärandevärdepapper utan officiell handel marknadsvärderas med hjälp av en yieldkurva baserad på STIBOR (för löptider upp till 9 månader)respektive swapräntor (för löptider över 1 år) samt en marknadsmässig justering med en för respektive värdepapper bedömd rimligkreditspread.DerivatDerivat värderas till verkligt värde. Börshandlade ränte- och aktieterminer tas upp till det verkliga värdet utifrån senast officiella köp- ellersäljkurs. Ränteswappar och swaptions värderas med hjälp av yieldkurvor baserad på köp- och säljkurs för interbankräntor, FRA-räntor ochswapräntor samt avseende swaptions; även volatilitetsytor. OTC-aktieindexoptioner marknadsvärderas med hjälp av Black & Scholesvärderingsmodell, med marknadsdata som input. Valutaterminer värderas med hjälp av noterad köpkurs mot kronor för aktuell valuta vidvärderingsdagens slut och yieldkurvor för de två valutorna för aktuell löptid. Transaktionskostnader för derivat kostnadsförs.Övriga finansiella placeringstillgångarFör organisatoriska innehav bland övriga finansiella placeringstillgångar sker värdering antingen baserad på diskonterade framtidakassaflöden, substansvärde eller värdering utförd av extern part.Lånefordringar och kundfordringarLånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och sominte är noterade på en aktiv marknad. Till denna kategori hänförs lån med säkerhet i fast egendom, övriga lån, övriga finansiellaplaceringstillgångar förutom de organisatoriska innehav som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, lån lämnade tillkoncernföretag, övriga fordringar inklusive likvida medel samt upplupna ränteintäkter. Dessa tillgångar värderas till upplupetanskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Denna kategori består av två undergrupper, finansiella skuldersom innehas för handel och finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori. I denförstnämnda delkategorin ingår derivat med negativt verkligt värde. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.Andra finansiella skulderUpplåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupetanskaffningsvärde.Nedskrivningar av finansiella instrumentVid varje rapporttillfälle utvärderar försäkringsföretaget om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp avtillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas förförsta gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången ellergruppen med tillgångar. Om det finns objektiva bevis som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktas dessa tillgångar somosäkra. Objektiva bevis utgörs av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinnaanskaffningsvärdet. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorin lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas tillupplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgångenredovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.En finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov endast om objektiva belägg visar att en eller flera händelser inträffat som har en inverkanpå de framtida kassaflödena för den finansiella tillgången om dessa kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Objektiva belägg för att en ellerflera händelser inträffat som påverkar de uppskattade framtida kassaflödena är exempelvis följande: • betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, • att långivaren beviljat låntagaren en eftergift som en följd av dennes finansiella svårigheter och som annars inte hade övervägts, • ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, • att det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller genomgå annan finansiell rekonstruktion och • negativ värdeutveckling på pantsatta tillgångar. 16
  18. 18. Återföring av nedskrivningarEn nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i deantaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. Nedskrivningar av tillgångar inom kategorin lånefordringar ochkundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras tillen händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.Andra avsättningarEn avsättning redovisas i balansräkningen när KPA Livförsäkring AB har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av eninträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitliguppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering avdet förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och,om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.Andra finansiella skulderÖvriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.PensionerPrinciper för redovisning av pensioner beskrivs i noten 34.Pensionering i egen regiKPA har from juli 2011 utöver de kollektivavtalade pensioner som tryggats i Konsumentkooperationens pensionsstiftelse utfäst till vissaanställda att ersätta 65 procent av lönen för dem som väljer att gå i pension från 62 års ålder. Förändring i pensionsförpliktelsernaredovisas över resultaträkningen.DotterföretagAndelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Nedskrivning görs när det redovisade värdet överstigeråtervinningsvärdet.AktieägartillskottFöretaget redovisar aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering (UFR 2). Aktieägartillskott förs direktmot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren.Not 2 Upplysning om riskerRisk och riskhantering är en central del av verksamheten i försäkringsföretag. Denna not omfattar en beskrivning av KPA LivförsäkringAB:s riskhantering samt kvantitativa och kvalitativa upplysningar om försäkringsrisker, finansiella risker, operativa risker, affärsrisker,strategiska risker, ryktesrisker och compliancerisker.Övergripande riskhanteringFörmågan att identifiera, förebygga och hantera risker blir allt viktigare för ett företag. Riskhanteringen ger åtgärdsberedskap samtmöjlighet att planera och genomföra aktiviteter för att öka möjligheterna att nå företagets mål. Risker som hanteras på rätt sätt kan leda tillnya möjligheter och värdeskapande medan risker som inte hanteras rätt kan leda till skador och stora kostnader. Folksams, och tillika KPALivförsäkring AB:s, risker hanteras på samma enhetliga och övergripande synsätt som inom hela Folksam vilket utgår ifrån en helhetssynpå risksituationen. Syftet med riskhanteringen är att fånga alla väsentliga risker som är förknippade med organisationen och dessverksamhet i både nutid och framtid.  Genom god riskhantering får styrelse och vd en allsidig och saklig bild av den totala risksituationen, vilket ökar förståelsen och kunskapen om riskerna och möjligheterna att nå målen.  Genom att bedriva den övergripande riskhanteringen på ett enhetligt och strukturerat sätt ökar förståelsen och kunskapen i företaget om de risker och möjligheter som berör organisationen.  Genom riskhanteringen kan risknivån påverkas och anpassas så att kapitalbasen är tillräcklig i förhållande till risksituationen samt att även avvikelser i det förväntade ekonomiska resultatet kan begränsas. KPA Livförsäkring AB är exponerat mot olika risker, vilka påverkar företagets finansiella ställning, resultat och måluppfyllelse. Dessarisker delas, på aggregerad nivå, in i riskkategorier enligt riskkartan på bilden nedan.: 17
  19. 19. För att beskriva riskhanteringen i risknoten har avsnitten delats in försäkringsrisker, finansiella risker och verksamhetsrisker.RiskhanteringsprocessenFolksams riskhanteringsprocess utgör en viktig beståndsdel av den övergripande riskhanteringen. Riskhanteringsprocessen utgör ett stöd iavvägningen mellan risktagande och möjlighet att nå uppsatta mål och är därmed en viktig del av den övergripande riskhanteringen.Riskhanteringsprocessen omfattar att identifiera, värdera, hantera, övervaka och rapportera alla väsentliga risker.IdentifieraEtt enhetligt och systematiskt sätt används för att identifiera och kartlägga risker i enlighet med företagets riskkategorisering. Identifieringenav risker syftar till att upptäcka och klargöra alla väsentliga risker en organisation är utsatt för på både kort och lång sikt. Identifierade riskerska beskrivas, registreras och kategoriseras. Till samtliga risker kopplas också uppgifter om vilka enheter och vilka bolag som berörs. Allaidentifierade risker tilldelas en riskägare och åtgärder tas fram för att hantera och förebygga riskerna.VärderaFöretaget ska alltid sträva efter att värdera identifierade risker. För att risker ska kunna aggregeras till en bild över den totala risksituationen(dvs, riskprofilen) behöver riskerna värderas. Risker ska värderas på ett enhetligt sätt och, där så är möjligt, kvantifieras med vedertagnamätmetoder. Risker kan värderas mer eller mindre precist och noggrant, och beroende på risktyp är värderingen kvantitativ (mätning) ellerkvalitativ (bedömning). Med kvantitativ värdering (mätning) avses en skattning som är en numerisk beräkning eller överslagskalkyl. Medkvalitativ värdering (bedömning) avses en bedömning som är en översiktlig skattning av riskens påverkan. Den kvalitativa bedömningenkan exempelvis utgå från en värdering av risken från två perspektiv, dels vilken påverkan händelsen får om den inträffar samt vilkensannolikheten är att händelsen inträffar. Trafikljuset, som är Finansinspektionens verktyg för mätning av risker, används också som enmetod för att värdera försäkrings- och finansiella risker (marknadsrisk och kreditrisk). För att beräkna hur mycket kapital företaget måstehålla enligt Trafikljuset för att täcka sina risker utförs ett antal fördefinierade stresscenarier. De olika scenarierna ger upphov till det totalakapitalkravet på företaget och sätts i relation till företagets kapitalbuffert.HanteraVilken typ av hantering av risker som är aktuell är avhängigt av riskens natur, men gemensamt är att det ska finnas t ex regelverk,processer och kontrollaktiviteter. Som en del av hantering av risker planeras och genomförs åtgärder för att styra eller begränsa risken. Detär verksamhetens och företagsledningens ansvar att prioritera de åtgärder som planerats utifrån den nytta de kommer att medföra förorganisationen. Alternativet för hanteringen bör väljas baserat på den förväntade kostnaden för införandet samt de förväntade fördelarna.Alternativen vid beslutet om hanteringen av risken är att antingen acceptera risken, bevaka risken eller reducera risken. Effektiviteten iriskhanteringen uttrycks genom effekten av de föreslagna åtgärderna, såsom om risken kommer att elimineras eller i vilken grad denminskar.ÖvervakaÖvervakning innefattar den dagliga/löpande bevakningen av riskerna och deras åtgärder, samt att riskerna till exempel ligger inomfastställda limiter. Det förutsätts att nödvändiga processer och rutiner skapas av verksamheten för att följa upp riskarbetet. Det är denoperativa verksamheten som ansvarar för att se till att åtgärder och risker kontinuerligt övervakas. 18
  20. 20. RapporteraSamtliga väsentliga risker som är förknippade med organisationen och dess verksamhet, i både nutid och framtid, ska löpande rapporterastill styrelse och vd, i såväl moder- som dotterbolag, för att ge en allsidig och saklig bild över den totala risksituationen. Rapportering av denaggregerade risksituationen sker genom skriftliga riskrapporter. Riskerna, liksom de åtgärder som är knutna till dessa, följs kontinuerligtupp. Gemensamma uppföljningar sker också för att få avstämningar av risksituationen.Organisation och ansvarsfördelningOrganisation och ansvarFör att tydliggöra styrning av verksamheten och ansvar för riskhantering och riskkontroll har en uppdelning i tre ansvarslinjer gjorts.AnsvarslinjerDen första ansvarslinjen utgörs av enheter, moder- och dotterbolag samt utlagd verksamhet. Med detta menas att den första ansvarslinjen:  ansvarar för att leda verksamheten så att de av styrelsen fastställda målen uppfylls, äger och hanterar risker, dvs ansvarar för riskhanteringsaktiviteter såsom att identifiera, värdera och hantera risker, uppföljningar av riskhanteringsaktiviteterna samt ansvarar för regelefterlevnad.Den andra ansvarslinjen utgörs av styrnings- och kontrollfunktioner. Den andra ansvarslinjen stödjer, rådger och följer upp den förstaansvarslinjen utifrån intern styrning och kontroll. Med detta menas att den andra ansvarslinjen bland annat:  etablerar och upprätthåller regelverk inklusive principer och ramverk för intern styrning och kontroll,  ansvarar för att ha en övergripande och aggregerad bild av risksituationen, inklusive internkontroll avseende styrning, riskhantering och regelefterlevnad  stödjer och rådger den första ansvarslinjen i tolkning, implementering och efterlevnad av regelverk inklusive principer och ramverk  granskar och följer upp den första ansvarslinjen  rapporterar till styrelse, vd och andra intressenterDen tredje ansvarslinjen inom företaget utgörs av internrevision. Internrevisionen granskar och utvärderar, på styrelsens uppdrag, deninterna styrningen och kontrollen inklusive riskhantering.Ansvar och rollerAnsvaret för Folksams, och tillika KPA Livförsäkring AB, riskhantering är fördelat och strukturerat på följande sätt:StyrelsenDet är styrelsens ansvar att se till att ett företags risker hanteras och kontrolleras på ett tillfredställande sätt. Styrelsen fastställer de riktlinjersom ska gälla för riskhantering och intern kontroll.RevisionsutskottStyrelsen för moderbolaget Folksam ömsesidig livförsäkring har inom sig utsett ett revisionsutskott. Revisionsutskottet har till huvuduppgiftatt bistå styrelsen med att fullgöra dess skyldigheter och ansvar vad gäller att säkerställa den finansiella redovisningen och bedöma internstyrning och kontroll inklusive riskhantering för moderbolaget och dotterbolagen. Inom riskområdet har utskottet bland annat till uppgift attutvärdera:  den interna styrningen och kontrollen  väsentliga risker  den interna revisionsprocessenVDVD ansvarar för att det finns interna regler och ansvariga för riskhantering och riskkontroll. VD ansvarar också för att se till att hantering ochuppföljning görs enligt dessa regler.RiskkommitténRiskkommitténs ansvar är att vara rådgivande inom frågor som berör riskhantering, såsom riskkategorisering och riskhanteringsprocesssamt tillstyrka den aggregerade riskrapporten för företaget. 19
  21. 21. RiskavdelningenRiskavdelningen ansvarar för genomförandet av den övergripande riskstyrningen samt att säkerställa en ändamålsenlig och effektivriskhantering och oberoende riskkontroll. Riskavdelningen ska vara stödjande och rådgivande i frågor avseende en gemensamändamålsenlig och effektiv riskhantering, i enlighet med en god intern styrning och kontroll. Riskavdelningen ska se till att det åtminstone finns en riskansvarig för varje företag (Risk Manager) som står underFinansinspektionens tillsyn samt för varje riskkategori (Riskkategoriansvarig).Risk ManagerRisk Manager ansvarar för att företagsövergripande säkerställa en ändamålsenlig och effektiv riskhantering och oberoende riskkontroll.Risk Manager ska vara stödjande och rådgivande i frågor avseende riskhantering som en del av den interna styrningen och kontrollen.RiskkategoriansvarigRiskkategoriansvarig ansvarar för att säkerställa och skapa förutsättningar för en ändamålsenlig och effektiv riskhantering och oberoenderiskkontroll för respektive riskkategori.ChefaktuarienChefaktuarien ansvarar för värderingen av försäkringsåtagandena och arbetar fram och föreslår:  förändringar i försäkringstekniska riktlinjer  förändringar i reservsättningsinstruktionenGenerellt om påverkan av riskernaI försäkringsföretagen är finansiella risker och försäkringsriskerna det som påverkar företagen mest. Operativa ryktes- och strategiskarisker påverkar generellt sett inte försäkringsföretagens balans- och resultaträkningar i lika stor utsträckning, även om en enskild risk kanpåverka mer än andra.TjänstegrupplivförsäkringDen mest väsentliga finansiella riskerna att hantera är marknadsrisken, dvs. att värdet på tillgångar och/eller skulder utvecklas ogynnsamttill följd av förändringar i marknadspriser. Av försäkringsriskerna är reservsättningsriskerna de mest väsentliga att hantera. Dessa kanfrämst delas in i sjukfallsrisken (att sjukligheten bland de försäkrade ökar) och dödsfallsriskerna (att dödligheten blir större än förväntat).Även risken för inflation kan påverka, då utbetalda försäkringsersättningar är värdesäkrade.FörsäkringsriskerFörsäkringsrisker i KPA Livförsäkring finns i riskkategorin livförsäkringsrisk. Inom riskkategorin finns en indelning i risktyper:  Teckningsrisk, definierat som risken för förlust p g a otillräcklig premie till följd av ogynnsamt utfall av tillämpade antaganden.  Avsättningsrisk, definierat som risken för förlust p g a otillräckliga avsättningar till följd av ogynnsamt utfall av tillämpade antaganden.  Koncentrationsrisk, dvs risken för koncentrationer av risk på tillgångs- eller skuldsidan som kan leda till förluster eller negativ resultatutveckling vid ogynnsamma marknadsförhållanden eller händelser, är också tillämplig vid beskrivningen av försäkringsrisker.Hantering av försäkringsriskerHantering och värdering av risker i försäkringsverksamheten är grundläggande för alla försäkringsföretag. Korrekt prissättning av riskernatryggar KPA Livförsäkring AB:s ekonomi och en långsiktigt konkurrenskraftig premie. Det är även viktigt att säkerställa attreservavsättningarna är tillräckliga. Risker liksom principer och verktyg för riskhantering skiljer sig åt för olika typer av försäkringskontrakt.KPA Livförsäkring AB:s försäkringsverksamhet omfattar riskförsäkring i form av tjänstegrupplivförsäkringar.Det generella interna styrningsverktyget när det gäller prissättning av försäkringsrisker och reservavsättningar är de försäkringstekniskariktlinjerna, som beslutas av företagets styrelse. Av dessa framgår bland annat vad som ska gälla för de antaganden som används vidbestämning av premier och avsättning av reserver.KPA Livförsäkring AB:s styrelse fastställer även reservsättningsinstruktion. Reservsättningsinstruktionen behandlar bland annat vilkareserver som bör fastställas för de olika delarna av försäkringsverksamheten. 20
  22. 22. RiskförsäkringTeckningsriskLivförsäkringsrisken vid tecknandet av dödsfallsförsäkring är risken att dödligheten underskattas i de antaganden som används förpremieberäkning. Livförsäkringsrisken innefattar även risken att insjuknandet underskattas och/eller att tillfrisknandet överskattas i deantaganden som används för premieberäkning. Driftskostnadsrisken vid tecknandet för dödsfallsförsäkring är risken att driftskostnadernaunderskattas i de antaganden som används för premieberäkning. Konsekvensen av felaktiga premieantaganden blir att premien inte täcker försäkringens utbetalningar och driftskostnader. Riskernahanteras genom årlig analys av dödlighet, sjuklighet och driftskostnader, som grund för eventuella beslut om premieförändringar.Koncentrationsrisk är risken för otillräcklig riskutjämning på grund av för litet kollektiv eller skevt urval. För kollektivavtalad tjänstegrupplivär koncentrationsrisken begränsad. Risker vid tecknande hanteras också via återförsäkring. Återförsäkringsprogrammet omfattarkatastrofåterförsäkring för olyckshändelser med mer än ett dödsfall. Återförsäkringsprogrammet ses över löpande och justeras vid behov.AvsättningsriskLivförsäkringsrisken vid reservsättning av dödsfallsförsäkring är risken att dödligheten underskattas i de antaganden som används för attberäkna reserver. Livförsäkringsrisken vid reservsättning av sjukförsäkring är risken att insjuknandet underskattas och/eller atttillfrisknandet eller dödligheten överskattas i de antaganden som används för att beräkna reserver. Driftskostnadsrisken vid reservsättningför både dödsfallsförsäkring och sjukförsäkring är risken att driftskostnaderna underskattas i de antaganden som används för att beräknareserver. Med felaktiga reservsättningsantaganden räcker inte reserverade skadekostnader och driftskostnader till för behandling ochutbetalning av de skador - rapporterade eller ej rapporterade - som inte slutreglerats. Riskerna vid beräkning av reserver hanteras genomatt modeller och antaganden löpande ses över. Ändrade lagar eller regler kan innebära att den framtida skadeutvecklingen skiljer sig från den historiska. Detta, liksom förändringar isjukligheten över tiden, försvårar bedömningen av framför allt sjuklighetsriskerna. Bedömningen av framför allt dödsfallsrisker kan försvårasav stora skadehändelser, då reserven för ej inrapporterade skador är svår att beräkna. I samband med skadereglering av dödsfall och sjuklighet sker också riskbedömning, framför allt av så kallade oriktiga uppgifter eller avom den försäkrade uppfyller kraven i villkoren för att omfattas av försäkringen.Känslighetsanalys av reservsättningsantagandenI tabellen visas hur de försäkringstekniska avsättningarna skulle förändras om dödligheten, premiebefrielsen eller driftskostnadernaförändrades. Tabellen visar känsligheten i KPA Livförsäkring AB:s avsättningar. De försäkringstekniska avsättningarnas känslighet förränteförändringar framgår av avsnittet om finansiella risker. - Dödssannolikheten antas ökas med 20 %. En ökad dödssannolikhet innebär ökade avsättningar för premiebefrielseförsäkringar. - Marknadsräntan sjunker med 1 % vilket medför ökade avsättningar. - Reservavsättningens förändring visas när inflationen ökar med 1 %.Känslighet för risker hänförliga till försäkringsavtalKänslighetsanalysen har genomförts genom att mäta effekten på de försäkringstekniska avsättningarna, resultat före skatt och eget kapitalav rimligt sannolika förändringar i några centrala antaganden. Varje antagande mäts för sig.Antagande Försäkrings Förändring i tekniska av- Resultat Eget2011 antagande % sättningar tkr före skatt kapitalDödlighet +20 % 213 793 -213 793 -157 565Räntekänslighet -1 % 52 019 -52 019 -38 338Kostnadsinflation +1 % 11 690 -11 690 -8 6162010Dödlighet +20 % 266 838 -266 838 -196 659Räntekänslighet -1 % 89 074 -89 074 -65 651Kostnadsinflation +1 % 22 680 -22 680 -16 716Koncentrationer av försäkringsriskKPA Livförsäkring AB:s försäkringsportfölj består av engångsutbetalningar vid dödsfall. Det är en stor övervikt av det aktiva beståndetframför de premiebefriade med efterskydd. För företaget är risken för de aktiva liten eftersom avtalen är ettåriga. Den största risken ärsjukligheten som har varierat kraftigt under senare år. 21
  23. 23. Risksummor mkr Aktiva Premiebefrielse Totalt2011 beståndet beståndetMän 51 967 3 000 54 967Kvinnor 204 198 14 602 218 800Totalt 256 165 17 602 273 767Risksummor mkr Aktiva Premiebefrielse Totalt2010 beståndet beståndetMän 51 697 3 181 54 878Kvinnor 208 725 18 484 227 209Totalt 260 422 21 665 282 087Finansiella riskerFinansiella risker omfattar riskkategorierna marknadsrisk, kreditrisk, koncentrationsrisk, likviditetsrisk och matchningsrisk.Riskkategorin marknadsrisk definieras som risken för att nettovärdet av tillgångar och skulder minskar till följd av förändringar imarknadspriser. Inom marknadsrisk finns risktyperna:  Ränterisk, definieras som risken för att nettovärdet av tillgångar och skulder minskar till följd av förändringar i marknadsräntor.  Aktiekursrisk, definieras som risken för att nettovärdet av tillgångar och skulder minskar till följd av aktiekursförändringar.  Valutakursrisk, definieras som risken för att nettovärdet av tillgångar och skulder minskar till följd av ändrade valutakurser.  Övrig marknadsrisk, definieras som risken att nettovärdet av tillgångar och skulder minskar till följd av marknadsförändringar som ej omfattas av andra marknadsrisker. Riskkategorin kreditrisk delas upp i risktyperna:  Spreadrisk, risken för att räntebärande placeringar med kreditrisk förlorar i värde till följd av förändringar av spreaden mot riskfria placeringar.  Motpartsrisk, Risken för att en motpart inte kan fullgöra sina åtaganden och att eventuella säkerheter inte täcker fordran vilket leder till kreditförluster. Med koncentrationsrisk avses risken för koncentrationer av risk på tillgångs- eller skuldsidan som kan leda till förluster eller negativresultatutveckling vid ogynnsamma marknadsförhållanden eller händelser. Koncentrationsrisken kan vara tillämplig i flera riskkategorier. Med likviditetsrisk avses risken för att inte kunna infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för atterhålla betalningsmedel ökar avsevärt. Riskkategorin matchningsrisk definieras som risken att nettot av bolagets tillgångar och skulder minskar till följd av att tillgångarnassammansättning inte motsvarar skuldernas kan vara tillämplig i flera riskkategorier. Matchningsrisk kan vara tillämplig i flera riskkategorier.Hantering av finansiella riskerStyrelsen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av företagets tillgångar och anger ramar och riktlinjer för verksamheten. Vd ansvararför förvaltningen av företagets tillgångar inom de ramar och anvisningar som styrelsen givit samt för översynen av placeringsriktlinjerna. Kapitalförvaltningen är organiserad så att kapitalförvaltningen svarar för den löpande finansiella riskstyrningen och föreslårplaceringsinriktning. Avdelningen svarar även för all derivathantering med syfte att styra risknivån i företaget på en övergripande nivå.Avdelningen för ansvarsfullt ägande ansvarar för bolagsstyrning, miljö- och etikanalys och företagets etiska placeringsregler. Förvaltningen av alternativa placeringar hanteras av en separat avdelning. Löpande aktie- och ränteförvaltning samtvärdepappersadministration sköts av Swedbank Robur. I syfte att skapa en oberoende riskkontroll har uppföljningen organiserats enligt följande:  Kapitalförvaltningen ansvarar för att föreslå placeringsstrategi för styrelsen och ansvarar för löpande kapitalförvaltning.  Chefen för Compliance är huvudansvarig för att uppföljning sker på daglig basis enligt de limiter som fastställts av styrelsen i placeringsriktlinjer, placeringsreglementen och fondbestämmelser och för att rapportering sker av överträdelser till styrelser och vd inom respektive företag.  Swedbank Robur ansvarar för daglig kontroll av gällande placeringsbestämmelser samt att resultatet av utförd kontroll rapporteras till Complianceavdelningen, Riskavdelningen och kapitalförvaltningen. 22
  24. 24. FörvaltningsprinciperMålet för förvaltningen av tillgångarna är att under gällande risk- och placeringsrestriktioner på bästa sätt bidra till en stabil ochkonkurrenskraftig premie. Styrelsen har formulerat att risknivån i företaget inte får vara högre än att grönt ljus erhålls i Finansinspektionenstrafikljusmodell. KPA Livförsäkring AB:s vision är att bidra till ett långsiktigt och hållbart samhälle där individen känner trygghet. Ett steg i arbetet motdenna vision är att KPA Livförsäkring AB ställer etiska krav på de företag där placeringar görs.Principer för val av placeringsinriktningIndata utgörs bland annat av tillgångarna, skulderna och deras egenskaper - såsom förväntad avkastning, risk och korrelationer – samtprognoser för försäkringsrörelsens utveckling. Optimeringen av den totala tillgångsportföljen görs med utgångspunkten att företaget skatåla att utvecklingen på finansmarknaderna blir mycket svag. Uppfyllandet av de legala restriktionerna om skuldtäckning och solvens har högsta prioritet vid valet av placeringsinriktning. Därtill skasärskild hänsyn tas till Finansinspektionens trafikljusmodell. Först därefter ska företagets interna riskpreferenser och affärsmål tas ibeaktande. Den placeringsinriktning som fastställs tjänar sedan som utgångspunkt för tillgångsförvaltningen. Förvaltarna får, inom vissa ramar,avvika från den placeringsinriktningen om det bedöms vara gynnsamt för avkastningen.PortföljstrukturDen totala tillgångsportföljen i KPA Livförsäkring AB är sammansatt av fem delportföljer: aktier, räntor, alternativa placeringar,säkringsinstrument och bolagsstrategiska innehav. Säkringsinstrument är placeringar vars huvudsyfte är att matcha placeringsrisker iåtagandena, t ex en ränteswap för att reducera balansräkningens räntekänslighet. Bolagsstrategiska innehav är innehav som anses varaav särskilt strategiskt värde för företaget. Endast styrelsen får fatta beslut om placeringar av detta slag. Typexempel på en sådan placeringär aktier i koncernföretag.Kredit- och motpartsrisk Företaget har som policy att endast tillåta placeringar i värdepapper med mycket hög kreditvärdighet. Kredit-/motpartsriskerna i dennadel av verksamheten bedöms därför vara små. Kreditriskexponeringen (efter avdrag för värde av säkerheter) företaget är exponerat för iolika klasser av finansiella tillgångar framgår av nedanstående tabell.Maximal kreditriskexponering 2011 2010 Erhållna säkerheter Erhållna säkerheterTillgångsklass Brutto Netto Brutto NettoObligationer och andra räntebärande värdepapper 3 208 809 3 208 809 2 820 314 2 820 314Derivat 1 367 1 367 -210 -210Upplupna ränteintäkter 57 982 57 982 51 983 51 983Kreditkvalitet på klasser avfinansiella tillgångar, mkr AAA AA A BBB BB Ingen rating Totalt2011Räntebärande tillgångar 3 029 78 99 - - 4 3 208,9Räntebärande tillgångar % 94,4% 2,4% 3,1% - - 0,1% 100%2010Räntebärande tillgångar 2 717 79 21 - - 4 2 820Räntebärande tillgångar % 96,3% 2,8% 0,7% - - 0,1% 100%Koncentrationsrisk Koncentrationsriskerna bedöms i relation till marknadsriskerna vara små för företaget. Dels genom de krav på kreditvärdighet somställs för att en investering ska kunna ske och dels genom den diversifiering som ges genom företagets placeringsinriktning. Attplaceringarna som huvudregel ska kunna användas för skuldtäckning innebär också att risken för allt för stora enhandsengagemang hållslåg. Per 2011-12-31 hade företaget följande stora exponeringar (för räntebärande värdepapper, aktier, derivat och övriga finansiellaplaceringstillgångar). 23
  25. 25. Väsentliga koncentrationer av kreditrisk2011-12-31Emittent BeloppSvenska Handelsbanken 584 578Swedbank 565 829Nordea 470 894SBAB 133 712SEB 95 015Landshypotek 75 443Hennes & Mauritz 50 717Ericsson 44 208TeliaSonera 42 104Atlas Copco 31 595Summa 2 094 095Varav säkerställda bostadsobligationerSvenska Handelsbanken 567 113Swedbank 537 107Nordea 441 605SBAB 133 712SEB 79 924Landshypotek 75 4432010-12-31Emittent BeloppSwedbank 602 631Handelsbanken 568 030Nordea 390 288SBAB 171 626Landshypotek 84 375SEB 62 935Hennes & Mauritz 53 869Ericsson 51 666TeliaSonera 47 065Atlas Copco 37 968Summa 2 070 453Varav säkerställda bostadsobligationerEmittent BeloppSvenska Handelsbanken 542 074Swedbank 402 628Nordea 351 620SBAB 171 626Landshypotek 84 375SE-banken 41 231Likviditetsrisker Företagets likviditetsrisk anses vara av ringa betydelse i den totala riskbilden. Genom att tillgångarna i huvudsak placeras imarknadsnoterade värdepapper med hög likviditet säkerställer placeringsstrategin att mängden likvida tillgångar med betryggandemarginal överstiger företagets förväntade betalningsförpliktelser. På balansdagen utgjorde noterade värdepapper 4 031 712 tkr varav innehav i räntebärande placeringar utgivna av svenska staten1 019 279 tkr. 24

×