Rapport: Vad blev det för pension 2011

826 views
739 views

Published on

Vad blev det för pension 2011? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie där pensionsnivån för pensionärerna i det reformerade pensionssystemet analyseras. I år kartlägger Folksam samtliga årskullar födda mellan 1938 och 1943 och undersökningen omfattar 410 713 personer. Se bilagor för rapporten i sin helhet, samt tabeller per län.

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
826
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
2
Actions
Shares
0
Downloads
3
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Rapport: Vad blev det för pension 2011

  1. 1. Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943S11097 11-04
  2. 2. SammanfattningVad blev det för pension 2011? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie därpensionsnivån för pensionärerna i det reformerade pensionssystemet analyseras. I årkartlägger vi samtliga årskullar födda mellan 1938 och 1943, som tog ut hel allmänålderspension från och med det år de fyllde 65 år.1 I likhet med tidigare år baseras rapportenpå en särskild registerbearbetning som Statistiska Centralbyrån har gjort på Folksamuppdrag. Totalt ingår 410 713 individer i undersökningen.I rapporten jämför vi pensionärernas totala pension med deras slutlön, det vill säga dengenomsnittliga förvärvsinkomsten från de sista fyra åren före pension. Mot bakgrund av attdet allmänna pensionssystemet är premiebestämt så har vi valt att endast ta med individersom är födda i Sverige eller som har ett invandringsår som ligger minst 30 år bakåt i tiden.Utöver allmän pension granskade vi också förekomsten av tjänstepension, privat pension,bostadstillägg samt arbetsinkomster som individerna hade året efter att de gick i pension.Årets undersökning kan sammanfattas i följande punkter: • Den sammantagna pensionsnivån sjönk för årskullarna födda mellan åren 1938 och 1942 från 86,1 till 80,8 procent av slutlönen, men har ökat till 81,7 procent för den senaste årskullen födda år 1943. • Att pensionsnivån minskade för årskullarna mellan 1938 och 1942 beror på att den allmänna pensionen minskade från 61,3 till 54,2 procent av slutlönen för dessa årskullar. Tjänstepensionen har emellertid stigit för samtliga årskullar mellan 1938 och 1943 från 16,6 till 19,8 procent av slutlönen. Medan den privata pensionens andel av slutlönen tenderar att minska trots att det privata pensionssparandet har ökat. • Den genomsnittliga pensionsnivån för kvinnor födda 1943 uppgick till 14 950 kr i månaden, vilket motsvarar 72 procent av den genomsnittliga pensionen för män (20 900 kronor/månaden). • Andelen personer med tjänstepension har ökat om än svagt när vi jämför årskull 1938 med 1943, från 90 till 92 procent. Tjänstepensionssystemen har lägst täckningsgrad bland låginkomsttagarna där andelen uppgår till 77 procent, medan teckningsgraden bland höginkomsttagarna är 98 procent. • Många pensionärer har kvar en fot i arbetslivet, samtidigt som de tar ur hel ålderspension. Av 1938:orna var det 31 procent som hade arbetsinkomster året efter att de hade gått i pension. Motsvarande andel för 1943: orna är 42 procent. • I kronor räknat fick Stockholmarna som pensionerades år 2008 den högsta pensionen i landet, medan norrbottningarna fick den högsta pensionen i förhållande till slutlönen, 83,5 procent. På andra plats kommer Gotland där 1943:orna fick 83,3 procent av slutlönen i pension. Men i kronor räknat fick gotlänningarna den lägsta pensionen. • Den högsta pensionsnivån bland kvinnor hittar vi i Halland där kompensationsnivån uppgick till 83,1 procent av slutlönen, vilket är högre än vad männen länet fick, 81,7 procent. Även i Skåne, Blekinge och Stockholm fick kvinnorna högre pension än1 Personer som har tagit ut allmän pension innan eller efter 65 års ålder ingår följaktligen inte i den undersöktapopulationen. 1
  3. 3. männen och i Kronoberg är pensionerna mellan kvinnor och män jämlika. I kronor räknat är situationen en annan. Då är det endast kvinnorna i Stockholm som fick högre pension än andra män och det är männen på Gotland. I alla andra län fick kvinnorna lägre pension än männen oavsett vilket län vi jämför med.Håkan SvärdmanVälfärdsanalytiker på FolksamStockholm maj 2011 2
  4. 4. BakgrundDet allmänna pensionssystemet bestod tidigare av folkpension, pensionstillskott och ATP.År 1994 beslutade riksdagen att införa det nya reformerade allmänna pensionssystemet,som trädde ikraft 1999. Systemets inkomstgrundande ålderspension består av tre delar,inkomstpension, tilläggspension (gäller för mellangenerationen som är födda 1938 – 1953)och premiepension.Inkomst- och premiepension grundar sig på hela livsinkomsten. Inga nedre eller övreåldersgränser finns för intjänandet av dessa pensioner. Tilläggspension är ensammanläggning av tidigare ATP och folkpension. Grundtryggheten i systemet utgörs avgarantipension. Den grundar sig på bosättning i Sverige för dem som har haft låg eller ingeninkomst av arbete. 3
  5. 5. Pensionsnivån har stabiliseratsSom tidigare nämndes jämför vi pensionärernas genomsnittliga pension mot derasgenomsnittliga slutlön för att därigenom få en så korrekt uppfattning som möjligt om derasekonomiska standard. Vi har valt att definiera slutlön utifrån genomsnittet för pensionärernasförvärvsinkomst från de sista fyra åren innan de gick i pension.Vi rensar alltså inte bort inkomster som ligger över pensionssystemets intjänandetak somidag är på 32 560 kronor eller reducerar slutlönen till en pensionsgrundad inkomst (PGI),som motsvarar 93 procent av förvärvsinkomsten under intjänandetaket. Vi jämför alltså helapensionen mot hela slutlönen, det vill säga det faktiska utfallet för reformeradepensionssystemet som sjösattes år 1999.Den gängse trenden sedan den första årskullen som omfattas av det reformerade pensions-systemet har varit att pensionsnivån som andel av slutlönen successivt har minskat. 2Pensionsnivån sjönk med 6,2 procent om vi jämför årskullarna 1938 till 1942. Men när vijämför den senaste årskullen, 1943:orna med 1942:orna har pensionsnivån ökat med enprocentenhet (se diagram 1). För årskull 1943 uppgår den totala pensionen till 81,7 procentför samtliga och 81,2 procent för kvinnor och 82,1 procent för män. Det innebär att skillnadeni pension mellan kvinnor och män har minskat jämfört med föregående årskull. Menfortfarande kan vi konstatera att kvinnors pensioner har minskat med 6,9 procent, från 87,2till 81,2 procent av slutlönen. Motsvarande andel för männen är 3,8 procent. Viktigt att noteraär att vi jämför bruttolön mot bruttopension. Skulle vi ta hänsyn till skillnaden i beskattningmellan lön och pension sänks pensionsnivån med uppskattningsvis 3 - 4 procentenheter.3 Diagram 1: Total pension som andel av slutlön, procent 100 90 86,1 85,1 83,4 82 81,7 80,8 80 70 61,3 60,7 58,6 60 56,3 54,2 54,9 50 40 30 18 19,2 19,8 16,6 16,7 17,1 20 7,2 6,8 7 7 6,8 6,5 10 0 1938 1939 1940 1941 1942 1943 Total pension slutlön Allmän pension Tjänstepension Privat pension2 Total pension är respektive årskulls genomsnittliga deklarerade pension året efter att de har gått i pension. Den består avallmän pension, tjänstepension och privat pensionsförsäkring. Den totala pensionen jämförs med slutlönen som är omräknadetill de priser som gällde året efter pensionsåret. Anledningen till att vi har valt året efter pensionsåret är att pensioneringen skerlöpande under året. Som pensionär definierar vi en person som vid 65 år tar ut 100 procent i allmän pension, men som åretinnan inte tog ut någon sådan pension.3 I Pensionssystemets årsredovisning 2010 uppges att pensionsnivån sänks med cirka 2,7 procentenheter ifall man tar hänsyntill skillnaden i beskattning mellan lön och pension. Om vi antar att bruttopensionen för årskull 1943 skulle beskattas på sammasätt som lön skulle den genomsnittliga nettopensionen höjas med drygt 940 kronor per månad, ifall vi utgår från skattetabell 31för 2010 (genomsnittspensionen är 213 452 kr i 2009 års priser). Slutlönen för 1943:orna är 261 221 kr. Nettoslutlönen enligtskattetabell 31 (2010) blir 203 748 kr och nettopensionen blir 158 148 kr, vilket ger en kompensationsnivå på 78 procent. 4
  6. 6. Orsaken till att den totala pensionen för de första fem årskullarna minskat som andel avslutlönen är att pensionsnivån i den allmänna pensionen successivt har minskat från 61,3procent av slutlönen för årskull 1938 till 54,2 procent för årskull 1942. För årskull 1943 ökadeistället den allmänna pensionen till 54,9 procent.Den högre procentuella allmänna pensionsnivån för de äldre årskullarna bero på att de får enstörre andel av sin pension beräknad enligt de mer förmånligare ATP-reglerna. Årskull 1938omfattas endast till 20 procent av inkomstpensionssystemet, medan resterande delen av denallmänna pensionen beräknas enligt ATP-reglerna. För årskull 1943 har ATP-delen minskattill 55 procent och inkomstpensionen uppgår till 45 procent.Jämför vi pensionsnivån för kvinnor i de aktuella årskullarna så har deras allmänna pensionminskat med 11,3 procent och motsvarande andel för männen är 9,6 procent (diagram 2).Till skillnad från allmänna pensionen så har tjänstepensionssystemens kompensationsnivåförstärks för samtliga årskullar som ingår i undersökningen, från 16,7 till 19,8 procent avslutlönen. Den privata pensionens andel av slutlönen tenderar däremot mot att minska ochuppgick till drygt 6,5 procent för årskull 1943.I kronor motsvarar den totala bruttopensionen 14 700 kronor i månaden för årskull 1938,varav den allmänna pensionen uppgick till 10 500 kronor (i 2004 års priser). För årskull 1943uppgick den totala bruttopensionen till 17 790 kronor i månanden, varav 11 940 kronor iallmän pension (i 2009 års priser).Den genomsnittliga pensionsnivån för kvinnor födda 1943 uppgick till 14 950 kronor imånaden år 2009, vilket motsvarar 72 procent av den genomsnittliga pensionen för män isamma årskull (20 900 kronor/månaden). Diagram 2: Total pension som andel av slutlön för kvinnor och män, procent 88 87,2 86,1 86 85,3 85,1 85,3 84,9 83,4 83,6 84 83,1 82,6 82 82,1 81,6 81,7 82 81,3 81,2 80,8 79,9 80 78 76 1938 1939 1940 1941 1942 1943 Alla Kvinnor Män 5
  7. 7. Diagram 3: Den allmänna pensionens andel av slutlönen för kvinnor och män, procent70 61,3 64,3 60,7 62,5 59,2 58,9 58,5 60,2 57,3 56,3 57,8 55,1 54,2 56,1 52,8 54,9 57 53,2605040302010 0 1938 1939 1940 1941 1942 1943 Alla Kvinnor Män Diagram 4: Pensionsnivå i förhållande till slutlön, kr/månad250002000015000100005000 0 1938 1939 1940 1941 1942 1943 Slutlön Total pension Allmän pension 6
  8. 8. Låginkomsttagare får mer i pension än vad de fick i lönFör att få en uppskattning om hur pensionsnivån blir för olika grupper i samhället har vi delatupp samtliga pensionärer utifrån deras tidigare inkomstnivå.4 Personer som varlåginkomsttagare innan pensioneringen fick en förbättring av sin ekonomiska situation sompensionärer. Deras pension motsvarar mellan 115 och 110 procent av slutlönen beroende påårskull. Medelinkomsttagare ligger mellan 84 och 82 procent av slutlönen medanhöginkomsttagarna ligger mellan 76 och 73 procent (se diagram 5). För omkring en fjärdedelav låginkomsttagarna förbättras deras ekonomiska situation av att de även får bostadstillägg.Även om låginkomsttagarna får en pension som är högre än tidigare lön är ersättningenrelativt låg. I genomsnitt får en låginkomsttagare som är född 1943 drygt 11 350 kronor imånaden i total pension, varav den allmänna pensionen uppgick till närmare 9 220 kr i 2009års priser.Andelen pensionärer som var låginkomsttagare innan de pensionerades minskar från 31procent för 1938:orna till 24 procent för 1943:orna. Flertalet låginkomsttagare är kvinnor,men andelen har minskat från 76 procent för 1938:orna till 71 procent för 1943:orna. Diagram 5: Total pension som andel av slutlön för låg-, medel- och höginkomsttagare, procent. 140 114,8 115 114,3 114,3 120 111 109,8 100 86,1 84,2 85,1 83,5 83,4 82,1 82 80,8 80,8 79,7 81,7 81,6 75,7 75,5 74,2 73,7 73,1 72,9 80 60 40 20 0 1938 1939 1940 1941 1942 1943 Alla Låginkomsttagare Medelinkomsttagare Höginkomsttagare4 Låginkomsttagare är pensionärer som har en inkomst som ligger under den första kvartilen för personer mellan 24 –64 årutifrån inkomsterna under de fyra år som föregick respektive årskulls pensionsår. Medelinkomsttagare är pensionärer som harinkomst som ligger mellan första och tredje kvartilen och höginkomsttagare ligger över den tredje kvartilen för personer mellan24 – 64 år utifrån inkomsterna under de fyra år som föregick respektive årskulls pensionsår. 7
  9. 9. Tjänstepensionen spelar större rollUtan tjänstepension eller avtalspension som den också kallas, är det svårt att bibehålla sinekonomiska standard som pensionär. Tjänstepensionen baseras i regel på ett kollektivavtalmellan fackförbund och arbetsgivare. Det finns även individuella tjänstepensioner somarbetsgivaren betalar.Tjänstepensionens andel av slutlönen har ökat från 16,7 procent för 1938:orna till 19,8procent för 1943:orna.5 Andelen personer med tjänstepension har ökat om än svagt när vijämför årskull 1938 med 1943, från 90 till 92 procent. Tjänstepensionssystemen har lägsttäckningsgrad bland låginkomsttagarna där andelen uppgår till 77 procent, medanteckningsgraden bland höginkomsttagarna är 98 procent. Av samtliga pensionärer som ingåri vår undersökning kan vi därför anta att antalet utan tjänstepension uppgår till närmare40 000 personer.6Andelen med privat pensionsförsäkring ökar bland ålderspensionärerna. Av 1938:orna har41 procent en privat pensionsförsäkring medan motsvarande andel för 1943:orna är 47procent. Men även om fler har en privat pensionsförsäkring har inte dess andel av slutlönenökat, utan snarare minskat något. Särskilt hos männen. Andelen kvinnor med privatpensionsförsäkring har ökat relativt kraftigt om vi jämför 1938:orna med 1943:orna, från 40,8till 50,2 procent (21 procent). Motsvarande andel för männen ökade från 40 till 44,2 procent. Diagram 6:Tjänstepensionens andel av slutlönen, samtliga (procent) 25 22,5 23 21 19,4 19,3 19,8 19,2 19,8 20 18 16,7 16,7 17,1 15,9 15,2 14,4 15 13,3 13,7 13,7 10 5 0 1938 1939 1940 1941 1942 1943 Alla Kvinnor Män5 Att tjänstepensionens andel av slutlönen ligger över 10 procent för låg- och medelinkomsttagarna beror troligen på att mångatar ut denna pension under en begränsad tid i stället för livsvarigt.6 Enligt en statistik från SCB som Collectum har utgått från i sina beräkningar kommer man fram till 16 procent av befolkningenöver 65 år saknar kollektivavtalad tjänstepension.. Det betyder att omkring 260 000 personer får leva på den allmännapensionen. 8
  10. 10. Diagram 7: Andel med tjänstepension, samtliga (procent).94 92,893 92,4 92,6 92,1 92,2 91,8 91,892 91,5 91,4 91,5 91,1 91,291 90,4 90,6 90 89,990 89,5 89,1898887 1938 1939 1940 1941 1942 1943 Alla Kvinnor Män Diagram 8: Total pension som andel av slutlön för låg-, medel- och höginkomsttagare, procent.30 26,8 27 24,6 25,3 24 24,12520 15 15,6 13,7 13,8 14,4 13,415 11,9 12,5 13 11 11,2 11,210 5 0 1938 1939 1940 1941 1942 1943 Låginkomsttagare Medelinkomsttagare Höginkomsttagare 9
  11. 11. Färre med bostadstillägg och fler med arbetsinkomsterAndelen ålderspensionärer med bostadstillägg minskar från 9,8 procent för 1938:orna till 8,5procent för 1943:orna. Det är mer än dubbelt så många kvinnor än män som harbostadstillägg. Det blir allt vanligare att pensionärer har kvar en fot i arbetslivet, samtidigtsom de tar ur hel ålderspension efter 65-årsdagen. Av 1938:orna var det 31 procent somhade arbetsinkomster året efter att de hade gått i pension. Motsvarande andel för 1943: ornaär 42 procent. Av höginkomsttagarna inom denna årskull var det 63 procent som hadeinkomster från arbete ett år efter att de hade gått i pension. Deras genomsnittliga årsinkomstuppgick till 93 000 kronor under år 2009. Av medelinkomsttagaren var det 41 procent somfortsatt att arbete och de hade en genomsnittlig årsinkomst på 26 500 kronor. Drygt 25procent av låginkomsttagarna arbetade och deras genomsnittliga årsinkomst uppgick 9 200kronor. Diagram 9: Andel pensionärer med bostadstillägg, samtliga (procent) 14 13 13 13,2 12,1 11,4 12 11,2 9,8 9,7 9,7 10 8,9 8,5 8,3 8 6,1 5,9 5,8 5,4 5,4 6 5,1 4 2 0 1938 1939 1940 1941 1942 1943 Alla Kvinnor Män Diagram 10: Pension och arbetsinkomstere 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1938 1939 1940 1941 1942 1943 Andel med arbetsinkomst Pension som andel av slutlön 10
  12. 12. I tre av Sveriges län har kvinnorna högre pension än männenI kronor räknat fick Stockholmarna som pensionerades år 2008 den högsta pensionen ilandet, medan norrbottningarna fick den hösta pensionen i förhållande till slutlönen, 83,5procent. På andra plats kommer Gotland där 1943:orna fick 85,3 procent av slutlönen ipension. Men i kronor räknat fick gotlänningarna den lägsta pensionen.Av samtliga födda år 1943 och som tog ut hel pension år 2008 var det männen i Norrbottensom fick den högsta pensionen av alla i landet, 85,6 procent av slutlönen. Den högstapensionsnivån bland kvinnor hittar vi i Halland där kompensationsnivån uppgick till 83,1procent av slutlönen, vilket är högre än vad männen länet fick, 81,7 procent. Även i Skåne,Blekinge och Stockholm fick kvinnorna högre pension än männen och i Kronoberg ärpensionerna mellan kvinnor och män jämlika. I kronor räknat är situationen en annan. Då ärdet endast kvinnorna i Stockholm som har högre pension än andra män och det är männenpå Gotland. I alla andra län har kvinnorna lägre pension än männen oavsett vilket län vijämför med.Den lägsta pensionen som andel av slutlön har kvinnorna i Jönköpings län, som noterar 78,6procent. Den lägsta pensionen bland män återfinns i Kronobergs län, 80,4 procentTabell 1: Slutlön och pension för årskull födda 1943 i respektive län, samtliga.Län Slutlön Total pension av slutlön Total pensionNorrbottens län 249 784 kr 208 560 kr 83,5Gotlands län 221 366 kr 184 462 kr 83,3Västerbottens län 252 403 kr 209 975 kr 83,2Södermanlands län 256 089 kr 211 945 kr 82,8Jämtlands län 242 122 kr 199 526 kr 82,4Kalmar län 236 598 kr 194 626 kr 82,3Hallands län 256 950 kr 211 457 kr 82,3Skåne län 258 087 kr 211 828 kr 82,1Gävleborgs län 244 803 kr 200 546 kr 81,9Västernorrlands län 253 540 kr 207 677 kr 81,9Örebro län 252 604 kr 206 337 kr 81,7Stockholms län 300 430 kr 245 476 kr 81,7Östergötlands län 252 176 kr 205 688 kr 81,6Västra Götalands län 262 047 kr 213 452 kr 81,5Västmanlands län 264 655 kr 215 589 kr 81,5Värmlands län 249 332 kr 203 077 kr 81,4Uppsala län 267 926 kr 217 850 kr 81,3Dalarnas län 250 409 kr 202 143 kr 80,7Blekinge län 251 319 kr 202 089 kr 80,4Kronobergs län 256 395 kr 205 208 kr 80Jönköpings län 257 121 kr 204 707 kr 79,6 11
  13. 13. Tabell 2: Slutlön och pension för årskull 1943 i respektive län, kvinnor och män. Total pension av slutlön i Total pension som andel av Slutlön, kr/år kr/år slutlön (%).Län kvinnor män kvinnor män kvinnor mänHallands län 209 943 kr 313 365 kr 174 363 kr 255 977 kr 83,1 % 81,7 %Södermanlands län 215 478 kr 300 464 kr 178 304 kr 248 706 kr 82,7 % 82,8 %Skåne län 215 981 kr 307 399 kr 178 122 kr 251 303 kr 82,5 % 81,8 %Gotlands län 205 962 kr 238 718 kr 169 317 kr 201 521 kr 82,2 % 84,4 %Stockholms län 249 542 kr 351 133 kr 204 949 kr 285 855 kr 82,1 % 81,4 %Kalmar län 204 003 kr 274 222 kr 166 198 kr 227 439 kr 81,5 % 82,9 %Örebro län 213 579 kr 295 239 kr 173 687 kr 242 009 kr 81,3 % 82,0 %Östergötlands län 210 824 kr 297 892 kr 171 048 kr 243 984 kr 81,1 % 81,9 %Värmlands län 211 164 kr 291 841 kr 171 140 kr 238 645 kr 81,0 % 81,8 %Norrbottens län 218 697 kr 282 296 kr 177 012 kr 241 556 kr 80,9 % 85,6 %Västernorrlands län 222 729 kr 288 872 kr 180 039 kr 239 371 kr 80,8 % 82,9 %Uppsala län 229 261 kr 310 525 kr 185 276 kr 253 737 kr 80,8 % 81,7 %Västerbottens län 222 152 kr 286 606 kr 179 323 kr 244 631 kr 80,7 % 85,4 %Gävleborgs län 211 916 kr 281 166 kr 171 020 kr 233 194 kr 80,7 % 82,9 %Västra Götalands län 223 265 kr 304 625 kr 179 655 kr 250 558 kr 80,5 % 82,3 %Blekinge län 209 006 kr 297 613 kr 168 174 kr 239 195 kr 80,5 % 80,4 %Dalarnas län 209 872 kr 295 288 kr 168 448 kr 239 448 kr 80,3 % 81,1 %Jämtlands län 216 536 kr 264 399 kr 173 427 kr 225 311 kr 80,1 % 85,2 %Västmanlands län 221 524 kr 313 726 kr 177 339 kr 259 109 kr 80,1 % 82,6 %Kronobergs län 213 655 kr 303 850 kr 171 013 kr 243 175 kr 80,0 % 80,0 %Jönköpings län 217 485 kr 302 958 kr 170 996 kr 243 691 kr 78,6 % 80,4 % 12

×