Folksamrapport - Kompetensutvecklingsförsäkring

840 views
782 views

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
840
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
2
Actions
Shares
0
Downloads
2
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Folksamrapport - Kompetensutvecklingsförsäkring

  1. 1. Kompetensutvecklingsförsäkring – en pusselbit som saknas i det livslånga lärandet
  2. 2. Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Kunskapssamhället 7 Arbetsmarknaden 9 – Utanför arbetsmarknaden 9 – Inne på arbetsmarknaden 9 Individuell kompetensutvecklingsförsäkring på olika nivåer 11 – En obligatorisk, allmän försäkring för alla i arbetslivet 11 – Individuell kompetensutveckling som en del av kollektivavtal 13 – Frivilligt sparande till sin egen kompetensutveckling 15 Villkor för kompetensutvecklingsförsäkringen 17 Exempel på hur kompetensutvecklingsförsäkringen kan användas 18
  3. 3. Förord Vem har inte under sitt arbetsliv känt att det är dags som kommer alla i arbetslivet till del. Nästa del är att gå vidare, att göra något annat för att kunna en avtalslösning där parterna kommer överens om fortsätta att må bra och orka jobba åtskilliga år till? avsättningar till en kompetensutvecklingsförsäk- Flera undersökningar visar att allt fler människor ring. Sista delen är ett eget skattesubventionerat någon gång befinner sig i en sådan situation. Många sparande för kompetensutveckling. Med en kom- anser att de inte kan göra något åt sin situation. petensutvecklingsförsäkring kan anställda vid olika Det leder till att en del människor vantrivs på job- tillfällen under sitt arbetsliv få tillfällen att berika bet och känner sig missnöjda i sin vardag. Det i sin sina kunskaper, ändra inriktning på sitt yrkesliv el- tur riskerar att leda till att många blir sjukskrivna ler helt börja om. eller lämnar arbetslivet allt för tidigt. En kompe- Avsikten med vårt förslag är att visa på möj- tensutvecklingsförsäkring skulle kunna ändra på ligheter! Vi vill se försäkringen som en pusselbit den utvecklingen! Folksam har givit oss i uppdrag i det livslånga lärandet och en del av det svenska att ta fram ett förslag på hur en sådan försäkring välfärdssystemet. skulle kunna utformas. Lil Ljunggren Lönnberg Vi har valt att beskriva en kompetensutvecklings- Annie Persson försäkring som består av tre olika delar. Grunden består av en obligatorisk, allmän försäkring som
  4. 4. Sammanfattning Den stora utmaningen för att förverkliga det livs- också om samhällets intresse för att få in människor långa lärandet är att finna vägar som ger alla snabbare på arbetsmarknaden och få dem att stanna grupper i samhället chansen att ta del av kompe- där. Och det handlar om arbetsgivares möjligheter tensutveckling i vuxen ålder, på egna villkor och att kunna anställa tillräckligt kvalificerade indi- med möjlighet att finansiera denna. vider. Till det behövs instrument, förslagsvis olika Ett livslångt lärande består inte bara av tradi- kompetensutvecklingsförsäkringar, som ger indivi- tionell utbildning i olika skolformer. Det omfattar der trygghet och mod att våga börja om och växa också former såsom inplanerad fortbildning, praktik med nya arbetsuppgifter. och lärande i arbete, omskolning och studier på egen Avsättningar till kompetensutveckling kan gö- hand. Allt detta skapar tillsammans grunden för en ras på tre olika nivåer där grunden utgörs av en ständig utveckling av kunskapssamhället. allmän kompetensutvecklingsförsäkring som alla Den allt snabbare utvecklingen i samhället stäl- anställda får ta del av. I nästa del har fackliga or- ler nya och större krav på individerna. En utbildning ganisationer och arbetsgivare kommit överens om blir snabbt föråldrad och behöver ständigt uppdate- att avsätta löneutrymme till en kollektivavtalad för- ras och förnyas. Kraven på rörlighet ökar. Allt fler säkring. Överst på toppen läggs det egna sparandet. vill eller tvingas att byta inriktning i arbetslivet Tillsammans skapar de tre nivåerna en helhet i det flera gånger under sina yrkesverksamma år. För att livslånga lärandet som ska tillgodose våra behov av upprätthålla välstånd och utveckling är det därför kontinuerlig kunskapspåfyllning. nödvändigt med ett livslångt lärande. Slutligen ska kompetensutvecklingsförsäkringen Det finns många pusselbitar som måste komma vara ett komplement till befintliga stöd och insat- på plats innan man kan hävda att vi har ett system ser för vuxnas kompetensutveckling och inte ersätta och finansiering för livslångt lärande. Det handlar arbetsgivarens ansvar för verksamhetsrelaterad om människors möjlighet att själva kunna ta ansvar kompetensutveckling eller arbetslösas tillgång till för och påverka yrkesval och karriär. Det handlar arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
  5. 5. Bakgrund Det livslånga lärandet har sedan 1990-talet setts pensionssparande, det vill säga uppskjuten beskatt- som en hörnsten i kampen mot arbetslöshet och för ning. Dessutom skulle en statlig kompetenspremie ett gott samhälle. I sysselsättningsriktlinjerna som utgå vid uttag för kompetensutveckling. Ju längre antogs av EU 1997 angavs att medlemsstaterna och tid av kompetensutveckling desto större premie. arbetsmarknadens parter skulle anstränga sig för att Arbetsgivarnas medverkan var enligt förslaget också öka möjligheterna till livslångt lärande. frivilligt och skulle subventioneras med en nedsätt- År 1998 tillsatte regeringen en arbetsgrupp un- ning av arbetsgivaravgiften för den del som avsattes der ledning av dåvarande statssekreterare Sture till de anställdas kompetenskonton. Förslaget ge- Nordh. Gruppens uppgift var att lämna förslag på nomfördes inte. hur parternas gemensamma arbete för ökad kompe- År 2002 lämnade de fackliga centralorganisa- tensutveckling i arbetslivet skulle se ut. I gruppen tionerna ett förslag till kompetensutveckling för fanns företrädare för arbetsmarknadens parter och tillväxt och trygghet. De hade kommit överens Regeringskansliet. Arbetsgruppen konstaterade att om ett gemensamt synsätt kring möjligheterna att syftet med en trepartsöverenskommelse och en stat- skapa trygghet och tillväxt genom utbildning och lig stimulans var att främja verksamhetsrelaterad kompetensutveckling. De ansåg också att det fanns kompetensutveckling för alla anställda. utrymme för alla tre områdena och att ”de är bero- Arbetsgruppen ansåg bland annat ”Att satsa på ende av varandra och endast helheten kan ge den de anställdas kompetens och kompetensutveckling trygghet och tillväxt vi alla önskar”. har i åtskilliga fall stora likheter med företagens År 2003 publicerade LO rapporten ”Kompetens- investeringar i teknik, nya varor och tjänster. En in- utveckling och lärande i arbetslivet” från det så vestering innebär risktagande och en del visar sig i kallade KUL-projektet. Syftet med projektet var att efterhand få ett mindre bra resultat. Arbetsgruppen via den fackliga organisationen öka förutsättningar- anser att samma tillåtande synsätt bör prägla före- na för medlemmarna att få möjlighet till utveckling tagens och statens insatser för kompetensutveckling både inom och utanför arbetslivet. I rapporten förs av de anställda. En modell för statlig stimulans bör flera resonemang om det önskvärda i att utnyttja vara schablonmässig. Modellen bör därutöver vara kompetensutveckling som ett sätt att förändra ar- enkel och obyråkratisk samt befrämja ett gott be- betsorganisation och arbetsinnehåll och samtidigt teende när det gäller utnyttjande av den statliga stärka den anställdes ställning på arbetsmarknaden. stimulansen. Den skall i huvudsak kunna hanteras År 2008 kom Unionen med rapporten ”En politik inom företagens ordinarie rutiner. En modell som för kompetens ”. I rapporten konstaterar de ”att för diskuteras är en reduktion av arbetsgivarnas avgifts- att tillgodose det återkommande behovet av kom- och skattebetalningar.” petensutveckling krävs flera finansieringsformer I början av 2000-talet kom en statlig utredning och bidrag som kompletterar varandra från olika med förslag till individuellt kompetenssparande aktörer. (IKS). Uppdraget var att lämna förslag till hur in- Unionen framhåller vidare att ett ”Omställ- dividuell kompetensutveckling skulle stimuleras ningsavtal” som medger ett proaktivt arbetssätt för Förslaget från utredningen var att kompetenssparan- Trygghetsrådet skulle inkludera flera och kan där- de skulle vara individuellt och frivilligt. Individen med tillmötesgå arbetsgivarnas önskemål om ökad skulle få avsätta medel till eget kompetenskonto rörlighet på arbetsmarknaden samtidigt som yrkes- med samma skatteförmåner som för individuellt
  6. 6. verksamma får större möjlighet att förbättra eller ett 20-tal representanter för fackliga organisationer, förändra sin kompetens”. arbetsgivarorganisationer samt forskare och har uti- Frågan är nu åter igen aktuell. TCO har från dessa samtal tagit fram innehållet i skriften. De bland annat väckt frågan om möjligheter att an- allra flesta vi har intervjuat är eniga om att staten vända privat pensionsförsäkring för individuell bör ta ansvar för en obligatorisk, allmän försäkring kompetensutveckling. som kommer alla på arbetsmarknaden till del. Vad Kristdemokraterna har tagit upp förslag om möj- en kompetensutvecklingsförsäkring i övrigt skulle ligheter till subventionerat sparande till individuell kunna innebära råder det i flera fall stor osäkerhet kompetensutveckling och socialdemokraterna har om. I skriften återges korta citat från samtalen. lovat införa kompetensförsäkring efter nästa val. Folksam har därför valt att ta fram denna skrift som ett underlag för diskussion och debatt om utformningen av en individuell kompetensutveck- lingsförsäkring. Skriften har utformats i samråd med representanter för Folksam. Vi har samtalat med
  7. 7. Kunskapssamhället Vi lever i en tid där omvandling och förnyelse av Människor som behöver förbättra sina grundkun- arbetsliv och samhälle alltmer sätter individernas, skaper eller avsluta sin gymnasieutbildning kan företagens och landets kompetens i centrum. Ny tek- studera på komvux. Tyvärr saknas idag ett särskilt nik och nya arbetsmetoder är en ständig utmaning vuxenstudiestöd för dem som i unga år inte fullgjor- där förmågan att kunna tillgodogöra sig ny kunskap de sin gymnasieutbildning. Det har också visat sig blir alltmer avgörande för omställningsförmågan i att komvux utbildningsform inte fullt ut motsvarar samhället, och därmed också för den ekonomiska alla individers behov. tillväxten. Sverige har också haft en lång tradition att kunna Livslångt lärande behövs i kunskapssamhället. erbjuda arbetsmarknadsutbildningar som underlät- Grundläggande för det livslånga lärandet är en väl tar återinträdet på arbetsmarknaden. Allt färre har fungerande utbildning i unga år som stimulerar lus- fått ta del av arbetsmarknadsutbildning under större ten till fortsatt lärande. Om elevers möjligheter att delen av 2000-talet. Detta är trender som motverkar utvecklas i grundskolan inte tas tillvara berövas de det livslånga lärandet och möjligheterna att minska utvecklingsvägar som skulle kunna vara värdefulla arbetslöshet. för deras fortsatta skolgång och arbetsliv. Om elever Arbetsgivarna har ett odelat ansvar för den kom- som behöver stöd inte ges det berövas de möjligheter petensutveckling som den anställde behöver för att att komma ikapp och utvecklas enligt sina förut- behålla och utvecklas i sitt arbete eller då arbets- sättningar. Redan i grundskolan är det viktigt att uppgifterna förändras till följd av ny teknik eller eleverna får tillfälle att möta arbetslivet, exempelvis organisation. Arbetsgivarnas ambitioner och möj- genom praktisk arbetslivsorientering, studiebesök ligheter att tillgodose detta varierar idag. De lägst och gäster från arbetslivet. Studie- och yrkesväg- betalda anställda med de minst kvalificerade jobben ledningen inför valet till gymnasieskolan bör också får minst del av den verksamhetsrelaterade kompe- förstärkas. tensutvecklingen. Resultatet blir att effektiviteten Gymnasieskolan är nu på väg mot ytterligare en på arbetet minskar. Därför ligger det i arbetsgiva- förändring. Den är på många sätt lik den reform rens intresse att utveckla och planera en strategi som som beslutades på 1990-talet men aldrig fullt ut ger anställda nödvändig kompetensutveckling som implementerades av kommunerna. Då som nu är ett led i att klara verksamheten och att öka produk- det avgörande att utbildningen håller hög kvalitet tivitet och tillväxt. samt att eleverna ges möjlighet att välja utbildning Att människor återkommande under yrkeslivet efter fallenhet och intresse utan att valen leder till ges möjlighet att delta i kompetensutveckling har återvändsgränder. För att förbereda eleverna för stor betydelse för ekonomins funktionsförmåga. Det det arbetsliv som väntar borde alla få möjlighet att handlar både om att undvika brist på arbetskraft praktisera på en arbetsplats under en längre sam- som kan medföra inflationsdrivande flaskhalsar i manhängande tid. produktionen och att förhindra att människor ställs Reguljär utbildning är avgiftsfri i Sverige till utanför arbetsmarknaden. skillnad från många andra länder. Det gäller även Behovet av kompetensutveckling finns i alla grup- högre utbildning. Studiemedelsystemet gör det ock- per. De som har oavslutade studier från gymnasiet så möjligt för dem som arbetat några år att återgå kan med hjälp av validering av sin arbetslivserfar- till studier. enhet få möjlighet att komplettera saknade delar. Men även den som har en gedigen utbildningsbak-
  8. 8. grund behöver utveckla och förnya sina kunskaper. Omsättningshastigheten på kunskap är hög och en gång inhämtade kunskaper åldras snabbt om de inte ständigt uppdateras. Ansvaret för att detta kan ske är tredelat, individens, arbetsgivarens och samhällets! Det sägs att vi lever i ett kunskapssamhälle – att bildning och utbildning blir allt viktigare för att en individ och ett samhälle skall kunna hävda sig i hårdnande konkurrens. Mot den bakgrunden är det underligt att de flesta pensioneras från utbildning när de lämnar skolan eller universitetet. Det håller inte. Den svenska modellen måste kompletteras med omstigningsstationer där det går att få påfyllning av ny kunskap under resans gång. Man skall inte behöva bli arbetslös för att få en andra eller tredje chans att byta spår i arbetslivet. – Pär Nuder; Stolt men inte nöjd (Norstedts, Stockholm 2008, s 344) Ett särskilt problem gäller hur den här kategorin av studenter finansierar sitt uppehälle under studietiden. Hade vi haft det system som var på gång för några år sedan med individuella kompetenskonton hade problemet varit mindre. – Lars Leijonborg (FP); (DN Debatt 23 januari 2009) Kompetensskatteavdrag; Ge både arbetstagare och arbetsgivare rätt till avdragsgilla avsättningar för att göra det möjligt för den enskilde att spara ihop till perioder av kompetensutveckling. Det stärker äldres ställning på arbetsmarknaden. – Kristdemokraternas utvecklingsgrupp för äldrepolitik
  9. 9. Arbetsmarknaden utanför arbetsmarknaden struktureringar på flertalet arbetsplatser. Det gäller Idag finns cirka 4,5 miljoner sysselsatta individer att fånga upp ungdomsgenerationen och se till att de på den svenska arbetsmarknaden. Under de när- ges utrymme att ta sig in på arbetsmarkanden. maste åren kommer antalet att sjunka drastiskt. Vi ser tydliga tecken på att arbetsgivare kräver allt Arbetslösheten beräknas öka från 6,1 procent högre kunskaper och erfarenheter av det specifika 2008 till 8,4 procent 2009. Under 2010 fortsätter jobbet. Det gör att många, trots gedigen utbild- den sedan kraftigt uppåt och beräknas då bli 11,0 ning, inte klarar att ta sig över tröskeln och in på procent. arbetsmarknaden. Arbetslösheten kommer att öka för alla grup- Som en följd av upp- och nedgångar i konjunktu- per på arbetsmarknaden och vissa yrken riskerar en ren och med den omstrukturering som kontinuerligt mycket hög arbetslöshet. Ungdomar och män som pågår med många gånger helt nya yrken och nya haft anställningar inom industrin och byggnads- arbetsuppgifter har samhället ett stort behov av verksamheten är de två grupper som kommer att fungerande system. Systemen ska medverka till drabbas värst. Grupper som sedan tidigare har svårt rörlighet på arbetsmarknaden och stödja lärande att snabbt finna ett jobb riskerar att få gå mycket organisationer. I en lärande organisation tas erfar- långa tider utan arbete. Det rör främst utlandsfödda, na medarbetares kompetens tillvara och utvecklas funktionshindrade och äldre. Den gemensamma tillsammans med nya kunskaper och insatser från nämnaren i dessa grupper är ofta kort och otillräck- mindre erfarna medarbetare. lig skolutbildning. Att just dessa drabbas hårt beror på: inne på arbetsmarknaden • Många korttidsutbildade har Mätt som andel av det totala antalet anställningar har visstidsanställningar. andelen personer med tillfälliga anställningar ökat från 10 procent 1991 till 17 procent 2006. Andelen • Stort tillskott av korttidsutbildade genom den tillfälligt anställda har ökat i alla åldersgrupper men mycket stora invandringen de senaste åren. ökningen är dramatisk bland de yngre2. Till följd av • Stort tillskott av korttidsutbildade genom att detta samt att lagen om anställningsskydd sedan den 20 till 25 procent av varje årskull i gymna- 1 juli 2007 inte längre kräver att arbetsgivarna mo- sieskolan går ut med ofullständiga betyg och tiverar varför en anställning ska vara tidsbegränsad årskullarna de närmaste åren är ovanligt stora. minskar antalet anställda som får kompetensutveck- För arbetslösa med otillräcklig utbildning behövs ling av arbetsgivaren. längre utbildningsinsatser med både grundutbild- Istället måste individen själv få möjlighet att kän- ningar och yrkesinriktade utbildningar. Regeringen na sig trygg i att kunna påverka sitt yrkesliv och satsar nu resurser på detta. kunna välja sin fortsatta jobbutveckling. TCO har Samtidigt som vi ser denna mörka bild av ar- i en undersökning från 2007 visat att detta är en betsmarknaden de kommande åren vet vi att en viktig faktor för trivseln, tryggheten och den egna miljon 40-talister ska lämna arbetsmarknaden fram tilliten. Mer än var femte som tillfrågades i under- till år 2015 och lika många unga födda i slutet sökningen upplever att de inte kan byta arbetsplats av 80-talet och början av 90-talet behöver kom- och nästan var fjärde upplever att de inte kan byta ma in. Generationsväxlingen i kombination med yrke. Bland dem som anger att de vill byta är det 15 lågkonjunkturen kommer att medföra stora om- procent respektive 25 procent som säger att de inte 1. Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 (reviderad) 2. SCB, Arbetskraftsundersökningen (dock med tidseriebrott och utan länkning, varför uppgifterna bör tolkas med viss försiktighet)
  10. 10. kan göra det. De vanligaste orsakerna till att man Det kan också handla om en kompetensutveckling inte har bytt är att man upplever sig inte ha tillräck- som syftar till personlig utveckling eller möjlighet lig utbildning för att kunna få ett annat jobb/yrke att starta egen verksamhet. Ibland kan det vara till- eller att det inte finns jobb att söka på den ort man räckligt med rådgivning och en möjlighet att få sina bor. informella kunskaper validerade och dokumenterade Enligt rapporter från LO är den personalutbild- för att våga bryta upp och pröva annat arbete. Vi ning som arbetsgivarna är skyldiga att tillhandahålla tror att en lämplig lösning på denna utmaning är ojämnt fördelad inom arbetslivet. De anställda med att utforma en försäkring för individuell kompetens- högst utbildning är de som får störst del av kom- utveckling. Försäkringen skulle vara ett ömsesidigt petensutvecklingen på arbetsplatserna. Genom att åtagande för samhälle, arbetsgivare och anställda. öka de anställdas inflytande på arbetet och kompe- Arbetsgivarnas intresse för att delta i en sådan tensutvecklingen skulle fler individer ges möjlighet försäkringslösning handlar om möjligheten att öka att utvecklas och trivas på arbetet och flertalet sjuk- kompetensen hos den samlade arbetskraften vilket skrivning undvikas. Detta måste vara ett ansvar som gagnar både produktivitet och konkurrenskraft. Att även i fortsättningen ligger på arbetsgivarna. kunna erbjuda sina anställda en kompetensutveck- I debatten under senare år har framförts syn- lingsförsäkring är också ett sätt att konkurrera om punkter på att arbetsrätten och framförallt lagen om attraktiv arbetskraft. anställningsstöd hindrar rörligheten på arbetsmark- Stöd till individers kompetensutveckling är eko- naden och bidrar till ohälsan. Frågan om vad som nomiskt lönsamt för samhället eftersom det bidrar bidrar till anställdas obenägenhet att byta arbete tas till bättre levnadsvillkor och skapar trygghet för upp av Bo Rothstein och Frida Boräng3. Rörligheten individen. En kompetensutvecklingsförsäkring kan är enligt dem betydligt lägre i Sverige än i Danmark. förebygga kostnader genom att minska risken för ar- Skillnaden är särskilt stor bland offentliganställda betslöshet och förtida pensionsavgångar. och lågutbildade. Anställda i Sverige känner mindre Försäkringens viktigaste funktion är att erbjuda trygghet än anställda i Danmark och vågar inte byta en möjlighet för individer att finansiera de kompe- arbete trots att man inte trivs på jobbet. Det leder i tensutvecklingsbehov som dagens och i än större flera fall till långtidssjukskrivningar. Rothstein och utsträckning framtidens arbetsliv och samhälle kom- Boräng pekar på vikten av att behålla tryggheten för mer att kräva. de anställda men uppmuntra rörlighet som främjar • Försäkringen blir en viktig del i en samlad hälsan. Vanliga orsaker till att man inte byter arbets- strategi för livslångt lärande. Det kommer att plats är att man anser att det är ont om intressanta krävas insatser från både samhälle, arbetsgivare arbeten och att man saknar rätt utbildning. Att det och individerna själva för att skapa förutsätt- skulle vara arbetsrätten och turordningsreglerna ningar för en kontinuerlig kompetensutveckling. som förklarar den låga rörligheten är inte säkerställt enligt författarna. • Försäkringen ska vara ett komplement till Det finns ett stort behov av individuellt inriktad alla övriga insatser som idag görs av sam- kompetensutveckling som stärker den anställde. Den hället, arbetsgivarna och de bidrag till behöver inte vara relaterad till individens nuvarande kompetensutvecklingsinsatser som in- arbetsuppgifter utan ta sin utgångspunkt i indivi- går i Socialfondens nya program. dens egna behov och önskningar. Det kan handla Behovet av ökat utrymme för kompetensutveck- om att förnya eller förbättra sin allmänna kompetens lingsinsatser i samhället gör att vi vill väcka frågan för att stärka sin ställning på en snabbt föränder- om hur ett sådant system för framtiden ska se ut. lig arbetsmarknad eller för att kunna komma ifråga Det börjar bli bråttom nu! för nya arbetsuppgifter hos nuvarande arbetsgivare. 3. Rothstein, B., Boräng, F. (2006) Dags att dra in guldklockorna? Om rörlighet och sjukfrånvaro på den svenska arbetsmarknaden i Rauhut, D. och Falkenhall, B. (red.) Arbetsrätt, rörlighet och tillväxt. ITPS Antologi A2005:016. Östersund, Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS). 10
  11. 11. Individuell kompetensutvecklings- försäkring på olika nivåer Ett kompetensutvecklingssystem kan jämföras En kompetensutvecklingsförsäkring kommer att med det svenska pensionssystemet. Det behövs fle- medföra ökade krav på alla utbildningar, såväl på ra komponenter för att tillgodose alla olika behov. kvalitet som på kvantitet. Det kommer att behövas Det bör också vara möjligt att utveckla och förfina fler och bättre möjligheter till validering av infor- systemet efter nya behov och bättre ekonomiska mella kunskaper och kompetenser för att kunna ta förutsättningar. Systemet bör dessutom tillåta kom- hänsyn till dessa vid utformandet av utbildningarna. petensutvecklingsinsatser relativt snart. Dels för att Därför blir kompetensutvecklingsförsäkringen en behoven finns redan här och nu, dels för att undvika utmaning för hela utbildningssektorn när det gäller att låsa in stora summor sparade medel i många år. till exempel läroformer och vuxenutbildningspeda- I likhet med pensionssystemet bör avsättningar gogik, vilket på sikt kan få positiva konsekvenser för till kompetensutveckling kunna göras på tre olika alla som studerar. nivåer. Grunden utgörs av en allmän kompetensut- vecklingsförsäkring som alla som har en anställning en obligatorisk, allmän får ta del av. I nästa nivå har fack och arbetsgivare försäkring för alla i arbetslivet kommit överens om att avsätta löneutrymme till en En obligatorisk, allmän försäkring ska spela en kollektivavtalad försäkring. Överst på toppen läggs viktig roll för att skapa trygghet vid förändringar i arbetslivet. Försäkringen ska kunna användas av individer när de själva känner behov av kompe- tensutveckling. Det kan handla om tillfällen då indidviden behöver fylla på kunskaper eller testa Eget sina arbetslivserfarenheter för att kunna ta sig vidare sparande till nya jobb. Försäkringen kan användas för att få en första rådgivning om hur situationen ser ut för just den här individen. Hur står sig kompetensen, Kollektivavtalad hur ser arbetsmarknaden ut på det här området och försäkring vad är det som krävs för att kunna ändra inriktning? Som en fortsättning på rådgivningen kan validering, coachning, praktik och/eller utbildning bli aktuell. Allmän kompetensutvecklingsförsäkring Försäkringen bör gälla för såväl försörjningen under resan på väg till nästa arbete som de åtgärder som behövs för att få nästa jobb. det egna sparandet. Tillsammans skapar de tre ni- Hur ska en obligatorisk, allmän försäkring våerna en helhet för den pusselbiten i det livslånga finansieras? lärandet som ska tillgodose våra behov av konti- Staten bör avsätta medel för kompetensutveckling nuerlig påfyllning av kunskaper utanför den egna antingen genom en särskild arbetsgivaravgift el- arbetsplatsen. Delarna kan fungera var för sig och ler en egenavgift. Finansieringen bör till vissa delar förutsätter inte att de andra finns på plats. kunna ske genom en omfördelning från sjukförsäk- 11
  12. 12. ringsavgifterna och arbetsmarknadsavgifterna som årligen med 2 procent för att därmed följa prisbas- andel av arbetsgivaravgiften. Ytterligare en finansie- beloppsförändringen. Vi antar också att den årliga ring bör kunna tas från sådana åtgärder som sätts värdetillväxten är 3,4 procent. in när individen redan förlorat jobbet, till exempel Ålder Inbetald premie Garanterad ränta 3,4 % ränta aktiva arbetsmarknadsåtgärder eller socialbidrag. 44 år 79 867 81 169 91 608 Kostnaderna för dessa insatser bör minska när in- 51 år 128 913 134 961 161 371 dividerna i ett tidigare skede själva får möjlighet att 58 år 185 263 199 569 252 673 påverka sin situation på arbetsmarknaden. 65 år 248 361 274 790 367 685 Beräkningar visar att socialförsäkringarna un- der ett antal år gått med överskott. Från och med Huvuddelen av sparpengarna bör placeras i säkrare 2009 har de sociala avgifterna därför sänkts med former än aktier. Detta för att individen inte ska und- en procentenhet. Trots det beräknas överskotten bli vika att ta ut medel från kontona i lågkonjunktur betydande även de kommande åren, upp emot 15 när de kanske behövs som bäst för kompetensut- – 20 mdr per år. Det bör därför vara realistiskt att veckling. Samtidigt är det viktigt att placeringarna räkna med att cirka 25 mdr kronor per år kan av- värdesäkras. Det bör därför utredas vidare hur de sättas till kompetensutvecklingsinsatser för alla på mest lämpliga formerna för detta ska se ut. arbetsmarknaden. Det motsvarar cirka två procent Eftersom avsättningar görs automatiskt som del av lönesumman. av lönesumman är det både möjligt och önskvärt att tillåta förtida uttag. Det innebär minimalt riskta- Tänkbar konstruktion – som räkneexempel gande för den förvaltande organisationen eftersom I vårt räkneexempel räknar vi med att staten kan risken att personen som gjort uttaget inte skulle avsätta cirka 25 mdr kronor per år till kompetens- återgå till arbete efter kompetensutvecklingen är försäkringskonton för alla 4,5 miljoner anställda. marginell. Tvärtom innebär möjligheten till för- Det betyder i genomsnitt på hela lönesumman cirka tida uttag att kompetensutvecklingen kan komma 6 000 kronor per konto och år. Det bör dock finnas igång snabbt. De förtida uttagen finansieras genom ett samband mellan storleken på lönesumman och ”lån” från andra konto och återförs efterhand som avsättningen. Förslagsvis avsätts halva beloppet lika individen återgår i arbete och kompetensutveck- till alla som har en anställning, och den andra delen lingsavgifter dras som andel av lönen. som andel av den enskildes lönesumma (cirka 1 %). De individer som av olika skäl inte ha behövt an- Det betyder att människor under ett arbetsliv kom- vända alla sina medel för kompetenshöjande åtgärder mer att ha åtminstone 200 000 kronor att utnyttja under arbetslivet bör tillåtas att föra över de kvarva- för kompetenshöjande åtgärder, även med en försik- rande medlen till sin pension. tig beräkning av avkastningen. Arbetsgivaravgiften De grundläggande reglerna för kompetensutveck- tas ut oavsett anställningsform. Kontot följer indivi- lingsförsäkringen, hur den ska beskattas och hur den genom hela arbetslivet, vid byte av arbetsgivare, den får utnyttjas, måste vara långsiktiga och bygga vid övergång till egenföretagare eller vid andra för- på breda överenskommelser. De människor som i ändringar i arbetssituationen. unga år bygger upp kapital på sina konton för att kunna användas under ett långt arbetsliv ska vara Ett räkneexempel på avkastningen på ett förvissade om att medlen finns där när de behövs. kompetensutvecklingsförsäkringskonto: Staten kan välja att ha möjlighet att på- Personen är född 1979 och har en årlig premie på verka utnyttjande av kompetensutvecklingsmed- 5 000 kronor. Vi antar att personen kommer att spa- len. Exempelvis kan staten erbjuda generösare regler ra fram till 65- årsdagen. Premieinbetalningen ökar avseende beskattning och förtida uttag vid lågkon- 12
  13. 13. junktur eller subventionera vissa utbildningar som ovanligt att det ligger i såväl den anställdes som anses angelägna ur ett samhällsperspektiv. arbetsgivarens intresse att individen får gå vidare Staten bör också bestämma om kontona ska i sin utveckling även om det innebär byte av ar- förvaltas hos staten själv eller hos finans- och försäk- betsplats. I andra fall finns det ett intresse hos den ringsbranschen. För att ge utrymme för förtida uttag anställde att avancera inom samma arbetsplats och bör kontona förvaltas gemensamt på ett eller några om det också stöds av arbetsgivaren kan både ge- ställen för att därigenom kunna fördela om medlen. mensamma och individuella medel användas. Det Varje år kommer med den föreslagna modellen till- bör också ligga i de fackliga organisationernas in- föras 25 miljarder kronor till kontona. Dessa pengar tresse att stödja och motivera individer att använda kan användas för dem som vill göra förtida uttag kompetensutvecklingsmedlen. och återförs efterhand till de kontoägare som under Avtalen kan göras gemensamma för de olika av- tiden ”lånat ut” sina medel. talsområdena och omfatta samtliga anställda med Ligger förvaltningen av kontona hos försäk- kollektivavtal. Man kan komma överens om enhet- ringsbolag kan sparandet utformas med olika liga regler för avsättningarna. Varje avtalsområde försäkringsmässiga inslag såsom efterlevandeskydd, kan också var för sig besluta om att bygga upp en återbetalningsskydd sam t möjlighet till premiebe- kompetensutvecklingsförsäkring för alla anställda frielseförsäkring vid föräldraledighet och sjukdom. inom det avtalsområde som omfattas av kollektiv- avtal. Reglerna för kompetensutvecklingsförsäkring individuell kompetensut- kan därmed komma att skilja sig mellan områdena. veckling som en del av kollektivavtal Enligt modell för arbetslivs/arbetstidskonton Som ett komplement till en obligatorisk allmän för- Ett antal fackliga förbund inom såväl LO, TCO som säkring välkomnas en avtalslösning där de anställda SACO har slutit avtal med sina arbetsgivarorgani- får ett ökat inflytande över sin kompetensutveck- sationer om så kallade arbetslivs/arbetstidskonton. ling på eller utanför arbetsplatsen. Två möjligheter Avtalen innebär att en del av löneutrymmet avsätts som har diskuterats är: dels att utveckla de arbets- individuellt för varje anställd. De avsatta pengarna livs/arbetstidskonton som finns för vissa förbund på kontot kan användas till: inom såväl LO som TCO och SACO, dels att utöka • Pensionspremie för att korta livsabetsti- omställningsförsäkringen som finns på de flesta den, det vill säga att pengarna omvandlas avtalsområden till att också omfatta kompetensut- till premier i en pensionsförsäkring. veckling för individen. • Förkortning av arbetstiden/ledig tid med ”lön” från kontot. Avsikten är att arbetsgivarnas ansvar för den verk- • Kontant lön. samhetsrelaterade kompetensutvecklingen ska ligga Något förbund har också med möjligheten att an- fast oavsett vilken form man väljer. Med en av- vända pengarna just för kompetensutveckling. talsförsäkring ger man dock arbetstagarna verktyg Arbetslivs/arbetstidskontona har funnits sedan för att kunna påverka arbetsgivarna. Den indivi- början av 2000-talet och storleken på avsättning- duella kompetensutvecklingen kan i de här fallen arna varierar mellan olika avtal. Som exempel kan omfatta såväl kompetensutveckling på den egna ar- nämnas tre procent av lönesumman årligen eller åtta betsplatsen i samråd med arbetsgivare och facklig procent under en avtalsperiod. I några fall har avta- organisation som egen vald kompetensutveckling len inneburit att man överlåtit till de lokala parterna för att kunna byta arbetsplats och/eller inriktning att träffa överenskommelser om avsättning av en del men med arbetsgivarens goda minne. Det är inte av löneökningen till arbetslivs/arbetstidskonton. 1
  14. 14. En avtalsförsäkring skulle kunna konstrueras chanser till avancemang på nuvarande arbetsplats, som en del av arbetslivskontona med möjlighet att nuvarande utbildning inom en krympande bransch välja kompetensutveckling. För att stimulera till eller önskemål om kompetensutbildning inom ett kompetensutveckling skulle användandet av med- yrkesområde med stor brist på utbildade. len just för kompetensutveckling beskattas särskilt Uttagen kan kompletteras med egna uttag som förmånligt. Alternativt skulle man kunna tänka skulle kunna vara ytterligare ett kriterium att väga sig att använda samma konstruktion men med det in vid bedömningen. Ju mer individen själv är enda syftet, att de ska användas just för individuell beredd att avsätta från obligatorisk kompetensut- kompetensutveckling. vecklingsförsäkring eller eget individuellt sparande, Det är viktigt att det i bägge alternativen ges en desto större uttag ur fonden. rätt för individer att ta med sig kontona när de byter Denna modell har vissa svagheter i förhållande till anställning. Det är också angeläget att fler avtalsom- den första eftersom den begränsar individers möj- råden än de som idag har arbetstids/arbetslivskonton lighet att fritt utnyttja sina avsatta medel för egen får möjlighet att göra avsättningar. kompetensutveckling. För att få dra pengar ur en Hur medlen ska få användas bör avgöras i tre- gemensam fond måste alltid prioriteringar göras som partsöverenskommelser mellan arbetsgivare, facklig delvis riskerar att bli subjektiva. Incitamenten för in- organisation och individ. Individen bör ha vetorätt, dividen att välja kompetensutveckling som gynnar det vill säga inget utnyttjande av medlen utan eget karriärutveckling riskerar att bli svagare när det inte medgivande. är ”eget” avstått löneutrymme som används. Kontona bör förvaltas oberoende av arbetsgivare och i de fall det blir ett överskott vid ålderspension Hur mycket pratar vi om? övergår detta till avtalspensionskontot. Vad parterna skulle kunna tänkas vara villiga att sätta av i kollektivavtal för kompetensutveckling Enligt modellen för omställningsavtal finns det inte svar på. Det har snarare varit fråga Omställningsavtal finns för alla avtalsområden med om det överhuvudtaget f inns något utrymme för undantag för den kommunala sektorn. Avtalen inne- avsättningar. Låt oss därför utgå från de befintli- bär att en viss del av löneutrymmet avsätts till en ga arbetstids/arbetslivskontona som finns avtalade fond. Ur den fonden utgår medel för stöd till anställda och göra en bedömning om att motsvarande, unge- som blir varslade och uppsagda. Ersättningen utgår fär tre procent av lönesumman årligen, sätts av på dels i form av engångs- eller periodiserat belopp dels kompetensutvecklingskontona.. För den enskilde som ett stöd för att få hjälp att ställa om och söka individen är då lönen helt avgörande för storleken nytt arbete. Omställningsavsättningarna är inte in- på avsättningen. För en individ som tjänar 15 000 dividuella och går därför inte in på något konto för kronor i månaden blir den årliga avsättningen drygt den enskilda individen utan samlas i en gemensam 5 500 kr. Om individen jobbar i 45 år och har en fond för hela avtalsområdet. Omställningsåtgärderna placering av pengarna som ger rimlig utdelning kan syftar till att så snabbt som möjligt återföra uppsag- kompetensutveckling för en halv miljon ske under da och arbetslösa till arbetslivet. åren i arbetslivet. För en individ med en månads- Väljs en gemensam fond som modell för kompe- lön på 50 000 kronor och uppskattningsvis 40 år tensutvecklingsförsäkring måste det finnas tydliga i arbetslivet kan 1,5 miljoner kronor användas för regler och kriterier för hur individer ska kunna ansö- kompetensutveckling. Blir de avtalade avsättning- ka om medel ur fonden. Kriterier skulle kunna vara arna mindre, minskar självklart utrymmet för tid i arbetslivet, tid på samma arbetsplats, tid med kompetensutveckling. samma arbetsuppgifter, föråldrad utbildning, små 1
  15. 15. Hur når vi snabbare resultat? Frivilligt sparande till sin egen För att attrahera och underlätta för människor kompetensutveckling att snabbare komma igång med sin kompetens- Den tredje delen i kompetensutvecklings- utveckling bör modellen möjliggöra förskott ur modellen innebär att individen själv ges försäkringen. Det kan handla om möjlighet att subventionerat avsätta medel till sin • personer med låg grundläggande utbildning egen kompetensutveckling. • personer som saknar fast förankring Sparandet skulle kunna konstrueras som model- på arbetsmarknaden len för individuellt pensionssparande (IPS), i enlighet • personer som med minst antal år som med förslaget till IKS (Individuellt kompetensspa- anställda blir övertaliga på sin arbetsplats rande) från år 2000. Eftersom beskattningsreglerna för IPS har ändrats är det dock inte längre aktuellt. I dessa situationer bör förmånliga lån kunna göras Istället beskrivs här en betydligt enklare modell på kontona, till exempel möjlighet att låna dub- där man inte i förväg behöver ha bestämt sig för belt så mycket som finns insatt på kontot. Under syftet med sparandet. Dessutom pekar vi på möjlig- förutsättning att kompetensutvecklingen fullföljs heten att få göra extrainsättningar på sitt allmänna kan återbetalningen ställas i relation till de nya kompetensutvecklingskonto. anställningsvillkoren som individen lyckas uppnå. Fortsatt/ny arbetslöshet innebär en viss årlig av- Egna besparingar som används till kompe- skrivning av lånet medan en ny anställning med tensutveckling subventioneras vid uttag högre lön än tidigare ger en återbetalningsskyldig- Om skattade pengar används till kompetensutveck- het motsvarande en del av lönehöjningen. ling, utbildningskostnader eller försörjning under studierna, kan ett schablonavdrag på skatten för För- och nackdelar med avtalade dessa medel göras som en stimulans till kompetens- kompetensutvecklingsförsäkringar utveckling. Ju längre utbildning, desto större avdrag. Fördelen med kollektivavtalade kompetenskonton Detta är ur administrativ synpunkt ett enkelt sätt är att de kan skapa förutsättningar för en dyna- att ge individer större utrymme att ta ansvar för sin misk arbetsplats där de anställda har möjlighet att egen kompetensutveckling. Människor behöver inte utvecklas tillsammans, med stöd av arbetsgivarens i förväg ta ställning till hur de vill disponera sina och fackliga organisationers insatser. sparade pengar. De fackliga organisationerna kan spela en av- En enkel modell för att administrera skattesub- görande roll för många individers motivation att ventionerade uttag till kompetensutveckling är den vidareutbilda sig. Det visade inte minst den uppsö- som nu gäller för hushållsnära tjänster. Det året kande verksamhet facket bedrev i kunskapslyftet. man har kompetensutvecklat sig får man också göra Nackdelen med att koppla kompetensutvecklings- avdrag i sin deklaration med en viss andel av de försäkring till kollektivavtal är att cirka 400 000 kostnader man har haft. individer, knappt 1 %, i arbetslivet finns på arbets- För att kunna göra avdrag för sin försörjning under platser som saknar kollektivavtal och som därmed tiden för kompetensutveckling blir det nödvändigt också blir utan möjligheterna till avtalskonton. att använda schabloner. Den totala subventionen bör få ett tak per år. Precis som för hushållsnära tjänster kan individen begära jämkning av skatten för att inte behöva förskottera pengar. 1
  16. 16. Försäkringsbolag bör kunna erbjuda gynnsamma försäkringar/konton för individer som redan från början vill spara till sin egen framtida kompe- tensutveckling. Detta kan kopplas ihop med olika försäkringsinslag om så önskas. Även här kan man tänka sig möjligheter till förtida uttag under vissa förutsättningar. Möjlighet till egna insättningar på det allmän- na obligatoriska kompetensutvecklingskontot Vi får en alltmer rörlig arbetskraft som rör sig över landsgränser och många individer som under perioder väljer att jobba i annat land för att däref- ter återvända till Sverige. Under utlandsperioderna kommer de inte få några avsättningar till sina all- männa kompetensutvecklingskonton. Därför bör man överväga att låta individer på eget initiativ göra avsättningar till kontona. Kan möjligheter till kompetenssparande få någon effekt redan vid nuvarande lågkonjunktur? Ett förslag på att snabbt komma igång med egna avsättningar till kompetensutveckling i stor omfattning är att öppna upp det individuella pen- sionssparandet för uttag till kompetensutveckling. Där finns i dagsläget stora summor. Väl medvetna om att det krävs ordentliga genomgångar av gäl- lande regelverk och att det kan stöta på hinder inte minst inom EU-lagstiftningen är det värt att un- dersöka möjligheterna för en sådan öppning för att få fart på kompetensutveckling redan under denna extrema lågkonjunktur. 1
  17. 17. Villkor för kompetensförsäkringen Vad ska medlen kunna användas till? eller genom att bevilja betald ledighet för vissa stu- Det är viktigt att kompetensutveckling får en vid dier, men det är individen som avgör. definition. Behoven av utveckling för att komma Insatta medel ska kunna utnyttjas när individen vidare i arbetslivet ser väldigt olika ut för olika indi- själv anser sig ha behov av kompetensutveckling. vider och kommer också att variera för individen över Det kan innebära studier på fritiden parallellt med tid. Som har beskrivits tidigare kan det ibland räcka att man fortsätter att arbeta. Det kan också inne- med tillfälle till rådgivning från en yrkesvägledare bära att man tar helt eller delvis tjänstledigt. Avsatta för att komma till insikt om den egna situationen. I medel bör kunna utnyttjas för såväl kostnaderna för andra fall kan rådgivningen leda till att man behöver själva kompetensutvecklingen som för försörjningen få sina erhållna kunskaper i arbetslivet validerade för under tiden kompetensutvecklingen pågår. Det kan att få möjlighet att gå vidare i karriären. också vara så att man är berättigad till någon form För vissa individer står det helt klart hur man vill av samhällsstöd på grund av arbetslöshet eller med vidareutbilda sig. Andra har tankar och idéer om anledning av högre studier och att man väljer att vad de skulle vilja arbeta med men har ingen aning kombinera medel från kompetensutvecklingsförsäk- om hur de ska nå dit. Vissa individer kommer att ringen med dessa stöd för att få sin ekonomi att gå klara sin kompetensutveckling på några veckor och ihop. andra kan behöva år. Somliga vill in på en reguljär utbildning, andra vill gå en dyr avancerad vidareut- Räcker pengarna? bildning som inte ens finns i Sverige. Om ett kompetenssparande blir möjligt på de tre Allt detta bör rymmas inom begreppet individu- nivåer vi har skissat på, kan man anta att betydan- ell kompetensutveckling. Individer som har konton, de summor snabbt skulle bli tillgängliga för ökad allmänna, kollektivavtalade eller privata, bör själva kompetensutveckling i samhället. Därmed är det få avgöra hur medlen ska användas inom denna realistiskt att tala om ett system för finansiering av vida ram. livslångt lärande och en förstärkning av grundste- Kontroller av att pengarna verkligen används narna i den svenska välfärdsmodellen. inom definitionen av kompetensutveckling bör ske Förutom att kombinera de olika delarna av för- så enkelt och formaliserat som möjligt. I vissa fall är säkringen kan medlen också användas för att det rimligt att det görs av dem som förvaltar konto- komplettera annan finansiering som studiemedel. na, i andra fall är det lämpligt att redovisningen sker Skulle det vara så att behoven av kompetensutveck- i deklarationen och att skatteverket gör kontrollen. ling inte uppstår så försvinner inte pengarna utan Kompetensutvecklingsförsäkringen ägs alltid kan användas för att förstärka pensionen. av individen. All kompetensutveckling sker på individens villkor. Om arbetsgivare och facklig or- ganisation på arbetsplatsen alternativt samhället vill ha synpunkter på och medverka i individens kom- petensutveckling bör andra förutsättningar gälla. Staten kan stimulera till viss kompetensutveck- ling med stimulansbidrag och förmånliga villkor. Arbetsgivaren kan uppmuntra till viss kompetens- utveckling genom att bidra med extra insättningar 1
  18. 18. Exempel på hur kompetens- utvecklingsförsäkring kan användas Förutsättningar: Storleken på avtalsavsättningarna är beroende av Avsatta medel till kompetenskontona beräknas på avtalen. nuvärdet. Kontona förutsätts vara värdesäkrade, eventuell avkastning utöver detta tas inte hänsyn Skatten på uttagen är vanlig inkomstskatt, utom när till i exemplen. de gäller de bristyrkesutbildningar som staten valt att subventionera. Skattesatsen kan variera beroende På det allmänna kompetensutvecklingskontot sätts på utbildning. 1 % in av den totala lönesumman uppdelat på alla anställda oavsett lönens storlek. Till det kommer yt- Vid användande av egna medel för kompetensut- terligare avsättning motsvarande 1 % av intjänade veckling tillåts avdrag med 50 % upp till 50 000 kr medel under året. per år (jfr hushållsnära tjänster). Förtida uttag tillåts under vissa förutsättningar på det allmänna kontot. Röster från samtalen om kompetensutvecklingsförsäkring ”Huvudsyftet måste vara samhällets behov av kompetens. ”För våra medlemmar finns det överhuvudtaget inget utrym- Ska vi få tillväxt, rörlighet mm måste vi kunna konkurrera me att avsätta till egen kompetensutveckling.” med utbildning och kunskap.” ”Det är viktigt att det blir en obligatorisk försäkring som alla ”Det måste finnas en bred uppslutning mellan de politiska får tillgång till.” partierna så att det blir en långsiktig och hållbar lösning, an- nars vågar ingen investera.” 1
  19. 19. Antaganden och villkor är helt fiktiva och används endast för att kunna konstruera konkreta exempel. Kalle, 35 år, byggnadssnickare, gift småbarnspappa, villa Kalle gick byggnadsprogrammet på gymnasiet. Direkt formera om att yrkeslärare är ett bristyrke vilket innebär efter avslutad utbildning fick han anställning som lär- att samhället kan tänkas subventionera användandet av ling i en byggnadsfirma. Efter två år som lärling fick kompetensutvecklingsmedel samt att det finns special- han sin yrkesexamen och fast anställning som bygg- utformad utbildning på ett år för att få behörighet som nadssnickare. lärare. Kalle är gift och har tre barn i förskola och skola. De bor Kalle har i sitt nuvarande jobb en lön på 26 500 kronor i hus som Kalle till stora delar har byggt själv. i månaden. Kalle kan få studielån till den utbildning han vill gå men väljer att endast ta ut bidragsdelen Kalle får från början av sin anställning avsättningar i samt tilläggsbidrag för barnen. Det blir 3 680 kronor den allmänna kompetensutvecklingsförsäkringen (en- i månaden, men det räcker inte till de kostnader Kal- ligt räkneexemplet 3 000 kronor/år som grundbelopp le har för familj och boende. Han gör därför i samråd + 1 % av den egna lönesumman). med rådgivaren en budget som innebär att han från sitt kompetenskonto tar ut 15 000 kronor/månad i tio Byggnads har avtal om kompetensutvecklingsförsäkring månader. Eftersom uttaget till yrkeslärarutbildningen som innebär att 2 % av den anställdes lön avsätts till delvis subventioneras får han efter skatt ut 12 000 individuellt kompetenskonto. kronor. Tillsammans med studiebidragen blir det drygt 15 680 kronor i månaden. Det kan jämföras med de cirka Efter16 år i yrket börjar Kalle känna sig sliten och 18 000 kronor han får ut som byggnadssnickare. Han tycker inte att det är så roligt längre. Han börjar längta räknar med att under de tio månader utbildningen på- efter något annat att göra, gärna något med människor, går kunna dra ner på kostnaderna så att familjen klarar kanske ungdomar. Vad det skulle kunna vara vet han sig. inte, han måste få hjälp. Efter avslutade studier får Kalle jobb som yrkeslärare Han kollar då hur mycket han har på sina konton för på gymnasieskola. Lönen ligger på samma nivå som kompetensutveckling. På det allmänna kontot finns han hade tidigare men han känner en oerhörd tillfreds- efter 16 år 95 000 kronor och på avtalskontot finns ställelse med lärarjobbet. 92 000 kronor. Kalle tog sammanlagt ut 75 000 kronor från det all- Kalle beställer tid hos en rådgivare och tar ut 5 000 männa kontot och 75 000 kronor från avtalskontot. kronor för fyra timmars stöd och rådgivning. Hos råd- Kvarvarande medel följer med Kalle till nya jobbet. givaren kommer han fram till att ”drömyrket” är yrkes- lärare, att kunna få använda sina yrkeskunskaper och samtidigt få undervisa ungdomar. Rådgivaren kan in- 1
  20. 20. Ulla, 54 år, sjuksköterska, gift, två vuxna barn som flyttat hemifrån, bostadsrätt Ulla gick samhällsprogrammet på gymnasiet eftersom höver också få utbildning i att starta eget, marknadsfö- hon var mycket osäker på vad hon ville jobba med. ring, bokföring och liknande. Ulla vet vad hon vill och Under första sommarjobbet var hon övertygad om att hon har bra koll på vad hon behöver investera i för att hon skulle bli sjuksköterska. Hon påbörjade därför sin komma igång. sjuksköterskeutbildning direkt efter avslutad gymnasie- utbildning. Vid 22 års ålder fick hon sitt första jobb. Sedan förra utbildningen har Ulla kvar 64 000 kronor Efter tre år kom första barnet och två år senare det på sina kompetensutvecklingskonton. andra. Efter barnledigheten jobbade Ulla halvtid i tio år. Då var hon 37 år och ville gå vidare i karriären. Hon På det allmänna kompetensutvecklingskontot har nya sökte därför och kom in på en fördjupningsutbildning medel, 113 000 kronor, kommit in under de 17 år hon på en termin. Hon valde att inte ta studielån utan att arbetat som specialistsjuksköterska. istället använda sig av avsatta medel på sina kompe- tensutvecklingskonton. På avtalskontot har det hunnit komma in 93 000 kro- nor. Efter 15 år i yrket har Ulla en halvtidslön på cirka 13 000 kronor. Ulla väljer att fortsätta jobba ett tag till och köper ut- bildningar som ges kvällstid. Tillsammans blir kost- Ulla hade under sin yrkeskarriär, tre års heltid och tio naderna för de olika kurserna och läromedlen cirka års halvtid, sparat 62 000 kronor på det allmänna kom- 200 000 kronor. Kursen till yogaledare kostar 75 000 petensutvecklingskontot. kronor, bokföringskursen går på 15 000 kronor och kursen i alternativmedicin kostar 80 000 kr. För att Vårdförbundet har ett avtal med SKL som innebär en också finansiera skatten på uttagen är Ulla tvungen att årlig avsättning till kompetensutvecklingskonto på tömma sina konton. Dessutom använder hon cirka 40 1,5 % av lönesumman årligen. På det kontot har Ulla 000 kronor av egna besparingar till kompetensutveck- fått in 34 000 kronor. lingen, men får göra avdrag med 50 %. Ulla tog ut 8 000 kronor per månad i fyra månader för att klara sin försörjning under studierna. Till det lade När hon efter ett år säger upp hon bidragsdelen i studiemedlen på cirka 2 684 kronor sig från sin anställning har hon i månaden och tilläggsbidraget för barn på 836 kronor. redan lokal, utrustning och ett Detta motsvarade ungefär hennes halvtidslön. antal kunder. Affärsverksam- heten blir lyckad, Ulla trivs Ulla har därefter arbetat som specialistsjuksköterska. och fortsätter sin verksamhet Lönen är nu uppe i 32 000 kronor per månad. Hon 54 tills hon fyllt 75 år. år och känner att det är dags att göra något radikalt annorlunda. Ulla orkar inte riktigt med tempot i job- bet och de oregelbundna arbetstiderna. Hon har länge närt en dröm om att starta egen verksamhet med bland annat yogakurser och viss medicinsk handledning. För att starta eget behöver hon gå ledarutbildning. Hon be- 20
  21. 21. Love, 28 år, diversearbetare, singel, hyreslägenhet Love har så länge han kan minnas avskytt skolan. Han De konstaterar tillsammans att Love måste börja med passade aldrig riktigt in. Efter att ha gått ut 9:an med att läsa in gymnasiet på komvux. Eftersom Love är al- ofullständiga betyg började han på det individuella pro- lergisk mot vanlig skolundervisning hittar de en folk- grammet på gymnasiet. Han var inte där särskilt myck- högskola som skulle passa utmärkt. Love räknar med et och klarade endast ett fåtal kurser. Istället började att behöva gå tre år eftersom han behöver börja om från han efter ett år att söka olika tillfälliga jobb. Periodvis början. Han är berättigad till studiemedel med högre jobbade han som tidningsbud, diskare och städare. bidragsdel, vilket innebär att lånet blir cirka 7 000 Däremellan fick han sin försörjning från föräldrarna ef- kronor per termin. Love räknar med att kunna leva på tersom han bodde kvar hemma. Han anmälde sig som studiemedlen under studietiden med extraknäck på lov arbetslös till arbetsförmedlingen och fick några gånger och helger. Han fortsätter under studietiden med att placering i kommunens jobbklubb. Det ledde till nya utveckla sina kunskaper inom dataspelsutveckling. Han arbetslöshetsperioder. blir en riktig expert. Vid 20 års ålder tog han körkort. Han fortsatte med oli- När han avslutat gymnasiestudierna med gott resultat, ka påhopp som kunde vara från en vecka till sex måna- tack vare möjligheten till okonventionellt lärande och der. När han fyllde 25 år hade föräldrarna tröttnat och förstående lärare, är Love ytterst tveksam till att fortsät- krävde att han skulle skaffa egen bostad. Han gick till ta några studier. Han blir då erbjuden att få tjänst som socialkontoret och fick hjälp med bostad och försörj- spelutvecklare av ett litet företag under förutsättning ning men också krav på att vara aktivt arbetssökande att han innan anställningen är beredd att gå en speci- och delta i de aktiviteter som ingick i arbetssökandet. alutformad utbildning på 4 veckor. Utbildningen är inte Ibland ledde det till tillfälliga jobb under en period. studiemedelsberättigad och kostar 30 000 kronor. Love Han fick genom arbetsförmedlingen börja en förbere- kan omöjligt få några banklån med sin ekonomi. dande utbildning i svenska och engelska men hoppade av eftersom det var alltför likt skolan. Så pågick det yt- Då får han tips från sitt försäk- terligare några år. Love var på väg att bli en av de unga ringsbolag om möjligheten till som riskerar att aldrig komma in på arbetsmarknaden. förtida uttag på sitt allmänna Han var fortfarande singel, inga barn. kompetensutvecklingskonto. Där finns redan 33 000 kronor Vid 28 års ålder träffade han på en yrkesvägledare som avsatta och med ett ”lån” på frågade honom vad han egentligen skulle vilja jobba 15 000 kronor kan han betala med om han fick välja fritt. Love vågade då uttrycka kursen inklusive skatt. det som han länge funderat på – han ville jobba med IT. Han hade under åren skaffat sig en god kunskap i hur Love får jobbet och efter tre man använder datorer och surfar på Internet. år är han på plus igen på sitt konto. På sitt allmänna kompetenskonto har Love under de se- naste tio åren fått in 33 000 kronor.Eftersom han aldrig har gått med i facket finns inget ytterligare konto. 21
  22. 22. Anna 42 år, utredare, sambo, två barn, bostadsrätt Anna arbetar på en statlig myndighet sedan sju år till- Det statliga kollektivavtalet ger Anna en årlig avsättning baka. Hon trivs utmärkt med jobbet, arbetskamraterna med 3 % av lönesumman till kompetensutveckling. Det och ledningen. De dagliga arbetsuppgifterna är delvis innebär att på kontot finns 150 000 kronor. rutin och hon behärskar dem bra efter så pass lång tid. När nya rutiner eller system introduceras får hon bra Anna bestämmer sig därför för att gå en skrivarkurs utbildning för att hantera dessa. en kväll i veckan under ett år. Kursen kostar 17 000 kronor och hon tar därför ut cirka 25 000 kronor från Anna är sambo, har två barn i skolåldern och bor i lä- kontot för att också finansiera genhet i city. Hon har jobbat på tre olika arbetsplatser skatten. Den ger en stor per- sedan hon gick ut universitetet när hon var 27 år. sonlig tillfredsställelse och så småningom kanske också Det är inte läge att byta arbete just nu, hon trivs bra mer kvalificerade arbetsupp- och det fungerar bra med arbetstider och barnens olika gifter. Det är dessutom en aktiviteter. Däremot skulle hon vilja få möjlighet att ta merit om hon så småningom på sig lite mer kvalificerade arbetsuppgifter på jobbet. bestämmer sig för att söka Hon känner en lust att få skriva mer. nytt arbete. Pengarna på kompetensutvecklingskontona har vuxit under hennes yrkesår. På det allmänna kompetensut- vecklingskontot har hon nu 90 000 kronor. 22
  23. 23. Fiktiva exempel - schablonberäkningar Kalle Ulla Love Anna Allmän försäkring Varje år i arbetslivet: Varje år i arbetslivet: Varje år i arbetslivet: Varje år i arbetslivet: 3 000 kr + 1 % av löne- 3 000 kr + 1 % av 3 000 kr + 1 % av 3 000 kr summan årligen. lönesumman årligen. lönesumman årli- + 1 % av lönesum- gen.”Lånar” på man årligen. kontot. Avtalsförsäkring 2 % av lönesumman 1, 5 % av lönesum- Inget kollektivavtal. 3 % av lönesumman årligen enligt kollektiv- man årligen enligt årligen enligt kol- avtal. kollektivavtal. lektivavtal. Privat sparande – Använder egna – – besparingar som sub- ventioneras. Kalle använder 5 000 kronor till rådgivning och Love använder de 33 000 kronor han har på sitt 150 000 kronor för försörjning under studierna. allmänna konto till kurskostnader. Dessutom Pengarna på kontona täcker detta. ”lånar” han ytterligare 15 000 kronor som dras från hans konto när han börjat arbeta igen. Ulla använder vid sin första kompetensutveckling 32 000 kronor från det allmänna kontot till sin Anna använder 25 000 kronor från sitt allmänna försörjning under studierna. Andra gången tömmer konto för att finansiera kurskostnaden. hon kontona på 340 000 kronor. Dessa används till kurskostnader och litteratur och får också skattas för som lön. Dessutom tar hon 40 000 kronor av egna besparingar och får hälften tillbaka på skatten. 2
  24. 24. Illustration: Lena Forman, Stina Wiik 1024 09.04

×